Solna stads organisation Kommunfullmäktige Kommunrevisionen Valnämnden Kommunstyrelsen Stadsledningsförvaltningen Överförmyndarnämnden Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och fritidsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Kompetensnämnden Kompetensförvaltningen Socialnämnden Gemensamma familjerättsnämnden för Solna och Sundbyberg Socialförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Omvårdnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Bostadsstiftelsen Signalisten (100 %) Norrenergi & Miljö AB (67 %) Solnabostäder AB Norrenergi AB Solna Vatten AB (100 %) Råsunds Förstads AB (100 %) Norrvatten (20 %) Överjärva Gård AB Styrelse för respektive bolag, stiftelse och kommunalförbund Käppalaförbundet (20 %) Råsta Holding AB (25 %) Sweden Arena Management KB (17 %) Arenabolaget i Solna KB (17 %) Storstockholms Brandförsvar (5 %) SÖRAB (5 %) AB Vårljus (7 %) Solna Tenniscenter AB (30 %) Stockholmsregionens Försäkring AB (6 %) Fastighets AB Falkeneraren (100 %)
Innehåll Solna stads organisation 2 Viktiga händelser under 2011 4 Nyckeltal 4 Kommunstyrelsens ordförande 5 Förvaltningsberättelse Solna stads styrsystem 6 Verksamhetsanknutna mål 9 Finansiella mål 17 Omvärldsanalys 18 Ekonomisk analys, staden 20 Sammanställd redovisning, koncernen 31 Medarbetare 34 Kommunens nämnder Kommunfullmäktige 38 Kommunstyrelsen 38 Kommunrevisionen 40 Valnämnden 40 Överförmyndarnämnden 40 Stadsbyggnadsnämnden 41 Kultur- och fritidsnämnden 43 Barn- och utbildningsnämnden 45 Kompetensnämnden 48 Socialnämnden 51 Gemensamma familjerättsnämnden för Solna och Sundbyberg 54 Omvårdnadsnämnden 56 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 59 Kommunens företag Bostadsstiftelsen Signalisten 61 Norrenergi & Miljö AB 62 Norrenergi AB 62 Solna Vatten AB 63 Råsunda Förstads AB 64 Överjärva Gård AB 64 Norrvatten 65 Käppalaförbundet 65 Swedbank Arena/Arenastaden 66 Storstockholms Brandförsvar 66 SÖRAB 66 AB Vårljus 66 Solna Tenniscenter AB 66 Stockholmsregionens Försäkring AB 66 Fastighets AB Falkeneraren 66 Ekonomi Resultaträkning 67 Kassaflödesanalys 68 Balansräkning 69 Budget och utfall per verksamhet 70 Investeringar per verksamhet 71 Noter, resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning 72 Redovisningsprinciper 81 Bilagor Kommunfullmäktiges verksamhetsmål 83 Nämndernas verksamhetsmål 95 Revisionsberättelse 118 Ordlista och begreppsförklaringar 119 Solna stad 2012 Solna stad, Stadshusgången 2, 171 86 Solna Tel vxl 08-734 20 00, www.solna.se Årsredovisningen är tryckt på miljövänligt papper Antal: 300 exemplar Form & layout: Tryckopia AB Tryck: Bankeryds Grafiska AB Text: Solna stad Omslag: Mulle Meck-parken, Solna Foto: Anna Didriksson
Viktiga händelser under 2011 Detaljplanerna för den andra och den tredje etappen av tvärbanan Norr, från Solna Business Park till Solna station och detaljplanen för kv Lagern (Råsunda stadion) har vunnit laga kraft. Bygglov beviljades för det blivande shoppingcentret Mall of Scandinavia i Arenastaden. Kommunfullmäktige godkände att Solna stad skjuter till ytterligare 25 mkr i kapitaltillskott till Arenabolaget i Solna KB och beviljar ytterligare en borgen på 36,7 mkr för ytterligare lån (Solna stads andel) för att färdigställa Swedbank Arena. Ärendet godkändes vid kommunfullmäktige den 27 juni efter att ha återremitterats av en minoritet vid kommunfullmäktige den 20 juni. Omvårdnadsnämnden och dess förvaltning fick 2011 års pris för årets upphandling av tidningen Upphandling24. Solna fick utmärkelsen för att staden tänkt i nya banor vid upphandlingen av vård- och omsorgsboenden. Fjärrvärmebolaget Norrenergi, som är delägt med Sundbyberg, fick i februari nya ägardirektiv med inriktning att stärka Norrenergikoncernens konkurrenskraft. Ärendet återredovisades till ägarkommunerna i december och koncernen hade då beslutat om en prisjustering för 2012, om fortsatt utredning för att förbättra prismodellen och om effektivisering av bolagets anläggningar. Samtidigt fick Norrenergi i uppdrag att tillsammans med ägarna utreda samverkan med externa aktörer för att trygga fjärrvärmeförsörjningen i Solna och Sundbyberg. På Solnadagen fylldes Skytteholmsfältet med aktiviteter och upplevelser från morgon till kväll. Totalt besöktes Solnadagen av cirka 10 000 besökare. Kompetensnämnden startade, tillsammans med socialnämnden, ett projekt för att pröva om heltidsinsatser, som endast flyktingar har varit berättigade till, även kan gynna försörjningsstödstagare som studerar svenska för invandrare. Projektet resulterade i att flera utrikes födda Solnabor gått till egen försörjning eller tagit steg i den riktningen. Kompetensnämnden utvecklade och genomförde tillsammans med Arbetsförmedlingen och andra nämnder utbildnings- och arbetsmarknadsåtgärder för ungdomar i åldern 16-24 år. Projekten har varit framgångsrika och överförs delvis till ordinarie verksamhet under 2012. Antalet hushåll, som erhöll ekonomiskt bistånd jämfört med 2010, minskade med 8 procent. Genomsnittbidraget ligger i stort sett på en oförändrad nivå och det genomsnittliga antalet biståndsmånader har ökat något. Under 2011 tillkom 11 nya utförare att välja mellan för personer som fått hemtjänst beviljad. Totalt finns 23 stycken hemtjänstutförare som ges möjlighet att erbjuda hemtjänst i Solna. Kommunstyrelsen fattade i början av året ett inriktningsbeslut om att planera och uppföra en ny kommunal skola i Nya Ulriksdal. Planeringen av skolan har därefter pågått och i budgeten för 2012 beslutades om att anslå medel. Målsättningen är att skolan ska stå färdig senast 2014. Inför ikraftträdandet av den nya skollagen den 1 juli utbildades nyckelpersoner och anordnades seminarier om den nya läroplanen för personal i skolor och förskolor under våren 2011. Under året tillkom fler nya förskoleplatser. I Nya Ulriksdal byggde Pysslingen en ny förskola och i Skytteholm öppnade Imagination International Preschool med engelskspråkig inriktning samt Virvelvinden. Dessutom skapade de befintliga förskolorna nya platser. Kompetensnämnden genomförde tillsammans med nio andra kommuner två upphandlingar av vuxenutbildning och svenskundervisning för invandrare. De nya avtalen träder i kraft den 1 januari 2012. Avtalen leder till ett ökat kursutbud samt en ökad tillgänglighet och flexibilitet för Solnaborna vad gäller vuxenutbildning.»» Solna stad fortsätter att toppa Svenskt Näringslivs ranking om Sveriges företagsvänligaste kommun. Det är fjärde året i rad och sjätte gången under 2000-talet. Nyckeltal - Solna stad 2011 2010 2009 2008 2007 2006 Folkmängd 69 946 68 144 66 909 65 289 63 318 61 717 Total kommunal skattesats, % 29,22 29,22 29,22 29,22 29,65 29,85 varav Solna 17,12 17,12 17,12 17,12 17,38 17,58 Verksamhetens intäkter, mkr 632 631 611 547 541 480 Verksamhetens kostnader, mkr 2 768 2 687 2 643 2 510 2 422 2 239 Årets resultat, mkr 79,3 132,3 75,1-161,3 142,4 258,8 Årets resultat enligt balanskravet, mkr 153,3 127,2 35,9 47,9 168,7 270,3 Nämndernas nettokostnader, mkr 2 226 2 138 2 116 2 026 1 927 1 825 Nämndernas budgetavvikelse, mkr -7,4 45,1 19,6 9,9 0,1 2,8 Årets investeringar, mkr *) 81 105 124 110 107 101 investeringar exploatering, mkr *) 36 29 72 Finansiella tillgångar, mkr 2 915 2 993 2 963 2 733 2 801 2 574 Soliditet, % 82 80 80 84 87 87 Antal anställda **) 1 965 1 974 2 052 2 099 2 213 2 245 *) Byte av redovisningsprincip 2009. Exploateringsverksamheten finansieras med gatukostnadsersättning, se avsnitt Redovisningsprinciper. **) Antal anställda per den 1 november 2008 och 2007. Övriga år per den 31 december. 4
Kommunstyrelsens ordförande Stabil ekonomi för att säkra framtidens välfärd Den globala finansiella oron, som drabbade världen under 2011, har inneburit tuffare tider. De skakiga ekonomierna i Europa och övriga världen påverkade den svenska ekonomin och därmed även Solnas ekonomiska förutsättningar. Trots det gör staden ett överskott för 2011 och resultatet uppgår till 79,3 mkr, vilket är ett överskott mot budget på 69,3 mkr. Det goda resultatet beror i huvudsak på positiv utveckling av skatteintäkter, statsbidrag och markförsäljning. Årets resultat enligt balanskravet uppgår till 153,3 mkr, vilket innebär att staden har uppfyllt krav på balans i ekonomin. Solna stad har under många år haft en god ekonomisk styrning och har även under de senaste åren utvecklat verksamhetsstyrningen. Under 2011 har staden genom väl avvägda prioriteringar haft god kostnadskontroll. De underskott som uppstått i nämnderna beror mestadels på att volymkompenserade nämnder har haft avvikande utfall på beräknat underlag och prognos. Tillväxt, arbete och välfärd Under 2011 fortsatte arbetet med att bibehålla en stark arbetslinje, som genomsyrar både arbetsmarknadspolitiska insatser och stadens integrationspolitik. Att hjälpa människor med olika bakgrund till egen försörjning fungerar, liksom tidigare år, väl. Fortsatt sänkta utbetalningar av försörjningsstöd vittnar om en god verksamhet med en relativt låg arbetslöshet bland yngre, äldre och invandrare. Hög grad av egen försörjning bland solnaborna innebär att stadens resurser genom riktade insatser hamnar där behoven är som störst. Detta kommer även fortsättningsvis att vara avgörande. Stadsutveckling Solna befinner sig i en spännande utvecklingsfas med hela sex nya stadsdelar under genomförande under 2011. De binds samman med utbyggnaden av tvärbanan, som förstärker Solnas redan goda kollektivtrafikläge. I de nya stadsdelarna Arenastaden och Hagastaden fortsatte genomförandet av två av Sveriges största framtidssatsningar. I Arenastaden växer den nya nationalarenan och Mall of Scandinavia, norra Europas största köpcentrum, fram. I Hagastaden byggs Nya Karolinska Solna, Europas modernaste universitetssjukhus, som tillsammans med Karolinska Institutets forskningssatsningar kommer att lägga grunden för att området ska bli ett av världens ledande områden inom life science. Framtiden Solna är en av Sveriges snabbast växande kommuner. Det är många unga vuxna som flyttar in och den gruppen ställer allt högre och delvis nya krav på staden. Det gör att Solna behöver ta nästa steg i sin utveckling. Staden behöver byta kostym genom att utveckla en tydligare stadsstruktur med spännande innehåll och tydligare identitet med portar samt rustas upp. Stadens verksamheter behöver också förnyas för att bättre motsvara våra medborgares och företags behov. Staden är på väg in i ett skede, där investeringarna kommer att öka kraftigt i storlek. Den kraftiga befolkningsutvecklingen kommer att medföra ett antal initiala kostnader av trappstegskaraktär. Det är viktigt att staden anpassar sig efter denna utveckling och inte tar på sig för stora åtaganden för framtiden som nästa generation tvingas betala. För att klara att leverera välfärd måste vi långsiktigt se till att ha en fortsatt stabil ekonomi. Pehr Granfalk Kommunstyrelsens ordförande 5
Förvaltningsberättelse Solna stads styrsystem Styrningen i Solna stad utgår från ett system för samlad ekonomi- och verksamhetsstyrning samt vid varje tidpunkt gällande lagstiftning, föreskrifter och nationella mål för den kommunala verksamheten. Utgångspunkten för styrsystemet är en sammanhållen målstyrning, där kommunfullmäktige anger prioriterade målområden, inriktningsmål, effektmål och ekonomiska ramar för nämnderna. Det sker i den årliga budgeten, som är stadens främsta styrdokument. Budgeten kompletteras av policys och program, vilka anger principerna för stadens agerande i olika frågor. De prioriterade målområdena och inriktningsmålen är uttryck för övergripande prioriteringar och strategiska ställningstaganden. Inriktningsmålen anger den inriktning som staden ska sträva efter att uppnå och har sin utgångspunkt i visioner, policys och program. Inriktningsmålen kan vara antingen finansiella eller verksamhetsanknutna. Nämnderna ska, med utgångspunkt från kommunfullmäktiges inriktningsmål, precisera och fastställa nämndspecifika mål och föreslagna ekonomiska ramar. I detta arbete ska även hänsyn tas till viktiga förändringar i omvärlden såsom exempelvis ändringar i lagstiftningen och förändringar i befolkningsstrukturen. Nämnderna ska också formulera effektmål som gör att målen kan följas upp och utvärderas. Effektmålen ska vara mätbara, specifika, tidsatta och realistiska. Arbetet med målformuleringen sker i dialog med kommunstyrelsen. Därutöver kan nämnderna besluta om egna verksamhetsspecifika mål och nyckeltal. Övergripande tvärsektoriella frågor ska genomsyra all verksamhet såväl externt som internt. Som ett första steg ska de tvärsektoriella frågorna; internationellt arbete samt jämställdhet och integration, som är en del av likabehandlingsarbetet, integreras i stadens styrsystem och beaktas i verksamhetsplan och budget. Arbetet med tvärsektoriella frågor ska harmonisera med målarbetet, bidra till visionen om det hållbara Solna och vara en del av kvalitetsutvecklingsarbetet. Inom jämställdhetsarbetet ligger fokus i första hand på att utveckla modeller för att ta fram könsuppdelad statistik, indikatorer och nyckeltal. Efter analys av nuläge kan angelägna utvecklingsområden identifieras och jämställdhetsintegrering användas som en metod för verksamhetsoch kvalitetsutveckling. För integrationsarbetet är det angeläget att analysera verksamheten ur ett integrationsperspektiv för att sedan utveckla ett interkulturellt förhållningssätt i det mångkulturella Solna och säkerställa att alla, oavsett etnisk och kulturell bakgrund, får likvärdigt bemötande och service av stadens medarbetare. Det internationella arbetet ska huvudsakligen användas som en metod för verksamhets- och kvalitetsutveckling. Genom att göra internationella jämförelser och identifiera goda exempel skapas förutsättningar för att lära av andra och samarbeta Styrning Uppföljning/Utvärdering KF Inriktningsmål Effektmål Ekonomiska ramar KF Nämnd Nämndmål Effektmål Nämndbudget Nämnd Enhet Enhetsmål Effektmål Tilldelade resurser Enhet Solna stads styr- och uppföljningssystem 6
kring gemensamma utmaningar. För att barn och ungdomar i framtiden ska kunna verka i en globaliserad värld är det internationella utbytet en förutsättning. Kommunfullmäktige följer upp nämnderna utifrån de övergripande inriktningsmålen. Målen följs upp och utvärderas utifrån effektmål, som redovisas i delårsrapporten per april, augusti och årsredovisningen. Denna utveckling mot en tydlig koppling mellan insatta resurser och presterat resultat får också stöd i lagreglerna för god ekonomisk hushållning i kommuner. Solna stads hel- och delägda bolag styrs, enligt aktiebolagslagen av bolagsordning och ägardirektiv. Kvalitetsarbetet i Solna stad Utifrån kommunfullmäktiges inriktningsmål och den av kommunfullmäktige antagna kvalitetspolicyn och strategin för Solna stad har nämnder och styrelse börjat utarbeta generella åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer. Deklarationerna beskriver tydligt vilken service medborgaren/brukaren kan förvänta sig av staden och dess verksamhet. Utifrån kvalitetsdeklarationerna kan medborgaren/brukaren sedan ta ställning till hur verksamheten fungerar och engagera sig för att förbättra den. Genom att förtydliga tjänsterna kan också förväntansgapet minskas och därmed skapas förutsättningar för nöjdare medborgare/brukare, vilket mäts av de i budgeten uppsatta effektmålen. Vid årsskiftet 2011/2012 finns 21 kvalitetsdeklarationer. Arbetet med att utveckla kvalitetsdeklarationer för stadens verksamheter fortsätter under 2012. Kommunstyrelsen har genom stadsledningsförvaltningen under året arbetat med att kartlägga och tydliggöra förvaltningens uppdrag och tjänster. Genom projektet Stadsledningsförvaltningens Tjänstekatalog har stadsledningsförvaltningens tjänster identifieras. På Solnadagen den 10 september lanserades den stadsgemensamma hanteringen av synpunkter och felanmälan, som är en del i stadens kvalitetsarbete. Synpunktshanteringen och felanmälan är ett sätt för att fånga upp såväl positiva som negativa synpunkter och fel från solnaborna och solnaföretagarna, för att kunna förbättra stadens verksamheter, service och tjänster. Överförmyndarnämnden har antagit en kvalitetsdeklaration för God man och förvaltare. Stadsbyggnadsnämnden har för avsikt att under 2012 arbeta med kvalitetsdeklarationer för sin verksamhet. Kultur- och fritidsnämnden har antagit sju kvalitetsdeklarationer; Fritidsklubb för 10 12 åringar, Fritidsklubb för barn och ungdomar med behov av särskilt stöd, Solna kulturskola och Välkomnande av barn till Solna stadsbibliotek, Föreningsbidrag till barn- och ungdomsföreningar Föreningsbidrag till vuxenföreningar och Föreningsbidrag till kulturföreningar. En brukarundersökning till föräldrar som har barn i fritidsklubbarna och till elever på Solna Kulturskola har genomförts. Resultatet från undersökningen visar att brukarna är mycket nöjda med verksamheternas kvalitet. Solnas Kulturskola har under året blivit medlem i kvalitetsnätverket Qualis, vilket innebär att skolan ska arbeta med ett kvalitetssystem för att bli certifierad enligt en poängskala med extern bedömning. Barn- och utbildningsnämnden har arbetat med att ta fram ett planerings- och uppföljningssystem för verksamheterna inom förskola och skola, som grundas på de nationella styrdokumenten. Under 2011 har verksamheterna övergått från en kvalitetsredovisning en gång om året till ett systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagen, vilket innebär ett ansvar att kontinuerligt och systematiskt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Skollagens krav på klagomålshantering har sammanförts med stadens gemensamma synpunktshantering och felanmälan. Rutiner för att ta hand om synpunkter och klagomål mot utbildningen har tagits fram. Arbetet med åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer har påbörjats och fortsätter under 2012. Det gäller också arbetet med att skapa förutsättningar för snabbare uppföljningar i verksamheterna, så att rätt åtgärder kan vidtas för att uppnå uppsatta mål. Kompetensnämnden har under året utarbetat två kvalitetsdeklarationer, Insatser för arbetssökande och Insatser för arbetssökande som studerar svenska. Arbetet fortgår med att följa upp, utvärdera och utveckla dessa och nya kvalitetsdeklarationer. Vuxenutbildningens LEAN-arbete har aktualiserats i och med att Solna från och med 2012 ingår i en gemensam vuxenutbildningsregion tillsammans med nio andra kommuner. Kvalitetsarbetet är ett område av flera som kommer att utvecklas gemensamt inom det regionala samarbetet. Under året har ett första gemensamt arbete påbörjats vad gäller uppföljning av utbildningsleverantörernas verksamhet. Socialnämnden har under året antagit kvalitetsdeklarationer avseende Försörjningsstöd, Serveringstillstånd och Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. Under 2012 kommer arbetet att fortgå med att ta fram kvalitetsdeklarationer för nämndens verksamhet. Ett aktivt arbete har skett under året med att utveckla öppna jämförelser inom individ- och familjeomsorgens område. Initiativ har också tagits för att stärka nordvästkommunernas gemensamma FoU-enhets möjligheter att stödja kommunerna i arbetet med att följa upp effekter av olika insatser. Gemensamma familjerättsnämnden för Solna och Sundbyberg planerar att i början av 2012 att påbörja arbetet med åtaganden och efterföljande kvalitetsdeklarationer för den familjerättsliga verksamheten. Under 2011 har en övergripande brukarundersökning genomförts. Utifrån resultatet från undersökningen ska en åtgärdsplan tas fram, vilken ska visa hur verksamheten ska utvecklas och förbättras. Under året har en fortsatt satsning på utveckling av arbetssätt och metoder gjort. En sådan satsning är det så kallade sociala nätverksarbetet vars syfte är att engagera och mobilisera alla goda krafter kring enskilda klienter och brukare. Omvårdnadsnämnden har antagit fem kvalitetsdeklarationer; Biståndshandläggning av hemtjänst samt vård- och omsorgsboende, Hemtjänst, Vård- och omsorgsboende, Handläggning av stöd och service till personer med funktionsnedsättning och Stöd och service till personer med funktionsnedsättning som bor i bostad med särskild service. 7
Nämnden har för avsikt att under 2012 utarbeta kvalitetsdeklarationer för bl.a. dagverksamhet, fixarservice och anhörigstöd. Befintliga kvalitetsdeklarationer ska i ett särskilt projekt implementeras både i verksamheterna och hos den enskilda medborgaren. Projektet ska följas upp för att säkerställa att åtagandena uppfylls och leder till kontinuerlig verksamhetsutveckling. Under året har brukarundersökningar genomförts, avseende boende och daglig verksamhet för vuxna enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt brukarundersökning där närstående och boende på vård- och omsorgsboende för äldre. Miljö- och hälsoskyddsnämnden antog i augusti månad kvalitetsdeklarationer avseende Livsmedelskontroll och Tillsyn av boendemiljö. Inom miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har en s.k. Lean-kartläggning påbörjats kring den gemensamma administrationen. Arbete har lett till att flera förbättringar rörande handläggning och registrering har identifierats, varav några är genomförda och andra kommer att genomföras under året. 8
Verksamhetsanknutna mål I Solna stads verksamhetsplan och budget för 2011 finns ett antal prioriterade målområden, inriktningsmål och effektmål som har sin utgångspunkt i visionen om det hållbara Solna. De fyra prioriterade målområdena är; Ekonomisk tillväxt, Livsmiljö, Trygghet och omsorg samt Kunskap och livslångt lärande. För varje målområde finns ett antal stadsövergripande inriktningsmål, totalt 10 stycken, som uttrycker den inriktning för ett prioriterat område som staden ska sträva efter att uppnå. Varje inriktningsmål mäts utifrån ett antal relevanta effektmål, totalt 56 stycken. Nämnderna har med utgångspunkt från kommunfullmäktiges inriktningsmål och effektmål, preciserat och fastställt nämndspecifika mål som sedan fastställts av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige följer upp nämnderna utifrån de övergripande inriktningsmålen. Uppföljning av nämndernas mål ligger sedan till grund för uppföljning av de stadsövergripande inriktningsmålen under stadens fyra målområden. Av de 10 stadsövergripande inriktningsmålen bedöms 4 som uppfyllda och 6 som delvis uppfyllda. Av kommunfullmäktiges 56 effektmål bedöms 25 vara uppfyllda, 4 delvis uppfyllda, 13 inte uppfyllda och resterande effektmål har inte mätts under året. Det innebär att av de effektmål som mätts under året är 69 procent uppfyllda eller delvis uppfyllda. För de effektmål som bedöms som inte uppfyllda och för de effektmål som inte mätts under året vidtas åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Nedan redovisas kommunfullmäktiges prioriterade målområden, inriktningsmål och effektmål. En mer detaljerad uppföljning finns under respektive nämnd och i bilaga. Bedömning av effektmål Inriktningsmål per målområde Uppfyllt Delvis uppfyllt Inte uppfyllt Inte bedömt Totalt Målområde - Ekonomisk tillväxt Solna ska vara Sveriges mest företagsvänliga kommun och erbjuda goda förutsättningar för ett växande näringsliv. Uppfyllt Solna ska vara en attraktiv stad för boende och skapa goda förutsättningar för en växande befolkning. Delvis uppfyllt 1 1 2 1 2 3 Målområde - Livsmiljö Solna ska utvecklas på ett miljövänligt, stadsmässigt, tillgängligt och trivsamt sätt, som främjar en god miljö och hälsa för Solnaborna. Delvis uppfyllt Solnaborna ska ha ett rikt och varierande kultur-, idrotts- och fritidsliv. Uppfyllt Solna stads verksamheter ska kännetecknas av hög kvalitet, kostnadseffektivitet, mångfald och tillgänglighet. Delvis uppfyllt 1 1 4 6 1 2 3 2 3 5 Målområde - Trygghet och omsorg Det ska vara tryggt att växa upp, leva och åldras i Solna. Delvis uppfyllt 2 2 1 5 Solnaborna ska genom arbete kunna trygga sin egen försörjning. Uppfyllt Solna stads omsorg ska kännetecknas av hög kvalitet, trygghet, värdighet, valfrihet och självbestämmande. Uppfyllt 7 7 6 1 2 9 Målområde - Kunskap och livslångt lärande Solnas förskolor och skolor ska ge barn, ungdomar och vuxna kunskap, som ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete. Delvis uppfyllt Solna ska vara en attraktiv utbildningsstad med ett varierat utbud av utbildningar på olika nivåer och inriktningar. Delvis uppfyllt 4 6 1 11 1 3 1 5 Totalt 25 4 13 14 56 9
Målområde - Ekonomisk tillväxt Solna ska vara en stad, som kännetecknas av hög ekonomisk tillväxt. Det är genom en hög tillväxttakt som resurser skapas för att förbättra solnabornas levnadsstandard och utveckla samhällsservicen. Det är en nödvändig förutsättning för att kunna trygga ett fortsatt välstånd. Det ställer krav på Solna att vara en attraktiv stad för boende, företag och besökare. Solna ska kunna erbjuda goda boende- och livsmiljöer, som gör att dagens solnabor trivs och stannar kvar samt att nya solnabor lockas att bosätta sig i staden. Solna ska också kunna erbjuda företag goda förutsättningar att starta, etableras och växa. Under målområdet finns två inriktningsmål och ett bedöms som uppfyllt och ett som delvis uppfyllt. Solna ska vara Sveriges mest företagsvänliga kommun och erbjuda goda förutsättningar för ett växande näringsliv. Uppfyllt. Solna behåller sin förstaplacering för fjärde året i rad som Sveriges mest företagsvänliga kommun. Totalt är det sjätte gången under 2000-talet som Solna tar hem förstaplatsen. Effektmålet är därmed uppfyllt för 2011. Antalet nyregistrerade företag i Solna fortsätter att vara på en hög nivå, även om antalet sjunkit något jämfört med föregående år (702 företag år 2010 och 694 företag år 2011) enligt Nyföretagarbarometern Nyföretagarcentrum. Med hänsyn tagen till kommunstorlek placerar det Solna på en delad sjunde plats i riket. Liksom föregående år är det Stockholms stad som toppar listan. Effektmålet om företagarnas nöjdhet med Solna stads service mäts genom Stockholm Business Alliance serviceundersökning. Jämfört med tidigare undersökning har nöjdkundindex ökat och uppgår till 70, men når inte upp till målet på 74. I undersökningen bedöms kommuners hanterande av bygglov, markupplåtelser, miljötillsyn, brandtillsyn och serveringstillstånd. Inom respektive område finns ett antal servicefaktorer som sammantaget skapar en helhetsbedömning. Solna höjer sitt NKI i samtliga kategorier som ingår i undersökningen, bortsett från miljötillsyn där siffran är oförändrad. Högst betyg får arbetet med bygglov och serveringstillstånd. Särskilt uppskattat är den tillgänglighet, effektivitet och bemötande staden visar mot sina företagare. I en jämförelse med andra kommuner i Stockholm-Mälarregionen placerar sig Solna på delad tolfte plats. Solna ska vara en attraktiv stad för boende och skapa goda förutsättningar för en växande befolkning. Delvis uppfyllt Effektmålet om att Solnas befolkning minst ska växa till 80 000 invånare fram till år 2020 bedöms uppfyllas. Enligt befolkningsprognosen kommer Solna att ha drygt 90 000 invånare år 2020. Antalet invånare år 2011 var 69 946. Staden bedriver ett aktivt exploaterings- och planeringsarbete för att kunna möta den starka tillväxten av nya solnabor och företag. Det byggs flera nya stadsdelar i Solna; Järvastaden, Nya Ulriksdal, Arenastaden, Solna City, Ingenting och Hagastaden. Planeringen av förskoleutbyggnad och skola pågår. Solna stad fortsätter upprustningen av stadens befintliga förskolor och skolor. Effektmålet om medborgarnas nöjdhet med att bo och leva i Solna stad och effektmålet om trygghet i närområdet har inte mätts under 2011. Hela inriktningsmålet om att Solna ska vara en attraktiv stad för boende och skapa goda förutsättningar för en växande befolkning bedöms som delvis uppfyllt. Under 2011 har staden fortsatt utbyggnaden av nya stadsdelar och planerat för utvecklingen av verksamheterna, bl.a. inom förskola och skola. Effekterna kommer att mätas under 2012. Solna är den näst bästa svenska kommunen att ha familj i. Det framgår av nyhetsmagasinet Fokus årliga ranking. Av samtliga 290 kommuner rankas Solna totalt som landets 8:e bästa kommun att bo i, det innebär en klättring på drygt 100 placeringar jämfört med 2010-års ranking. Fokus rankar landets kommuner utifrån fyra kategorier: Att vara ung, Att vara gammal, Att ha familj och Att jobba. Solna tar ett rejält kliv upp på rankingen i samtliga kategorier. Bäst resultat får staden i kategorin att ha familj, där staden alltså placerar sig som tvåa i landet. Även i kategorin att vara ung hamnar Solna högt på rankingen med en 11:e plats. Där handlar det exempelvis om andel elever i årskurs 9 med godkända betyg, låg ungdomsarbetslöshet, antal heltidsanställda per 100 elever i grundskolan samt antal idrottsföreningar per 1 000 invånare. Solna har under 2011 förbättrat sin position i SKL:s Öppna jämförelser inom området Trygghet och säkerhet, från plats 97 till 87 bland Sveriges 290 kommuner. Det är framför allt antalet bränder och stölder som har minskat i Solna och ligger nu klart under den förväntade nivån. I den fysiska miljön är inriktningen att skapa förutsättningar för trygghet, t.ex. genom att snabbt åtgärda och ta bort klotter, se till att gångvägar har fri sikt, genomföra trygghetsvandringar etc. Samarbete med polis, brandförsvar, SL, centrumanläggning och ideella föreningar kring arrangemang i staden sker också. Målområde Livsmiljö Solna ska vara en stad med en god livsmiljö strategiskt belägen mellan nationalstadsparken och storstaden. Solna ska bygga vidare på dessa kvaliteter och växa på ett miljövänligt, stadsmässigt, tillgängligt och trivsamt sätt, som främjar en god miljö och hälsa. Den goda livsmiljön ska också skapa möjligheter för solnaborna att kombinera ett attraktivt boende med ett stimulerande arbete och en rik fritid. Solna ska kunna erbjuda en god samhällsservice av hög kvalitet och ett rikt kultur-, idrotts- och fritidsliv som bidrar till att skapa trivsel och välbefinnande för solnaborna. Under målområdet finns tre inriktningsmål och ett bedöms som uppfyllt och två som delvis uppfyllda. Solna ska utvecklas på ett miljövänligt, stadsmässigt, tillgängligt och trivsamt sätt, som främjar en god miljö och hälsa för Solnaborna. Delvis uppfyllt Arbetet med att minska energianvändningen vid belysning på allmän platsmark fortsätter. Enligt effektmålet ska energianvändningen avseende belysning på allmän platsmark i Solna stad minska med 12 000 kwh per år. Energianvändningen har minskat med 20 000 kwh under 2011. Minskningen är markant och ett resultat av att staden under en längre tid 10
arbetat aktivt med att ersätta gamla armaturer med nya, mer energieffektiva armaturer. Effektmålet är uppfyllt. Fjärrvärmeanvändningen inom stadens egna fastigheter ska minska med 5 procent årligen. Under år 2011 minskade fjärrvärmeanvändningen med 0,6 procent och effektmålet är inte uppfyllt. I enlighet med SÖRAB-kommunernas gemensamma avfallsplan ska år 2012 minst 10 procent av hushållens matavfall sorteras ut för biologisk behandling (biogasproduktion). År 2011 var mängden insamlat matavfall vid årets slut 976 ton eller 15,6 procent. Den slutliga bedömningen av målet sker efter år 2012. Effektmålen som berör medborgarnas nöjdhet med underhåll och skötsel av gator och vägar, gång- och cykelvägar samt renhållningen av parker och allmänna platser har inte mätts under året. Nya driftentreprenader har upphandlats med start den 1 maj 2011. Skötselnivåerna i de nya entreprenaderna har höjts i syfte att öka medborgarnas nöjdhet. Solnaborna ska ha ett rikt och varierande kultur-, idrotts- och fritidsliv. Uppfyllt Solna ska årligen tillhöra de fem främsta idrottskommunerna i landet enligt Sport och Affärers ranking. (År 2010 5:e plats). År 2011 utsågs Solna till fjärde främsta idrottskommun och klättrade därmed ett steg jämfört med år 2010. Det är endast Stockholm, Malmö och Göteborg som kom före. Rankingen baseras på ett antal kriterier, bl.a. förekomsten av arenor, elitidrottssatsningar, hur kommunen använder idrotten i marknadsföringen, stödet till ungdomsidrotten, näringslivets stöd till idrotten samt befolkningens intresse och aktivitetsgrad inom idrott och motion. Solna prioriteras också högt i kriterierna om tillgång till allmänna friluftsaktiviteter, befolkningens hälsosituation, ett gott företagsklimat samt att Solna är en av Sveriges bästa kommuner att bo i enligt nyhetsmagasinet Fokus årliga ranking. Effektmålet är uppfyllt 2011. Effektmålen om nöjdheten med kulturlivet och om idrotts- och fritidslivet i staden har inte mätts under året. Solna stads verksamheter ska kännetecknas av hög kvalitet, kostnadseffektivitet, mångfald och tillgänglighet. Delvis uppfyllt Andelen av Solna stads verksamhet som sker på entreprenad och/eller i köpt verksamhet ska vara större än år 2010. År 2010 uppgick andelen till 48,5 procent. Bokslutet för 2011 visar på en andel på 49,0 procent och effektmålet är uppfyllt. Effektmålet om att antalet e-tjänster inom Solna stad ska öka är uppfyllt. Staden har fortsatt att utveckla e-tjänster och lansering av e-tjänst för inhämtning av medborgarnas synpunkter på stadens arbete och för felanmälan skedde på Solna dagen den 10 september 2011. Effektmålen om valfrihet, bemötande och tillgänglighet samt om information och öppenhet har inte mätts under året. Stadens förnyelse- och utvecklingsarbete har fortsatt och styr- och uppföljningssystemet har utvecklats. Arbetet med att ta fram kvalitetsdeklarationer har fortsatt under 2011 och totalt i staden har 21 kvalitetsdeklarationer antagits. Målområde - Trygghet och omsorg Solna ska vara en trygg stad för alla. Oavsett tid på dygnet ska boende, verksamma och besökare känna sig säkra och trivas i Solna. Solnaborna ska ha goda möjligheter att forma sina liv efter egna förutsättningar och känna sig som en del i arbets- och samhällslivet. Det handlar om att solnaborna ska kunna trygga sin försörjning genom eget arbete. Det handlar också om att Solna stads omsorg ska finnas som ett naturligt stöd för solnaborna i livets alla skeden. Under målområdet finns tre inriktningsmål och två bedöms som uppfyllda och ett som delvis uppfyllt. Det ska vara tryggt att växa upp, leva och åldras i Solna. Delvis uppfyllt Effektmålet om att andelen barn och elever som är trygga i förskolan och grundskolan ska öka mäts genom en attitydundersökning och målet är delvis uppfyllt. Tryggheten är viktig för barn- och utbildningsnämndens verksamheter och arbetet med att förbättra förutsättningarna för ökad trygghet kommer att intensifieras under 2012. Antalet barn och ungdomar som återaktualiseras för utredning inom socialtjänsten har minska under året och effektmålet bedöms som delvis uppfyllt. Effektmålet om att antalet ärenden som återaktualiseras efter samarbetssamtal inom den familjerättsliga verksamheten ska minska bedöms som uppfyllt. Effektmålet om att antalet ungdomar och vuxna med missbruk som efter vård och behandling kan uppvisa en förbättrad hälsa och livssituation ska öka bedöms som uppfyllt. Effektmålet om medborgarnas nöjdhet med hur tryggt och säkert det är att vistas utomhus på kvällar och nätter i Solna stad har inte mätts under året. Exempel på åtgärder som vidtagits är ökad belysning i framför allt stadens parker men också beskärning av växtlighet för att få en tryggare parkmiljö. I SKL:s undersökning av Trygghet och säkerhet i landets kommuner har Solna stad förbättrat sin placering, från 97 till 87 av 290 kommuner. Solnaborna ska genom arbete kunna trygga sin egen försörjning. Uppfyllt Den öppna arbetslösheten i Solna ska bibehållas på en låg nivå. (September 2010 2,6 procent). År 2011 var den genomsnittliga öppna arbetslösheten 2,3 procent, vilket är lägre jämfört med både Stockholms län (3,2 procent) och riket (3,4 procent). Effektmålet är uppfyllt. Den öppna arbetslösheten bland Solnas ungdomar 18 24 år ska bibehållas på en låg nivå. (September 2010 3,3 procent). År 2011 var den genomsnittliga öppna arbetslösheten 2,0 procent, vilket är lägre jämfört med både Stockholms län (3,0 procent) och riket (4,1 procent). Effektmålet är uppfyllt. Den öppna arbetslösheten för utrikes födda ska bibehållas på en låg nivå. (September 2010 4,2 procent). År 2011 var den genomsnittliga öppna arbetslösheten 3,8 procent, vilket är lägre jämfört med både Stockholms län (6,6 procent)och riket (7,7 procent). Effektmålet är uppfyllt. Effektmålet om att inom två år efter påbörjad heltidsintroduktion ska minst 11
87 procent av flyktingarna kunna försörja sig själva bedöms som uppfyllt, då 91 procent av de flyktingar som kom till Solna 2009 blivit självförsörjande. Andelen deltagare i Solnamodellen som har gått vidare till egen försörjning ska minst vara 65 procent. (År 2009 65 procent). Under året var andelen 76 procent och effektmålet är uppfyllt. Effektmålet om att andelen personer med psykisk funktionsnedsättning som har sysselsättning, praktik eller arbete ska öka bedöms som uppfyllt. Antalet Solnahushåll med försörjningsstöd ska fortsätta att ligga på en låg nivå. (År 2009 726 hushåll). Antalet hushåll med försörjningsstöd har minskat till 587 jämfört med 638 för år 2010, dvs. med 8 procent och effektmålet är uppfyllt. Stadens framgångsrika arbete enligt Solnamodellen har fortsatt under året. Det har skapats många nya strategiska företagskontakter för att få fram ytterligare arbetstillfällen och praktikplatser. Sedan årsskiftet 2009/2010 har Solna stad en utbildningsgaranti för arbetslösa ungdomar mellan 19 24 år. Solna stads omsorg ska kännetecknas av hög kvalitet, trygghet, värdighet, valfrihet och självbestämmande. Uppfyllt Effektmålet om att andelen öppenvårdsinsatser ska öka i relation till institutionsvård bedöms som uppfyllt. Antalet samarbetssamtal ska öka i relation till antalet vårdnadsutredningar. Jämfört med 2010 har antalet barn där samarbetssamtal genomförts ökat från 103 till 127, dvs. en ökning med 23 procent. Antalet barn där vårdnadsutredningar startat har ökat från 48 till 50 för 2011, dvs. en ökning med 4 procent. Effektmålet bedöms som uppfyllt. Effektmålet om att elevernas och föräldrarnas delaktighet i skolans verksamhet ska öka mäts genom en attitydundersökning. Delaktigheten har minskat i årskurs 5 och 8 för både föräldrar och elever, medan årskurs 3 ligger på samma nivå som året innan för elever men har minskat för föräldrar. Effektmålet bedöms som inte uppfyllt. Effektmålet om att alla på vård- och omsorgsboende ska ha en omvårdnadsplan med en riskbedömning avseende kost, tryckskador och fall bedöms som uppfyllt. 75 procent av anhöriga som ger stöd och hjälp till en närstående, som p.g.a. långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning oavsett ålder inte klarar vardagen på egen hand, ska uppleva att de fått tillräckligt stöd och vägledning. Resultatet för 2011 visar att 79 procent av de som intervjuades var mycket nöjda med stödet som de fick och effektmålet bedöms som uppfyllt. Hemtjänstkunder ska i genomsnitt möta högst 12 hemtjänstpersonal under en 14 dagars period. Statistik visar att hemtjänstkunder i genomsnitt mött 11 hemtjänstpersonal under en 14 dagars period och effektmålet är uppfyllt. 85 procent av de som bor i gruppbostad/servicebostad och av de som har insatsen daglig verksamhet ska uppleva att de får det stöd de behöver. Resultatet i brukarundersökningen visar att 84 procent i gruppbostad, 88 procent i servicebostad och 79 procent i daglig verksamhet uppger att de får det stöd de behöver och effektmålet bedöms som delvis uppfyllt. Effektmålet om att 75 procent av kunderna som beviljats bistånd i form av boende på vård- och omsorgsboende ska få sitt förstahandsval tillgodosett, vilket kan vara svårt att kombinera med en hög beläggning, är inte uppfyllt. Det är 47 procent som har fått sitt förstahandsval tillgodosett. Av de som har valt vård- och omsorgsboende utifrån profilinriktning har 73 procent fått sitt förstahandsval tillgodosett. Alla personer som fyller 80 år under 2011 och som inte har hemtjänst ska erbjudas förebyggande hembesök. Effektmålet är uppfyllt då alla Solnabor som fyllt 80 år under året och som inte har hemtjänst har erbjudits förebyggande hembesök. Solna stad fick 2011 års pris för årets upphandling av tidningen Upphandling24. Solna fick utmärkelsen för att staden tänkt i nya banor vid upphandlingen av vård- och omsorgsboenden. Målområde - Kunskap och livslångt lärande Solna ska vara en stad som sätter kunskap och lärande i fokus. Förskola och skola ska ge barn och ungdomar goda kunskaper och skapa en god grund för fortsatta studier och arbete. Goda studieresultat ska uppmuntras och värderas högt. Det ska finnas ett brett utbud av utbildningar, som ger barn, ungdomar och vuxna bästa möjliga förutsättningar för vidareutbildning och arbete i livet. Det är viktigt att skapa många vägar in i arbetslivet för solnaborna och att trygga arbetsgivares behov av kunskap och kompetens. Under målområdet finns två inriktningsmål som båda bedöms som delvis uppfyllda. Solnas förskolor och skolor ska ge barn, ungdomar och vuxna kunskap, som ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete. Delvis uppfyllt Effektmålet om att andelen barn som stimuleras och utmanas till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov i förskolan ska öka mäts genom en attitydundersökning. Andelen har minskat något, från 80 procent år 2010 till 79 procent år 2011 och effektmålet är inte uppfyllt. Andelen elever som når målen i grundskolans åk 3, 5 och 9 ska öka. Andelen elever som når målen har ökat och effektmålet är uppfyllt. De tre senaste åren har meritvärdet för kommunala skolor i Solna varit högre än för kommunala skolor i Stockholms län och högre än meritvärdet i riket. Effektmålet om att andelen grundskoleelever som vet vad de behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena ska öka mäts genom en attitydundersökning. Andelen har ökat i alla de mätta årskurserna och effektmålet är uppfyllt. Effektmålet om att andelen grundskoleelever som har inflytande över skolarbetet ska öka mäts genom en attitydundersökning och effektmålet är inte uppfyllt. Andelen elever som är behöriga till ett nationellt program på gymnasieskolan ska öka. (År 2009 92 procent). År 2011 var 92 procent behöriga jämfört med 94 procent år 2010 och målet är inte uppfyllt. 12
Inför hösten 2011 har gymnasieskolan genomgått stora förändringar och behörighetskraven har skärpts. Det har inneburit att fler elever än tidigare i hela riket varit obehöriga till gymnasieskolan. Andelen elever på Solna gymnasium som har grundläggande behörighet till högre studier ska öka. (År 2009 88 procent). År 2010 var andelen 87 procent och även år 2011 ligger andelen kvar på 87 procent. Andelen med grundläggande behörighet till högre studier ligger på samma nivå som andelen för hela riket. Bedömningen är att effektmålet inte är uppfyllt. Antal elever som går kursen Ung Företagsamhet på gymnasiet ska öka. (År 2010 45 elever). Under läsåret 2010/2011 deltog 45 elever på 10 företag och höstterminen 2011 deltar 54 elever på 12 företag. Effektmålet är uppfyllt. Kunskapsresultaten i Solnas skolor ska senast år 2014 vara bland topp tre i Stockholms län enligt Sveriges Kommuner och Landstings, SKL, öppna jämförelser. I SKL:s undersökning Öppna jämförelser 2011 låg Solna på 8:e plats i länet när det gällde det sammanvägda resultatet. Det sammanvägda resultatet baseras på andel elever som uppnått minst godkänt på ämnesproven i årskurs 9 avseende matematik, engelska och svenska samt Dagens Nyheters nutidsorientering för årskurs 9. Solnas elever hade bra resultat i delarna engelska och nutidsorientering. För att förbättra resultaten i matematik och svenska har flera skolor deltagit i Skolverkets matematiksatsning och i läsa, skriva, räkna projektet. Delmål för 2012 och 2013 är att förbättra rankingen för att slutligen 2014 nå målet att vara en av topp tre kommuner i länet. Minst 75 procent av de som studerar svenska för invandrare, SFI, inom vuxenutbildningen i Solna ska uppnå målen utifrån sin studieplan. Resultatet är 59 procent, vilket är 32 procentenheter lägre jämfört med 2010. Måluppfyllelsen beräknas utifrån avbrott och tagna betyg. Det är 21 procent fler tagna betyg under 2011 än 2010. Det har varit 52 procent fler avbrott vad gäller okänd anledning, vilket påverkar måluppfyllelsen. Ytterligare analys kommer att genomföras samt att utbildningsanordnaren kommer att få lämna in en åtgärdsplan för att uppnå målet under 2012. Effektmålet är inte uppfyllt år 2011. Minst 85 procent av de som studerar på grundläggande nivå inom vuxenutbildningen i Solna ska uppnå målen utifrån sin studieplan med lägst betyget Godkänt (G). Resultatet är 71 procent, vilket är 17 procentenheter lägre jämfört med 2010. Under året har åtgärder vidtagits för att öka antalet elever som får godkänt. Distansalternativet har tagits bort som valbar studieform och i slutet på året har antalet lärarledda timmar ökats på för samtliga elever. Denna utveckling förstärks i det nya avtalet som startar den 1 januari 2012. Effektmålet är inte uppfyllt år 2011. Minst 80 procent av de som studerar på gymnasial nivå inom vuxenutbildningen i Solna ska uppnå sin studieplan med lägst betyget Godkänt (G). Resultatet är 86 procent och effektmålet är uppfyllt år 2011. Under året har kursutbud, tillgänglighet och flexibilitet för Solnaborna vad gäller vuxenutbildning ökat markant. Detta förbättrar förutsättningarna för Solnaborna att utveckla en hållbar kompetens om för att de stärker sin ställning på arbetsmarknaden. Solna ska vara en attraktiv utbildningsstad med ett varierat utbud av utbildningar på olika nivåer och inriktningar. Delvis uppfyllt Effektmålet om att andelen föräldrar som är nöjda med sitt barns förskola ska öka från 83 procent till 90 procent mäts genom en attitydundersökning. Andelen har minskat till 78 procent och effektmålet är inte uppfyllt. Effektmålet om att andelen föräldrar som är nöjda med sitt barns skola ska öka mäts genom en attitydundersökning och effektmålet är inte uppfyllt. Effektmålet om att andelen grundskoleelever som tycker att de går i en bra skola ska öka mäts genom en attitydundersökning. Andelen har minskat och effektmålet är inte uppfyllt. Staden fortsätter arbetet med att förbättra och rusta upp förskole- och skollokaler. Under 2012 kommer nära 60 mkr att satsas på upprustning. En bättre lärplattform kommer att upphandlas under 2012 i syfte att förbättra kommunikationen med och öka delaktigheten för elever och föräldrar i förskola och skola. Minst 80 procent av de studerande inom vuxenutbildningen i Solna ska vara nöjda eller mycket nöjda med sin utbildning. Brukarundersökningen har inte genomförts och effektmålet har därför inte kunnat bedömas. Solna ska kunna erbjuda förskola inom fyra månader. Under början av våren fick ett antal familjer vänta på erbjudande om plats längre än fyra månader. Under senare delen av våren och under hösten startade flera nya förskolor. I Ulriksdal startade en nybyggd fristående förskola med 120 platser. Flera av de befintliga förskolorna både i kommunal och fristående regi har utökat antalet platser under året för att tillgodose den ökade efterfrågan. Under hösten 2011 har alla kunnat få förskoleplats i kommunen. Alla har dock inte fått den önskade förskolan. Några förskolor, framför allt i centrala Solna och Bergshamra har haft lediga platser under hösten. I staden pågår ett systematiskt arbete med att möta efterfrågan på förskoleplatser. Effektmålet bedöms som delvis uppfyllt. I Solna finns ett stort utbud av förskoleverksamhet och skolor i både kommunal och enskild regi. Det finns möjlighet att välja mellan olika inriktningar som exempelvis Montessori, Reggio Emilia, Ur och skur eller språkinriktning. Solnas medborgare har tillgång till vuxenutbildning som erbjuder ett stort utbud av utbildningar och skolor. 13
Tvärsektoriella frågor Övergripande tvärsektoriella frågor ska genomsyra stadens verksamhet såväl externt som internt. De tvärsektoriella frågorna jämställdhet och integration som är delar av likabehandlingsarbetet samt internationellt arbete har integrerats i stadens styr- och uppföljningssystem. Arbetet med tvärsektoriella frågor ska harmonisera med målarbetet, bidra till visionen om det hållbara Solna och vara en naturlig del av verksamheternas arbete med kvalitetsutveckling. Likabehandling Likabehandlingsarbetet utgår från diskrimineringslagen som förbjuder diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Samtliga likabehandlingsperspektiv ska utvecklas i stadens styrsystem. Inom jämställdhetsarbetet ligger fokus i första hand på att utveckla modeller för att ta fram könsuppdelad statistik, indikatorer och nyckeltal. Efter analys av nuläge kan angelägna utvecklingsområden identifieras och jämställdhetsintegrering användas som en metod för verksamhetsoch kvalitetsutveckling. För integrationsarbetet är det angeläget att analysera verksamheten ur ett integrationsperspektiv för att sedan utveckla ett interkulturellt förhållningssätt i det mångkulturella Solna och säkerställa att alla, oavsett etnisk och kulturell bakgrund, får likvärdigt bemötande och service av stadens medarbetare. Flera verksamheter har under året arbetat med analys av könsuppdelad statistik. Skolan har fokuserat på resultatuppföljning som visar pojkarnas resultat i svenska, engelska och matematik i genomsnitt är bättre än flickors. I tre av tio skolor når en markant större andel av pojkarna målen i alla ämnen. En analys av orsakerna pågår. Flickor och pojkar deltar i olika utsträckning i fritidsverksamhet och kulturskola. Fritidsverksamheten arbetar med metodutveckling för att förstärka dialogen med flickor. Musikverksamheten Black Sheep arbetar bland annat med normkritisk pedagogik och projekt som lyfter fram ungas röster genom tidskrifter, tidningar och webbaserad radio. Solna stads jämställdhetspris 2011 gick till Black Sheep. För att uppnå bestående värden efter Dam-EM 2013 satsar staden på fotboll för flickor och har startat en fotbollsakademi för flickor, liknande den som redan finns för pojkar. Fler kvinnor än män har deltagit i introduktionsprogrammet för nyanlända flyktingar. Efter avslutad introduktion får män i högre utsträckning än kvinnorna arbete eller studerar vidare med studiestöd. Vuxenutbildningen har arbetat för att underlätta för deltagarna att bryta könsbundna utbildnings- och yrkesval genom utbildningar som attraherar båda könen och genusperspektiv i marknadsföring och vägledning. Socialförvaltningen arbetar för ett könsmedvetet arbete i socialtjänstens biståndsbedömning bland annat genom seminarier och fokusgrupper. Mångfalden bland stadens företagare är stor och stadens medarbetare möter ofta medborgare och företagare med olika kulturell bakgrund. Det är viktigt att medarbetarna har förståelse för andra kulturer och insikt om vikten av tydlighet i kommunikation. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har genomfört utbildning på temat. Stadsbiblioteket har arbetat med att utveckla mångspråkig verksamhet, bl.a. genom sagostunder för barn på bosniska, romani och kurdiska samt språkcaféer på svenska för vuxna. Böcker och medier har köpts in som utmanar stereotypa könsrollsmönster, genus- och jämställdhetsprojekt riktade till barn, unga och föräldrar och ett stort program och kulturutbud med likabehandlingsteman har genomförts. I musikteatergruppen Popcorn sätter funktionsnedsatta ungdomar både upp egna föreställningar och deltar i Kulturskolans arrangemang. Fredagsdans har arrangerats för ungdomar och unga vuxna med funktionsnedsättning för att öka fritidsutbud och kontaktytor för kamratrelationer. Tillgängligheten. i samtliga bygglovsärenden bedöms alltid i samråd med stadens handikappkonsulent. Internationellt arbete Det internationella arbetet ska huvudsakligen användas som en metod i verksamhets- och kvalitetsutveckling. Genom att göra internationella jämförelser skapas förutsättningar för att lära av andra och samarbete kring gemensamma utmaningar. För att barn och ungdomar i en framtid ska kunna verka i en globaliserad värld är det internationella utbytet en förutsättning. Inom en rad ämnen i skolan tas det internationella perspektivet och omvärldsfrågor upp både som centralt innehåll för undervisningen och som kunskapskrav i olika betygssteg. Internationellt arbete ger barn och unga möjlighet att knyta kontakter över nations- och kulturgränser. Ungdomar som deltagit i dans och musik projekt konstaterar att kommunikation fungerar även utan gemensamt språk. De studieresor som genomförts av elev-, ungdoms- och föreningsgrupper med stöd från internationella kommittén har bland annat handlat om att öva språk, studera andra länders historia, kultur och sociala välfärdssystem, bygga ett internationellt nätverk och etablera kontakt med ungdomsverksamhet i andra länder för fortsatt utbyte. Samarbete för att inspireras av liknande verksamheter i andra länder i sin verksamhets- och kvalitetsutveckling har bland annat skett mellan europeiska idrottsklubbar och deras värdstäder för att främja en positiv läktarkultur och mellan skolsköterskor för att studera arbetsmetoder. Framgångsrika arbetssätt som används i andra länder ska ge impulser till nytänkande och utveckling i Solna. Effekter av det internationella arbetet har bland annat varit möjligheten att reflektera över eget arbete, få nya perspektiv på verksamheten och inspiration från andras arbete samt bekräftelse på det vi gör bra och kunskap om vad vi behöver utveckla. Projekt med EU-finansiering för att höja kvalitet i verksamheten och utveckla Solna kan också genomföras på hemmaplan. Exempel på detta är kompetensutvecklingsprojekt för att stärka språkutveckling och yrkesroll, skapa lärande arbetsplatser och höja kvaliteten inom äldreomsorg och verksamheten för stöd och service till funktionsnedsatta. Här används internationellt arbetet som metod för ökad integration. 14
God kunskap om EU och världen är en förutsättning för att förstå Sveriges och Solnas roll i helheten. Goda exempel är skolornas EU-debatt på Europadagen och frukostmöte kring kinesiska perspektiv på hållbart företagande genom CSR (Corporate Social Responsibility). Miljö Solna stads miljöprogram för åren 2010-2013 beskriver hur staden ska arbeta med miljöfrågor för att uppnå stadens inriktnings- och effektmål samt visionen om det hållbara Solna. Miljöprogrammet omfattar fyra fokusområden; Kretsloppsanpassad avfallshantering Hållbar energi- och transportanvändning Hållbart stadsbyggande Sunda inomhusmiljöer Kretsloppsanpassad avfallshantering Solna stad ansvarar för att ta emot och behandla hushållens avfall och det hushållsliknande avfallet från företag och verksamheter. I arbetet ingår också informationsinsatser för att minska mängden avfall och öka mängden återvinningsbart avfall. Företagen ansvarar för hanteringen av det verksamhetsavfall som uppstår inom respektive verksamhet. För vissa produkter och förpackningar finns det även ett producentansvar. I Solna finns idag tre miljöstationer och en miljöbil som samlar in hushållens farliga avfall. Källsortering av matavfall ökar stadigt. Vid årsskiftet 2011/2012 har 6 304 av Solnas hushåll möjlighet att sortera ut matavfall i sin fastighet. Ambitionen är att ännu fler hushåll ska ha denna möjlighet. Under 2011 fick drygt hälften av alla livsmedelsanläggningar i Solna en riktad information om utsortering av matavfall. Många av stadens verksamheter sorterar ut sitt matavfall. Exempelvis sorterar alla fritidsanläggningar, Råsundaskolan, Solna gymnasium, socialpsykiatrins sysselsättningsverksamhet och verksamheterna som bedrivs vid Väntorp sina sopor och komposterar sitt matavfall. I enlighet med stadens mål om utsortering av matavfall har insamling via Gröna Linjen införts under 2011 för de verksamheter som ryms på Englundavägen. Barn- och utbildningsnämnden har som ett internt mål att andelen förskolor som sopsorterar och komposterar matavfall inom stadens Gröna linjen ska öka till 50 procent. År 2011 sopsorterade 6 av 10 förskoleenheter, vilket innebär att målet är uppfyllt. Förskolorna bidrar också till den kretsloppsanpassade avfallshanteringen genom att ta tillvara material som går att återvinna i det pedagogiska arbetet, vilket spara på både ström och vatten. Skolorna i Solna har 2011 deltagit i Naturskolans miljönätverk. Vid årets slut var 976 ton matavfall insamlat, vilket motsvarar 15,6 procent av det matavfall som uppstod under 2011 hos hushållen och verksamheterna i Solna. Det innebär att delmålet till 2012 i stadens avfallsplan på 10 procent är uppfyllt. Det insamlade matavfallet skickas till en rötningsanläggning i Uppsala för att bli fordonsbränsle i form av biogas samt biogödsel till åkrarna. Utöver källsortering av matavfall samlar stadens verksamheter in och återvinner papper, kartong, batterier, glödlampor, burkar och tonerkassetter. Alltmer e-tjänster och digitalisering bidrar till en lägre pappersförbrukning. När upphandlingar av verksamhet görs, är Solna stads miljöprogram vägledande och krav ställs på utföraren att minimera negativt miljöpåverkande faktorer. Hållbar energi- och transportanvändning Solna stads inriktning är att öka användningen av förnybar energi samtidigt som den totala energianvändningen ska minska. Av Norrenergis produktion av fjärrvärme uppgår andelen förnybar energi till 98 procent. Norrenergi försörjer idag 90 procent av fastighetsbeståndet i Solna med fjärrvärme märkt Bra Miljöval. I syfte att påverka externa aktörer att minska sin energianvändning erbjuder staden gratis energi- och klimatrådgivning till privatpersoner, organisationer och mindre företag. Norrenergi erbjuder även kunderna olika typer av verktyg (energikompassen, värmekollen och servicebesök) som bidrar till att minska energiförbrukningen. En annan viktig fråga är trafikens miljöbelastning. Här arbetar staden med att minska behovet av biltransporter, minska genomfartstrafiken och underlätta logistik och information. Förlängningen av tvärbanan från Alvik till Solna station kommer att förstärka Solnas redan goda kollektivtrafikläge, som i nuläget består av två pendeltågsstationer, tre tunnelbanelinjer och flera busslinjer. Solna stad arbetar också med att minska energianvändningen och öka användningen av förnybar energi för egen del. De fordon som staden äger eller leasar ska vara miljöbilar. Flera verksamheter förser också personalen med tjänstecyklar för ärenden inom staden. Staden arbetar också med hållbar energi och transportanvändning genom att sambeställa varor så att de levereras på samma gång. Stadsbyggnadsnämnden arbetar löpande med åtgärder inom stadens fastigheter för att minska både energianvändningen och fjärrvärmeanvändningen. Exempel på större åtgärder som främjar miljöarbetet är konvertering från eluppvärmning till fjärrvärmeuppvärmning av stadens lokaler. Under 2011 konverterades förskolan Blomgatan till fjärrvärme. Genom att ha investerat i energisnål teknik, såsom luftvärmepumpar och bättre styr- och reglerteknik på fritidsoch idrottsanläggningar har kultur- och fritidsnämnden minskat sin fjärrvärmeförbrukning. För att bidra till en hållbar energianvändning har exempelvis vård- och omsorgsboendena påbörjat byte av armatur till miljövänlig lågenergiarmatur. Stadens mål att minska energianvändningen avseende belysning på allmän platsmark med 12 000 kwh per år är uppfyllt, eftersom minskningen blev 20 000 kwh under 2011. Staden har under en längre tid arbetat aktivt med att ersätta gamla armaturer med nya, mer energieffektiva armaturer. 15
Kultur- och fritidsnämnden har ett internt mål att från 2009 till 2013 minska energianvändningen i de större sporthallarna med 5 procent. Målet är redan uppfyllt eftersom minskningen till 2011 är ungefär 10 procent. Det nationella målet om att utsläppen av växthusgaser för perioden 2008-2012 ska vara minst 4 procent lägre än utsläppen år 1990 har redan uppfyllts i staden. För att uppfylla målet att utsläppen år 2020 reduceras med 40 procent jämfört med 1990 krävs mer omfattande åtgärder Hållbart stadsbyggande Solna stad ska främja ett hållbart stadsbyggande. Inriktningen för stadens planering är att bygga i goda kollektivtrafiklägen och att spara värdefulla grönområden genom att i första hand använda redan exploaterad mark och mark som är utsatt för störningar. Ambitionen är också att skapa levande och trygga miljöer med en kombination av arbetsplatser och bostäder. Kontorsbyggnader ska kunna fungera som bullerskydd mot angränsande vägar och järnvägar. I samarbete med byggherrar och fastighetsägare ska staden stimulera miljövänligt byggande. Sunda inomhusmiljöer Solna stad ansvarar för att säkerställa en sund inomhusmiljö med god luftkvalitet och goda ljudförhållanden i egna fastigheter. Vid planering, exploatering och tillsyn av verksamheter kan staden också påverka externa aktörer att skapa sunda inomhusmiljöer med goda ljudförhållanden. Inom ramen för arbetsmiljöarbetet bedrivs ett strukturerat och samordnat arbete för sunda inomhusmiljöer. Samtliga byggnader, där människor vistas ofta eller under längre tid, ska senast 2015 ha en dokumenterat fungerande ventilation. Fastighetsägaren ansvarar för att se till att en obligatorisk ventilationskontroll (OVK) utförs och att ett protokoll utfärdas. Staden är tillsynsmyndighet och arbetar aktivt med att få fastighetsägare att genomföra kontroll och åtgärd inom aktuella intervall. För att säkerställa att målet uppnås 2015 kommer arbetet intensifieras under de kommande åren. När det gäller stadens egna lokaler gås dessa igenom löpande i syfte att säkerställ att ventilationen fungerar tillfredsställande. En rad olika insatser har under året genomförts för att förbättra inomhusmiljön. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har utövat tillsyn av inomhusmiljön i alla stadens servicehus, sjukhem och vårdlokaler. Tillsyn enligt miljöbalken har också genomförts på 15 förskolor, tre undervisningslokaler och tre fritidslokaler. Arbetet resulterade bl.a. i uppmaning att fortsätta utveckla de dokumenterade egenkontrollprogrammen och att uppvisa resultat från ventilationsmätning (OVK) och radonmätningar. 16
Finansiella mål Kommunfullmäktige har fastställt finansiella mål för budget 2011 och flerårsplan 2012-2013. Resultatet enligt balanskravet ska minst uppgå till 10 mkr 2011 och 25 mkr 2012 och 2013. Resultatet 2011 uppgår till 153,3 mkr. Målet är uppfyllt. Volymberäknade ramar ska fastställas för barnomsorg, skola, vård och omsorg som tar hänsyn till demografiska förändringar och därmed gör det möjligt att flytta resurser från verksamheter där efterfrågan och behov minskar till verksamheter där efterfrågan och behov ökar. Volymberäknade ramar fastställdes i budget 2011. Målet är uppfyllt. Under 2011 ska den generella kostnadsutvecklingen vara 0,5 procent. Från och med 2012 är målet att den generella kostnadsutvecklingen, dvs. utöver kompensation för volymökning/befolkningsökning, ska vara 2 procent per år. Om intäkterna till följd av exempelvis statliga tillskott medger en högre kostnadsutveckling ska utrymmet utnyttjas för politiska prioriteringar. I budget 2011 var kompensation för den generella kostnadsutvecklingen 0,5 procent. Målet är uppfyllt. Nettoinvesteringarna ska under en rullande femårsperiod, dvs. såväl bakåt som framåt i tiden inte överstiga 650 mkr. För investeringar i samband med exploatering av utbyggnadsområdena upprättas särskilda kalkyler som stäms av separat. Nettoinvesteringarna under de fem senaste åren uppgår till 526,2 mkr. Målet är uppfyllt. En reservering för att täcka framtida pensionskostnader görs i eget kapital om resultatet enligt balanskravet överstiger resultatmålet på 10 mkr 2011 och 25 mkr 2012 respektive 2013. Detta gäller till den del det inte samtidigt finns behov av att sätta av medel för framtida strukturåtgärder. I bokslut 2011 föreslås att reservering görs med 100,0 mkr för stadens framtida utveckling och utbyggnad åren 2012-2015 samt med 20,0 mkr för strukturella utvecklingsinsatser åren 2012-2013. Målet är uppfyllt. Kommunfullmäktige har i finanspolicyn fastställt att kapital som förvaltas på lång sikt för att täcka framtida investeringar och/eller pensionsutbetalningar ska placeras med målet att uppnå en årlig avkastning som överstiger inflationen med fyra procentenheter över en rullande femårsperiod. Under de senaste fem åren har kapitalförvaltningen genererat en årlig avkastning på 1,1 procent. För att uppnå målsättningen hade den årliga avkastningen behövt uppgå till 6,4 procent. Den 31 december 2011 har kapitalförvaltningen inte uppnått den långsiktiga målsättningen. Den positiva avkastningen åren 2009 och 2010, har inte kunnat uppväga den kraftigt negativa avkastningen under finanskrisen år 2008. Målet är inte uppfyllt. 17
Omvärldsanalys Tillväxten i svensk ekonomi planade ut under senare delen av 2011. Oron för vilka effekter krisen inom euroområdet kommer att ha på svensk ekonomi har dämpat utvecklingen. De ekonomiska utsikterna inför 2012 har blivit mer pessimistiska. Efterfrågan på arbetskraft förväntas minska och hushållens konsumtion liksom företagens investeringar har mattats av. Solna kommer dock sannolikt på sikt fortsatt ha en hög sysselsättning och en växande befolkning och ett gott ekonomiskt resultat. Produktionen av bostäder och kontor fortsätter. Blandad bild i den internationella ekonomin Världsekonomin präglades under delar av 2011 av oro som en följd av den grekiska skuldkrisen. En nervositet på finansmarknaderna dämpades under slutet av året. Ett bristande förtroende för de mest skuldsatta länderna inom euroområdet har dämpat hela världsekonomin. Den globala BNP-tillväxten bedöms ligga strax under 4 procent de närmaste åren. Det är som tidigare BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina) som svarar för den högsta tillväxten. Sannolikheten för en global recession är i nuläget låg men en långsammare återhämtning av världsekonomin i de utvecklade länderna p.g.a. budgetåtstramningar är att vänta. Under 2011 har den svenska ekonomin trots omvärldens oro visat en förvånansvärd styrka. Den svenska BNP växte med strax under 5 procent 2011 men beräknas av Riksbanken växa med endast 1,3 procent 2012. Hushållens konsumtion har minskat men inte på något dramatiskt sätt. Mycket talar för att konsumtionen återhämtar sig igen under 2012. Den svenska exportutvecklingen är fortsatt relativt stark. Under de kommande åren väntas svensk ekonomi fortsätta att stärkas men med mer måttliga tillväxttal. En starkare krona bidrar till att dämpa den svenska exporttillväxten. Investeringarna bedöms fortsätta växa relativt snabbt också 2012 och 2013 och hushållens konsumtionsutgifter väntas fortsätta utvecklas förhållandevis väl. Svagare arbetsmarknad Med en svagare ekonomisk tillväxt följer att arbetsmarknaden försvagas något. Nya prognoser visar att arbetsgivarna har blivit mer försiktiga i sina framtidsbedömningar. Arbetslösheten beräknas stiga både 2012 och 2013. Antalet fast anställda ökade under 2011. Ökat skatteunderlag Trots en svag konjunktur räknar Sveriges Kommuner och Landstings, (SKL) med att skatteunderlagets utveckling fortsätter att vara stark. Det beror på att lönesumman växer väldigt starkt trots inbromsningen i antal arbetade timmar. Riksbanken har sänkt reporäntan till 1,50 procent eftersom konjunktur- och inflationsutsikterna nu är mer dämpade. 72 000 70 000 68 000 66 000 64 000 62 000 60 000 58 000 56 000 Antal invånare En snabbt växande befolkning Solna tillhör en av de kommuner i landet som har haft den kraftigaste befolkningstillväxt under perioden 2006-2011 (en ökning på drygt 13 procent) och enligt stadens prognos kommer befolkningen att fortsätta öka. Solnas befolkning ökade under 2011 med 1 802 personer eller 2,6 procent (2010 ökning med 1,8 procent), till 69 946 personer, jämfört med riket där befolkningstillväxten var 0,7 procent. Av ökningen står inflyttningsnettot för 1 169 personer. Det föddes 1 182 barn i Solna under året. Födelseöverskottet var 633 personer. Antalet personer i åldersgruppen 0-5 år har ökat med 32,8 procent och antalet i åldersgruppen 6-15 år har ökat med 6,6 procent, medan gruppen 80 år och äldre har minskat med 5,5 procent sedan 2006. Befolkningsutvecklingen påverkar skatteintäkter och utjämning, men även omfattningen av den kommunala verksamheten. Under den kommande tioårsperioden är det framför allt barnomsorg och skola som kommer att kräva ökade resurser. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 År 0-5 år 6-15 år 16-24 år 25-64 år 65-79 år 80 år - Summa 2011 5 545 4 770 7 036 41 377 7 665 3 553 69 946 2010 5 309 4 618 6 942 40 331 7 357 3 587 68 144 2009 5 028 4 558 6 857 39 749 7 082 3 635 66 909 2008 4 751 4 486 6 699 38 862 6 833 3 658 65 289 2007 4 351 4 514 6 450 37 649 6 638 3 716 63 318 2006 4 175 4 475 6 217 36 597 6 492 3 761 61 717 18
Fortfarande låg arbetslöshet Den goda efterfrågan på arbetskraft under de senaste åren har successivt lett till sjunkande arbetslöshetstal, men under andra halvåret 2011 upphörde nedgången och vändes till en svag ökning. Den genomsnittliga öppna arbetslösheten i Sverige minskade med 0,5 procentenheter till 3,4 procent under 2011. I Stockholms län minskade arbetslösheten till 3,2 procent (3,4 procent 2010). Arbetslösheten i Solna stad minskade med 0,4 procentenheter till 2,3 procent och är lägre i jämförelse med såväl länet som riket i stort. 5 4 3 2 1 0 Arbetslösa årsmedeltal (%) Solna Länet Riket 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Ungdomsarbetslösheten (18-24 år) har minskat med 0,7 procentenheter till 4,1 procent i riket. I länet uppgår arbetslösheten bland ungdomar till 3,0 procent och i staden till 2,0 procent, att jämföras med föregående år 3,6 procent och 2,8 procent. Arbetslösa ungdomar årsmedeltal (%) har analyserat faktorer som företagande, företagsklimat, arbetsmarknad, pendling och antalet sysselsatta i landets 290 kommuner. Stora byggprojekt påbörjade Bygget av universitetssjukhuset Nya Karolinska Solna har påbörjats och beräknas stå klart för första patienten under 2016. I det intilliggande KI Campus Solna har ett antal byggprojekt pågått under året; en aula med ca 1 000 sittplatser, kontorsbyggnaden Folkhälsohuset och ett nytt forskningslaboratorium åt Karolinska Institutet Science Park. Beredskapen för att tillgodose behovet av kommersiella lokaler är god, bl.a. i stadsdelen Ulriksdal som rymmer ett stort antal färdiga byggrätter. I Arenastaden pågår byggnation av Swedbank Arena och Vattenfalls huvudkontor, som båda färdigställs under 2012. Ombyggnad sker också av befintliga byggnader och de första bostäderna är färdiga för inflyttning under 2013. Inom Ingentingområdet har bygget av ett nytt kontor för Säpo pågått och ska stå klart våren 2013. De kommande åren ska även bostäder byggas i Ingentingområdet. Det är ett fortsatt stort intresse för bostadsbyggrätter. Under 2011 har inflyttning skett i ca 450 lägenheter, jämfört med ca 160 lägenheter 2010. Stadsdelen Järvastaden byggs huvud- sakligen av JM och Skanska. Totalt färdigställdes ca 150 lägenheter 2011. Peab:s exploatering av Ulriksdalsfältet fortsätter med radhus och flerbostadshus. Planerad utbyggnadstakt är ca 100 lägenheter per år. IKANO Bostaden AB:s utbyggnad i kvarteret Rudan med totalt ca 200 bostadsrätter har pågått under 2011 och beräknas bli färdigställt under 2013. Norra Frösunda beräknas stå klart 2014. Under 2011 färdigställdes ca 95 lägenheter. Inflyttningstakten minskar till ca 60 lägenheter under kommande år. Bygget av Tvärbanan Norr fram till Solna Centrum har pågått under året och i början av 2012 påbörjas den sista etappen fram till Solna Station. Enligt Länsstyrelsens rapport Läget i länet - Bostadsmarknaden i Stockholms län 2011 var Solna bäst i länet på att bygga bostäder med 85 påbörjade bostäder per tusen invånare under perioden 2000-2010. Det är nästan dubbelt så många som genomsnittet för länets kommuner som var 45 bostäder per tusen invånare. Byggandet av nya bostäder är viktigt för hela länets utveckling och enligt Länsstyrelsen kan byggtakten i länet behöva fördubblas för att möta efterfrågan. 6 5 4 3 2 1 0 Solna Länet Riket 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Staden har ett växande och diversifierat näringsliv. Det finns inom kommunens gränser ca 70 000 förvärvsarbetande inom ett flertal olika branscher, vilket är en styrka. Solna är tillsammans med Nacka den kommun i landet som är minst beroende av ett fåtal företag för en fungerande arbetsmarknad. Det visar en nationell kartläggning av sårbarheten i Sveriges kommuner. Det är Tillväxtverket som tillsammans med Svenskt Näringsliv 19
Ekonomisk analys Årets resultat drygt 79 mkr Årets resultat uppgår till 79,3 mkr, vilket är ett överskott mot budget på 69,3 mkr. Det positiva resultatet beror i huvudsak på att årets skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning redovisar ett budgetöverskott på 70,8 mkr samt att försäljning av exploateringsmark lämnar ett budgetöverskott på 56,7 mkr. Andra bidragande orsaker är överskott på finansnettot med 6,5 mkr och sänkta premier för avtalsförsäkringar. Sänkt diskonteringsränta i pensionsskuldsberäkningen enligt RIPS07 för värdesäkring av pensionsavsättningarna har medfört en engångskostnad på 16,0 mkr och den redovisas som en finansiell jämförelsestörande kostnad. Värdeminskningen av värdepapper och fonder i stadens medelsförvaltning har inneburit en nedskrivning med 38,9 mkr. Nämnderna redovisar sammantaget ett budgetunderskott på 7,4 mkr. Jämförelsestörande intäkter uppgår till totalt 66,9 mkr. Jämfört med 2010 är det en ökning med 31,6 mkr. Försäljningsintäkter från exploateringsmark uppgår till 66,7 mkr, vilket motsvarar ett budgetöverskott på 56,7 mkr. Försäljning av parkeringshuset Rödlöken redovisar en realisationsvinst på 0,2 mkr. Jämförelsestörande kostnader uppgår till totalt 18,5 mkr. Jämfört med 2010 är det en minskning med 5,6 mkr. Kostnader för omstrukturering avseende avgångsvederlag och särskild avtalspension uppgår till 11,8 mkr. Övriga jämförelsestörande kostnader som tidigare reserverats i eget kapital avser projektet Strukturella utvecklingsinsatser på 8,8 mkr. I jämförelsestörande kostnader ingår även en avskriven långfristig skuld från Byggforskningsrådet som minskar kostnaderna med 2,1 mkr. Balanskravet klaras Årets resultat enligt balanskravet uppgår till 153,3 mkr. Det innebär att staden har uppfyllt krav på balans i ekonomin. Vid avstämning mot balanskravet ska inte kostnader som tidigare reserverats i eget kapital (35,2 mkr), realisationsvinster (-0,2 mkr) eller orealiserade förändringar i värdepappersportföljen (38,9 mkr) beaktas. Balanskravet gäller för varje enskilt budgetår. Om det finns synnerliga skäl kan kommunfullmäktige besluta att göra reserveringar i eget kapital för att möta framtida intäktsminskningar eller kostnadsökningar. I reserverat eget kapital finns medel främst för att täcka framtida pensionskostnader, beslutade strukturomvandlingsinsatser som på sikt leder till en sänkt kostnadsnivå för staden samt övriga strukturella utvecklingsinsatser. Den andel av de årliga pensionskostnaderna som enligt beslut i budgeten ska täckas av reserveringar i eget kapital är inte budgeterade och uppgår till 14,7 mkr och redovisas tillsammans med stadens totala pensionskostnader att täckas av reserveringarna. Kostnader för strukturomvandling samt strukturella utvecklingsinsatser har inte budgeterats utan redovisas som en jämförelsestörande kostnad att täckas av reserveringarna. För 2011 redovisas kostnader på 11,8 mkr för omstrukturering och avveckling som avser avgångsvederlag och särskild avtalspension (se Medarbetare). I årsredovisning 2009 reserverades 20,0 mkr för att täcka kostnader för ett antal strukturella utvecklingsinsatser av stadens verksamheter under åren 2010-2011. Av dessa medel har 8,8 mkr tagits i anspråk under 2011. För de båda åren har totalt 17,6 mkr använts. Syftet med förnyelsearbetet under 2010-2011 var att för Solnas medborgare, företagare och brukare uppnå en mer kostnadseffektiv och god service, nöjdare solnabor och företagare, ökad tillgänglighet och bättre bemötande, underlätta valfrihet och självbestämmande, stärkt medborgardialog och företagsdialog samt en fortsatt hög professionalitet och engagemang hos stadens medarbetare. Förnyelsearbetet bedrevs inom tre program och bl.a. följande har uppnåtts genom satsningen: Attraktiv arbetsgivare: förstudie och ny organisation för personalarbetet, medarbetarundersökning och handlingsplaner, satsning avseende sjukfrånvaro, arbetsmiljö samt rehabilitering. Målstyrning och kvalitet: utveckla stadens styr- och uppföljningssystem, integrera de tvärsektoriella frågorna i stadens styrsystem. Kvalitetspolicy och strategi för nämnder och styrelser, omkring 20 åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer. Gemensam process för synpunktshantering. Utveckling av verksamhetsstöd och e-tjänster. Tillgänglighet och IT: effektiv, kompetent och kvalitetssäkrad IT-leverans. Stabil, kostnadseffektiv, säker IT-plattform som förändras i takt med verksamheterna. Höjd informationssäkerhet. I årsredovisning 2010 reserverades 17,2 mkr för strukturella utvecklingsinsatser åren 2011-2012. Stadens förnyelsearbete under 2012-2013 kommer att ha åtta huvudsakliga områden med underprojekt. Denna uppdelning är beslutad av kommunstyrelsen i kommunstyrelsens budget för 2012. Stadsledningsförvaltningen kommer att vidareutveckla arbetet i den kommande planeringen och återkommer fortlöpande med information till KS-beredningen. Vidareutveckla stadens styrning Vidareutveckla stadens kvalitetsarbete Utvecklad service och öppenhet Stärka intern dialog, information och erfarenhetsutbyte Utveckla staden som arbetsgivare (HR-strategi) Främja sakförvaltningarnas strukturella utvecklingsinsatser Utveckla arbetsätt och processer med moderna verksamhetsstöd Modernisera informationshantering och IT-miljö Enligt god redovisningssed ska aktier och andra värdepapper värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet eller marknadsvärdet på balansdagen. Värdepappersportföljens marknadsvärde per 31 december 2011 var 1 827,2 mkr. En nedskrivning har skett på 38,9 mkr i bokslutet. Detta är en orealiserad värdeminskning som inte ska påverka resultatet enligt balanskravet. 20
Reservering för strukturåtgärder m.m. Pensionskostnaderna i staden kommer att fortsätta ligga på en hög nivå framöver. Solna har under åren med stora positiva resultat reserverat en del av överskottet för att täcka framtida pensionskostnader. Åren 2005-2008 har totalt 330,7 mkr reserverats. Av reserveringen återstår 286,5 mkr. Förutsättningen för att utnyttja medel till strukturåtgärder måste vara att kravet på en god ekonomi uppfylls. Det innebär att de omstruktureringsåtgärder som beslutas av kommunstyrelsen eller nämnd ska leda till en sänkt kostnadsnivå på sikt. Exempel på kostnader som brukar kunna anses som omstruktureringskostnader är förutom avgångsvederlag och avtalspensioner även tomställda lokaler, återställningskostnader för lokaler, nedskrivning av bokfört värde då fastigheten inte längre har något värde för verksamheten samt eventuellt andra kostnader som saknar samband med den löpande verksamheten eller annan fortsatt verksamhet. Om exempelvis personal slutar som en följd av en strukturåtgärd får inte tjänsten återbesättas. Personer som fått avgångsvederlag eller avtalspension ska inte återanställas, oavsett om det avser annan verksamhet i staden, utan särskild prövning (se Medarbetare). I enlighet med stadens fastställda finansiella mål föreslås att en reservering görs i eget kapital 2011. Av årets resultat enligt balanskravet som överstiger resultatmålet föreslås att reservering görs med 100,0 mkr för stadens framtida utveckling och utbyggnad åren 2012-2015. I samband med stadens kraftfulla utbyggnad med sex nya stadsdelar kommer det att uppstå strukturella kostnader. Därför behövs en reserv för att kunna möta framtida behov av infrastrukturella och utvecklingskostnader i dessa sex stadsdelar. Dessutom föreslås att reservering görs med 20,0 mkr för strukturella utvecklingsinsatser åren 2012-2013, beskrivet i föregående avsnitt. Medelsförvaltning Vid utgången av december 2011 var marknadsvärdet på stadens samlade värdepappersportfölj 1 827,2 mkr. Under 2002 investerades kapitalet på 1 000 mkr från försäljningen av aktierna i Solnabostäder AB till Signalisten i en värdepappersportfölj i enlighet med Solna stads finanspolicy. Av kapitalet placerades 600 mkr med en placeringshorisont som överstiger tio år i en värdepappersportfölj som innehåller såväl aktier, (svenska och globala), som svenska räntebärande värdepapper. Den övriga delen placerades på kortare sikt i en värdepappersportfölj som enbart innehåller svenska räntebärande värdepapper. Under 2008 tillfördes den kortsiktiga förvaltningen 800 mkr i samband med att Norrenergi & Miljö AB löste tre fjärdedelar av stadens reversfordran på 1 066,7 mkr. Under 2009 löstes resterande del av reversfordran. Samtidigt har staden mot revers, totalt per den sista december 2011, lånat ut 433 mkr till dotterbolaget Norrenergi AB, en ökning med 33,4 mkr sedan föregående år. Utlåningen till Solna Vatten har under 2011 utökats Värdeförändring kapitalförvaltning (mkr) 1000 900 800 700 600 500 Marknadsvärde 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 med 20 mkr och ett kapitaltillskott på 25 mkr har betalats ut till Arenabolaget i Solna KB. Under året har 170 mkr lösts från den kortsiktiga likviditetsförvaltningen Marknadsvärdet på de 600 mkr som ursprungligen investerades i den långsiktiga kapitalförvaltningen var per den sista december 918,5 mkr. I årsbokslutet framgår dock att värdet på stadens samlade värdepappersportfölj är 101,6 mkr lägre än anskaffningsvärdet. Staden beslutade 2006 om en ny förvaltningsstrategi för stadens långsiktiga medelsförvaltning och genomförde en upphandling av nya förvaltare och fonder. Befintliga fonder såldes till ett betydligt högre marknadsvärde än det ursprungliga anskaffningsvärdet och stora vinster realiserades under 2006 och 2007. Därefter investerades kapitalet i nya fonder och värdepapper till ett högre anskaffningsvärde. Värdeminskningen relaterar till detta anskaffningsvärde. Under år 2011 har den svenska aktiemarknaden utvecklats negativt, medan räntebärande värdepapper haft en positiv utveckling. Avkastningen på stadens svenska aktieportfölj har fallit till minus 16,5 procent medan stadens svenska ränteportfölj, främst på grund av fallande långa räntor på marknaden, haft en positiv avkastning på 10,9 procent. Stadens globala aktieportfölj har förlorat 6,2 procent av sitt värde. Sammantaget har den långsiktiga kapitalförvaltningen under året genererat en avkastning på minus 0,8 procent, vilket är 0,6 procentenheter sämre än det sammanvägda jämförelseindex som totalportföljen ska mätas mot. Den börsnedgång som inleddes under sommaren resulterade i kraftigt sänkt marknadsvärde på stadens aktieportfölj vilket medförde att andelen svenska och globala aktier avvek negativt från normalläget och även från uppsatt limit i totalportföljen. Normalläget i kapitalförvaltningen är 20 procent svenska aktier, 40 procent globala aktier och 40 procent räntebärande värdepapper. Från normalläget är en avvikelse inom en uppsatt limit på +/- 10 procentenheter tillåten. Kommunstyrelsens arbetsutskott fattade i augusti beslut om reallokering i kapitalförvaltningen och att därmed återställa andelen aktier i kapitalförvaltningen till 55 procent om den i kommande månadsrapporter ligger utanför placeringsintervallet. Under månaderna september och oktober har totalt 40 mkr i räntebärande värdepapper lösts och placerats i den svenska och globala aktieportföljen. Per den sista december ligger andelen aktier och räntebärande värdepapper inom det tillåtna intervallet (54,4 procent/45,6 procent). Kapitalet förvaltas på lång sikt för att täcka framtida investeringar och/eller pensionsutbetalningar och placeras med målet att uppnå en årlig avkastning som överstiger inflationen med fyra procentenheter över en rullande femårsperiod. Under de senaste fem åren har kapitalförvaltningen genererat en årlig avkastning på 1,1 procent. För att uppnå målsättningen hade den årliga avkastningen under åren 21
2007-2011 behövt uppgå till 6,4 procent. Den 31 december 2011 har kapitalförvaltningen inte uppnått den långsiktiga målsättningen. Den positiva avkastningen åren 2009 och 2010, har inte kunnat uppväga den kraftigt negativa avkastningen under finanskrisen år 2008. Totalavkastning kapitalförvaltning (%) 30% 20% 10% 0% -10% -20% Avkastning Mål 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Enligt god redovisningssed ska värdepapper och fonder i stadens medelsförvaltning värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet (verkliga värdet) på balansdagen. Om marknadsvärdet är lägre än det värde som fonder och värdepapper köptes för ska en nedskrivning ske. Värdeminskningen och därmed nedskrivningen i årsboksluten per den 31 december 2007 och 2008 uppgick ackumulerat till 176,0 mkr. I boksluten 2009 och 2010 visade portföljen på en värdeökning (reversering av tidigare års nedskrivning) med ackumulerat 113,3 mkr. Värdering av portföljen per den sista december 2011 visar på en värdeminskning med 38,9 mkr jämfört med årsskiftet. En nedskrivning har därför skett till marknadsvärdet med motsvarande belopp. Vid utgången av december 2011 var marknadsvärdet på stadens samlade värdepappersportfölj 1 827,2 mkr, vilket är 101,6 mkr lägre än anskaffningsvärdet. Värderegleringen påverkar årets resultat, men eftersom investeringen i värdepappersportföljen är långsiktig påverkar den inte resultat enligt balanskravet. Skatteintäkter och utjämning Årets ökning av skatteintäkter inklusive utjämning och bidrag uppgår till 2,8 procent jämfört med 9,0 procent 2010. Skatteintäkter, generella bidrag och utjämning är sammantaget 61,1 mkr högre jämfört med året innan och uppgår till 2 217,8 mkr. Den förhållandevis svaga utvecklingen 2011 beror på att nettokostnaderna för utjämning/bidrag ökat med 90,8 mkr, varav 65,1 mkr förklaras av minskade statsbidrag som en följd av avvecklingen av det tillfälliga konjunkturstödet som tillfördes kommunerna under 2010. Skatteintäkterna har ökat med 151,9 mkr, vilket motsvarar en ökning med 6,3 procent jämfört med föregående år. Ökningen beror bl.a. på en stabil tillväxt av skatteunderlaget och en ökande befolkning. Skattesatsen är 17,12, vilket är oförändrat jämfört med 2010. Skillnaden mellan uppbokad skatt för år 2010 och slutlig skatt är 9,6 mkr och påverkar resultatet för 2011 positivt. De preliminära skatteintäkterna som betalats ut under 2011 är för låga enligt SKLs prognos och en positiv slutavräkning på årets skatteintäkter har bokförts med 49,4 mkr. Slutlig avräkning sker i januari 2013. Nettokostnaderna för avgifter och bidrag inom utjämningssystemet samt generella bidrag exklusive det tillfälliga konjunkturstödet är 25,7 mkr högre än föregående år. Medelskattekraften i Solna har stärkts jämfört med riket och avgiften till inkomstutjämningen har ökat med 43,4 mkr. Avgiften till kostnadsutjämningen har ökat med 24,4 mkr, vilket bland annat beror på att strukturen på Solnas befolkning har ändrats jämfört med riket. Regleringsbidraget har ökat med 52,4 mkr. Orsaken till förändringen är att statens anslag till den kommunala utjämningen ökat mer än kostnaderna inom inkomstutjämningen. Avgiften till utjämning av LSS-kostnader har ökat med 6,9 mkr. Intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften är 3,4 mkr lägre tillfälligt konjunkturstöd regleringbidrag/avgift utjämningsavgift LSS utjämningsavgift kostnadsutjämning utjämningsavgift inkomstutjämning Utjämning och bidrag (mkr) fastighetsavgift än föregående år, varav 2,9 mkr av skillnaden avser en korrigering mellan preliminär och slutlig förändring av avgiften för 2010. Finansiella intäkter och kostnader De finansiella intäkterna uppgår till 103,2 mkr jämfört med 95,9 mkr år 2010. Ränteintäkterna uppgår till 72,3 mkr, varav 39,4 kommer från medelsförvaltningen. Koncernintern utlåning och likviditetshantering har genererat ränteintäkter på 32,9 mkr. Jämfört med föregående år är ränteintäkterna 9,2 mkr högre. Borgensavgifterna på 5,0 mkr avser i huvudsak borgensförbindelser för Norrenergi & Miljö AB:s upplåning och är i nivå med föregående år. Realisationsvinsterna i medelsförvaltningen uppgår till 11,2 mkr, vilket är 0,5 mkr högre än förra året. Utdelningar på aktier, aktiefonder och aktier i koncernföretag har genererat intäkter med 12,3 mkr, vilket är 2,4 mkr lägre än år 2010. De finansiella kostnaderna på 19,4 mkr är 6,4 mkr lägre än föregående år. Av de finansiella kostnaderna utgör 13,3 mkr förluster som uppstått vid omsättning av värdepapper i ränteförvaltningen och den svenska aktieförvaltningen. Övrig aktieförvaltning sker i fonder, vilket får till följd att en eventuell vinst eller förlust realiseras först vid den tidpunkt då fondandelarna säljs. Den finansiella kostnaden för stadens pensionsavsättning uppgår till 4,1 mkr. Därutöver tillkommer en engångskostnad på 16,0 mkr för 2009 2010 2011-300 -250-200 -150-100 -50 0 50 100 22
pensionsavsättningen på grund av sänkt diskonteringsränta i den kommunala pensionsskulden enligt RIPS07. Denna engångskostnad redovisas som jämförelsestörande finansiell kostnad. Utveckling av kostnader och intäkter Verksamhetens nettokostnader och finansnetto (exklusive jämförelsestörande poster och nedskrivningar) har ökat med 3,5 procent (2,1 procent 2010), vilket är en högre ökningstakt än för skatteintäkter och generella statsbidrag. I nettokostnaderna ingår förutom nämndernas verksamheter även kostnader för till exempel pensioner och avskrivningar. Nettokostnaderna för nämndernas verksamheter har ökat med 89,2 mkr (4,2 procent). Årets ökning av skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår till 2,8 procent (9,0 procent 2010). Verksamhetens Intäkter Verksamheternas externa intäkter har ökat med 0,2 procent (1,4 mkr) mellan år 2010 och 2011 och täcker 22,9 procent av verksamheternas kostnader (23,5 procent 2010). Erhållna bidrag utgör 35,7 procent, medan taxor och avgifter uppgår till 30,6 procent av verksamheternas intäkter. Erhållna bidrag har minskat med 25,9 mkr (10,3 procent). Socialnämnden står Bidrag 35,7 % (39,9 % 2010) Externa intäkter (632 mkr) för den största minskningen vilket beror på färre asylsökande flyktingbarn och därmed minskade statsbidrag. Omvårdnadsnämndens intäkter för ersättning från försäkringskassan för personlig assistans har minskat på grund av färre antal personer. Taxor och avgifter har ökat med 13,2 mkr (7,3 procent). Det är främst barnoch utbildningsnämndens föräldraavgifter för barnomsorg som har ökat då antalet barn inom förskolan ökat. Försäljning av verksamhet 14,2 % (13,2 % 2010) Försäljningsmedel 3,3 % (3,3 % 2010) Nettokostnader och finansnetto i förhållande till skatteintäkter, (mkr) 2 200 2 100 2 000 1 900 1 800 1 700 1 600 1 500 Nettokostnader + finansnetto Skatteintäkter + generella stadsbidrag 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Verksamhetens nettokostnader och finansnettot i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag visar hur stor del av skatter och bidrag som används för att finansiera nämndernas verksamhet. Skatteintäkter och generella bidrag översteg under åren 2005-2010 nettokostnader och finansnettot samtliga år utom 2009. För 2011 uppgår andelen till 96,1 procent. Det är en försämring jämfört med föregående år då nettokostnadsandelen uppgick till 95,5 procent. Bidragande orsaker till detta är avvecklingen av det tillfälliga konjunkturstödet som tillfördes kommunerna under 2010 och kostnadsökningen inom nämndernas verksamhet. Ett tal överstigande 100 procent innebär att skatteintäkter och generella statsbidrag samt finansnettot inte kunnat finansiera den löpande verksamheten. Hyror 16,2 % (15,0 % 2010) Verksamhetens kostnader Verksamheternas externa bruttokostnader har ökat med 3,0 procent (81,1 mkr) jämfört med 2010. Kostnader för entreprenader och köp av verksamhet utgör 49,0 procent av verksamhetens kostnader medan personalkostnaderna uppgår till 35,8 procent. Entreprenader och köp av verksamhet 49,0 % (48,5 % 2010) Bidrag 3,9 % (3,9 % 2010) Taxor och avgifter 30,6 % (28,6 % 2010) Externa kostnader (2 768 mkr) Som tidigare år står kostnader för entreprenader och köp av verksamhet för den största ökningen, 53,8 mkr (4,1 procent) jämfört med 2010. Personalkostnaderna har ökat med 19,1 mkr (2,0 procent) jämfört med 2010. (Se avsnittet Medarbetare, Personalkostnader). Konsulttjänster 1,2 % (1,4 % 2010) Lokal-/markhyror, fastighetsservice 4,4 % (4,3 % 2010) Personal 35,8 % (36,1 % 2010) Övriga verksamhetskostnader underhållsmaterial m.m. 5,7 % (5,8 % 2010) 23
Entreprenader och köp av verksamhet Staden köpte verksamhet på entreprenad för 1 357,2 mkr 2011, vilket är en ökning med 53,8 mkr jämfört med 2010. Av verksamhetens kostnader är det 49,0 procent och därmed är effektmålet uppfyllt att andelen av Solna stads verksamhet som sker på entreprenad eller i köpt verksamhet ska vara större än år 2010 (48,5 procent). Köp av verksamhet, (mkr) 2011 2010 Förändring Kommunstyrelsen 12,1 12,0 0,1 Stadsbyggnadsnämnden 59,8 63,7-3,9 Affärsverksamheten 38,2 39,3-1,1 Kultur- och fritidsnämnden 9,6 9,6 0,0 Barn- och utbildningsnämnden 464,3 428,0 36,3 Kompetensnämnden 31,6 25,2 6,4 Socialnämnden 157,0 172,7-15,7 Omvårdnadsnämnden 584,6 552,9 31,7 Summa 1 357,2 1 303,4 53,8 I kostnaderna ingår stadens totala köp av huvud- och stödverksamhet där även ersättning till friskolor och andra kommuner ingår. Se vidare avsnittet Redovisningsprinciper för definition av uppdragsföretag. Kommunstyrelsen De tjänster som kommunstyrelsen har lagt ut på entreprenad avser växel- och telefoni, IT-drift, viss systemförvaltning samt support av ekonomisystem. Även scanning av leverantörsfakturor samt kundfakturahantering och inkassoverksamhet är utlagd på extern entreprenör. Kostnaderna för entreprenad och köp av verksamhet uppgår till 12,1 mkr vilket är en marginell ökning med 0,1 mkr jämfört med 2010. Stadsbyggnadsnämnden Nämndens operativa verksamhet, dvs. all drift och underhåll av stadens kommunaltekniska anläggningar såsom gator, fastigheter, parker och grönområden, bedrivs av entreprenörer. Kostnaderna uppgår till 59,8 mkr och har minskat med 3,9 mkr jämfört med föregående år. Orsaken till minskningen är framförallt besparingsåtgärder inom underhållsbeläggning, underhåll av gatubelysning och trafiksignaler för att hålla budgetram. Affärsverksamheten All verksamhet inom renhållning bedrivs av entreprenörer. Allt ifrån hämtning av sopor ifrån flerfamiljshus och farligt avfall till kundtjänst och fakturering sköts idag av olika entreprenörer. Entreprenadkostnaderna för 2011 uppgår till 38,2 mkr vilket är en minskning med 1,1 mkr jämfört med 2010. Kultur- och fritidsnämnden Verksamheter som är utlagda på entreprenad avser drift av bad, idrottshallar, idrottsplats och ridanläggningar. Baden har bedrivits på entreprenad sedan 2001, Solnahallen sedan 1983 och Bergshamra IP sedan 2008. Av stadens 13 fritidsparker för barn och ungdom, bedrivs två på entreprenad. Vid kultur- och fritidsnämndens senaste konkurrensutsättning var intresset lågt. Nämndens kostnader 2011 för entreprenader och köp av verksamhet är 9,6 mkr, vilket är oförändrat mot föregående år. Barn- och utbildningsnämnden Under 2011 har andelen barn och elever som väljer fristående eller annan kommuns verksamhet ökat. Sammanlagt var 9 775 av Solnas barn och elever inskrivna i förskole-, grundskole- eller gymnasieverksamhet. Av dessa gick 4 105 eller 42 procent i fristående eller andra kommuners verksamheter. Året innan var motsvarande andel 41,5 procent. Inom förskolan valde 34 procent enskild förskola eller förskola i annan kommun (2010 var det 33 procent). Antalet barn har ökat i både kommunala och enskilda förskolor men andelen barn i fristående verksamhet ökar något snabbare än i kommunala förskolor. Andelen elever i grundskolan som väljer fristående eller annan kommuns skola har ökat med en procentenhet till 34 procent 2011. I gymnasieskolan valde 88 procent fristående eller annan kommuns skola. Det är två procentenheter mer än 2010. Utöver platser i förskola, grundskola och gymnasium köps skolplatser inom grundsärskola både av fristående skolor och av andra kommuner. Inom verksamhetsområde gymnasiesärskola har Solna stad ingen egen verksamhet utan samtliga platser köps av andra kommuner och fristående skolor. I Solnas kommunala skolor och förskolor är skolmåltidsverksamheten och städningen utlagd på entreprenad. Barn- och utbildningsnämnden har köpt tjänster för 464,3 mkr 2011 vilket är en ökning med 36,3 mkr jämfört med 2010. Kompetensnämnden En stor del av kompetensnämndens verksamhet är utlagd på entreprenad, bland annat all vuxenutbildning och svenska för invandrare vid Solna Vuxenutbildning. Kostnaderna för verksamhet som är utlagd på entreprenad uppgår till 31,6 mkr, vilket är en ökning med 6,4 mkr jämfört 2010. De ökade kostnaderna beror bland annat på att antalet studerande vid Solna Vuxenutbildning har ökat. Detta har möjliggjorts genom att nämnden sökt och fått tilldelat pengar från extra statliga satsningar på yrkesvux och lärlingsutbildning. Socialnämnden Merparten av de tjänster som köps inom socialnämndens verksamhet avser insatser för barn och ungdomar, insatser för vuxna med missbruk samt för psykiskt funktionshindrade. För den senare målgruppen drivs också ett antal gruppbostäder och boendestöd på entreprenad av olika utförare. Dessutom drivs ett antal boenden för ensamkommande flyktingbarn på entreprenad. På grund av ett fortsatt vikande behov av transitplatser och ett ökat 24
behov av platser för flyktingbarn med permanent uppehållstillstånd (PUT) har ett s.k. transitboende omvandlats till ett s.k. PUT-boende under året. För målgruppen har nämnden vid årets slut sammanlagt fem boenden som samtliga drivs på entreprenad. I samverkan med andra kommuner drivs flera verksamheter som bl.a. socialjour. Jämfört med föregående år har kostnaderna för externa producenter minskat med drygt 15,7 mkr till 157,0 mkr. Minskningen beror framför allt på ett vikande behov av boende för ensamkommande flyktingbarn. Omvårdnadsnämnden I Solna finns nio omvårdnadsboenden med totalt 599 platser. Av dessa drivs åtta stycken av privata entreprenörer med sammanlagt 499 platser. Utöver detta köper nämnden 49 platser i andra kommuner. Solna har kundval för personer som har fått hemtjänst beviljad. Från den 1 november 2010 upphandlas hemtjänst enligt LOV. Under 2011 har 11 nya utförare tillkommit och totalt finns nu 23 stycken hemtjänstutförare som ges möjlighet att erbjuda hemtjänst i Solna. Av dessa är 22 utförare privata och en drivs som kommunal intraprenad. Inom LSS-verksamheten finns 58 boendeplatser varav 40 platser drivs på entreprenad. Därutöver köper nämnden enstaka platser i andra kommuner motsvarande 27 platser. Den 1 april startade inflyttning till gruppbostaden Hagalundsgatan 15-17 som drivs i egen regi. Inom daglig verksamhet bedrivs 62 platser på entreprenad. Utöver det köper nämnden externa platser i daglig verksamhet motsvarande 51 platser. För korttidstillsyn och korttidsvistelse köper nämnden 64 externa platser. Totalt har nämnden köpt entreprenader och verksamhet för 584,6 mkr, vilket är en ökning med 31,7 mkr jämfört med föregående år. Ökningen förklaras främst av volymökningar, indexuppräkningar samt helårseffekt för Berga omvårdnadsboende som övergick till privat entreprenör den 1 mars 2010. Nämnderna visar sammantaget ett underskott mot budget Nämndernas utfall, inklusive kommunstyrelsens medelsreserv på 10 mkr och inklusive nettokostnader för brandförsvar/ räddningstjänst, visar sammantaget en negativ budgetavvikelse på 7,4 mkr (45,1 mkr 2010). Budgetavvikelse, (mkr) 2011 2010 Kommunfullmäktige -1,0 0,3 Revisionen -0,1-0,4 Kommunstyrelsen m.m. 11,0 19,9 Brandförsvar/räddningstjänst -1,2 1,2 Stadsbyggnadsnämnden -1,9 0,5 Affärsverksamheten 0,0 0,0 Kultur- och fritidsnämnden 0,3 0,1 Barn- och utbildningsnämnden -15,7 0,6 Kompetensnämnden 2,9 5,5 Socialnämnden -0,1 6,7 Gem. familjerättsnämnden för Solna och Sundbyberg 0,0-0,1 Omvårdnadsnämnden -1,7 10,2 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 0,1 0,6 Summa nämnder -7,4 45,1 I delårsrapport per april 2011 prognostiserade nämnderna sammantaget ett helårsutfall som visade ett underskott på 18,7 mkr jämfört med budget. Stadsbyggnadsnämnden prognostiserade en negativ avvikelse på 6,0 mkr, barn- och utbildningsnämnden ett underskott på 7,3 mkr och omvårdnadsnämnden ett underskott på 5,4 mkr jämfört med budget. Kommunfullmäktige beslutade i samband med delårsrapporten per april att stadsbyggnadsnämnden, barn- och utbildningsnämnden och omvårdnadsnämnden ska minska sina prognostiserade underskott med minst hälften. Kommunfullmäktige beslutade i samband med delårsrapport per augusti 2011 att nämnderna får i uppdrag att hålla sin helårsprognos mot budget som redovisas i delårsrapport per augusti 2011. Kommunstyrelsen förutsätter att de nämnder som visar underskott fortsätter att granska och analysera verksamheten för att undersöka möjligheter till effektiviseringar och besparingar på kort- och lång sikt. Delar av nämndernas volymökningar kan dock anses som extraordinära. Kommunstyrelsen förutsätter att barn- och utbildningsnämnden även analyserar vilka åtgärder som kan vidtas för att säkerställa en kostnadseffektiv verksamhet på längre sikt. I samband med budgetuppföljning per oktober 2011 beslutades att kommunstyrelsen anser att det är viktigt att nämnder som visar underskott fortsätter att granska och analysera vilka åtgärder som kan vidtas för att på både kort och lång sikt säkerställa en effektiv verksamhet. Stadsbyggnadsnämnden och omvårdnadsnämnden har i bokslut för 2011 minskat sina underskott jämfört med budget med mer än hälften jämfört med det prognostiserade underskottet i delårsrapporten per april. Barn- och utbildningsnämnden prognostiserade ett än större underskott i delårsrapport per augusti (18,1 mkr) och visar för året ett underskott på 15,7 mkr jämfört med budget. Större delen av barn- och utbildningsnämndens underskott beror på volymökningar inom främst förskolan, men även inom grundskolan. Kommunfullmäktige visar ett underskott på 1,0 mkr (0,3 mkr 2010), vilket främst beror på höjda arvoden enligt ett nytt arvodessystem som beslutades i december 2010. Underskottet täcks av kommunstyrelsen inklusive stadsledningsförvaltningen som visar ett överskott på 11,0 mkr (19,9 mkr 2010), vilket främst beror på att medelsreserven för stadens tillväxt och utbyggnad på 10 mkr inte nyttjats inom kommunstyrelsen. Medelsreserven ska täcka del av underskott inom barn- och utbildningsnämnden, där antalet barn i förskolan och elever i skolan ökat mer än budgeterat. Resterande överskott hos kommunstyrelsen förklaras av vakanta tjänster och effektiviseringsåtgärder inom stadsledningsförvaltningen. 25
Kommunrevisionen visar ett underskott mot budget på 0,1 mkr (-0,4 mkr 2010). Brandförsvar/räddningstjänst visar ett underskott på 1,2 mkr (1,2 mkr 2010). Underskottet förklaras främst av en höjning av medlemsavgiften (varav 1,5 mkr avser Solna) för samtliga medlemskommuner 2011 från Storstockholms brandförsvarsförbund för att täcka dess underskott år 2010. Stadsbyggnadsnämnden visar en negativ budgetavvikelse på 1,9 mkr (0,5 mkr 2010). Den främsta anledningen till underskottet är att kostnaderna för snöbortforsling och takskottning är ovanligt höga i början av året. Stadsbyggnadsnämndens affärsverksamhet, redovisar ett resultat i nivå med budget. Det faktiska resultatet är ett underskott på 2,4 mkr, dvs. en fordran på renhållningskollektivet som beror på högre kostnader för insamling av matavfall. Underskottet/fordran på 2,4 mkr för 2011 balanseras nu mot 2010 års överskott/skuld på 0,2 mkr och utgående fordran på renhållningskollektivet år 2011 är 2,2 mkr. Kultur- och fritidsnämnden redovisar en positiv avvikelse på 0,3 mkr (0,1 mkr 2010). Överskottet beror främst på hyresintäkter för ishallar, högre intäkter för fritidsklubb, servering och lokalupplåtelser. Barn- och utbildningsnämnden visar ett underskott på 15,7 mkr (0,6 mkr 2010). Förskoleverksamheten visar störst underskott, vilket främst beror på fler förskolebarn än budgeterat. Grundskoleverksamheten visar underskott som beror på fler elever och att resultatenheterna tillsammans visar underskott. Gymnasieverksamheten visar överskott, vilket beror på färre elever och ett överskott på Solna gymnasium. Gymnasiesärskolan och grundsärskolan visar sammantaget ett underskott, medan övrig verksamhet visar överskott. Kompetensnämnden visar ett överskott på 2,9 mkr (5,5 mkr 2010). Överskottet förklaras främst av ökade statsbidrag till vuxenutbildningen. Socialnämnden visar ett underskott på 0,1 mkr (6,7 mkr 2010). Fler barn har behövt insatser och nettokostnaderna är högre än budget. Även nettokostnaderna för vuxna (inklusive gruppboenden) som behöver placeras på institution är högre än budget. Trenden att allt färre hushåll är beroende av försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd håller i sig och nettokostnaderna är lägre än budget. Verksamheten för ensamkommande flyktingbarn och ungdomar visar överskott jämfört med budget. Den gemensamma familjerättsnämnden för Solna och Sundbyberg visar ett underskott på 46 tkr (-0,1 mkr 2010). Omvårdnadsnämnden visar ett underskott på 1,7 mkr (10,2 mkr 2010). Verksamheten omsorg om funktionshindrade visar ett underskott, vilket främst beror på volymökning och ökad vårdtyngd för boende för vuxna och barn. Hemtjänsten visar underskott, som främst beror på tillfälliga kostnader i samband med införandet av en ny ersättningsmodell och fler utförda hemtjänsttimmar. Vård- och omsorgsboende samt övriga verksamheter visar överskott. Miljö- och hälsoskyddsnämnden visar ett överskott på 0,1 mkr (0,6 mkr 2010). Den främsta förklaringen till överskottet är ökade tillsynsintäkter. Nämndernas budgetavvikelse totalt, (mkr) 50 40 30 20 10 0-10 2007 2008 2009 2010 2011 26
Nämnd Bedömning av inriktningsmål Uppfyllt Delvis uppfyllt Inte uppfyllt Totalt Kommunstyrelsen 1 1 2 Överförmyndarnämnden 1 1 Stadsbyggnadsnämnden 1 3 4 Kultur- och fritidsnämnden 1 2 3 Nämndernas mål för verksamheten Tabellen visar respektive nämnds måluppfyllelse av inriktningsmålen. Av de totalt 33 inriktningsmålen bedöms 17 som uppfyllda, 15 som delvis uppfyllda och 1 inriktningsmål bedöms som inte uppfyllt. (Se även Kommunens nämnder och Bilagor.) Barn- och utbildningsnämnden 3 2 1 6 Kompetensnämnden 1 1 2 Socialnämnden 2 1 3 Gem. familjerättsnämnden för Solna och Sundbyberg 3 3 Omvårdnadsnämnden 2 3 5 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2 2 4 Totalt 17 15 1 33 Finansiering med egna medel Soliditeten visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel. Vid utgången av 2011 uppgår soliditeten till 82 procent. Jämfört med den genomsnittliga soliditeten för landets kommuner (51 procent, år 2010) har Solna en hög soliditet. Om hänsyn även tas till de pensionsförpliktelser som enligt den kommunala redovisningslagen redovisas inom linjen, dvs. utanför balansräkningen, ligger soliditeten på ca 55 procent 2011. Tabellen visar att soliditeten legat på en relativt jämn nivå, men att den har minskat under tre år för att 2011 ökat något till 82 procent. Minskningen mellan åren 2007 och 2008 från 87 procent till 84 procent beror främst på nedskrivning av värdepapper (163 mkr 2008). Under 2009 har soliditeten minskat ytterligare med 4 procentenheter till 80 procent. Bidragande orsaker till minskningen 2009 var byte av redovisningsprincip avseende exploatering, se även Redovisningsprinciper. Solna stad har en finansiell förmögenhet och för närvarande inget behov av långfristig upplåning. Kassaflödet från den löpande verksamheten är positivt och uppgår till 39,2 mkr. Investeringsverksamhetens kassaflöde är negativt 25,4 mkr. Kapitalförvaltningen har genererat ett positivt kassaflöde men inte helt kunnat finansiera årets nettoinvesteringar på 116,9 mkr samt bl.a. utbetalning på 25,0 mkr i form av kapitaltillskott till Arenabolaget i Solna KB. Kassaflödet från finansieringsverksamheten är negativt och uppgår till 15,4 mkr. En bidragande orsak är ökning av långfristig utlåning till Norrenergi AB (33,4 mkr) samt till Solna Vatten AB (20,0 mkr). Förutbetalda intäkter avseende gatukostnadsersättningar har ökat med 37,9 mkr. Likviditeten (kassa och bank) är god och uppgår till 225,2 mkr. Likviditeten har minskat med 1,6 mkr sedan årsskiftet. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Soliditet, % 87 87 84 80 80 82 Förändring eget kapital, mkr 259 142-161 75 131 89 Tillgångsförändring, mkr 300 177-81 343 132 37 27
Investerings- och exploateringsverksamheten Nettoinvesteringarna, exklusive exploateringsverksamheten, uppgår till 80,8 mkr, vilket är 114,6 mkr lägre än budget, inklusive överförda medel från tidigare år, och 23,8 mkr lägre än föregående år. Stadsbyggnadsnämnden svarar för merparten av stadens investeringar under året. Nämndens nettoinvesteringar uppgår till 64,8 mkr för den skattefinansierade och 0,3 mkr för den affärsdrivande verksamheten. Inom ramen för de stora projekten Upprustningsprogram för förskolor och skolor samt Klimat- och miljöförbättrande åtgärder har ett antal investeringar genomförts under året. Bland annat har köket på Granbackaskolan byggts om. På förskolan Blomgatan har direktverkande eluppvärmning konverterats till fjärrvärme. Vid Hagalundsskolan har gården anpassats för förskoleverksamhet och på Skytteholmsskolan har ny ventilationsanläggning installerats. Bland övriga projekt som pågått under året kan nämnas utökning av skollokalerna vid Bagartorpsskolan med 600 kvm och anläggning av skolgård i anslutning till den nya lokalen. Kultur- och fritidsnämndens investeringar uppgår till 9,0 mkr. Bland stora projekt kan nämnas anpassning av lokalerna på Skytteholms IP till Svenska Fotbollförbundets krav för spel i damallsvenskan och division 2 herrar. På Ulriksdals IP och Bergshamra IP har energisparåtgärder genomförts i form av bättre styrning av kylmaskiner och installation av värmepumpar. Ett annat större projekt är ombyggnaden av stallet vid Huvudsta ridklubb. Barn- och utbildningsnämndens och omvårdnadsnämndens investeringar uppgår till 3,4 mkr respektive 1,5 mkr. Nämndernas investeringsutgifter avser i huvudsak inköp av inventarier till verksamheten. Kommunstyrelsens investeringsutgifter på 1,8 mkr avser främst utveckling av stadens IT-miljö. Övriga nämnder har inte genomfört några investeringar. Många investeringsprojekt pågår över flera år och de stora positiva budgetavvikelser som redovisas av några av nämnderna beror i allmänhet på tidsförskjutning av planerade projekt. Totalt förs 98,3 mkr över till 2012. Nettoinvesteringar, (mkr) Verksamhetsområde Kommunstyrelsen 12,6 1,8 10,9 1,5 Stadsbyggnadsnämnden 156,7 64,8 91,9 86,5 Affärsverksamheten 0,7 0,3 0,4 0,2 Kultur- och fritidsnämnden 15,9 9,0 6,9 11,2 Barn- och utbildningsnämnden 7,1 3,4 3,7 2,6 Kompetensnämnden 0,3 0,0 0,3 0,0 Socialnämnden 0,4 0,0 0,4 0,1 Gem. familjerättsnämnden för Solna och Sundbyberg 0,1 0,0 0,1 0,0 Omvårdnadsnämnden 1,5 1,5 0,0 2,6 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 0,1 0,0 0,1 0,0 Summa nämnder 195,4 80,8 114,6 104,7 140 120 100 80 60 40 20 0 Nettoinvesteringar, (mkr) 2007 2008 2009 2010 2011 Nettoinvesteringar exklusive exploatering åren 2009-2011. Före 2009 ingår exploatering netto i investeringsvolymen. Av diagrammet framgår att investeringsvolymen har varierat mellan drygt 80 mkr och ca 124 mkr under åren 2007 till 2011. Under femårsperioden uppgår nettoinvesteringarna sammantaget till 526,2 mkr. Det finansiella målet att investeringarna inte får överstiga 650 mkr under en rullande femårsperiod är därmed uppfyllt. Budget netto 2011 2010 Bokslut netto Avvikelse netto Bokslut netto Exploatering Nettoinvesteringarna avseende exploateringsverksamheten uppgår till 36,1 mkr. De avser främst nord-sydlig förbindelseväg inom Ingentingområdet 13,2 mkr, övertagande av gator och parkanläggningar avseende Frösunda Park 8,5 mkr, markreglering Uarda 7,7 mkr samt byggnation i Nya Ulriksdal 5,9 mkr. Förut- 28
betalda intäkter i form av gatukostnadsersättning som redovisas som långfristig skuld, har ökat med 37,9 mkr jämfört med 2010 och uppgår totalt till 251,7 mkr. Gatukostnadsersättningen intäktsförs i takt med att färdigställda exploateringsprojekt skrivs av. Pensionsförpliktelser på 1,5 miljarder kronor Det totala pensionsåtagandet för stadens anställda uppgår den sista december 2011 till 1 486,9 mkr inklusive löneskatt. Åtagandet redovisas dels som avsättning i balansräkningen, dels som ansvarsförbindelse. Som avsättning redovisas det åtagande (förmånsbestämd pension) som avser pensioner intjänade från 1 januari 1998 på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp, samt visstidspension. Den del som förvaltas av arbetsgivaren uppgår till 170,2 mkr inklusive löneskatt. Jämfört med 2010 är det en ökning med 25,8 mkr. Ökningen beror främst på sänkt diskonteringsränta. I slutet av september beslutade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om att sänka diskonteringsräntan med 0,75 procentenheter i pensionsskuldsberäkningen enligt RIPS07. För stadens del medför det en engångskostnad på 16,0 mkr som redovisas som jämförelsestörande finansiell kostnad. Därutöver tillkommer 4,1 mkr som finansiell kostnad för pensionsavsättningen. Pensionsutbetalningar på ca 6 mkr inklusive löneskatt har minskat avsättningen. Avsättningar avseende särskild ålderspension/avtalspension uppgår till 12,9 mkr och räknas som omstruktureringsåtgärder. Dessa avsättningar har minskat med 5,6 mkr jämfört med 2010 (se Medarbetare). De totala pensionsavsättningarna för staden uppgår till 183,1 mkr inklusive löneskatt. I ansvarsförbindelsen ingår förpliktelser för pensionsförmåner som intjänats före 1998. Förpliktelsen uppgår till 1 271,6 mkr inklusive löneskatt, vilket är en ökning med 99,8 mkr jämfört med 2010. Ökningen beror på främst på sänkt diskonteringsränta 91,1 mkr. Pensionsutbetalningar på ca 55 mkr inklusive löneskatt har minskat ansvarsförbindelsen. Pensionsförpliktelse, (mkr) 2011 2010 2009 (inkl. löneskatt) Avsättning: Pensioner intjänade från 1998 169,7 143,6 129,2 Visstidspensioner 0,5 0,8 1,5 Pensioner omstrukt. särskild ålders-/avtalspension 12,9 18,5 20,0 Summa avsättning 183,1 162,9 150,7 Ansvarsförbindelse: Pensioner intjänade före 1998 1 271,6 1 171,8 1 212,9 Pensionsåtaganden för visstidspension m.m. 32,2 25,4 21,7 Summa ansvarsförbindelse 1 303,8 1 197,2 1 234,6 Summa pensionsförpliktelse 1 486,9 1 360,1 1 385,3 Förpliktelsen redovisas enligt den kommunala redovisningslagens regler utanför balansräkningen. Pensionsförpliktelser för förtroendevalda med ålderspension, visstidspension med mera uppgår till 32,2 mkr. Dessa har ännu inte börjat utbetalas och redovisas som ansvarsförbindelse. Staden tecknade 2009 en pensionsförsäkring med KPA pension avseende intjänade pensionsförmåner till f.d. Brandförsvarsförbundet. Inga överskottsmedel finns i försäkringen. Den avgiftsbestämda delen, uppgår till 30,6 mkr exklusive löneskatt och redovisas som kortfristig skuld. En fastställd procentandel av lönen (4,5 procent 2011) betalas ut i mars 2012 till den förvaltare som den anställde valt. Pensionsförpliktelser (förutom den avgiftsbestämda delen som redovisas som kortfristig skuld) förvaltas genom så kalllade återlån och används i den löpande verksamheten. Staden har en värdepappersportfölj vars marknadsvärde uppgår till 1 827,2 mkr den sista december 2011. Tillgångarna är inte öronmärkta och placerade som pensionsmedel. De medel som förvaltas på lång sikt kan enligt stadens finanspolicy användas till såväl framtida investeringar som pensionsutbetalningar. Staden ska i sin likviditetsplanering se till att medel finns tillgängliga för utbetalning av pensioner. Koncernåtaganden Solna stads borgensförbindelser uppgår vid årsskiftet till 2 689,8 mkr, vilket innebär en ökning med 542,3 mkr jämfört med år 2010. Ökningen beror dels på den kapitaltäckningsgaranti som ställts ut under året för koncernen Norrenergi & Miljö AB, varav Solnas andel uppgår till 400 mkr, dels på att borgensåtagandet för Arenabolaget i Solna KB ökat med 142,5 mkr. Signalistenkoncernen har per den 31 december 2011 upptagit lån för 800 mkr med staden som borgensman. Solnas borgensåtagande för Norrenergi & Miljö AB uppgår till 1 066,7 mkr (exklusive kapitaltäckningsgarantin). Borgensåtagandet för Norrenergi AB:s bankfinansiering uppgår till 150 mkr. Borgensåtagandet gentemot Norrenergi AB är tecknat solidariskt tillsammans med Sundbybergs stad. För att minimera risken för en eventuell nedskrivning av aktier och andelar i Norrenergi AB, har Solna stad och Sundbybergs stad under året tecknat en kapitaltäckningsgaranti på 600 mkr, varav Solnas andel är 400 mkr. Kapitaltäckningsgarantin sträcker sig t.o.m. första tertialet 2012. Beslut om eventuell förlängning ytterligare ett år fastställs i kommunfullmäktige i april. 29
Kommunfullmäktige godkände i december 2009 borgensåtagandet för Arenabolaget i Solna KB:s bankfinansiering av arenabygget, med stadens andel på 16,7 procent av det totala lånet på 1 360 mkr, till ett värde av maximalt 227 mkr. Fördyringar uppstod i projektets initialskede till följd av sämre markförhållanden än vad som kunnat bedömas vid projektets uppstart. Arenabolaget i Solna KB anhöll under 2011 hos ägarna om utökat kapitaltillskott och en utökad upplåning uppgående till 220 mkr. Före sommaren fattade kommunfullmäktige beslut om att bevilja ytterligare borgen till bolaget på 36,7 mkr (Solnas andel av 220 mkr). Den sista december 2011 har Arenabolaget i Solna KB upptagit lån till ett värde av totalt 1 580 mkr, varav Solnas andel och borgensåtagande på 16,7 procent uppgår till 263,9 mkr. Övriga borgensförbindelser avser främst Solna Tenniscenter AB med 1,8 mkr och Sporthallen i Solna AB på 3,1 mkr. Risken att stadens borgensåtaganden i stort behöver infrias bedöms som låg. Solna stads långfristiga utlåning uppgår till 708 mkr. Stadens reversfordran på Norrenergi AB har under året utökats med 33,4 mkr och uppgår per den sista december 2011 till 433 mkr. Utlåningen till Solna Vatten har ökat med 20 mkr och uppgår till 220 mkr. Övrig koncernintern utlåning avser Råsunda Förstads AB med 55 mkr. Risken med stadens utlåning bedöms vara låg. God ekonomisk hushållning Balanskravet, dvs. att intäkterna täcker kostnaderna, ska ses som ett krav på en lägsta godtagbara nivå på resultatet. För att leva upp till kravet på en god ekonomisk hushållning måste resultatet över tiden överstiga denna nivå. Resultatet bör ligga på en nivå som realt sett konsoliderar ekonomin. Reinvesteringar bör exempelvis på lång sikt kunna göras utan finansiering med nya lån. Resultatnivån för att uppnå en god ekonomi i en enskild kommun varierar beroende på kommunens befolkningsutveckling, behovet av investeringar etc. Solna stad har för 2011, liksom tidigare år, uppfyllt balanskravet. Årets resultat enligt balanskravet uppgår till 153,3 mkr. Resultatnivån ligger på en nivå som realt konsoliderar ekonomin. Kommunfullmäktige har i budget 2011 fastställt finansiella mål. De fem fastställda finansiella målen är uppfyllda. Kommunfullmäktige har i finanspolicyn fastställt mål för kapitalförvaltningen. Det femåriga avkastningsmålet för kapitalförvaltningen uppfylls inte på grund av att den positiva avkastningen åren 2009 och 2010, inte kunnat uppväga den kraftigt negativa avkastningen under finanskrisen år 2008. Alla verksamheter som bedrivs och/eller finansieras av Solna stad ska utföras på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Pengarna ska användas för solnabornas bästa. Det ska finnas tydliga och klara samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Det är grunden för en god ekonomisk hushållning i Solna stad. Styrsystemet i staden ska säkerställa detta. Styrningen i Solna stad utgår från ett system för samlad ekonomi- och verksamhetsstyrning. Utgångspunkten är en sammanhållen målstyrning, där kommunfullmäktige i budgeten anger prioriterade målområden, inriktningsmål, effektmål och ekonomiska ramar för nämnderna. Kommunfullmäktige följer upp nämnderna utifrån de övergripande inriktningsmålen. Målen följs upp och utvärderas utifrån effektmål. Under de senaste åren har Solnas befolkning ökat kraftigt. I budget 2011 finns under kommunstyrelsen en reserv på 10 mkr för att tillgodose behov som kan komma att uppstå med anledning av stadens tillväxt och utbyggnad. Nämndernas utfall, inklusive kommunstyrelsens medelsreserv på 10 mkr och inklusive nettokostnader för brandförsvar/räddningstjänst, visar sammantaget en negativ budgetavvikelse på 7,4 mkr. Delar av nämndernas volymökningar kan anses som extraordinära och den negativa avvikelsen beror till stor del på stadens kraftiga expansion och därmed barn- och elevökningar som överstiger tidigare bedömningar samt engångskostnader för snöröjning inom stadsbyggnadsnämndens verksamhet och volymökningar för verksamheten omsorg om funktionshindrade inom omvårdnadsnämnden. I den befolkningsprognos som budgeten bygger på prognostiserades befolkningsökningen till en lägre nivå än vad senare prognoser och det faktiska utfallet visar. Solnas befolkning har ökat med 2,6 procent jämfört med 2010 och åldersgruppen 1-5 år har ökat med 6,4 procent. Stadens skatteintäkter, generella bidrag och utjämning har ökat med 61,1 mkr jämfört med föregående år och visar ett överskott mot budget med 70,8 mkr. De ökade skatteintäkterna beror bl.a. på en stabil tillväxt av skatteunderlaget och en ökande befolkning. Skillnaden mellan uppbokad skatt för år 2010 och slutlig skatt är 9,6 mkr och påverkar resultatet för 2011 positivt. De preliminära skatteintäkterna som betalats ut under 2011 är för låga enligt SKLs prognos och en positiv slutavräkning på årets skatteintäkter har bokförts med 49,4 mkr. Slutlig avräkning sker i januari 2013. Kommunfullmäktiges mål för verksamheterna är till relativt stor del uppfyllda. Av fullmäktiges 56 effektmål har 25 uppfyllts, 4 delvis uppfyllts, 13 inte uppfyllts och resterande effektmål har inte mätts under året. Av de effektmål som mätts under året är 69 procent uppfyllda eller delvis uppfyllda. För de effektmål som bedöms som inte uppfyllda och för de effektmål som inte mätts under året vidtas åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Bedömningen av kommunfullmäktiges inriktningsmål visar att 4 inriktningsmål bedöms som uppfyllda och 6 inriktningsmål bedöms som delvis uppfyllda. Sammantaget bedöms staden leva upp till kraven på god ekonomisk hushållning. 30
Sammanställd redovisning Enligt den kommunala redovisningslagen ska årsredovisningen omfatta en sammanställd redovisning (koncernredovisning). Syftet med koncernredovisningen är att ge en helhetsbild av stadens ekonomi och åtaganden. Enligt rekommendation nr 8.2 från Rådet för kommunal redovisning (RKR) ska årsredovisningen innehålla en beskrivning av kommunens samlade verksamhet vilket är en vidare definition än kommunkoncernen, se figur. I den sammanställda redovisningen visas stadens och de av staden ägda företagens verksamhet sammantaget. Här ingår företag där staden har ett betydande ägande och ett betydande inflytande. I avsnittet Kommunens företag redovisas verksamheten i respektive företag, såväl för företag där staden har ett betydande inflytande som företag där staden har ett mindre ägande och därmed saknar betydande inflytande. Kommunala entreprenader ägs inte av staden utan dessa företag driver verksamhet på stadens uppdrag, upphandlade i konkurrens. Omfattningen av kommunala entreprenader redovisas i avsnittet Ekonomisk analys, Entreprenader och köp av verksamhet. Verksamheten i stadens entreprenader redovisas integrerat med stadens egna verksamheter under respektive nämnd. Kommunkoncernen Inom koncernen Solna finns verksamheter som bedrivs i Solna stad och i företagsform genom aktiebolag, kommanditbolag och stiftelse. Företagen är helt eller delvis ägda av Solna stad. I slutet av 2004 förvärvade Norrenergi & Miljö AB samtliga aktier i Norrenergi AB. Förvärvet finansierades genom reverser från ägarkommunerna Solna och Sundbyberg. I slutet av år 2008 ersattes 1 200 mkr av de interna lånen med externa lån och resterande 400 mkr löstes under 2009 och därefter är bolaget externfinansierat. De båda städerna har stått för dotterbolaget Norrenergi AB:s finansiering, varav Solnas andel vid utgången av 2011 är 433 mkr. Norrenergikoncernens negativa resultat de senaste åren och förändrade strategiska inriktning har föranlett en värdering av Norrenergi AB med syfte att klargöra om ett nedskrivningsbehov av aktier och andelar föreligger i moderbolaget liksom Kommunens förvaltning Kommunkoncernen Kommunens koncernföretag i upptaget goodwillvärde i koncernen. För att minimera risken för en eventuell nedskrivning av aktier och andelar i Norrenergi AB har ägarkommunerna under året tecknat en kapitaltäckningsgaranti på 600 mkr, varav Solnas andel är 400 mkr. Kapitaltäckningsgarantin sträcker sig t.o.m. första tertialet 2012. Beslut om eventuell förlängning ytterligare ett år fastställs i kommunfullmäktige i april. Ett antal bolag har bildats för att uppföra och driva en ny svensk nationalarena och för att bygga den nya Arenastaden. Koncernen Råsta Holding AB, Arenabolaget i Solna KB och Sweden Arena Management KB har fr.o.m. 2008 konsoliderats i den sammanställda redovisningen. Under år 2009 togs första spadtaget för byggandet av den nya Arenastaden och stora delar av arenan har färdigställts under åren 2010-2011. Ytterligare upplysningar om stadens företag framgår i avsnittet Kommunens företag. Positivt resultat Årets resultat för koncernen är positivt och uppgår till 42,1 mkr. Resultatet föregående år på 620 mkr, innehöll effekten av Signalistens försäljning av fastigheterna Sunnan 14 och 16. Exklusive effekten av fastighetsförsäljningen uppgick resultatet till 138,5 mkr. I årets resultat ingår jämförelsestörande intäkter med 66,9 mkr, främst intäkter från försäljning av exploateringsmark. De jämförelsestörande kostnaderna på 18,5 mkr, består huvudsakligen av kostnader för omstrukturering och jämförelsestörande kostnader, som tidigare reserverats i eget kapital i staden och främst avser projektet strukturella utvecklingsinsatser. Kommunens samlade verksamhet Kommunala uppdragsföretag Samägda företag utan betydande inflytande Kommunala entreprenader Koncernens skattekostnader är högre än år 2010 och ingår i verksamhetens kostnader. Exklusive jämförelsestörande poster och nedskrivningar är resultatet negativt med 6,3 mkr att jämföra med 2010 års positiva resultat på 127,3 mkr (även exkluderad från fastighetsförsäljningen). Bostadsstiftelsen Signalisten (inklusive Solnabostäder AB) redovisar ett positivt resultat efter finansnetto på 10,5 mkr. Solna stads resultat före balanskravet är positivt med 79,3 mkr. Negativa resultat efter finansiella poster redovisas av Norrenergi & Miljö AB (inklusive dotterbolaget Norrenergi AB) på 42,1 mkr, Solna Vatten med 8,0 mkr, koncernen Råsunda Förstads AB (inklusive Överjärva Gård AB) med 0,6 mkr, Sweden Arena Management KB på 92,8 mkr, Råsta Holding AB på 32,7 och Arenabolaget i Solna KB med 1,3 mkr. I stadens årsredovisning har i resultaträkningen hänsyn tagits till återföringsposter (strukturomvandlingsinsatser, värdereglering av värdepapper m.m), vilket innebär att stadens resultat enligt balanskravet uppgår till 153,3 mkr. Stadens resultat i den sammanställda redovisningen inkluderar inte dessa återföringsposter. 700 600 500 400 300 200 100-100 0-200 Resultat (mkr) Årets resultat Årets resultat exkl. jämförelsestörande poster & nedskrivningar 2007 2008 2009 2010 2011 31
Intäkter och kostnader ökar Verksamhetens nettokostnader, exklusive jämförelsestörande poster och nedskrivningar, har ökat med 105,1 mkr (5,2 procent) i jämförelse med 2010. Verksamhetens intäkter har ökat med 104,8 mkr (7 procent) och verksamhetens kostnader med 209,9 mkr (5,9 procent). Under 2011 svarade staden för den största ökningen av nettokostnaderna (exklusive jämförelsestörande poster och nedskrivningar) med 85 mkr. Stadens externa intäkter har endast ökat med 0,2 procent och stadens externa bruttokostnader har ökat med 3 procent jämfört med 2010. De ökade kostnader avser främst entreprenad och köp av verksamhet samt högre personalkostnader. Skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning i koncernredovisningen består av stadens skatteintäkter och utjämning och har ökat med 61,1 mkr jämfört med 2010. Nettokostnaderna för utjämning/bidrag har ökat med 90,8 mkr, varv 65,1 mkr förklaras av minskade statsbidrag som en följd av avvecklingen av det tillfälliga konjunkturstödet, som tillfördes kommunerna år 2010. Skatteintäkterna har ökat med 151,9 mkr, bl. a. på grund av en stabil tillväxt av skatteunderlaget och en växande befolkning. Koncernens finansnetto är negativt med 24 mkr. Finansnettot, dvs. de finansiella intäkterna minus de finansiella kostnaderna exklusive värdereglering av värdepapper, har försämrats med 488,9 mkr jämfört med 2010. Finansnettot föregående år innehöll intäkterna från fastighetsförsäljningen hos Signalisten, vilket gav ett koncernmässigt resultat på 481,5 mkr och ett positivt finansnetto på 464,9 mkr. Bostadsbolagen och staden svarar för största delen av tillgångarna Koncernens balansomslutning uppgår till 7,3 miljarder kr vid utgången av 2011, jämfört med 7,0 miljarder kr 2010. Ökningen beror främst på investeringar i bolagen i Swedbank Arena/Arenastaden. Stiftelsen Signalisten inklusive Solnabostäder AB svarar för drygt 1,5 miljarder kr och staden för 1,4 miljarder kr av totalt ca 4,4 miljarder kr i materiella anläggningstillgångar i koncernen, dvs. mark, byggnader, tekniska anläggningar, maskiner och inventarier. Koncernens likvida medel har ökat Likviditeten visar förmågan att betala löpande utgifter och förfallna skulder i rätt tid. Koncernens likvida medel, inklusive kortfristiga placeringar, uppgick den 31 december 2011 till 440,7 mkr. Detta är en ökning jämfört med 2010 på 66,3 mkr. Soliditeten inom koncernen minskar något Måttet soliditet visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med eget kapital och om det finns en buffert för framtida eventuella negativa årsresultat. Koncernens soliditet uppgår till 49,8 procent, vilket innebär en försämring med 1,4 procentenheter jämfört med föregående år. Solna stad har i sitt eget bokslut en soliditet på 82 procent. 60 55 50 45 40 Soliditet (%) 2007 2008 2009 2010 2011 Koncernens långfristiga låneskuld uppgår till 2 580,3 mkr, vilket innebär en ökning från 2010 (2 268,4 mkr) med 311,9 mkr. Bostadsstiftelsen Signalistens långfristiga skulder har ökat med 50,4 mkr och uppgår till 650,4 mkr. Koncernen Norrenergi & Miljö AB:s externa långfristiga skulder uppgår till 1 885 mkr, en ökning med 44,3 mkr från 2010. Arenabolaget i Solna KB redovisar långfristiga skulder på 1 936 mkr (726,4 mkr 2010). Sweden Arena Management KB har långfristiga skulder på 25,5 mkr (i nivå med 2010) och Råsta Holding AB på 408,8 mkr (422 mkr 2010). Solna Vatten AB, Råsunda Förstads AB och Norrenergi AB har skulder till Solna stad och påverkar därför inte koncernens låneskuld. 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Låneskuld (mkr) 2007 2008 2009 2010 2011 Fortsatt stora investeringar i företagen Årets nettoinvesteringar, dvs. årets investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar efter avdrag för investeringsbidrag, uppgår till 620,2 mkr, vilket innebär en minskning från 2010 med 33,2 mkr eller 5,1 procent. Nettoinvesteringar (mkr) 700 600 500 400 300 200 100 0 2007 2008 2009 2010 2011 Större investeringar har under året gjorts av Solna stad, Bostadsstiftelsen Signalisten, Norrenergi & Miljö AB, Solna Vatten, Råsta Holding AB och Arenabolaget i Solna KB. Inom koncernen svarar staden för nettoinvesteringar på 80,8 mkr (104,7 mkr 2010), exklusive exploateringsverksamheten på 36,1 mkr. Av stadens investeringar svarar stadsbyggnadsnämnden för merparten med 64,8 mkr. Ett antal investeringar har genomförts inom ramen för projekten Upprustningsprogram för förskolor och skolor och Klimatförbättrande åtgärder. Bostadsstiftelsen Signalistens investeringar har under året uppgått till 91,7 mkr (159,4 mkr), främst pågående ny- och ombyggnader i befintliga fastigheter. Koncernen Norrenergi & Miljö AB har investerat för 100,2 mkr (122,1 mkr 2010), till största delen i maskinutrustning och ledningsnät. Under året har Solna Vatten AB:s investeringar uppgått till 69,8 mkr (69,4 mkr 2010). Bolagen i Swedbank Arena/Arenastaden har investerat kraftigt i byggandet av arenan. 32
Om kommunkoncernen De företag som ingår i koncernredovisningen är de som staden har ett betydande inflytande i. Dessa är Bostadsstiftelsen Signalisten med dotterbolaget Solnabostäder AB, Råsunda Förstads AB med dotterbolaget Överjärva Gård AB, Norrenergi & Miljö AB med dotterbolaget Norrenergi AB, Solna Vatten AB, Råsta Holding AB med dotterbolag, Arenabolaget i Solna KB och Sweden Arena Management KB. Ett betydande inflytande anses i allmänhet föreligga när röstandelen överstiger ca 20 procent. I de tre sistnämnda företagen uppgår ägarandelen till ca 17 repektive 25 procent. Stadens inflytande i dessa bolag får anses vara betydande. Bostadsstiftelsen Signalisten, Råsunda Förstads AB, Norrenergi & Miljö AB och Råsta Holding AB utgör egna koncerner. Fastighets AB Falkeneraren bedriver ingen verksamhet och ingår i kommunkoncernen som vilande bolag.»» Kommunalförbunden Käppalaförbundet och Norrvatten ingår inte i den sammanställda redovisningen. Solna stads ägarandel uppgår till cirka 20 procent i företagen, men inflytandet kan inte anses betydande eftersom Solna innehar 4 av totalt 33 röster respektive 7 av 41 röster i respektive fullmäktige. Ett argument för att ta med kommunalförbund med en låg ägarandel är att förbättra jämförbarheten mellan kommuner. I dessa fall ingår 11 respektive 14 medlemskommuner och merparten av dessa konsoliderar inte dessa förbund. 33
Medarbetare Färre anställda Antalet anställda i staden fortsätter att minska. Vid årsskiftet 2011/2012 var 1 965 personer anställda i Solna stad och av dessa var 78,2 procent kvinnor och 21,8 procent män. Jämfört med föregående år är könsfördelningen den samma. Andelen tillsvidareanställda har minskat från 94,7 procent år 2010 till 94,1 procent år 2011, vilket är en minskning med 0,6 procentenhet. Visstidsanställda har ökat med motsvarande andel. Solna stad en attraktiv arbetsgivare Solna stad ska vara en attraktiv och utvecklande arbetsgivare. De senaste åren har ett stadsövergripande förändringsprojekt ägt rum i Solna stad med framförallt fokus på att utveckla mål- och verksamhetsstyrning samt kvalitets- och verksamhetsutveckling. Under 2011 påbörjades nästa steg i stadens utvecklings- och förändringsarbete med att utveckla och implementera en HR-strategi i Solna stad. Att arbeta fram en plattform och HR-strategi för stadens arbete med arbetsgivarfrågorna är ett stort fokusområde för staden och av stor betydelse för att kunna möta framtidens utmaningar, bland annat framtidens pensionsavgångar. Lika rättigheter och möjligheter Solna stad ska erbjuda alla medarbetare lika rättigheter och möjligheter och arbetar bland annat aktivt för att motverka oskäliga löneskillnader. Som stöd i stadens arbete med likabehandlingsfrågor finns bland annat Solna stads plan för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. Som ytterligare stöd i stadens arbete kring nolltolerans avseende diskriminering och kränkningar finns anvisningar och rutiner för att både förebygga men också hantera upplevd kränkning eller diskriminering. Sjukfrånvaron sjunker De senaste åren har sjukfrånvaron i Solna stad sjunkit till 6,1 procent 2011. Utifrån ett länsperspektiv ligger Solna stad förhållandevis högt och staden arbetar brett och aktivt för att undvika att nya medarbetare hamnar i ohälsa och för att sjukfrånvaron ska fortsätta att sjunka. Under 2011 implementerades en ny metodik för att arbeta med personer med en frekvent korttidsjukfrånvaro. Sjunkande sjukfrånvaro är ett viktigt fokusområde och bidrar till ett ökat välbefinnande för medarbetaren, ökad produktivitet i verksamheten och kostnadsbesparingar. Omvärlden förändras - Strukturomvandling för framtiden När omvärlden förändras ställs krav på omställningar, struktur- och kostnadsanpassningar. Solna stad strävar efter att agera ansvarsfullt som arbetsgivare vid alla anpassningar och naturliga avgångar är det önskvärda alternativet. I de fall naturlig avgång inte är möjligt kan staden bevilja avgångsvederlag eller särskild avtalspension. Kommunfullmäktige beslutade i boksluten 2005-2009 att del av resultatet som översteg stadens resultatmål, totalt 176,0 mkr, skulle reserveras för att möta framtida kostnader för omstrukturering. Åtgärderna ska leda till en sänkt kostnadsnivå för staden, och tjänster som blir vakanta på grund av omstrukturering får inte återbesättas. Inte heller får personer som fått avgångsvederlag återanställas utan särskild prövning. Under 2011 har 8,7 mkr använts till avgångsvederlag, 2,8 mkr till särskild avtalspension samt 0,3 mkr till övriga strukturåtgärder. De flesta av åtgärderna har ägt rum inom barn- och utbildningsförvaltningen samt inom omvårdnadsförvaltningen. Hittills har 109,9 mkr nyttjats av reservationen. Strukturomvandlingskostnader, mkr 2011 2010 2009 2008 2007 2006 Avgångsvederlag 8,7 6,2 8,7 22,8 4,0 4,8 Avtalspension 2,8 7,3 9,6 15,0 7,1 6,1 Övriga strukturåtgärder 0,3 0,0 1,9 3,8 0,0 0,9 Totalt 11,8 13,5 20,2 41,6 11,1 11,8 Antal anställda för ett antal yrkesgrupper per den 31 december Yrkesgrupp 2011 2010 2009 Kvinnor Män Samtliga Kvinnor Män Samtliga Kvinnor Män Samtliga Barnskötare 257 32 289 229 27 256 212 25 237 Förskollärare 277 12 289 294 14 308 275 15 290 Grundskollärare 192 55 247 185 56 241 197 60 257 Gymnasielärare 30 23 53 25 26 51 26 25 51 Undersköterska 62 11 73 47 7 54 80 12 92 Vårdbiträde 69 26 95 85 32 117 129 37 166 Socialsekreterare 72 15 87 74 10 84 69 8 77 34
Kompetensutveckling Under 2011 har den nya skollagen implementerats, vilket hos medarbetarna inom skola och förskola, främst har inneburit att lärarlegitimation införs. En stor insats genomförs i staden där berörda medarbetares kompetensprofiler kartläggs i syfte att säkra kompetensförsörjningen inom skola och förskola. Staden har under året deltagit i de statliga satsningarna förskolelyftet, lärarlyftet och omvårdnadslyftet. Resultatet är att Solna stad nu har fler behöriga lärare inom ämnen som skolorna generellt har låg behörighet i, såsom matematik, svenska som andra språk samt engelska. Den ökade behörigheten är en god förutsättning för det arbete som sker inom ramen för skolornas ämnesnätverk, där undervisningen anpassas till de nya kursplanerna. Omvårdnadslyftet syftar till att stärka den grundläggande kompetensen för undersköterskor och vårdbiträden samt den kompetens som behövs för specialiserade uppgifter. Omvårdnadsförvaltningen vill ta tillvara denna möjlighet att höja kompetensen bland vård- och omsorgspersonal och har därför sökt och beviljats medel. Satsningen startade hösten 2011 och pågår till och med år 2014. Under hösten 2011 genomfördes en inventering av omvårdnadspersonalens utbildningsnivå inom alla verksamheter inom äldreomsorgen. Under hösten genomfördes även validering och utbildning inom Humaniora vård och omsorg där 18 personer uppnådde målet att bli undersköterska. Under 2012 planeras flera kompetenssatsningar för såväl medarbetare som chefer. Solna stad kommer under det kommande året bland annat att presentera en utbildningskatalog med interna och externa utbildningar tillgängliga för stadens medarbetare och chefer samt påbörja ett ledarutvecklingsprogram i extern regi för stadens chefer. Sommarjobben en meningsfull sysselsättning för Solnas ungdomar Solna stad har under 2011 erbjudit 50-60 ungdomar sommarjobb. Platserna har fördelats både inom stadens egna verksamheter men även hos stadens entreprenörer. Syftet med sommarjobben är att både erbjuda stadens ungdomar meningsfull sysselsättning samt att marknadsföra de kommunala jobben. Personalkostnader De totala personalkostnaderna uppgår till 989,1 mkr (exkl. omstrukturering) vilket är en ökning med 2,0 procent (19,1 mkr) jämfört med 2010. Lönekostnader inklusive de lagstadgade arbetsgivaravgifterna uppgår till 867,0 mkr. I lönekostnaderna ingår även kostnader för semesterlön, sjuklön och andra kostnadsersättningar. Lönekostnaderna har ökat med 15,4 mkr på grund av avtalsenliga löneökningar. Pensionskostnaderna uppgår till 105,6 mkr, vilket är en ökning med 5,7 mkr jämfört med föregående år. Det är främst pensionsutbetalningarna som ökat. En bidragande orsak är att den så kallade bromsen i pensionssystemet slår till och när den allmänna pensionen sänkts innebär bruttosamordningsregler på en del äldre avtal att den kommunala kompletteringspensionen ökar. Personalsociala kostnader har minskat med 1,5 mkr och uppgår till 15,2 mkr. I de personalsociala kostnaderna ingår kostnader för personalstöd, utbildning, kurser, rehabiliteringsinsatser, företagshälsovård, personalrekrytering samt personalbefrämjande åtgärder. Kostnader för avtalsförsäkringar har minskat med 0,5 mkr och uppgår till 1,3 mkr. Minskningen beror på att KPA Liv beslutat sänka premie för grupplivförsäkringen TGL-KL på grund av stark avkastning. Styrelsen för AFA Försäkring har även i år beslutat om en sänkning av premier för avtalsförsäkringarna AGS-KL och avgiftsbefrielseförsäkringen till noll. Sänkningen beror på den förändrade sjukskrivningsprocessen, vilken medfört betydande minskningar av inflödet av sjukersättningsfall till AFA sjukförsäkring. Personalkostnader, mkr 2011 2010 2009 2008 2007 Lönekostnader inkl. arbetsgivaravgifter 867,0 851,6 850,4 833,0 826,9 Pensionskostnader 105,6 99,9 97,7 101,6 101,7 varav pensionskostnader som reserverats i eget kapital 14,7 29,5 Pensionsförsäkring brandförsvar 20,5 Personalsociala kostnader 15,2 16,7 18,0 19,0 18,2 Avtalsförsäkringar 1,3 1,8 1,8 13,0 15,9 Totalt 989,1 970,0 988,4 966,6 962,7 Exkl. omstruktureringskostnader. 35
Antal anställda per förvaltning den 31 december. Förvaltning 2011 2010 2009 Anställda Anställda Anställda Stadsledningsförvaltningen 56 54 58 Stadsbyggnadsförvaltningen 41 45 51 Kultur- och fritidsförvaltningen 166 164 170 Barn- och utbildningsförvaltningen 1 191 1 178 1 152 Kompetensförvaltningen 16 18 17 Socialförförvaltningen 140 137 134 Omvårdnadsförvaltningen 328 355 448 Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen 27 23 22 Totalt 1 965 1 974 2 052 Andelen kvinnor respektive män i procent per anställningsform 31 december. Anställningsform 2011 2010 2009 Kvinnor Män Samtliga Kvinnor Män Samtliga Kvinnor Män Samtliga Tillsvidareanställda 94,3 93,2 94,1 95,0 93,7 94,7 94,7 91,9 94,1 Visstidsanställda 5,7 6,8 5,9 5,0 6,3 5,3 5,3 8,1 5,9 Samtliga 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Antal anställda per anställningsform den 31 december. Anställningsform 2011 2010 2009 Tillsvidareanställda 1 849 1 870 1 931 Visstidsanställda 116 104 121 Samtliga 1 965 1 974 2 052 Åldersfördelning den 31 december. 2011 2010 2009 Åldersspann Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män -19 3 20-29 121 39 130 43 97 35 30-39 334 92 365 93 362 85 40-49 386 117 400 112 425 118 50-59 450 114 460 125 490 131 60 år och över 245 67 187 56 244 65 Totalt 1 536 429 1 545 429 1 618 434 36
Sjukfrånvaron i procent av tillgänglig arbetstid för respektive grupp per den 31 december. Grupp 2011 2010 2009 Total sjukfrånvaro samtliga anställda 6,1 6,6 7,4 Kön Kvinnor 6,6 7,3 8,2 Män 4,4 4,2 5,0 Ålder Personer upp till 29 år 5,2 4,7 5,2 Personer 30-49 år 6,0 6,4 7,5 Personer 50 år och äldre 6,5 7,2 7,9 Andel av sjukfrånvaron 60 dagar och längre 43,9 50,6 58,2 Sjukfrånvaro 60 dagar och längre samtliga/tillgänglig tid 2,7 3,3 4,4 Total sjukfrånvaro exkl. medarbetare med sjuk- och aktivitetsersättning 6,0 5,6 6,0 Andel sjukfrånvaro i procent av tillgänglig tid per förvaltning per den 31 december. Förvaltning 2011 2010 2009 Stadsledningsförvaltningen 2,4 2,2 2,8 Stadsbyggnadsförvaltningen 2,7 2,7 3,3 Kultur- och fritidsförvaltningen 3,7 3,9 4,3 Barn- och utbildningsförvaltningen 6,3 6,9 7,3 Kompetensförvaltningen 3,1 4,7 1,9 Socialförvaltningen 6,8 6,7 10,4 Omvårdnadsförvaltningen 7,2 8,2 9,3 Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen 6,9 2,9 5,1 Totalt 6,1 6,6 7,4 Total sjukfrånvaro i procent per yrkesgrupp av total tillgänglig tid per den 31 december. Yrkesgrupp 2011 2010 2009 Barnskötare 8,0 9,1 10,3 Förskollärare 8,2 8,3 8,1 Grundskollärare (åk 1-9) 3,7 3,7 (Lärare 1-7, 2,5) (Lärare 4-9, 5,3) Gymnasielärare 3,3 4,4 Ingen uppgift Vårdbiträde 9,7 12,7 13,2 Undersköterska 9,5 11,7 10,8 Socialsekreterare 4,2 4,0 8,6 37
Kommunens nämnder Kommunfullmäktige Viktiga händelser Fjärrvärmebolaget Norrenergi som är delägt med Sundbyberg fick, med anledning av att ett tidigare planerat kraftvärmeverk i Kymlinge inte kommer att kunna uppföras, i februari månad nya ägardirektiv med inriktning att stärka Norrenergikoncernens konkurrenskraft. Ärendet återredovisades till ägarkommunerna i december månad. Det framgick att koncernen beslutat om insatser i form av en prisjustering för 2012, som samtidigt med en fortsatt utredning för att förbättra prismodellen för spetsleveranser ska detta ge mer rättvisa taxor inför 2013. Det redovisades också att företaget effektiviserat sina egna anläggningar, men att en utbyggnad på nuvarande plats knappast kommer att ge rimlig avkastning. Ett uppdrag att tillsammans med ägarna utreda ökad samverkan med en extern aktör ingick därför också i beslutet. Sundbybergs stad fattade motsvarande beslut. Kommunfullmäktige fattade i maj månad beslut om att anta erbjudandet från Kommuninvest ekonomisk förening om medlemskap för Solna stad. Kommuninvest erbjuder samtliga svenska kommuner och landsting effektiv finansförvaltning. Syftet är att skapa förmånliga finansieringslösningar för medlemmarna, utan eget vinstintresse. Kommunstyrelsen Viktiga händelser Kommunstyrelsen fattade i början av året ett inriktningsbeslut om att planera och uppföra en ny kommunal skola i Nya Ulriksdal. Planeringen av skolan har därefter pågått och i budget för 2012 har beslut om att anslå medel fattats. Målsättningen är att en skola ska kunna tas i bruk senast 2014. Kommunstyrelsen har under året gett stadsbyggnadsnämnden följande större detaljplaneuppdrag: - för del av kv Banken (Solna centrum) med inriktning att få till stånd bostäder på parkeringsdäck, samt en utökning av den nuvarande handelsanläggningen. - för kv Styckjunkaren i Huvudsta med möjligheter att bygga ca 100 nya lägenheter. 38 Kommunfullmäktige godkände före sommaren att Solna stad skjuter till ytterligare 25 mkr i kapitaltillskott till Arenabolaget i Solna KB och beviljar ytterligare en borgen på 36,7 mkr för ytterligare lån. Det avser Solna stads ägarandel och gäller under förutsättning att övrig finansiering löses genom övriga ägare. Ärendet godkändes vid kommunfullmäktige den 27 juni efter att ha återremitterats av en minoritet vid kommunfullmäktige den 20 juni. I november månad antogs ett exploateringsavtal och en detaljplan godkändes för kv Lagern, innefattande bland annat nuvarande Råsunda stadion. Detaljplanen innebär att det nuvarande så kallade Dallashuset och kontoren i anslutning till nuvarande läktaren finns kvar. I övrigt möjliggör detaljplanen att ca 700 lägenheter kan uppföras i mycket centralt och kollektivtrafiknära läge. Även ytterligare kontorsytor tillförs i området. I november månad godkände och antog kommunfullmäktige också ett exploateringsavtal och en detaljplan för kv Sparrisen i Huvudsta. Detaljplanen innebär att en kontorsfastighet kan omvandlas för bostadsändamål. Ombyggnaden av fastigheten innebär ett tillskott av ca 120 nya hyreslägenheter. - för del av Torsken 3 i Bergshamra där stadens bostadsföretag Signalisten kan få utökade möjligheter för offentlig och kommersiell service i Bergshamra centrum. - för Karolinska Institutets campus i syfte att få ett nytt centra för KI:s experimentella forskning Biomedicum vid Solnavägen. - för del av Järva 4:17 m.fl. (norr om Råstasjön) huvudsakligen för bostadsändamål. - för kv Ekelund (gamla arbetsmiljöverket) m.fl. med inriktning för bostadsoch kontorsändamål. Ekonomi Nettokostnaderna uppgår till 6,6 mkr, vilket innebär ett underskott med 1 mkr jämfört med budget. Underskottet beror främst på att ett nytt arvodessystem, vilket beslutades i december 2010, har medfört högre arvoden för förtroendevalda. Underskottet täcks av kommunstyrelsen, inklusive stadsledningsförvaltningen. Föregående år var nettokostnaderna 5,4 mkr, vilket innebar ett budgetöverskott på 0,3 mkr. Om kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är stadens högsta beslutande organ och fattar beslut i frågor av principiell beskaffenhet eller av större vikt. Kommunfullmäktige anger ramen för stadens verksamhet, fastställer budget och utdebitering, reglementen för nämnder, fastställer avgifter och likvärdiga frågor. Kommunfullmäktige består av 61 ledamöter och 32 ersättare.»» Under 2011 har elva sammanträden genomförts. Antalet möten är totalt sett lika med det antal som planerades. Kommunstyrelsen har fått en återredovisning av slutgiltigt genomförande avtal mellan berörda parter för uppförande av norra uppgången vid Solna station. Stadens åtagande har tidigare fastställts av kommunfullmäktige och genomförandeavtalet håller sig inom de ramar som kommunfullmäktige fastställt. Bland andra beslut som kommunstyrelsen har fattat under året kan noteras antagandet av en plan för lika rättigheter och möjligheter på arbetsplatsen och antagande av en principöverenskommelse om upplåtelse av mark för cykelstationer som företag inbjuds att anlägga i Solna. I och med utgången av 2011 slutade Lars-Erik Salminen, efter egen avsägelse, uppdraget som kommunstyrelsens ordförande. Efter årsskiftet tillträder Pehr Granfalk som ny ordförande.
Ekonomi 2011 2010 2009 Verksamhetens intäkter, tkr 45 497 48 055 46 838 Verksamhetens kostnader, tkr 128 023 129 933 126 668 Verksamhetens nettokostnader, tkr 82 526 81 878 79 831 Budgetavvikelse, tkr 11 035 19 940 4 987 Nettokostnader per invånare, kr 1 180 1 201 1 193 Ekonomi Kommunstyrelsens nettokostnader uppgår till 82,5 mkr, vilket innebär ett överskott jämfört med budget på 11 mkr. Överskottet på 11 mkr beror främst på att medelsreserven för stadens tillväxt och utbyggnad på 10 mkr inte nyttjats inom kommunstyrelsen. Medelsreserven ska täcka del av underskottet inom barn- och utbildningsnämnden, där antalet barn i förskolan och elever i skolan ökat mer än budgeterat. Resterande överskott hos kommunstyrelsen förklaras av vakanta tjänster och effektiviseringsåtgärder inom stadsledningsförvaltningen och täcker underskottet på ca 1 mkr inom kommunfullmäktige. Verksamhetens intäkter uppgår till 45,5 mkr och verksamhetens kostnader till 128 mkr. Nettokostnaderna för kommunstyrelsen är 0,6 mkr högre än föregående år. Jämfört med 2010 har intäkterna minskat med 2,6 mkr. Under 2010 erhöll kommunstyrelsen bl.a. bidrag för extra sommarjobbssatsning från regeringen samt interna intäkter (motsvarande del av kostnaden) för tjänsten frisk- och sjukanmälan, som upphörde 2010. Verksamhetens kostnader är 1,9 mkr lägre än föregående år. Framför allt beror detta på lägre kostnader för konsulttjänster och att kostnader för tjänsten frisk- och sjukanmälan samt kostnader för den extra sommarjobbssatsningen inte ingår i verksamhetens kostnader 2011. Investeringsutgifterna uppgår för året till 1,8 mkr, vilket är 10,9 mkr lägre än budget och 0,2 mkr högre än föregående år. Det har framför allt investerats i utveckling av stadens IT-miljö. Måluppfyllelse Nämnden har två inriktningsmål och fem effektmål inom målområdet Ekonomisk tillväxt. Inriktningsmålet Solna stad ska ha ett gott företagsklimat med goda förutsättningar för företag att starta, etablera och växa följs upp genom två effektmål. Effektmålet Solna stad ska behålla sin placering som Sveriges mest företagsvänliga kommun i Svenskt Näringslivs rankning är uppfyllt då Solna fortsätter att toppa Svenskt Näringslivs rankning för fjärde året i rad. Effektmålet Företagarnas nöjdhet med Solna stads service ska öka till nöjdkundindex 74 i Stockholms Business Alliance serviceundersökning till år 2011. Resultatet 2011 för nöjdkundindex är 70. Målet är inte uppfyllt men resultatet har förbättrats sedan år 2009, då Solna erhöll nöjdkundindex 68. Sammanfattningsvis bedöms inriktningsmålet som uppfyllt. Inriktningsmålet Solna ska vara en bra stad att bo och verka i samt erbjuda goda förutsättningar för en växande befolkning följs upp genom tre effektmål. Effektmålet om att Solnas befolkning minst ska växa till 80 000 invånare fram till år 2020 bedöms uppfyllas. Enligt den senaste befolkningsprognosen kommer Solna att ha drygt 90 000 invånare år 2020. Effektmålen om att medborgarnas nöjdhet med att bo och leva i Solna ska öka och att medborgarnas upplevelse av trygghet i närområdet ska öka, kommer att mätas i medborgarundersökningen under 2012. Kompletterande kommunal service planeras i förhållande till det ökande antalet invånare, vilket bidrar till måluppfyllelsen. Solna har under 2011 förbättrat sin position i SKL:s Öppna jämförelser inom Trygghet och säkerhet, från plats 97 till 87 bland Sveriges 290 kommuner. Sammanfattningsvis bedöms inriktningsmålet vara delvis uppfyllt. (Se bilaga, måltabell kommunstyrelsen.) Framtiden Mot bakgrund av det samhällsekonomiska läget och genomförandet av de stora utbyggnadsprojekten finns under de kommande åren behov av att förstärka stadsledningsförvaltningens roll i att biträda kommunstyrelsen i styrningen och ledningen av staden. I detta arbete är en fortsatt utveckling av en samlad verksamhets- och ekonomistyrning, som förstärker kopplingen mellan insatta resurser och presterat resultat central. Målsättningar, uppföljningsmetoder och koncernstyrningen ska utvecklas. Stadsledningsförvaltningen ska också arbeta strategiskt med utvecklingsfrågorna. Tydliga strategier för Solnas fortsatta tillväxt och utveckling kopplat till stadens ekonomi ska utarbetas. För att kunna skapa bra beslutsunderlag behöver stadsledningsförvaltningens övergripande analysarbete förstärkas. Stadsledningsförvaltningen har även en viktig pådrivande och stödjande roll i förhållande till stadens verksamheter för att utveckla nya arbetssätt, som har ett tydligt medborgar/brukarfokus. Arbetet fokuserar på verksamhets- och ekonomistyrning, kvalitets- och verksamhetsutveckling, tillgänglighet och bemötande samt stadens attraktivitet som arbetsgivare. Den moderna tekniken ska användas som verktyg för att förbättra servicen till stadens medborgare, brukare och medarbetare samt för att effektivisera stadens verksamheter. Om kommunstyrelsen Kommunstyrelsen bereder alla ärenden till kommunfullmäktige (utom valärenden). Tillsammans med de olika nämnderna har styrelsen ansvar för att genomföra fullmäktiges beslut. Kommunstyrelsen leder och samordnar förvaltningen av kommunens angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnder och företags verksamhet.»» Kommunstyrelsen består av 11 ledamöter och 7 ersättare och de har under 2011 genomfört tolv sammanträden. 39
Kommunrevisionen Stadens revisorer ska enligt kommunallagen granska kommunstyrelsens och övriga nämnders verksamhet. Revisorerna ska bl.a. granska om stadens årsredovisning har upprättats enligt den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Revisorerna ska även pröva om verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vidare ska revisorerna pröva att räkenskaperna är rättvisande och att den kontroll som utövas inom nämnderna är tillräcklig samt att kommunstyrelsens och övriga nämnders beslut och åtgärder överensstämmer med för verksamheten gällande bestämmelser. Under 2011 har följande granskningar/projekt genomförts: - Granskning av årsredovisning 2010 och delårsrapport 2011. - Långsiktig ekonomisk planering omvärldsanalys, risker och handlingsberedskap. - Insatser till ensamkommande flyktingbarn. - Effektiv förvaltning inom barn- och utbildningsnämnden. - Beslutsprocessen i Solna stad. - Nyckeltalsanalys miljö- och hälsoskyddsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, barn- och utbildningsnämnden och omvårdnadsnämnden. - Påbörjat väsentlighet och riskanalys och revisionsplanering för 2012. - Informerat om planering, genomförande och resultat av lekmannarevision. - Biträtt nämnder och förvaltningar med rådgivning. - Genomfört gemensamma överläggningar med kommunfullmäktiges presidium, kommunstyrelsens presidium, miljö- och hälsoskyddsnämnden, kultur- och fritidsnämnden och omvårdnadsnämnden. - Löpande följt upp beslut i kommunfullmäktige. - Genomfört utbildningsinsatser avseende aktualiteter rörande kommunal revision, utredning Ett förändrat balanskrav för ökad stabilitet, SOU 2011:59 och kommunernas ekonomi. Revisionens nettokostnader uppgår till 2,6 mkr, dvs. ett underskott mot budget på 0,1 mkr. Valnämnden Valnämnden ansvarar för planering och genomförande av allmänna val och folkomröstningar. I uppgifterna ingår bl.a. anskaffning av vallokaler och valmaterial, rekrytering och utbildning av valförrättare, anordnande av förtidsröstning, samt preliminär rösträkning. Eftersom det inte genomförts några allmänna val eller folkomröstningar under 2011 har valnämnden inte haft någon verksamhet under året. Nettokostnaderna för valnämnden uppgår 2011 till knappt 0,1 mkr och består främst av kostnader för fasta arvoden. Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämndens verksamhet regleras av föräldrabalken, överförmyndarkungörelsen och kommunallagen. Beslut om att personer ska få gode män och förvaltare tas av Tingsrätten. Tillsynsmyndighet är Länsstyrelsen. Ekonomi Överförmyndarnämndens nettokostnader uppgår till 1,4 mkr, vilket innebär ett överskott på 0,4 mkr jämfört med budget. Främst beror detta på att överförmyndarnämnden, i stället för att hyra in personal använt sig av interna resurser vid granskningen av årsräkningar och ett något högre statsbidrag än budgeterat. Måluppfyllelse Överförmyndarnämnden har ett inriktningsmål som ingår i målområdet Trygghet och omsorg. Inriktningsmålet Solnabor som genom beslut inte själva förvaltar sin egendom ska känna sig trygga med att stadens tillsyn ger dem skydd mot rättsförluster följs upp genom två effektmål. Effektmålet Inom tre månader ska utredning och beslut fattas om begäran om god man är uppfyllt, då utredning och beslut till tingsrätten sker inom tre månader. Effektmålet Före juli månads utgång 2011 ska 90 procent av alla årsräkningar vara granskade är uppfyllt, då samtliga årsräkningar var granskade före juli månads utgång. Inriktningsmålet är uppfyllt. (Se bilaga, måltabell överförmyndarnämnden.) 40
Stadsbyggnadsnämnden Viktiga händelser Detaljplaner för den andra och den tredje etappen av Tvärbanan Norr, från Solna Business Park till Solna station och detaljplanen för kv Lagern (Råsunda stadion) har vunnit laga kraft. Även detaljplanerna för kv Sparrisen och för kv Rödlöken i Huvudsta har vunnit laga kraft. Detaljplanen för fastigheten Totalisatorn m.fl. i Ulriksdal har antagits men återkallats av länsstyrelsen med krav om komplettering av bullerutredning. Bygglov har beviljats för det blivande köpcentret Mall of Scandinavia i Arenastaden. Nya driftentreprenader avseende dels renhållning/städning av utemiljön, dels park- och tomtmarksskötsel startade den 1 maj. Ny driftentreprenör avseende renhållning/städning är Cemi Entreprenad AB. Nya driftentreprenörer avseende park- och tomtmarksskötsel är Tylömarks Trädgårdsanläggningar (PT Norr), Svevia AB (PT Mitt) och SBE Trädgårdsservice (PT Syd). Ett nytt verktyg för geografisk informationsteknik (GIS), Solen, har under hösten införskaffats för att hantera kartunderlag, fastighetsinformation, detaljplaner m.m. Ny organisation för stadsbyggnadsförvaltningen har beslutats och genomförts under året. Ekonomi Skattefinansierad verksamhet Nämndens nettokostnader avseende den skattefinansierade verksamheten är 55,6 mkr, vilket innebär ett underskott gentemot budget på 1,9 mkr. Intäkterna är 14,5 mkr högre jämfört med budget och kostnaderna är 16,4 mkr högre än budget. Den främsta anledningen till kostnadsavvikelsen är ökade kostnader inom verksamheten Teknik som redovisar ett underskott netto på 10,4 mkr till följd av de osedvanligt hårda vinterförhållanden som rått i början av året, med snömängder utöver det normala, och ökade underhållskostnader för bl.a. obudgeterad skadegörelse. De positiva intäktsavvikelserna jämfört med budget redovisas främst inom verksamheterna Teknik 7,8 mkr, Plan och Bygg 5,0 mkr och Kart och Mät 1,2 mkr. Ekonomi 2011 2010 2009 Verksamhetens intäkter, tkr 308 726 292 685 295 104 Verksamhetens kostnader, tkr 364 337 349 635 343 836 Verksamhetens nettokostnader, tkr 55 611 56 950 48 732 Budgetavvikelse, tkr -1 907 502 1 720 Nettokostnader per invånare, kr 795 836 728 Nämndens nettokostnader är 1,3 mkr lägre 2011 jämfört med 2010, vilket bl.a. förklaras av besparingsåtgärder i samband med att nämndens ram minskade med 3,7 mkr. Intäkterna har ökat med 16,0 mkr jämfört med föregående år. Intäktsökningen inom Teknik beror till största delen på intäkter från skadeersättningar. Intäkterna inom Plan och Bygg är hänförliga till ökade bygglovsintäkter från stora projekt såsom Mall of Scandinavia, Folkhälsohuset KI och U2 NKS (Nya Karolinska Solna). Kostnaderna har ökat med 14,7 mkr jämfört med föregående år. Den främsta anledningen till ökningen är de relativt höga kostnaderna för fastighetsunderhåll, skadegörelse och vinterkostnaderna inom drift och underhåll av gatu- och vägnätet. Den totala kostnaden för snöbortforsling uppgick till 8,1 mkr. Investeringsutgifterna (netto) avseende den skattefinansierade verksamheten, exklusive exploatering, uppgår för året till 64,8 mkr, vilket är 91,9 mkr lägre än budget. Jämfört med 2010 är det en minskning med 21,7 mkr. Nya skollokaler, 600 kvm, har anordnats vid Bagartorpsskolan och anläggning av skolgård i anslutning till den nya lokalen har skett. Installation av nya ventilationsanläggningar har utförts i Skytteholmsskolan och Ekensbergsskolan. I förskolan Blomgatan har direktverkande eluppvärmning konverterats till fjärrvärme. Köket i Granbackaskolan har byggts om och utökats. Gården vid Hagalundsskolan har anpassats för förskoleverksamhet. Under sommaren har ett 15- tal projekt pågått avseende ombyggnader Verksamhetsmått 2011 2010 2009 Antal delegationsbeslut 1 157 1 155 1 088 Antal nya ärenden 1 433 1 574 1 521 Kostnader, egna verksamhetslokale kr/kvm 691 651 638 Driftkostnad gator kr/kvm 23,8 25,4 22,8 Fjärrvärmeförbrukning kwh/m2 stadens egna fastigheter 146 140,3 141,1 Antal felparkeringsanmärkningar 30 300 27 667 30 095 Antal flyttade fordon 101 92 70 Antal utfärdade P-tillstånd för rörelsehindrade 259 259 238 Antalet döda och svårt skadade i trafiken/1 000 inv 0,27 0,14 0,25 Antal armaturer i gatu- och parkbelysning 8 543 8 305 8 245 Underhållsbeläggning Huvudgator (m2) 0 18 500 16 960 Lokalgator (m2) 0 12 000 31 014 Hushållsavfall i ton 1) 19 311 19 124 18 208 Hushållsavfall kg/inv 276 294 273 Antal färdigställda lägenheter 146 152 450 Antal avslutade förättningar 30 30 26 varav 3D 5 5 1 1) i den totala mängden hushållsavfall ingår stadens verksamheter och alla butiker/företag. 41
och tillbyggnader av stadens lokaler. Ombyggnad av gymnastiklokal till förskola i fastigheten Paprikan pågår. Myndighetskrav föranleder ombyggnad av hissarna i stadens byggnader. Ombyggnaden ska pågå under 2011 och 2012. Investeringsmedel på 88,6 mkr har begärts överförda till 2011. Investeringsutgifterna (netto) avseende exploateringsverksamheten uppgår till 36,1 mkr och avser bl.a. nord-sydlig förbindelseväg i kv. Ingenting i Huvudsta 13,2 mkr, övertagande av gator avseende Frösunda Park 8,8 mkr, Uarda markreglering 7,7 mkr och byggnation i Nya Ulriksdal 5,9 mkr. Taxefinansierad verksamhet Staden är enligt lag skyldig att tillhandahålla renhållningsverksamhet. Renhållning avseende hämtning av hushållssopor till farligt avfall är taxefinansierad. Verksamhetens kostnader täcks av avgifter från brukarna (renhållningskollektivet). Renhållningsverksamheten redovisar ett nollresultat i nivå med budget. Det faktiska resultatet är ett underskott på 2,4 mkr dvs. en fordran på renhållningskollektivet som beror på högre kostnader för insamling av matavfall. Underskottet/fordran på 2,4 mkr för 2011 balanseras nu mot 2010 års överskott/skuld på 0,2 mkr. Utgående fordran på renhållningskollektivet år 2011 är 2,2 mkr. Investeringsutgifterna avseende den taxefinansierade verksamheten är 0,3 mkr. Jämfört med 2010 är det en ökning med 0,1 mkr. Måluppfyllelse Stadsbyggnadsnämnden har fyra inriktningsmål och 15 effektmål inom främst målområdena Ekonomisk tillväxt och Livsmiljö. Inom inriktningsmålet Solna stad ska möta den starka tillväxten genom att skapa förutsättningar för nya bostäder och arbetsplatser ingår ett effektmål som har uppfyllts. Inriktningsmålet bedöms som uppfyllt. Inom inriktningsmålet Solnaborna och solnaföretagarna ska erbjudas god service och gott bemötande bedöms sex effektmål. Ett av effektmålen är uppfyllt, tre är delvis uppfyllda och två är inte uppfyllda. Inriktningsmålet bedöms som delvis uppfyllt. Inom inriktningsmålet Solna ska verka för hållbar stadsbygd som kännetecknas av arkitektonisk, ekologisk, ekonomisk och social bärkraft ingår sju effektmål. Ett av dessa effektmål är uppfyllt, ett är inte uppfyllt och resterande effektmål har inte mätts under året. Med hänsyn till att de nya skötselentreprenaderna som startade i maj, innebär en markant höjning av kvaliteten i stadsmiljön, bedöms inriktningsmålet som delvis uppfyllt. Inom inriktningsmålet Solna stad ska ha en yttre miljö som kännetecknas av trygghet, tillgänglighet och stadsmässighet ingår ett effektmål som inte har mätts under året. Med hänsyn till att de nya skötselentreprenaderna innebär utökad beskärning utmed gång- och cykelvägar, och att byte till ny mer driftsäker parkbelysning genomförts i ett flertal parker, bedöms inriktningsmålet som delvis uppfyllt. (Se bilaga, måltabell stadsbyggnadsnämnden.) Framtiden Under 2012 kommer arbetet med förvaltningens nya detaljorganisation att slutföras. Nämndens resurser kommer under de närmaste åren i stor utsträckning att tas i anspråk vid utbyggnaden av Solnas stora utvecklingsområden Arenastaden, Ulriksdal, Järvastaden, Stora Frösunda, Hagastaden, Solna city och Ingenting. Utbyggnadsvolymen bedöms under den närmaste femårsperioden komma att omfatta ca 4 500 lägenheter. Utöver bostäder beräknas betydande kommersiella lokalytor tillkomma inte minst inom Arenastaden. Utbyggnaden förutsätter en omfattande investeringsverksamhet avseende infrastruktur inklusive skolor och förskolor. Därför ökar också kraftigt den volym byggnader och anläggningar som staden ska driva och underhålla. Om stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsnämnden ska verka för en god byggnadskultur och en god stads- och landskapsmiljö. Ansvaret omfattar hela processen från planering till färdiga byggnader samt kontroll av byggverksamheten. På kommunstyrelsens uppdrag ansvarar stadsbyggnadsnämndens förvaltning för mark- och exploateringsärenden, infrastruktur och översiktlig planering. Nämnden ansvarar för drift och underhåll av kommunaltekniska anläggningar som gator, fastigheter, parker och grönområden samt de avgiftsfinansierade parkerings- och renhållningsverksamheterna.»» Nämndens operativa verksamheter bedrivs av entreprenörer. 42
Kultur- och fritidsnämnden Viktiga händelser För första gången genomförde AIK med Solna stad som partner en av Europas mest intressanta fotbollscuper för ungdomar - Lennart Johansson Academy Trophy. Antalet barn inskrivna i fritidsklubbverksamhet ökade markant och det totala antalet besök på fritidsanläggningar likaså. Solna Kulturskola startade en filial i Villa Odin i Hagalund, med fokus på kulturpedagogisk verksamhet för barn och unga samt rekrytering av elever i stadsdelen. Kulturskolan redovisar också ökande antal barn som deltar i samverkan med förskola och skola. Bibliotekstjänst Daisy Direkt erbjöds alla talboksberättigade låntagare som nu själva kan låna talböcker via webben. Biblioteket laddar ner alla talboksfjärrlån från Tal- och punktskriftsbiblioteket och bränner dem på CD till låntagaren enligt print-on-demandprincipen. Detta innebär en förbättrad service till personer med funktionshinder som nu inte behöver vänta på de medier de vill låna. På Solnadagen fylldes Skytteholmsfältet med aktiviteter och upplevelser från morgon till kväll. Här samsades företag, ideella föreningar, stadens förvaltningar, kulturaktiviteter med happenings, skördemarknad, foodcourt, guidade bussturer och mycket mer. Solnadagen lockade med ca 10 000 besökare. Ekonomi Nämndens nettokostnader är 138,7 mkr, vilket innebär ett överskott gentemot budget på 0,3 mkr. Intäkterna är 3,7 mkr högre än budget, vilket främst förklaras av hyresintäkter för ishallar, högre intäkter för fritidsklubb, servering och lokalupplåtelser. Kostnaderna är 3,4 mkr högre än budget. Lokalkostnaderna är högre då ishall 1 på Ulriksdals IP numera ingår i nämndens verksamhet. Kapitalkostnaderna överskred budget men har balanserats genom lägre driftkostnader. Avvikelsen för övriga driftkostnader beror bl.a. på ökade underhållskostnader och kostnader för livsmedel, interna IT-tjänster och livsmedelsinspektion. Nämndens nettokostnader är 6,8 mkr högre jämfört med föregående år. Intäkterna är 2,3 mkr högre jämfört med fö- regående år, vilket främst förklaras av fler barn i fritidsklubb och lokalupplåtelser. Kostnaderna är 9,1 mkr högre jämfört med föregående år, vilket främst förklaras av ökade personalkostnader, att hyror för både ishall 1 och 2 på Ulriksdals IP tillkommit under året, hyreshöjning för Bergshamra IP, ökade kapitalkostnader och kostnader för underhåll. Investeringsutgifterna uppgår för året till 9,0 mkr, vilket är 6,9 mkr lägre än budget och 2,2 mkr lägre än föregående år. Avvikelsen mot budget förklaras av att ett antal projekt inte kunnat slutföras under året utan kommer att pågå även under 2012. Nämnden har bl.a. gjort investeringar på Skytteholms IP. Under 2011 har arbete pågått med att anpassa lokaler som t.ex. domar-, omklädnings-, press- och utbildningslokaler m.m. till Svenska Fotbollförbundets krav för spel i damallsvenskan och division 2 herrar. På Ulriksdals IP och Bergshamra IP har energisparåtgärder genomförts i form av bättre styrning av kylmaskiner och installation av värmepumpar. Ett annat större projekt är ombyggnaden av stallet vid Huvudsta ridklubb. Investeringsmedel för projekt som inte slutförts under året har begärts överförda till 2012. Måluppfyllelse Nämnden har tre inriktningsmål och elva effektmål inom målområdet Livsmiljö. För inriktningsmålet Solna ska stärkas som kultur- och evenemangsstad har effektmålen inte kunnat mätas och därför inte kunnat bedömas under 2011. Nämnden kan däremot redovisa flera resultat inom det kulturpolitiska programmets målområden. Vidare kan redovisas ett antal stora och små evenemang som utvecklats, däribland Solnadagen med ca 10 000 besökare och riktade föreställningar och program för förskola och skola som ökat från 55 till 121. Enligt medborgarundersökningen 2010 har Solnabornas nöjdhetsgrad med kulturlivet i staden ökat med 0,5 procentenheter. Målet är delvis uppfyllt. Inriktningsmålet Solna ska ha attraktiva mötesplatser och ett mångsidigt utbud av kultur- och fritidsverksamhet. Nöjdhetsgraden för stadsbiblioteket har inte kunnat mätas. Nöjdhetsgraden för fritidsklubbverksamhet ligger fortfarande relativt högt, dock med något lägre värde för omsorgen om funktionshindrade barn, och svarsfrekvensen har sjunkit från 50 till 39 procent. Nöjdhetsgraden i tonårsverksamheten ligger fortfarande högt. Nöjdhetsgraden för kulturskolan i elevenkät kan redovisa högt sammanvägt betyg. Andelen biblioteksbesök per invånare har sjunkit i jämförelse med länet, medan antalet fysiska besök har ökat. Andelen ungdomar som besöker fritidsgårdar ligger fortfarande betydligt över länets övriga kommuner, likaså andelen 10 12-åringar som är inskrivna i fritidsklubbverksamhet. Målet är delvis uppfyllt. Inriktningsmålet Solna ska räknas som en av Sveriges främsta idrottsstäder mäts bl.a. genom tidningen Sport och Affärers ranking av idrottsstäder. Solna utsågs till fjärde främsta idrottskommun i Sport och Affärers årliga ranking. Det är bara Stockholm, Malmö och Göteborg som är före Solna på listan där totalt 25 kommuner ingår. Rankingen baseras på ett antal kriterier, bl.a. förekomsten av arenor, elitidrottssatsningar, hur kommunen använder idrotten i marknadsföringen, näringslivets stöd till idrotten samt befolkningens intresse och aktivitetsgrad inom idrott och motion. Antalet spontanidrottsplatser har ökat till åtta, vilket är en fördubbling jämfört med 2010. Målet är uppfyllt. (Se bilaga, måltabell kulturoch fritidsnämnden.) Ekonomi 2011 2010 2009 Verksamhetens intäkter, tkr 25 488 23 149 22 942 Verksamhetens kostnader, tkr 164 227 155 092 152 081 Verksamhetens nettokostnader, tkr 138 738 131 944 129 139 Budgetavvikelse, tkr 331 110-85 Nettokostnader per invånare, kr 1 984 1 936 1 930 43
Verksamhetsmått 2011 2010 2009 Antal bidragsberättigade idrottsaktiviteter 7-20 år 395 026 492 581 524 495 Andel flickor/pojkar inom idrotten, % 39/61 42/58 40/60 Andel inskrivna i fritidsverksamhet 10-12 år, % 53 51 50 Andel flickor/pojkar, besöksgr, tonårsinriktade fritidsaktiviteter, % 29/71 28/72 30/70 Fritidsanläggningar, antal besök 413 033 383 035 376 420 Bibliotek, antal utlån 358 400 372 300 395 500 Bibliotek, antal fysiska besök 538 200 509 700 531 600 Bibliotek, antal virtuella besök 112 900 83 654 70 233 Antal besökare kulturarrangemang 57 836 i.u. i.u. Antal deltagare i förskole- och skolprogram 5 160 3 773 4 847 Kulturskola, antal deltagare fördelat på - frivillig verksamhet 1 615 1 625 1 619 - skolsamverkan, deltagartillfällen 3 700 3 325 3 300 Programverksamhet, antal besökare på Kulturskolans föreställningar 31 391 23 289 22 300 Andelen flickor/pojkar Kulturskolan, % 70/30 68/32 70/30 Framtiden Befolkningsutvecklingen kommer att kräva bra och effektiva lösningar för att kunna erbjuda en fortsatt god och varierad service inom kultur, idrott och fritid. Fram till år 2020 beräknas behovet av fritidsklubbplatser för barn i åldern 10-11 år att ha ökat betydligt. Även antalet yngre barn och ungdomar i de lägre tonåren ökar kraftigt. Intresset växer för fritidsverksamhet, fritidsklubbplatser, elevplatser till kulturskola, barn- och ungdomsbesök på biblioteken och kultur och evenemang, nya medlemmar och utövare inom idrotten samt föreningslivet. Nämnden har under lång tid prioriterat samarbete med aktörer inom kultur- och fritidssektorn såsom organisationer, idrottsklubbar, näringsliv och entreprenörer för att åstadkomma ett rikt utbud och bidra till en god livsmiljö. Utmaningen innebär att vidareutveckla detta samarbete. I kultur- och fritidsnämndens internkontrollplan har förvaltningen uppdraget att åstadkomma tydliga förbättringar inom konstförvaltningen, som bl.a. innebär att både skärpa kontrollen och åtgärda de brister som genomlysningen av konstförvaltningen har påpekat. Om kultur- och fritidsnämnden I kultur- och fritidsnämndens verksamhet ingår bibliotek, stadens offentliga konst, kulturskola, ungdomsgårdar och fritidsparker, drift och skötsel av idrottsanläggningar och sporthallar samt bidrag och annat stöd till föreningar. Nämndens verksamhet erbjuder kulturprogram och evenemang i samarbete med en rad kulturaktörer, arrangörer, organisationer och levandegör kulturhistoriskt värdefulla miljöer.»» Nämndens verksamhet bedrivs i första hand i egen regi men också genom uppdrag till föreningslivet och genom driftentreprenader via Stockholms Läns 4H, Fritid Hagalundsparken AB, Bergshamra Sportcenter AB, Medley Solna AB, Sporthallen i Solna AB och museet Olle Olsson Hagalund HB. 44
Barn- och utbildningsnämnden Viktiga händelser Ny skollag trädde ikraft från den 1 juli 2011. Under våren 2011 anordnades seminarier om den nya läroplanen för förskolan, där personal i både kommunala och fristående förskolor deltog. För implementering av grundskolans läroplan och kursplaner har nyckelpersoner utbildats som leder arbetet med implementeringen på sina respektive skolor. I juni hade all personal i grundskolan en halv studiedag om nya skollagen och i augusti anordnades en hel studiedag om bedömning. Den 1 juli 2011 infördes behörighetskrav, med några få undantag, för att få en tillsvidareanställning som lärare/förskollärare. Den 1 juli 2012 ersätts behörighetskravet med legitimationskrav för att få anställas tillsvidare. Den 1 juli 2015 upphör rätten för lärare som anställts före den 1 juli 2011 och som inte har legitimation att självständigt besluta om betyg. Läraren/förskolläraren som inte har legitimation kan inte heller ha det yttersta ansvaret för den undervisning han eller hon bedriver efter den 1 juli 2015. Den nya gymnasieskolan har fått nya program och förändrad programstruktur. Det är en tydlig skillnad mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program. Fem olika introduktionsprogram ersätter dagens individuella program. På Solna gymnasium startade fem nationella program, två yrkesprogram och tre studieförberedande program. Samtliga program kan väljas med nationellt godkända idrottsutbildningar där Solna gymnasium har fått godkänt av Skolverket att anordna idrottsutbildning inom bandy, basket, bowling, simning, fotboll, ishockey och innebandy. Kommunstyrelsen fattade inriktningsbeslut att planera ny skola i Nya Ulriksdal. Den nya skolan ska byggas på skoltomten i kv Åskådaren. Under året har fler nya förskoleplatser tillkommit. I Nya Ulriksdal byggde Pysslingen en ny förskola och i Skytteholm öppnade Imagination International Preschool med engelskspråkig inriktning samt Virvelvinden. Dessutom har de befintliga förskolorna både kommunala och fristående skapat nya platser. Ekonomi 2011 2010 2009 Verksamhetens intäkter, tkr 790 894 742 055 703 969 Verksamhetens kostnader, tkr 1 720 612 1 625 608 1 570 189 Verksamhetens nettokostnader, tkr 929 717 883 552 866 220 Budgetavvikelse, tkr -15 707 611 5 173 Nettokostnader per invånare, kr 13 292 12 966 12 946 Ekonomi Nämndens nettokostnader är 929,7 mkr, vilket innebär ett underskott gentemot budget på 15,7 mkr. Den främsta anledningen till avvikelsen är ökade volymer inom förskolan men även inom grundskolan. Förskoleverksamheten visar ett underskott på 13,9 mkr jämfört med budget, främst beroende på ca 100 fler förskolebarn än budgeterat. De ökade volymerna inom förskolan innebär en negativ budgetavvikelse med 11,2 mkr som till en del uppvägs av nämndens volymreserv. Resterande budgetunderskott beror bl.a. på att förskolans resultatenheter sammantaget visar underskott och på att intäkterna avviker från budget. Grundskoleverksamheten uppvisar ett nettounderskott på 3,5 mkr jämfört med budget. De främsta orsakerna är fler elever som innebär en negativ avvikelse samt att grundskolans resultatenheter tillsammans visar ett negativt resultat. Eleverna väljer i större utsträckning än tidigare fristående skola och till det kommer flyttströmmarna som innebär att familjer med äldre barn successivt flyttar till andra kommuner. Detta sammantaget innebär svårigheter för de kommunala skolorna att i tid anpassa organisationen. Verksamheten gymnasieskola uppvisar ett positivt resultat med 1,7 mkr jämfört med budget, beroende på färre elever och ett överskott på Solna gymnasium. Gymnasiesärskola och grundsärskolan visar sammantaget ett negativt resultat med 1,7 mkr jämfört med budget, beroende på några fler elever med stora behov. Övrig verksamhet visar ett överskott på 1,7 mkr jämfört med budget, bl.a. beroende på att delar av medel avseende den nya skollagen inte använts. Nämndens nettokostnader är 46,2 mkr högre 2011 jämfört 2010, vilket främst förklaras av fler barn inom både förskola och grundskola. Intäkterna är 48,8 mkr högre 2011 än året innan, vilket främst förklaras av fler barn i förskola men även grundskola. Intäktsökningarna avser bl.a. föräldraavgifter och intäkter för sålda platser. Kostnaderna är 95,0 mkr högre än 2010, vilket främst förklaras av ökade volymer. Det är bl.a. personalkostnaderna och kostnaderna för köp av verksamhet från fristående utförare och andra kommuner som ökat. Mellan åren 2010 och 2011 har antalet förskolebarn och grundskoleelever totalt ökat med ca 370. Ökningen är störst inom förskolan där det under 2011 tillkommit ca 270 fler barn i verksamheten. Inom grundskolan är ökningen ca 100 fler elever. Investeringsutgifterna uppgår för året till 3,4 mkr, vilket är 3,7 mkr lägre än budget och 0,8 mkr högre än föregående år. Investeringsmedlen avser inköp av inventarier till förskolor och skolor. 45
Verksamhetsmått 2011 2010 2009 Nettokostnad per barn i förskoleverksamhet, kr 95 457 93 140 93 618 Nettokostnad per barn på fritidshem, kr 24 770 23 265 23 299 Nettokostnad per elev i grundskola inkl. f-klass, kr 76 084 75 821 73 109 Nettokostnad per elev i gymnasieskola, kr 91 482 91 634 93 186 Nettokostnad per elev i särskola, kr 423 412 361 979 398 527 Nettokostnad per elev i gymnasiesärskola, kr 403 005 368 750 351 607 Kvalitetsmått, enbart Solnas kommunala regi 2011 2010 2009 Inskrivna barn per årsarbetare, förskolan 1) 5,4 5,6 5,4 Inskrivna barn per årsarbetare, fritidshem 1) 22,3 18,6 19,4 Andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning, förskolan % 1) 50 50 49 Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning, fritidshem, % 1) 43 53 57 Andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning, grundskolor, % 80 80 77 Andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning Solna gymnasium, % 83 81 80 Antal elever per lärare grundskolan år f-9 11,5 11,4 11,5 Antal elever per lärare Solna gymnasium 14,1 13,7 13,7 Andel elever behöriga till gymnasieskolan, % 2) 92 94 92 Andel elever i Solna gymnasium som fullföljt utb inom 4 år, % 78 84 79 Modellberäknat meritvärde, Salsavärde år 9 212 208 209 Faktiskt meritvärde år 9 219 220 221 1) Mätning per oktober 2010, 2009, 2008 2) Statistiken ändrad mellan 2010 och 2011 p.g.a. gymnasieskolans nya programstruktur Volymer 2011 2010 2009 Antal barn i förskola i enskilda och andra kommuners förskolor 1 247 1 114 1 033 Antal barn i förskola i Solna kommunala förskolor 2 463 2 329 2 157 Andel inskrivna barn av befolkningen, % 83 85 84 Antal elever f-9 i fristående och andra kommuners skolor 1 531 1 455 1 344 Antal elever f-9 i Solna kommunala skolor 3 324 3 302 3 263 Antal elever, gymnasieskolan i fristående och andra kommuners skolor 1 326 1 343 1 377 Antal elever i Solna gymnasium 708 677 632 Antal elever från andra kommuner i Solnas kommunala skolor år f-9 297 301 283 Antal elever från andra kommuner i Solna gymnasium 526 481 433 Måluppfyllelse Nämnden har sex inriktningsmål och 16 effektmål inom målområdena Livsmiljö, Trygghet och omsorg samt Kunskap och livslångt lärande. Inriktningsmålet Information om verksamheten i förskolor och skolor ska vara tydlig, tillgänglig och jämförbar har ett effektmål som bedöms vara uppfyllt. Informationen på webben inom områdena förskola, grundskola och gymnasium får alla bättre betyg än 2010. För området förskola är ökningen markant från 55 procent som anser att informationen är tydlig, tillgänglig och jämförbar 2010 till 77 procent 2011. Inriktningsmålet bedöms vara uppfyllt. Inom inriktningsmålet Utifrån kommunens uppföljningsansvar ska alla ungdomar 16-20 år, som inte studerar, stimuleras till sysselsättning bedöms effektmålet vara uppfyllt. Andelen elever i gruppen som har sysselsättning har ökat från 85 procent till 95 procent. Det framgångsrika arbete som utförts inom ramen för projekt Umbrella kommer att permanentas och bli en del av ordinarie verksamhet från 2012. Inriktningsmålet bedöms vara uppfyllt. Inom inriktningsmålet Förskolor och skolor ska kännetecknas av trygghet och delaktighet bedöms ett effektmål vara delvis uppfyllt och ett effektmål inte uppfyllt. Bland eleverna har tryggheten minskat i årskurs 5 och 8 och ligger på samma nivå som 2010 i årskurs 3. Tryggheten bland flickorna i årskurs 3 har ökat. Delaktigheten har minskat i årskurs 5 och 8 för både föräldrar och elever, medan årskurs 3 ligger på samma nivå som året innan för elever men har minskat för föräldrar. Tryggheten är viktig för nämndens verksamheter så arbetet med att förbättra förutsättningar för ökad trygghet kommer att intensifieras under 2012. Inriktningsmålet bedöms vara delvis uppfyllt. Inom inriktningsmålet Förskolor och skolor ska ge barn och ungdomar kunskap som ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete bedöms två effektmål vara uppfyllda och fyra inte uppfyllda. För effektmålet att alla elever i årskurs 3, 5 och 9 ska nå målen i samtliga ämnen, ligger andelen högre i årskurs 3 och 5 och på samma nivå som året innan i årskurs 9. Pojkarnas måluppfyllelse i årskurs 9 har ökat medan flickornas har minskat något. De tre senaste åren har meritvärdet för kommunala skolor i Solna varit högre än för kommunala skolor i Stockholms län och högre än meritvärdet i riket. Andelen elever som vet vad de behöver kunna för att nå målen har ökat i årskurs 3, 5 och 9. Andelen elever som är behöriga till ett nationellt program har minskat sedan föregående år. År 2010 var siffran 94,2 procent och 2011 var den 92 procent. Inför hösten 2011 har gymnasieskolan genomgått stora förändringar och behörighetskraven har skärpts. Det har inneburit att fler elever än tidigare i hela riket varit obehöriga till gymnasieskolan. Andelen elever på Solna gymnasium som har grundläggande behörighet till högre studier ligger på samma nivå som 2010. Andelen med grundläggande behörighet till högre studier ligger på samma nivå som andelen för hela riket. Inriktningsmålet bedöms sammantaget som delvis uppfyllt. 46
Inom inriktningsmålet Förskolor och skolor ska vara attraktiva för barn, elever och föräldrar bedöms alla tre effektmål som inte uppfyllda. Nöjdheten med förskole- och skolverksamheten har minskat. Likaså andelen elever som tycker att de går i en bra skola. Inriktningsmålet bedöms som inte uppfyllt. Staden fortsätter arbetet med att förbättra och rusta upp förskole- och skollokaler. Under 2012 kommer nära 60 mkr att satsas på upprustning. En bättre lärplattform kommer att upphandlas under 2012 i syfte att förbättra kommunikationen med och öka delaktigheten för elever och föräldrar i förskola och skola. För inriktningsmålet Entreprenörskap och entreprenöriella kompetenser, så som kreativitet, nyfikenhet och samarbetsförmåga ska utvecklas och löpa som en röd tråd i förskolor och skolor bedöms samtliga tre effektmål vara uppfyllda. Större andel av föräldrarna i förskolan anser att deras barns tankar och idéer tas tillvara. Fler elever på Solna gymnasium driver företag inom ramen för Ung Företagsamhet under läsåret 2011 och inom grundskolan sker aktiviteter som främjar kreativitet, nyfikenhet och samarbetsförmåga samt ger ökad insikt i samhälle och näringsliv. Inriktningsmålet bedöms som uppfyllt. (Se bilaga, måltabell barn- och utbildningsnämnden.) Framtiden Barn- och utbildningsnämndens centrala förvaltning ska genom BUF-direkt organisera ett effektivare sätt att ta emot och hantera inkomna frågeställningar för att möta behovet av information till medborgare och andra intressenter. Förskolor och skolor ska utrustas med digitala hjälpmedel dels för att skapa förutsättningar för att utveckla utbildningen, dels för att öka föräldrars och elevers delaktighet i elevernas kunskapsutveckling i skolan och barnens utveckling mot strävansmålen i förskolan. Kompetensprofiler för personal inom förvaltningen ska ligga till grund för kompetensutvecklingsinsatser och framtida rekryteringar. Förskolan och skolan har fortsatt behov att expandera. Under 2012 finns de största behoven i norra delarna av Solna. Förberedelser inför start av den nya skolan i Nya Ulriksdal och nystart av förskolor i området är viktiga frågor. Om barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämndens verksamhet omfattar förskola för åldrarna 1-5 år, öppen förskola, pedagogisk omsorg (familjedaghem, deltidsförskola), vårdnadsbidrag, förskoleklass, grundskola år 1-9, skolbarnsomsorg för 6-9- åringar och gymnasieskola.»» Till verksamheten hör även modersmålsundervisning, obligatorisk särskola, gymnasiesärskola, RH-klasser (elever med rörelsehinder), Sjukhusskolan vid Karolinska sjukhuset, Resursenheten för barn och elever i behov av särskilt stöd inklusive Ungdomsmottagningen och Nybodaskolan. 47
Kompetensnämnden Viktiga händelser Kompetensnämnden har tillsammans med nio andra kommuner genomfört och avslutat två upphandlingar av vuxenutbildning och svenskundervisning för invandrare. De nya avtalen träder i kraft den 1 januari 2012. Avtalen leder till ett ökat kursutbud samt en ökad tillgänglighet och flexibilitet för Solnaborna vad gäller vuxenutbildning. Kompetensnämnden har ansökt och fått del av regeringens satsning på lärlingsutbildning för vuxna. Ett samarbete har utvecklats med det lokala näringslivet och Arbetsförmedlingen för att utveckla lärlingsutbildningar som leder till jobb inom branscherna livsmedel, bygg- och anläggning och tele/it. Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (SFS 2010:197) som trädde i kraft den 1 december 2010 har inneburit ett förändringsarbete i form av omvärldsbevakning samt förnyade arbetsmetoder och samarbetsstrukturer. Kompetensnämnden har tillsammans med 23 andra kommuner genomfört och avslutat en gemensam upphandling av samhällsorientering. Under året startade nämnden ett projekt med socialnämnden för att pröva om heltidsinsatser, som endast flyktingar har varit berättigade till, även kan gynna försörjningsstödstagare som studerar svenska för invandrare. Projektet har resulterat i att flera utrikes födda Solnabor gått till egen försörjning eller tagit ett steg i den riktningen genom att uppnå en ny nivå i sin språkinlärning. Projektet avslutas december 2012. Ungdomar utan grundläggande teoretiska kunskaper eller slutförd gymnasieskola är en utsatt grupp på arbetsmarknaden. Nämnden har i projekt (Umbrella och Utbildningsgarantin för ungdomar) tillsammans med Arbetsförmedlingen och andra nämnder utvecklat och genomfört utbildnings- och arbetsmarknadsåtgärder för ungdomar i åldern 16-24 år. Projekten har varit framgångsrika och överförs delvis till ordinarie verksamhet under 2012. Verksamhetsmått 2011 2010 2009 Arbetsmarknadsavdelningen Arbetslöshet totalt i Staden, %, 2,3 2,7 2,4 kvinnor/män 2,3/2,2 i.u. i.u. Antal deltagare i Solnamodellen varav 140 151 138 kvinnor/män 49/91 50/101 i.u. Andel deltagare som gått vidare till egen försörjning, % 76 68 65 Antal personer som fullföljt sin del i Solnamodellen 106 91 100 Antal av dessa som gått vidare till arbete eller utbildning 81 62 65 kvinnor/män 25/56 14/48 i.u. Antal nyttjade praktikplatser 69 64 45 kvinnor/män 28/41 22/42 i.u. Antal månader vid Ama i genomsnitt per deltagare 4,1 4,6 5,6 Integrationsenheten Antal mottagna flyktingar 1) 49 62 kvinnor/män 22/23 i.u. barn 4 i.u. Antal personer totalt inom introduktionsprogrammet varav 29 69 108 kvinnor/män 17/8 35/27 i.u. barn 4 7 i.u. Andel självförsörjande flyktingar efter två år, % 91 89 85 Antal deltagare i Projekt "Heltidsinsatser för SFI-studenter med försörjningsstöd" 32 i.u. i.u. kvinnor/män 4/28 i.u. i.u. Antal SFI-studenter som gått vidare till arbete eller utbildning efter 1 år 13 i.u. i.u. kvinnor/män 11/2 i.u. i.u. Antal SFI-studenter som gått vidare en nivå SFI 14 i.u. i.u. kvinnor/män 13/1 i.u. i.u. 1) Inga nya mottagna flyktingar 2011 som följd av Etableringsreformen. forts nästa sida 48
Verksamhetsmått 2011 2010 2009 Solna Vuxenutbildning Antal heltidsstuderande vid Solna vuxenutbildning 1 203 998 864 - varav från annan kommun 300 116 100 Antal heltidsstuderande med yrkesutbildning 344 229 157 Genomsnittligt antal timmar till SFI-betyg nivå D 168 399 394 Andel som uppnår godkänt betyg på nationella prov, % i.u. 81 77 Andel SFI-elever som uppnår godkänt betyg i sina studieplaner, % 59 91 86 Andel elever som läser på grundläggande nivå som uppnår godkänt betyg i sina studieplaner, % 71 88 71 Andel elever som läser gymnasiala allmänna ämnen som uppnår godkänt betyg i sina studieplaner, % 86 92 81 Andel elever som läser gymnasiala yrkesinriktade kurser som uppnår målen i sina studieplaner, % 92 84 91 Antal SFI-elever varav 1 336 1 177 953 kvinnor 720 649 557 män 616 528 396 Antal studerande grundläggande nivå varav 262 217 211 kvinnor 185 144 146 män 77 73 65 Antal studerande gymnasiala yrkesinriktade kurser varav 470 404 255 kvinnor 310 257 171 män 160 147 84 Antal studerande gymnasiala allmänna ämnen varav 960 826 903 kvinnor 622 538 567 män 338 288 336 enheten som en effekt av etableringsreformen och ett minskat antal mottagna flyktingar. Kostnaderna är 0,3 mkr lägre jämfört med budget, vilket främst förklaras av att ett antal tjänster på staben, arbetsmarknadsavdelningen och vuxenutbildningen har varit obesatta under del av året. Nämndens nettokostnader är 2,7 mkr högre jämfört med föregående år. Intäkterna är 0,8 mkr högre 2011 Ekonomi Nämndens nettokostnader är 28,0 mkr, vilket innebär ett överskott gentemot budget på 2,9 mkr. Samtliga verksamheter har bidragit ungefär lika mycket till överskottet. Intäkterna är 2,6 mkr högre jämfört med budget, vilket främst förklaras av ökade statsbidrag till vuxenutbildningen på grund av en extra statlig satsning på yrkesinriktad vuxenutbildning. Samtidigt har intäkterna minskat för integrationsjämfört med föregående år, vilket främst förklaras av kraftigt ökade intäkter för vuxenutbildningen på 4,5 mkr samtidigt som intäkterna för integrationsenheten minskade med 3,4 mkr. Kostnaderna är 3,5 mkr högre 2011 jämfört med föregående år, vilket främst förklaras av 5,5 mkr ökade kostnader på vuxenutbildningen samtidigt som kostnaderna för integrationsenheten minskade med 2,0 mkr. Investeringsanslaget på 0,3 mkr 2011 är inte förbrukat. Nämnden gjorde inte heller några investeringar föregående år. Måluppfyllelse Nämnden har två inriktningsmål och 14 effektmål inom målområdena Trygghet och omsorg samt Kunskap och livslångt lärande. Inriktningsmålet Fler solnabor har arbete, deltar i samhällslivet och den egna kompetensen tas tillvara följs upp genom sju effektmål. Av dessa har sex effektmål uppfyllts och ett delvis uppfyllts. Under året har 76 procent av de arbetslösa Solnabor och 41 procent av de SFI-studerande som har deltagit i nämndens verksamhet gått från bidrag till egen försörjning. Samtidigt har 91 procent av alla arbetsföra flyktingar som anlände 2009 blivit självförsörjande. Alla aktiviteter tillsammans har lett till att fler Solnabor har arbete och att deras kompetens tagits tillvara. Kompetensnämnden har genom heltidsintroduktion som inkluderat samhällsinformation och reell kontakt med företag i form av studiebesök, språkpraktik och visstidsanställningar bidragit till att fler utrikesfödda Solnabor har givits förutsättningar att delta i samhällslivet. Inriktningsmålet bedöms vara uppfyllt. Inriktningsmålet Solnaborna har möjlighet att utveckla en hållbar kompetens utifrån arbetsmarknadens och individens behov av ett livslångt lärande följs upp genom sju effektmål. Ekonomi 2011 2010 2009 Verksamhetens intäkter, tkr 20 713 19 936 16 079 Verksamhetens kostnader, tkr 48 667 45 140 41 028 Verksamhetens nettokostnader, tkr 27 954 25 204 24 949 Budgetavvikelse, tkr 2 871 5 467 5 722 Nettokostnader per invånare, kr 400 370 373 49
Av dessa har tre effektmål uppfyllts, ett har inte kunnat bedömas och tre effektmål har inte uppfyllts. För att öka måluppfyllelse av effektmålen som mäter hur väl elever lyckas med sina studier, dvs. erhåller ett godkänt betyg, har åtgärder vidtagits. Under året har kursutbud, tillgänglighet och flexibilitet för Solnaborna vad gäller vuxenutbildning ökat markant. Detta förbättrar förutsättningarna för Solnaborna att utveckla en hållbar kompetens som gör att de stärker sin ställning på arbetsmarknaden. För vuxenutbildningens SFI-studerande, vilka utgör en stor studerandegrupp inom vuxenutbildningen, är studierna många gånger helt avgörande för möjlighet till arbete och integration i det svenska samhället. Sammantaget bedöms inriktningsmålet vara delvis uppfyllt. (Se bilaga, måltabell kompetensnämnden.) Framtiden Reformeringen av vuxenutbildningen med en ny skollag, en ny förordning, ny betygsskala, utökad betygsrätt och nya utbildningsformer har påbörjats men tar fart på allvar när den nya skollagen (2010:800) börjar gälla 1 juli 2012. Samtidigt har arbetet med en regional vuxenutbildning gått in i en operativ fas där omfattande investeringar i processutveckling och ITstöd kommer att krävas de närmsta åren för att en pedagogisk kvalitativ utveckling och optimalt resursutnyttjande ska uppnås. Etableringsreformen kommer ha fortsatt påverkan på nämndens verksamhet i takt med att lagen om etableringsinsatser (2010:197) utvecklas och resultaten från reformen kan följas upp. Stockholmsregionen är en kunskapsoch innovationsdriven ekonomi. Tillgång till välutbildad arbetskraft är avgörande för att regionen ska klara såväl arbetskraftsförsörjning som konkurrens från andra länder. Arbetskraftens utbildningsnivå är sålunda central för näringslivets utveckling och Solnas tillväxt. Idag arbetar 45 procent av de sysselsatta i länet i yrken som kräver eftergymnasial utbildning. Denna andel kommer öka framöver som en följd av ökad konkurrens och skärpta kompetenskrav. Solna står inför en generationsväxling på arbetsmarknaden. Av Solnas yrkesverksamma befolkning kommer 29 procent att lämna arbetslivet fram till och med 2025. Arbetskraftsbortfallet kommer delvis kompenseras med att den arbetsföra befolkningen ökar under samma period. Om Kompetensnämnden Kompetensnämnden ansvarar för stadens arbetsmarknadsavdelning, vuxenutbildning och integrationsenhet.»» Nämnden har ett övergripande strategiskt ansvar för integrationsfrågorna i Solna stad. 50
Socialnämnden Viktiga händelser Antalet hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd har jämfört med 2010 minskat med 8 procent. Genomsnittbidraget ligger i stort sett på en oförändrad nivå och det genomsnittliga antalet biståndsmånader har ökat något. Även om antalet beslut om ekonomiskt bistånd som överklagats ökat något jämfört med föregående år har andelen överklagade beslut som gått emot förvaltningen minskat från 12 till 10 procent. Antalet yngre barn som varit aktuella för utredning eller en insats har fortsatt att öka, bl.a. till följd av ett ökat antal anmälningar om barnmisshandel. Även antalet barn som behövt placeras på institution har fortsatt att öka. Antalet ensamkommande flyktingbarn och ungdomar som varit placerade genom nämndens försorg har dock minskat jämfört med föregående år. Antalet vuxna som på grund av sitt missbruk behövt vård på institution har minskat något. För denna målgrupp ligger antalet tvångsplaceringar kvar på en oförändrad nivå. Biståndsbedömda öppenvårdsinsatser ökar inom alla verksamhetsområden utom för de med psykiskt funktionsnedsättning som dock ligger högst när det gäller antal beslut om öppna insatser. Som ett led i arbetet med att öka tillgängligheten och förbättra bedömningar i nya ärenden har nämndens barnenhet och ungdomsenhet under året inrättat en gemensam mottagningsfunktion. Inom nämndens olika verksamhetsområden har en omfattande satsning på socialt nätverksarbete inletts med syfte att utveckla en metodik som mobiliserar brukarnas sociala nätverk. Ett särkilt projekt har också genomförts för att utveckla stödet till personer med s.k. samsjuklighet, dvs. de som både har ett missbruk och en psykisk funktionsnedsättning. Ekonomi 2011 2010 2009 Verksamhetens intäkter, tkr 106 474 127 414 91 364 Verksamhetens kostnader, tkr 311 356 321 701 292 881 Verksamhetens nettokostnader, tkr 204 882 194 287 201 517 Budgetavvikelse, tkr -84 6 671 1 026 Nettokostnader per invånare, kr 2 929 2 851 3 012 Ekonomi Nämndens nettokostnader för 2011 är 204,9 mkr, vilket innebär ett underskott med 0,1 mkr jämfört med budget. Såväl kostnader som intäkter överstiger budget med drygt 4 mkr. Trenden att allt färre hushåll är beroende av försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd håller i sig och nettokostnaderna är 4,8 mkr lägre än budget. Verksamheten för ensamkommande flyktingbarn och ungdomar redovisar ett överskott jämfört med budget på 8,1 mkr. Staden får ersättning från Migrationsverket för faktiska kostnader för tiden barnen är asylsökande och med schablonersättning för de som beviljats uppehållstillstånd. Antalet anmälda fall av misshandel mot barn har ökat i hela landet under 2011 visar siffror från Brottsförebyggande rådet. I Solna har detta tillsammans med befolkningsökningen bidragit till att fler barn behövt insatser och nettokostnaderna för barnenheten är 9,1 mkr högre än budget. De största avvikelserna jämfört med budget avser placeringar i hem för vård eller boende (HVB) i form av utredningshem, öppenvårdsinsatser samt kostnader för placeringar i familjehem. Även om ett oförändrat antal ungdomar haft behov av vård på HVB jämfört med tidigare år har komplicerad problematik eller missbruk krävt längre institutionsplaceringar. Ungdomsenheten lämnar trots detta ett överskott på 2,3 mkr jämfört med budget. På både barnenheten och ungdomsenheten har det under året funnits behov av att hyra in personal och att förstärka med ytterligare medarbetare för att möta en ökad ärendemängd. Nettokostnaderna för vuxna som behövt placeras på institution (inkl. gruppboende) är 5,7 mkr högre än budget. I gruppen finns personer med missbruk, psykisk funktionsnedsättning samt de som har både och s.k. samsjuklighet. Ett antal av dessa personer hade klarat att bo i eget boende om detta funnits att tillgå. Färdigställandet av lokalerna för främst ekonomi- och arbetsmarknadsenhetens tvätteriverksamhet pågick under början av året. Engångskostnader gör att verksamheten redovisar ett underskott på 1,4 mkr jämfört med budget. Nämndens nettokostnader är 10,6 mkr högre jämfört med 2010. Fördelningen är 10,3 mkr lägre kostnader och 20,9 mkr lägre intäkter än föregående år. Förklaringen till de minskade intäkterna är att det under året kom färre asylsökande barn och därmed minskade statsbidragen från Migrationsverket. Intäktsminskningen motsvaras av likartad minskning av kostnaderna. Nämnden har inte genomfört några investeringar under året och har därmed inte utnyttjat årets investeringsanslag på 0,4 mkr. Investeringsutgifterna för 2010 uppgick till 0,1 mkr. Måluppfyllelse Nämnden har tre inriktningsmål och elva effektmål inom målområde Trygghet och omsorg. Den samlade bedömningen är att två inriktningsmål uppfyllts och att ett delvis uppfyllts. Inriktningsmålet Socialtjänsten ska stärka individens förmåga att leva ett självständigt liv och i allt sitt arbete särskilt uppmärksamma barns och ungdomars situation följs upp genom sex effektmål. Fyra av effektmålen bedöms vara uppfyllda och två delvis uppfyllda. Ett fortsatt framgångsrikt arbete med att minska beroendet av försörjningsstöd och att fler personer med psykisk funktionsnedsättning kunnat få sysselsättning och arbete kan särskilt framhållas när det gäller att uppfylla inriktningsmålet. Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet uppfyllts. 51
Inriktningsmålet Socialtjänsten ska arbeta förebyggande och erbjuda tidiga insatser följs upp genom tre effektmål. Två av effektmålen bedöms vara uppfyllda och ett inte uppfyllt. Även om det finns delar att utveckla i det förebyggande arbetet kan ett flertal sådana insatser erbjudas inom nämndens olika verksamhetsområden i enlighet med inriktningsmålet. Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet uppfyllts. Inriktningsmålet Socialtjänsten ska erbjuda en verksamhet med god kvalitet följs upp genom två effektmål. Ett av effektmålen bedöms vara uppfyllt och ett delvis uppfyllt. Utifrån resultatet från genomförd brukarundersökning gäller det för nämndens verksamheter att kommande verksamhetsår arbeta vidare med att utveckla och ytterligare förbättra verksamhetens kvalitet. Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet delvis uppfyllts. (Se bilaga, måltabell socialnämnden.) antalet barnfamiljer med mindre barn som förväntas öka. Bedömningen är att ökningen av yngre barn som blir aktuella för utredning eller en insats kan komma att fortsätta. Utmaningen blir att tillsammans med andra myndigheter och aktörer utveckla förebyggande och tidiga insatser och stöd till de som är i behov av mer omfattande insatser. Inom Socialtjänstens område kan två stora utredningar Missbruksutredningen och Barnskyddsutredningen innebära omfattande förändringar när det gäller ansvar, organisation, arbetssätt och inriktning. I dessa utredningar framförs förslag som ställer nya och förändrade krav på verksamheten, bl.a. i fråga om kompetens. Även de utredningar som pågår om mottagandet av de ensamkommande flyktingbarnen och hur staten framöver ska ersätta kommunerna för detta mottagande kan få konsekvenser för verksamheten. Om Socialnämnden Socialnämnden ansvarar för att utifrån individens behov erbjuda insatser i form av rådgivning, stöd, behandling och skydd så att den enskildes egna resurser kan utvecklas och tillvaratas. Nämndens målgrupper är i första hand barn och ungdomar samt deras familjer, vuxna med missbruk och psykiska funktionshinder, brottsoffer och anhöriga samt de som är i behov av ekonomiskt bistånd för sin försörjning. Nämnden har ansvar för myndighetsutövning och styrs i huvudsak av socialtjänstlagen (SoL). Verksamheten bedrivs till viss del också tillsammans med andra kommuner och flertalet insatser som erbjuds tillhandahålls av olika entreprenörer. Framtiden Behovet av försörjningsstöd har för Solnas del under flera år fortsatt att ligga på en låg nivå. Hur det framtida behovet av försörjningsstöd kommer att se ut är dock svårt att förutse i nuläget. Det finns dock goda skäl att tro på en fortsatt positiv utveckling under förutsättning att verksamheten fortsätter utveckla sitt offensiva arbete tillsammans med kompetensnämnden inom detta område. Inom målområde trygghet och omsorg har socialnämnden ansvaret för uppdraget att kunna erbjuda olika boendeformer för personer med behov av särskilda insatser. För att kunna uppfylla uppdraget har nämnden inför 2012 avsatt särskilda resurser för att arbeta med akuta boendefrågor och hjälpa brukare till ett eget kontrakt. Befolkningsökningen förväntas för Solnas del att fortsätta och särskilt är det Verksamhetsmått 1) 2011 2010 2009 Försörjningsstöd Antal bidragshushåll/år 587 638 726 Familjetyper under perioden (8) varav ensamstående kvinnor 261 250 i.u. utan barn/med barn 167/94 158/92 i.u. varav ensamstående män 316 338 i.u. utan barn/med barn 305/11 325/13 i.u. varav gifta par/sammanboende 35 65 i.u. utan barn/med barn 13/22 27/38 i.u. Medelbistånd/mån, kr 7 362 7 381 7 787 Snittbidragstid, månader 5,9 5,5 5,4 Dygnetruntplaceringar (2), barn Antal barn 21 14 7 flickor/pojkar 7/14 6/8 i.u. Antal vårddygn 1 779 981 815 Bruttokostnad/dygn, kr 3 344 2 864 2 261 Antal biståndsbedömda öppenvårdsinsatser (5), barn 164 150 135 forts nästa sida 52
Verksamhetsmått 1) 2011 2010 2009 Dygnetruntplaceringar (2), ungdom (4) Antal barn 30 30 30 flickor/pojkar 14/16 12/18 i.u. Antal vårddygn 6 526 5 008 5 686 Bruttokostnad/dygn, kr 2 497 2 635 2 504 Antal biståndsbedömda öppenvårdsinsatser (5), ungdom (4) 198 131 174 Familj- och jourhem (6), barn och ungdom (4) Antal barn 102 98 104 flickor/pojkar 53/49 59/39 i.u. Antal vårddygn 20 976 21 861 23 802 Bruttokostnad/dygn, kr 883 959 901 Dygnetruntplaceringar (2), flyktingbarn (7) Antal barn 248 347 304 flickor/pojkar 26/222 30/317 i.u. Antal vårddygn 18 454 29 300 34 917 Dygnetruntplaceringar (2), socialpsykiatri (3) Antal personer 68 65 64 kvinnor/män 28/40 25/40 i.u. Antal vårddygn 19 692 20 826 19 131 Bruttokostnad/dygn 1 147 1 352 1 356 Antal biståndsbedömda öppenvårdsinsatser (5), socialpsykiatri 282 310 328 Dygnetruntplaceringar (2), missbruk Antal personer 100 105 101 kvinnor/män 19/81 22/83 i.u. Antal vårddygn 13 927 13 541 14 799 Bruttokostnad/dygn 1 340 1 440 1 367 Antal biståndsbedömda öppenvårdsinsatser (5), missbruk 184 149 141 Dygnetruntplaceringar (2), samsjuklighet (3, 9) Antal personer 10 i.u. i.u. kvinnor/män 5/5 i.u. i.u. Antal vårddygn 2 227 i.u. i.u. Bruttokostnad/dygn 1 324 i.u. i.u. Antal biståndsbedömda öppenvårdsinsatser (5), samsjuklighet (9) 25 i.u. i.u. (1) Barn och ungdomar särredovisas fr.o.m. 090101. (2) HVB-hem, stödboende etc. ej inkl. familje- eller jourhem. (3) Inkl. gruppboenden. (4) Exkl. flyktingbarn. (5) För öppenvård redovisas antal öppenvårdsbeslut. (6) Inkl. samtliga jourhem och familjehem samt vårdnadsöverflytt. (7) Kommunernas ansvar fr.o.m. 2006-07-01. (8) Om en person bytt familjetyp under perioden kan personen finnas under flera olika familjetyper dock bara en gång per familjetyp. (9) Missbruk och psykiskt funktionsnedsatta fr.o.m. 2011-03-01. 53
Gemensamma familjerättsnämnden för Solna och Sundbyberg Viktiga händelser Ärendeutvecklingen inom den familjerättsliga verksamheten har jämfört med föregående år varit stabil. Det märks dock en viss ökning av antalet samarbetssamtal och efter att ärenden som gäller fastställande av faderskap tidigare ökat kraftigt har antalet minskat något jämfört med 2010. Inom nämndens olika verksamhetsområden har det under året inletts en omfattande satsning på socialt nätverksarbete med syfte att utveckla en metodik som mobiliserar brukarnas sociala nätverk. Ekonomi Nämndens nettokostnader är 3,3 mkr, vilket innebär ett underskott på 1,4 procent. Enligt avtal ska Solna och Sundbyberg stå för 60 respektive 40 procent av bruttokostnaderna under 2011. Nämndens kostnader uppgår till 5,5 mkr och intäkterna från Sundbyberg är 2,2 mkr. Nämndens kostnader och intäkter är i nivå med utfallet föregående år. Inga investeringsmedel har använts under året. Måluppfyllelse Nämnden har tre inriktningsmål och fyra effektmål inom målområde Trygghet och omsorg. Den samlade bedömningen är att samtliga tre inriktningsmål uppfyllts. Inriktningsmålet Socialtjänstens familjerättsverksamhet ska stärka individens förmåga att leva ett självständigt liv och i allt sitt arbete särskilt uppmärksamma barns och ungdomars situation följs upp genom ett effektmål. Effektmålet om att antalet ärenden som återaktualiseras efter samarbetssamtal ska minska bedöms vara uppfyllt. Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet uppfyllts. Inriktningsmålet Socialtjänstens familjerättsverksamhet ska arbeta förebyggande och erbjuda tidiga insatser följs upp genom ett effektmål. Effektmålet bedöms vara uppfyllt då antalet samarbetssamtal ökat betydligt mer än antalet vårdnadsutredningar. Det finns dock delar i verksamheten att utveckla när det gäller förbyggande och tidiga insatser. Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet uppfyllts. Inriktningsmålet Socialtjänstens familjerättsverksamhet ska erbjuda en verksamhet med god kvalitet följs upp genom två effektmål. Båda effektmålen bedöms vara uppfyllda även om det utifrån resultatet av genomförd brukarundersökning gäller att arbeta vidare med att utveckla och ytterligare förbättra verksamhetens kvalitet. Under året har inga beslut överklagats till högre instans. Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet uppfyllts. (Se bilaga, måltabell gemensamma familjerättsnämnden.) Framtiden De närmaste åren kommer både Solna stad och Sundbybergs stad att ha en kraftig befolkningsökning. Främst är det antalet barnfamiljer med mindre barn som förväntas öka. Socialnämndens barnenhet har redan märkt av att antalet yngre barn som blir aktuella för en utredning eller insats har ökat. Denna utveckling har ännu inte märkts av inom den familjerättsliga verksamheten men det gäller att följa utvecklingen för att i framtiden kunna möta eventuellt förändrade behov. Inom Socialtjänstens område kan två stora utredningar Missbruksutredningen och Barnskyddsutredningen få omfattande konsekvenser vad gäller ansvar, organisation, arbetssätt och inriktning. Inom det familjerättsliga området har utredningen Fortsatt förälder (SOU 2011:51) kommit med förslag som på sikt kan innebära ett utökat ansvar för verksamheten. Modernare adoptionsregler (SOU 2009:61) är en annan utredning som framöver kan komma att påverka verksamheten. Inom den familjerättsliga verksamheten gäller att utifrån väl övervägda prioriteringar fortsätta följa upp och utveckla de tjänster som kan tillhandahållas, allt med syftet att kunna erbjuda brukarna verkningsfulla insatser. Om gemensamma familjerättsnämnden Verksamheten är en del av Solna stads socialförvaltning. Nämndens verksamhet regleras i hög grad av föräldrabalken och socialtjänstlagen. Den största delen av den verksamhet som bedrivs inom familjerätten är myndighetsutövning. Nämndens målgrupper är i första hand barn och ungdomar samt deras familjer. Ekonomi 2011 2010 2009 Verksamhetens intäkter, tkr 2 282 2 264 480 Verksamhetens kostnader, tkr 5 544 5 530 1 213 Verksamhetens nettokostnader, tkr 3 262 3 266 732 Budgetavvikelse, tkr -46-66 88 Nettokostnader per invånare, kr 47 48 11 54
Verksamhetsmått 1) 2011 2010 2009 Samarbetssamtal, antal barn 164 136 i.u. varav Solna 107 87 86 Snabbyttrande/upplysningar, antal barn 135 137 i.u. varav Solna 72 89 81 Tingsrätten remitterade till vårdnads-, umgänges- och/eller boendeutredning, antal barn 75 70 i.u. varav Solna 43 34 48 Medgivandeutredning, antal utredningar 16 26 i.u. varav Solna 11 13 33 Fastställande av faderskap/föräldraskap, antal barn 2) 972 1 002 i.u. varav Solna 604 642 613 Mottagna adoptivbarn från utlandet, antal 10 13 i.u. varav Solna 7 9 17 1) Gemensam familjerätt med Sundbyberg fr.o.m. 2009-10-01. OBS! Ej korrigerat för dubbelräkning om ett barn har flyttat mellan kommunerna. 2) Endast de helt klara faderskapen. Således finns ett antal pågående ej klara faderskapsutredningar per 31/12. Fr.o.m. 2010 ingår även föräldraskap. 55
Omvårdnadsnämnden Viktiga händelser Under 2011 har 11 nya utförare tillkommit att välja mellan för personer som fått hemtjänst beviljad. Totalt finns nu 23 stycken hemtjänstutförare som ges möjlighet att erbjuda hemtjänst i Solna. Den 1 mars flyttade trygghetslarmet och nattpatrullen till nya lokaler i Skoga vård- och omsorgsboende och trygghetslarmen från Solna tas emot av Tunstall Trygghetscentral i Örebro. Inflyttning till nya gruppbostaden Hagalundsgatan 15-17 startade den 1 april. I samarbete mellan omvårdnadsnämnden, Äldreforum och lokala krögare har tre restauranger i Solna valts ut till Seniorlunchrestauranger. Initiativet är ett led i att skapa nya sociala mötesplatser för äldre i Solna. I restaurangerna finns möjlighet till sällskap och hjälp med serveringen. Omvårdnadsnämnden och dess förvaltning fick 2011 års pris för årets upphandling av tidningen Upphandling24. Solna fick utmärkelsen för att staden tänkt i nya banor vid upphandlingen av vårdoch omsorgsboenden. Övriga nominerade för Årets upphandling var Lunds universitet och Nya Karolinska Solna. Ekonomi Nämndens nettokostnader är 738,3 mkr, vilket innebär ett underskott gentemot budget på 1,7 mkr. Vård- och omsorgsboende visar totalt ett överskott på 1,5 mkr jämfört med budget. Överskottet beror på att kostnaderna för att stärka och säkra vården och omsorgen nattetid för personer med demenssjukdom blev lägre än budgeterat. Överskottet reduceras genom högre kostnader för köp av fler platser i andra kommuner. Avgiftsintäkterna är högre än budgeterat. Hemtjänsten visar totalt ett underskott på 2,7 mkr jämfört med budget, som främst beror på tillfälliga kostnader i samband med införandet av en ny ersättningsmodell samt fler utförda hemtjänsttimmar. Underskottet reduceras delvis genom lägre kostnader p.g.a. minskad volym för personligt utformad hemtjänst och anhöriganställningar. Avgiftsintäkterna samt momsintäkter är lägre än budgeterat. Ekonomi 2011 2010 2009 Verksamhetens intäkter, tkr 171 487 165 415 151 650 Verksamhetens kostnader, tkr 909 766 884 045 863 712 Verksamhetens nettokostnader, tkr 738 279 718 630 712 062 Budgetavvikelse, tkr -1 661 10 197 9 628 Nettokostnader per invånare, kr 10 555 10 546 10 642 Verksamheten omsorg om funktionshindrade visar ett underskott jämfört med budget som uppgår till 5,5 mkr, vilket huvudsakligen beror på volymökning och ökad vårdtyngd för boende för vuxna och barn. Köp av fler platser för korttidsvistelse ger högre kostnader än budgeterat. Fler personer har beviljats personlig assistans enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Lagen om assistansersättning (LASS), vilket innebär högre kostnader än budgeterat. Underskottet reduceras delvis av lägre kostnader för daglig verksamhet beroende på budgeterad volym som inte är verkställd. Förebyggande verksamhet visar ett överskott på 1,3 mkr jämfört med budget som beror på lägre kostnader för anhörigstöd och lägre hyra i och med att återställningskostnaden är slutbetald för minskade ytor vid avvecklingen av servicehusdelen på Turkosen. Kostnaderna för bostadsanpassning blev 1,1 mkr högre än budgeterat. Inom övrig verksamhet uppgår överskottet jämfört med budget till 4,8 mkr, vilket främst beror på lägre driftkostnader för IT, lägre kostnader för förvaltningsövergripande kostnader som utbildning, tomgångshyror, kapitalkostnader samt ersättning för nedlagd tid i samband med införandet av Lagen om valfrihetssystem (LOV). Vid en jämförelse mellan bokslut 2011 och bokslut 2010 framgår att nämndens nettokostnader är 19,7 mkr högre 2011 jämfört med 2010. Intäkterna har ökat med 6,1 mkr jämfört med föregående år, främst beroende på att nattpatrullen och trygghetslarmet fr.o.m. 2011 drivs på helår som intraprenad och erhåller ökade interna intäkter med 6,7 mkr, ökade avgiftsintäkter med 1,7 mkr samt övriga ökade intäkter med 1,4 mkr främst beroende på ökade stimu- lansbidrag. Ersättningen från Försäkringskassan för personlig assistans enligt LASS har minskat med 3,7 mkr p.g.a. färre personer. Kostnadsökningen på 25,8 mkr jämfört med föregående år, beror på indexuppräkningar 8,5 mkr, volymökning hemtjänst och fler köpta platser enligt Socialtjänstlagen (SoL) totalt 11,5 mkr samt ökade interna kostnader för nattpatrullen och trygghetslarmet 5,1 mkr. Kostnaderna för LSS har ökat med 8,1 mkr främst för boende, korttidstillsyn och korttidsvistelse, daglig verksamhet samt nytt gruppboende Hagalundsgatan, medan kostnaderna för personlig assistens har minskat. Nya avtal har gett minskade kostnader för Polhemsgården samt Berga vård- och omsorgsboende med 1,7 mkr. Kostnaden för övertalig personal har minskat med 1,3 mkr. IT kostnaderna har minskat med 1,7 mkr. Kostnaden för anhöriganställningar och personligt utformad hemtjänst har minskat med 2,1 mkr samt kostnaden för förvaltningsledning har minskat med 0,6 mkr. Investeringsutgifterna uppgår för året till 1,5 mkr, vilket är i nivå med budget. Investeringarna är 1,1 mkr lägre jämfört med föregående år beroende på att sopsugsystem installerades på två omvårdnadsboenden under 2010. 56
Verksamhetsmått 2011 2010 2009 VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE Boende på omvårdnadsboende Antal personer som haft insats under året 831 831 873 Andel kvinnor/män, % 1) 70/30 70/30 69/31 Boende på korttidsplats/växelvård Antal personer som haft insats under året 301 276 234 Andel kvinnor/män, % 1) 62/38 62/38 64/36 Bruttokostnad/dygn i omvårdnadsboende 100% beläggning Demenscentra, kr 1 698 1 719 1 985 Egen regi, kr 2) 1 617 1 644 1 531 Entreprenad, kr 2) 1 581 1 517 1 505 HEMTJÄNST Hemtjänstkunder Antal kunder som haft insats under året 1 691 1 678 1 667 Andel kvinnor/män % 1) 67/33 69/31 70/30 Antal byten av hemtjänstföretag 117 59 27 Bruttokostnad/utförd hemtjänsttimme Intraprenad, kr 3) 321 314 302 Entreprenad, kr 3) 328 308 302 LSS Antal personer med LSS-insats 245 222 228 Antal verkställda beslut 418 395 380 Antal insatser i genomsnitt per person 1,71 1,78 1,67 Antal personer med LASS-beslut 67 64 60 Bruttokostnad/boendedygn, LSS vuxna Entreprenad, kr 6) 1 967 2 074 2 052 Externa platser, kr 4 019 4 166 3 815 Egen regi, kr 4) 2 173 2 250 2 238 Bruttokostnad/dag daglig verksamhet Entreprenad, kr 880 878 917 Externa platser, kr 1 370 1 378 1 271 Egen regi, kr 5) 792 822 i.u. Måluppfyllelse Nämnden har fem inriktningsmål och tolv effektmål inom målområdet Trygghet och omsorg. Sammanfattningsvis har två av de fem inriktningsmålen uppfyllts och tre delvis uppfyllts. Åtta av tolv effektmål är uppfyllda. Inriktningsmålet Äldre och personer med funktionsnedsättning ska känna sig trygga och nöjda med insatser och omvårdnad följs upp med tre effektmål. Effektmålet om att 75 procent av närstående/anhöriga upplever att de får tillräckligt stöd är uppfyllt. Målet om att alla på vård- och omsorgsboende har en omvårdnadsplan med riskbedömning avseende kost, tryckskador och fall är uppfyllt. Målet avseende att de boende på gruppbostad och servicebostad upplever att de får välja mat är delvis uppfyllt. Det är 75 procent av de svarande boende i servicebostad som upplever att de får välja mat och i gruppbostad är det 48 procent som svarat att de upplever att de får välja mat. Bedömningen är att inriktningsmålet är delvis uppfyllt. Inriktningsmålet Äldre och personer med funktionsnedsättning ska känna sig respekterade följs upp med tre effektmål. Effektmålet om att 85 procent ska ha en egen kontaktman är uppfyllt. Målet om att hemtjänstkunder med två hjälpinsatser varje dag under en 14 dagars period ska möta högst 12 hemtjänstpersonal är uppfyllt. Effektmålet om att 85 procent av de som bor i gruppbostad/servicebostad och av de som har insatsen daglig verksamhet ska uppleva att de får det stöd de behöver är delvis uppfyllt. Det är 84 procent av de svarande i gruppbostad, 88 procent i servicebostad och 79 procent i daglig verksamhet som uppger att de får det stöd de behöver. Bedömningen är att inriktningsmålet är delvis uppfyllt. 1) Värden 2010 och 2009 justerat för rätt jämförelse med 2011. 2) Fr.o.m. den 1 mars 2010 övergick Berga till entreprenad. 3) Fr.o.m. juni 2010 ny ersättningsmodell, omv tim 350 kr per utförd timme. Entreprenad jan-maj 313 kr, juni-dec 340 kr. 4) Ett boende startade den 1 april med successiv inflyttning under året. 5) Nyckeltalet avser dagliga verksamheten VillMer med start våren 2011. 6) Nytt avtal för en gruppbostad med lägre pris. 57
Inriktningsmålet Äldre och personer med funktionsnedsättning ska ha personligt inflytande över sin tillvaro följs upp med tre effektmål. Effektmålet om att 75 procent av personer som beviljas omvårdnadsinsatser ska ha individuellt utformade mål i utredningen är uppfyllt. Effektmålet om att 75 procent av de personer som beviljas bistånd i form av boende på vård- och omsorgsboende ska få sitt förstahandsval tillgodosett, vilket kan vara svårt att kombinera med en hög beläggning, är inte uppfyllt. Det är 47 procent som har fått sitt förstahandsval tillgodosett. Av de som har valt vård- och omsorgsboende utifrån profilinriktning har 73 procent fått sitt förstahandsval tillgodosett. Målet om att 75 procent av de som bor i gruppbostad/ servicebostad och av dem som har daglig verksamhet ska uppleva att personalen är lyhörd för deras synpunkter är delvis uppfyllt. Det är 72 procent av de svarande i gruppbostad, 81 procent i servicebostad och 63 procent i daglig verksamhet som uppger att personalen är lyhörd för deras synpunkter. Bedömningen är att inriktningsmålet är delvis uppfyllt. Inriktningsmålet Äldre och personer med funktionsnedsättning ska ha en meningsfull tillvaro följs upp med två effektmål. Effektmålet om att 80 procent av personer som bor på vård- och omsorgsboendena ska erbjudas organiserade aktiviteter under helgerna är uppfyllt. Målet om att 75 procent av de som bor i gruppbostad/servicebostad ska uppleva att de får bestämma vad ska göra på sin fritid bedöms vara uppfyllt. Bedömningen baseras på årets avtalsuppföljning. Bedömningen är att inriktningsmålet är uppfyllt. Inriktningsmålet Det förebyggande arbetet ska förstärkas följs upp med ett effektmål. Effektmålet om att alla personer som fyller 80 år under 2011 och som inte har hemtjänst ska erbjudas förebyggande hembesök är uppfyllt. Bedömningen är att inriktningsmålet är uppfyllt. (Se bilaga, måltabell omvårdnadsnämnden.) Framtiden Från och med den 1 april 2012 tas driften av gruppbostaden Nybodagatan 16 över i egen regi. Upphandling enligt LOV planeras för enstaka platser inom äldreomsorgen och för ledsagarservice, kontaktpersoner och avlösarservice inom LSS-området. Gemensamt med Järfälla och Sollentuna kommun planeras LOV-upphandling för daglig verksamhet och korttidsboende inom LSS. I projektet VillGott-Plus samverkar Solna med landstinget för att höja kvaliteten på vård och omsorg för personer med demenssjukdom samt personer med nutritionsproblem. En översyn pågår av ansvaret för hemsjukvården. Kommunerna i Stockholms län och Stockholms läns landsting har som gemensam ambition att genom skatteväxling överföra ansvaret för hemsjukvården till kommunal regi. Detta kan träda i kraft tidigast 2014. Om omvårdnadsnämnden Omvårdnadsnämnden ansvarar för äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade. Verksamheterna omfattar boende, omsorg och service i ordinärt boende, trygghetslarm, nattpatrull, dagverksamheter och daglig verksamhet m.m.»» Verksamheterna bedrivs på entreprenad (verksamhet som är konkurrensutsatt och som drivs av en privat utförare), i form av intraprenad (verksamhet som drivs i kommunal regi, men som är konkurrensutsatt) och i egen regi (verksamhet som inte är konkurrensutsatt). 58
Miljö- och hälsoskyddsnämnden Viktiga händelser Förvaltningens miljökommunikation har formaliserats till en process. Viktiga målgrupper för kommunikationen är små och medelstora företag. Exempelvis har ett seminarium om avfallshantering på livsmedelsanläggningar genomförts. I början av 2011 gick förvaltningen med i ett nätverk för bassängbad som är initierat av Länsstyrelsens hälsoskyddsnätverk. Bassängnätverkets mål är att få en så likvärdig tillsyn som möjligt över hela regionen. Nämnden har ökat tillsynen av kontrollprogram upprättade för större byggnationer. Exploatören ska ta fram kontrollprogrammet innan byggnationerna startar. Programmen kan bl.a. omfatta hantering av buller, damning (små partiklar i luften), länshållningsvatten och förorenad mark. Sedan tidigare har tillsyn bedrivits på kontrollprogram upprättade för stora infrastrukturprojekt. Livsmedelsverket har tagit fram en ny modell för riskklassning och beräkning av kontrolltid som ska börja gälla från och med 2012, vilket krävde nya beslut om kontrolltid och årlig kontrollavgift för samtliga livsmedelsverksamheter. Ekonomi Nämndens nettokostnader är 10,4 mkr, vilket innebär ett överskott jämfört budget på 0,1 mkr. Intäkterna är 0,2 mkr högre och kostnaderna 0,1 mkr högre än budget. Nämndens nettokostnader är 0,6 mkr högre 2011 jämfört med föregående år. Intäkterna är 0,5 mkr högre 2011 jämfört med föregående år, vilket främst förklaras av att antalet verksamheter som nämnden har tillsyn över ökat samt att nämnden har förbättrat rutinerna för debitering inom miljöbalkstillsynen. Kostnaderna är 1,1 mkr högre 2011 jämfört med 2010, vilket främst förklaras av att vakanta tjänster tillsatts under året och verksamheten därför i högre grad kunnat bedrivas som planerat. Investeringsanslaget på 0,1 mkr är inte förbrukat, vilket kan förklaras av att utgifterna för nytt verksamhetssystem belastar kommunstyrelsens anslag i stället för miljö- och hälsoskyddsnämndens. Dessa medel är inte Ekonomi 2011 2010 2009 Verksamhetens intäkter, tkr 5 827 5 354 4 783 Verksamhetens kostnader, tkr 16 226 15 142 14 496 Verksamhetens nettokostnader, tkr 10 398 9 787 9 713 Budgetavvikelse, tkr 58 617 691 Nettokostnader per invånare, kr 149 144 145 utnyttjade under 2011, utan har begärts överförda till 2012. Nämnden hade inte någon investeringsbudget föregående år. Måluppfyllelse Miljö- och hälsoskyddsnämnden har fyra inriktningsmål och 12 effektmål inom målområdena Ekonomisk tillväxt, Livsmiljö samt Trygghet och omsorg. Inriktningsmålet Solnaborna och solnaföretagarna ska erbjudas god service, som kännetecknas av ett starkt kundfokus följs upp genom två effektmål. Effektmålet att nöjdkundindex för miljötillsyn ska öka jämfört med resultatet 2009 är inte uppfyllt, då resultatet blev oförändrat 66. Resultat i intervallet 62-69 klassificeras som Godkänt. Effektmålet om att en rutin/ process för samarbetsformer med små och medelstora företag ska finnas vid utgången av 2011 är uppfyllt. Inriktningsmålet bedöms därmed vara delvis uppfyllt. Inom inriktningsmålet Spridning av ämnen till luft, mark och vatten som kan påverka hälsan och miljön ska minska bedöms fem effektmål. De två effektmålen om tillsyn av miljöfarliga verksamheter och effektmålet om tillsyn av PCB i fastigheter bedöms vara uppfyllda. Effektmålet att en webbsida som redovisar uppföljningen av miljöprogrammet ska finnas på Solnas webbplats bedöms som inte uppfyllt. Effektmålet om att en modell för energifrågor i tillsynen av miljöfarliga verksamheter ska finnas senast vid utgången av 2011 är inte uppfyllt. Modellen kommer att tas fram under 2012. Inriktningsmålet bedöms sammantaget vara delvis uppfyllt. Inom inriktningsmålet De livsmedel som produceras, säljs eller på andra sätt hanteras i Solna ska vara säkra och korrekt märkta bedöms med ett effektmål. Effektmålet är uppfyllt och inriktningsmålet bedöms vara uppfyllt. Inom inriktningsmålet Miljön i bostäder, offentliga- och hygieniska lokaler ska inte vara ohälsosam bedöms fyra effektmål. De fyra effektmålen om tillsyn på servicehus, tillsyn på förskolor och skolor, tillsyn av egenkontroll på utomhusbadbassänger samt minskning av handläggningstiderna för bostadsärenden är alla uppfyllda. Inriktningsmålet bedöms därmed vara uppfyllt. (Se bilaga, måltabell miljö- och hälsoskyddsnämnden.) 59
Framtiden Under 2010 och 2011 utförde förvaltningen ett projekt om egenkontroll för fastighetsägare i samarbete med Socialstyrelsen. Under 2012 kommer kontrollen av fastighetsägarnas egenkontroll fortsätta, men nu på ett annat sätt. Fastighetsägare kommer att besökas och föranmälda inspektioner kommer att göras i flertalet av lägenheterna för att se i vilket skick dessa är. Projekt avses genomföras i samarbete med bl.a. hyresnämnden. Länsstyrelsen har i december 2011, på Solnas ansökan, beslutat att fr.o.m. den första januari 2012 till nämnden överlåta tillsynen enligt miljöbalken för de sex B-verksamheter som finns i Solna. B-verksamheter är miljöstörande verksamheter som kräver tillstånd enligt miljöbalken. Även eventuella tillkommande B- verksamheter samt förorenad mark vid B- verksamheter omfattas av överlåtelsen. I förarbetena till miljöbalken finns en klart uttalad ambition att kommunerna ska ta över tillsyn från länsstyrelserna. Utgångspunkten för överlåtelse är att tillsynen ska bli så effektiv som möjligt med hänsyn till resurser och kompetens samt närhet till tillsynsobjekten. För Solnas del innebär övertagandet att nämnden kan ta ett helhetsgrepp på tillsynen av miljöfarliga verksamheter. Tillsynen kommer bl.a. att omfatta kontroll av att de tillstånd som verksamheterna har följs. Om miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämndens ansvarsområde omfattar tillsyn enligt miljöbalken, livsmedelslagen, smittskyddslagen och vissa delar av tobakslagen samt strålskyddslagen avseende strålskyddsåtgärder i solarier. Nämnden ansvarar också för arbetet med det strategiska miljö- och hälsoskyddsarbetet som inkluderar miljö- och utveckling och naturvård.»» Nämnden är även stadsbyggnadsnämnden behjälplig vid utvecklingen av avfallsfrågorna i kommunen. Verksamhetsmått 2011 2010 2009 Antal delegationsbeslut 846 989 880 Livsmedel, antal kontroller 407 528 326 kontrollerade anläggningar 316 313 202 godkännanden av anläggningar 1) 0 0 125 registreringar av anläggningar 135 170 159 förelägganden/förbud 4 21 15 Hälsoskydd, antal tillsynsbesök (tillsynsobjekt) 109 48 29 tillsynsbesök (bostadsärenden) 50 44 15 Miljöskydd, antal tillsynsbesök 2) 199 53 i.u. tillsynsobjekt med tillsynsbesök 3) 125 i.u. i.u. 1) upphörde 2009-12-01 och ersattes av registrering 2) nytt mått 2010 3) nytt mått 2011 60
Kommunens företag Företag Juridisk person Solnas ägarandel i procent Medelantal anställda Resultat efter finansnetto (mkr) Bostadsstiftelsen Signalisten (koncern) stiftelse 100 54 10,5 Bostadsstiftelsen Signalisten stiftelse - 54-25,1 Solnabostäder AB aktiebolag - - 38,2 Norrenergi & Miljö AB (koncern) aktiebolag 67 73-42,1 Norrenergi & Miljö AB aktiebolag - - -75,4 Norrenergi AB aktiebolag - 73 92,4 Solna Vatten AB aktiebolag 100 7-8,0 Råsunda Förstads AB (koncern) aktiebolag 100 11-0,6 Råsunda Förstads AB aktiebolag - 5 3,1 Överjärva Gård AB aktiebolag - 6-3,7 Norrvatten kommunalförbund 20 56-1,9 Käppalaförbundet kommunalförbund 20 43 11,1 Swedbank Arena/Arenastaden Råsta Holding AB aktiebolag 25 3-32,7 Sweden Arena Management KB kommanditbolag 17 7-92,8 Arenabolaget i Solna KB kommanditbolag 17 - -1,3 Storstockholms Brandförsvar kommunalförbund 5 - - SÖRAB aktiebolag 5 - - AB Vårljus aktiebolag 7 - - Solna Tenniscenter AB aktiebolag 30 - - Stockholmsregionens Försäkring AB aktiebolag 6 - - Fastighets AB Falkeneraren vilande aktiebolag 100 - - Bostadsstiftelsen Signalisten Viktiga händelser Den totala omflyttningen (intern omflyttning, uthyrning till nya hyresgäster samt lägenhetsbyten och överlåtelser) uppgår till 9,7 procent, jämfört med 11,7 procent 2010. Under 2011 har 148 lägenheter hyrts ut till nya hyresgäster (exklusive intern omflyttning och uthyrning till 65 + boende). Under året har i genomsnitt 1 300 personer anmält sig som sökande till varje ledig lägenhet. För närvarande finns en intressebank med ca 22 000 personer. Detaljplanearbetet för Bergshamra centrum pågår. I fastighetenturkosen 1 färdigställdes produktion av 22 nya lägenheter som hyrts ut med företräde för Solnabor som är 65 år eller äldre. Inflyttningen skedde i maj 2011. Ett stort antal av Signalistens fastigheter står inför förnyelse och stamrenovering, ett arbete som kommer att pågå under många år framöver. Förnyelsen i Frösunda pågår och beräknas vara klar 2013. Projekteringen för lägenheter i Ritorp är i det närmaste klar och renoveringarna förväntas påbörjas under 2012. Ekonomi Koncernens resultat efter finansiella poster uppgår till 10,5 mkr, jämfört med 451 mkr 2010. Resultatet föregående år innehöll intäkterna från försäljningen av Sunnan 14 och 16, vilket innebär att det inte är möjligt att göra direkta jämförelser. Resultatet efter finansiella poster är dock i nivå med föregående års resultat, exklusive försäljningsintäkterna. Moderbolagets resultat efter finansiella poster uppgår till minus 25,1 mkr. Dotterbolaget Solnabostäder AB:s resultat efter finansiella poster uppgår till 38,2 mkr. Solnabostäder AB har lämnat koncernbidrag till moderbolaget på 27 mkr. Hyresintäkter och övriga förvalningsintäkter uppgår till 344,4 mkr och fastighetskostnaderna till 257,6 mkr. Finansnettot är negativt med 20,5 mkr jämfört med 2010 års negativa finansnetto på 25,4 mkr. Investeringar och pågående ny- och ombyggnader har utförts i befintliga fastigheter för 91,7 mkr. Av dessa avser 1 mkr pågående nybyggnationer. Signalistenkoncernen har per sista december 2011 upptagit lån för 800 mkr med staden som borgensman, vilket är i nivå med årsskiftet 2010. Måluppfyllelse Signalistens övergripande affärsmålsättning är att bygga bostäder och hyra ut dem på allmännyttiga villkor för ett bra boende med låg hyra och liten miljöpåverkan. I enlighet med hyresuppgörelsen har resultatförbättringar i förhållande till budget använts till ökade underhållsinsatser. Inom miljöområdet har Signalisten fortsatt sitt arbete med att optimera energian- 61
vändningen. Energiförbrukningen ligger i nivå med de mål som satts upp i det s.k. Skåneinitiativet. Företag anslutna till Skåneinitiativet har en gemensam målsättning om att minska sin energianvändning till år 2016. I strävan efter samhällsnyttan, har Signalisten under året genom avtalet med staden utökat antalet s.k. försökslägenheter. Därutöver har ett gruppboende invigts. Soliditeten för 2011 är 49,3 procent, vilket överstiger målet på 25 procent. Framtiden Genomförandet av Projekt 1000 förutsätter att Signalisten kan förvärva motsvarande antal byggrätter och bygga med bibehållen god ekonomi. Under 2012 kommer detaljplanearbete för att bygga trygghetsboende längs Huvudstagatan att inledas. I Bergshamra pågår ett detaljplanearbete med potential för cirka 150 nya hyreslägenheter och i Bagartorp finns möjlighet för ca 60 lägenheter. Signalisten kommer även i framtiden att leverera samhällsnytta i form av bostäder för pensionärer och ungdomar samt lokaler för barnomsorg, dagverksamhet och särskilda boenden. I förhållande till jämförbara fastighetsbolag äger Signalisten en betydligt större andel fastigheter med renoveringsbehov och detta i kombination med Projekt 1 000 innebär en stor utmaning för Signalisten, att leverera med fortsatt god ekonomi. Om Bostadsstiftelsen Signalisten Bostadsstiftelsen Signalisten är ett allmännyttigt bostadsföretag. Verksamheten omfattar 3 832 bostadslägenheter och 456 kommersiella lokaler. Signalisten är moderföretaget i en koncern med det helägda dotterbolaget Solnabostäder AB. Norrenergi & Miljö AB Koncernens resultat efter finansiella poster är negativt med 42,1 mkr, jämfört med förra årets negativa resultat på 80,5 mkr. Moderbolagets resultat efter finansiella poster är negativt med 75,4 mkr. Under 2011 har moderbolaget erhållit koncernbidrag på 75,5 mkr från dotterbolaget Norrenergi AB. Koncernen har under flera år haft negativt resultat. Detta har föranlett att bolaget har gjort en värdering av aktierna i dotterbolaget Norrenergi AB för att ta ställning till om det föreligger ett nedskrivningsbehov. För att ge Norrenergi handlingsutrymme att identifiera bästa möjliga åtgärder för att långsiktigt stärka Norrenergis konkurrenskraft och värdet på bolaget har ägarkommunerna ställt ut en kapitaltäckningsgaranti på 600 mkr, varav Solnas andel är 400 mkr. Kapitaltäckningsgarantin syftar till att garantera att bolagets egna kapital är intakt. Kapitaltäckningsgarantin sträcker sig t.o.m. första tertialet 2012. Beslut om eventuell förlängning ytterligare ett år fastställs i kommunfullmäktige i april. Norrenergi har under 2011 arbetat med att ta fram en plan för att stärka företagets konkurrenskraft på kort, lång och medellång sikt. Beslutet i kommunfullmäktige 19 december 2011 mynnade ut i ett nytt ägardirektiv för bolaget att i samverkan med ägarkommunerna utreda lösningar med externa aktörer för att säkerställa fjärrvärmeförsörjningen i Solna och Sundbyberg och att avvakta fortsatt planering för modernisering och utveckling av befintliga produktionsanläggningar. Solna stads borgensåtagande för Norrenergi & Miljö AB uppgår till 1 066,7 mkr. Om Norrenergi & Miljö AB Norrenergi & Miljö AB har till uppgift att äga, förvalta och utveckla verksamheter med inriktning mot energiförsörjning och miljövård samt därmed sammanhängande verksamheter. Solna och Sundbybergs stad äger 66,7 respektive 33,3 procent av bolaget. Bolaget verkar inom Solna, Sundbyberg och angränsande områden genom dotterbolaget Norrenergi AB. Tillsammans bildar bolagen en koncern med Norrenergi & Miljö AB som moderbolag. Bolaget förvärvade samtliga aktier i Norrenergi AB den 28 december 2004 till en köpeskilling av 1 600,0 mkr. Förvärvet finansierades genom reverser från ägarkommunerna på motsvarande belopp. Ränta på interna lån som upptagits för förvärv av aktier i egna bolag är inte skattemässigt avdragsgilla kostnader enligt ny lagstiftning fr.o.m. 1 januari 2009. I slutet av år 2008 ersattes 1 200 mkr av de interna lånen med externa lån och resterande 400 mkr löstes under 2009 och ersattes med externa lån. Norrenergi AB Viktiga händelser En fortsatt stor efterfrågan på miljömärkt fjärrvärme och fjärrkyla medförde att 90 nya leveranskontrakt kunde tecknas under året. Tyngdpunkten ligger i norra Solna och Sundbyberg i och med den kontinuerliga utbyggnaden av stadsdelarna Ursvik, Järvastaden och Ulriksdalsfältet. Norrenergi har under 2011 också tecknat ett ramavtal för leverans av fjärrvärme och fjärrkyla med exploatörerna av kvarteret Ingenting i Huvudsta. Där kommer ca 700 bostäder samsas med affärer och kontor, bl. a. Säpos nya huvudkontor. Arbetet med att effektivisera befintliga anläggningar vid Solnaverket och drifttagningen av två nya fjärrvärmeackumulatorer har ökat tillgänglig kapacitet av fjärrvärme och möjliggör för bolaget att klara de närmsta årens efterfrågan på fjärrvärme. 62
Ekonomi Resultatet efter finansiella poster uppgick 2011 till 92,4 mkr jämfört med 46,7 mkr 2010. Främst beror avvikelsen på att 2011 genomsnittligt var varmare än 2010 samt att 2010 års resultat belastades med kostnader för det avbrutna projektet Ny fjärrvärmeanläggning i Kymlinge. Totalt uppgick intäkterna till 666,8 mkr 2011 jämfört med 744,1 mkr 2010. Försäljningen av fjärrvärme uppgick under 2011 till 627,4 mkr jämfört med 702,7 mkr 2010. År 2011 var ett betydligt varmare år än normalt, vilket resulterade i en lägre värmeförsäljning än förväntat. Försäljningen av fjärrkyla uppgick under året till 27,9 mkr jämfört med 30,5 mkr 2010. Övriga intäkter som bland annat avser intäkter för utförda energitjänster uppgick under året till 11,5 mkr, jämfört med 10,8 mkr 2010. Effektivisering av de befintliga anläggningarna, en gynnsammare bränslemix och ett större utbyte med Fortum Värme har medfört att produktionskostnaderna har minskat och detta har påverkat rörelseresultatet positivt. Bolaget har lämnat koncernbidrag till moderbolaget med 75,5 mkr. Solna stads utlåning till bolaget har under året utökats med 33,4 mkr och uppgår per den sista december 2011 till 433 mkr. Borgensåtagandet för Norrenergi AB uppgår till 154,4 mkr vid årsskiftet. Borgensåtagandet är tecknat solidariskt tillsammans med Sundbybergs stad. Måluppfyllelse Ägardirektivens mål för bolagets soliditet före lämnat koncernbidrag är att den ska uppgå till minst 30 procent. Soliditeten uppgår till 24,3 procent, vilket innebär att målet inte har uppfyllts. Efter lämnat koncernbidrag uppgår soliditeten till 20,5 procent. Andelen egenproducerad fjärrvärme som kommer från värmepumpar och förnyelsebara bränslen uppgick under året till 98 procent jämfört med målet på minst 90 procent. Bolaget är miljöcertifierat enligt ISO 14001. Målet har uppfyllts. Norrenergi strävar ständigt efter att öka andelen förnybar energi i sina produkter. All fjärrvärme och fjärrkyla är märkt med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval. Miljömärkningen är ett resultat av ett omfattande miljöarbete som under lång tid drivits på Norrenergi. Bolaget verkar aktivt för att utöka sin försäljning både på befintliga och nya marknader. Under året har 90 nya leveranskontrakt tecknats och bolaget har tecknat ett ramavtal för leverans av fjärrvärme och fjärrkyla med exploatörerna av kvarteret Ingenting i Huvudsta. Bolaget verkar för att kundernas användning sker på ett resurssnålt och för miljön skonsamt sätt. I syfte att uppnå detta erbjuder bolaget på affärsmässiga grunder kunderna drift- och underhållstjänster och stödjer genomförandet av energieffektiviseringsåtgärder i kundernas interna energisystem. Under 2011 har bolaget bjudit in till energiseminarier där kunderna har fått information om hur man kan energieffektivisera för att minska kostnaderna och miljöbelastningen. Framtiden Styrelsen och företagsledningen har under 2011 arbetat med att ta fram en plan för att stärka bolagets konkurrenskraft på kort, medellång och lång sikt. Syftet med detta arbete har varit att ge kunderna fortsatt tillgång till Norrenergis miljömärkta fjärrvärme och fjärkyla till ett långsiktigt stabilt pris genom att: Säkra Norrenergis långsiktiga lönsamhet. Säkra Norrenergis framtida kapacitetsbehov. Säkra Norrenergis fortsatta utveckling mot 100 procent hållbar produktion. Företagsledningen tillsammans med styrelsen har därför under 2011 arbetat med att hitta lösningar för att säkerställa en konkurrenskraftig framtida produktion. En avstämning av arbetet gjordes i de båda ägarkommunernas kommunfullmäktigeförsamlingar i december 2011. Detta mynnade ut i ett nytt ägardirektiv där Norrenergi AB gavs i uppdrag att i samverkan med ägarkommunerna utreda lösningar med externa aktörer för att säkerställa fjärrvärmeförsörjningen i Solna och Sundbyberg och att avvakta fortsatt planering för modernisering och utveckling av befintliga produktionsanläggningar. Om Norrenergi AB Norrenergi AB producerar, köper, distribuerar och säljer fjärrvärme och fjärrkyla till kunder i Solna och Sundbyberg med angränsande områden. Sedan 2004 är bolaget ett helägt dotterbolag till Norrenergi & Miljö AB.»» All Norrenergis fjärrvärme och fjärrkyla är märkt med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval. Solna Vatten AB Viktiga händelser Utbyggnaden av va-ledningsnäten inom Arenastaden, Ingenting och Norra Frösunda har fortsatt. Omfattande förnyelseåtgärder inom befintligt nät har genomförts, i första hand i anslutning till spårutbyggnaden för tvärbanan. Under sommaren 2011 har kontinuerliga mätningar genomförts avseende nederbörd, vattennivåer i Råstasjön och dagvattenflöden mot Brunnsviken. Dessa mätningar kommer att användas för att utreda risken för framtida översvämningar. I syfte att minska antalet vattenstopp har en inventering påbörjats avseende förekomsten av fettavskiljare i lokaler med livsmedelsverksamhet. Intäkterna från anslutningsavgifter förutsätter utbyggnaden av nya områden och utbyggnadstakten påverkar därför i hög utsträckning bolagets intäkter. Planerade utbyggnadsområden kan försenas bl.a. på grund av vikande konjunktur och/eller oförutsedda problem vid den fysiska planeringen. Ekonomi Resultatet efter finansiella poster är negativt med minus 8,0 mkr, vilket ska jämföras med förra årets positiva resultat på 4,3 mkr. Avgiftsintäkterna uppgår till 85,3 mkr, vilket är 1,6 mkr högre än 2010 i 63
huvudsak beroende på högre intäkter från anslutningsavgifter. Rörelsens kostnader uppgår till 88 mkr, vilket är 10,1 mkr högre än 2010 främst på grund av högre kostnader för drift och underhåll. Räntekostnaderna har ökat med 4 mkr jämfört med 2010. Soliditeten för 2011 är 10,4 procent, jämfört med 14,6 procent 2010. Investeringarna har under året uppgått till 69,8 mkr och delfinansierats med lån från Solna stad. Solna stads utlåning till bolaget har under året ökat med 20 mkr och uppgår per december 2011 till 220 mkr. Måluppfyllelse Under 2011 har dricksvatten levererats utan större störningar. Vattenkvaliteten har varit god, vilket kontrolleras av Norrvatten genom regelbundna provtagningar. Ett spolprogram har bidragit till att minimera antalet akuta avloppsstopp. Bolagets mål med färre än 20 vattenläckor per år och högst tio avloppsstopp per år har uppnåtts. Även målet avseende TV-inspektioner av spill- och dagvattenledningsnätet har uppnåtts. Framtiden Flera investeringar behöver göras de kommande åren för att ansluta de stora stadsbyggnadsprojekten och eliminera driftproblem i det befintliga va-nätet. Risken finns att utbyggnadsområden försenas på grund av konjunkturförändringar och/ eller oförutsedda problem vid fysisk planering, vilket i så fall påverkar bolagets intäkter som är beroende av utbyggnadstakten och intäkterna från nya anslutningsavgifter. Om Solna Vatten AB Solna Vatten AB driver sedan 1995 vatten- och avloppsverksamheten i Solna. Bolagets uppgift är att förse stadens invånare med dricksvatten och att transportera avloppsvatten till reningsverk. Vattnet köps från kommunalförbundet Norrvatten och avloppsvattnet renas vid Käppalaverket på Lidingö. Bolaget är helägt av Solna stad och drivs med egen personal och genom uppdragsavtal med staden. För drift- och underhåll finns ett flerårsavtal tecknat med Stockholm Vatten AB. Råsunda Förstads AB Viktiga händelser Under 2011 har bl.a. omfattande ombyggnader genomförts i stadshuset. Ekonomi Koncernens resultat efter finansiella poster är negativt med 0,6 mkr. Förra året var resultatet efter finansiella poster negativt med 0,3 mkr. Resultatförsämringen mellan åren beror huvudsakligen på relativt höga underhållskostnader hänförliga till pågående upprustning av värme- och ventilationssystemet i Industriviadukten. Moderbolagets resultat efter finansiella poster är 3,1 mkr. Moderbolaget har lämnat koncernbidrag på 3,7 mkr till dotterbolaget Överjärva Gård AB. Soliditeten för år 2011 är ca 36 procent. Solna stads utlåning till Råsunda Förstads AB uppgår per december 2011 till 55 mkr. Måluppfyllelse Uthyrningsläget för lokaler är tillfredsställande. Inom industriviadukten finns dock en viss vakansgrad avseende lokaler som ska upprustas. Framtiden Den framtida sträckningen av tvärbanan i anslutning till Industriviadukten är nu klarlagd och därmed finns förutsättningar för en långsiktig upprustning av fastigheten. Bolaget kommer under våren 2012 att för beslut i styrelsen framlägga förslag till upprustning av den yttre miljön samt successivt iordningsställande av lediga lokaler för uthyrning. Detaljplaneringen av markområdet kring Överjärva Gård kommer att klargöra förutsättningarna för utvecklingen av detta område. Banken 2 och 3 kommer att beröras av stadsbyggnadsprojektet Solna City, men i vilken omfattning och i vilket avseende är svårt att bedöma i nuläget. Om Råsunda Förstads AB Råsunda Förstads AB är helägt av Solna stad. Verksamheten omfattar främst förvaltning av egna fastigheter och bostadshotellrörelse i förhyrda lokaler (Huvudsta bostadshotell). Bolaget förvaltar fastigheterna Banken 2 (Stadshuset), Banken 3 (Biblioteket), Hagalund 4:2 (Industriviadukten) samt Järva 2:18 (marken och byggnaderna vid Överjärva Gård). Bolaget är moderbolag i en koncern och äger sedan november 2005 alla aktier i dotterbolaget Överjärva Gård AB. Överjärva Gård AB Solnas naturskola är ett komplement till förskolans och grundskolans natur- och miljöundervisning. Naturskolan tar framförallt emot barn och ungdomar från Solnas skolor. Det treåriga EU-projekt som naturskolan har medverkat i tillsammans med Stiftelsen Håll Sverige Rent, avslutades i december 2011. Inom programverksamheten har förutom de traditionellt återkommande evenemangen, som Påsk på Överjärva, Igelbäckens dag, julmarknad med flera, i samarbete med Järvastaden AB och Solna stad för andra gången ett traditionellt midsommarfirande anordnats. Midsommarfirandet lockade flera tusen besökare. Ekonomi Årets resultat efter finansiella poster är negativt med 3,7 mkr, jämfört med förra årets negativa resultat på 3,2 mkr. Moderbolaget har lämnat koncernbidrag på 3,7 mkr. 64
Om Överjärva Gård AB Överjärva Gård AB bedriver verksamhet inom natur- och kulturområdet. Målet är även att utveckla Överjärva Gård som miljöpedagogiskt centrum.»» Sedan 1 december 2005 är Överjärva Gård AB ett helägt dotterbolag till Råsunda Förstads AB. Norrvatten Viktiga händelser Anläggningen av den nya huvudvattenledningen till Norrtälje har påbörjats. Enligt planering ska investeringen på närmare 500 mkr vara färdig 2015. Etapp 1 mellan Norrtälje och Bergshamra är i byggskede medan övriga deletapper projekteras och upphandlas. Under året har 21 läckor på huvudvattenledningsnätet åtgärdats, varav fyra har varit relativt stora. I två fall har det lett till tillfälliga distributionsstörningar för slutabonnenterna. För de flesta slutförbrukare har dock vattnet återvänt efter ett par timmar. Ekonomi Årets resultat efter finansiella poster är negativt med 1,9 mkr, att jämföra med förra årets positiva resultat på 1,6 mkr. Årets resultat efter finansiella poster är 3,2 mkr lägre än budgeterat. Intäkterna har överstigit budget med 5 mkr samtidigt som kostnaderna varit drygt 7 mkr högre än budgeterat. Vattenförbrukningen har varit något högre än budgeterat samtidigt som övriga intäkter också har ökat något. Personalkostnaderna står för den högsta kostnadsavvikelsen, främst beroende på förändringar i pensionsskuldsberäkningen. De affärsdrivande verksamheterna har uppnått resultatkraven och utvecklat sitt produkt- och tjänsteutbud. Investeringsutgifterna är på grund av Norrtäljeutbyggnaden exceptionellt höga under perioden fram till 2015. Under 2011 har investeringarna uppgått till ca 75 mkr, varav 48 mkr avser Norrtäljeledningen. Måluppfyllelse Norrvatten kommer inte att nå upp till de finansiella målen avseende resultat och investeringsnivå. Främst beror detta på investeringen i Norrtälje samt den förändrade pensionsskuldsberäkningen. Övriga verksamhetsmässiga målsättningar är i stort sett uppfyllda eller under utveckling. Framtiden Under den närmaste framtiden kommer förbundet att fortsätta arbeta med anslutningen till Norrtälje och utvecklingen av de affärsdrivande verksamheterna. Förbundet kommer att arbeta fram en tydligare projektstyrning och förbättrade driftövervakningsverktyg för att snabbare kunna reagera vid störningar i dricksvattenproduktion och distribution. Om Norrvatten Norrvatten är ett kommunalförbund som bildades 1926 och som har till uppgift att förse medlemskommunerna Danderyd, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Knivsta, Vallentuna, Vaxholm och Österåker med dricksvatten. Från 2009 är också Norrtälje kommun medlem i förbundet. Solna stads andel av förbundets tillgångar är vid 2011 års utgång 19,9 procent. Käppalaförbundet Viktiga händelser Fordonsgasanläggningen har körts i full drift och klarat de volymer som åtagits att producera till SL. Under året har en ny luft- och luktreningsanläggning tagits i drift som reducerar eventuella luktproblem kostnadseffektivt. Samtliga reningskrav har uppfyllts med god marginal. Olika tekniker har undersökts för att se hur verkets kapacitet kan ökas vid större volymer avloppsvatten och/eller hårdare utsläppskrav. En investeringsplan har tagits fram för att kunna möta nya omvärldskrav. Verket har trimmats för att kunna klara två perioder med extremt höga flöden (snösmältningen i mars-april och stora regnmängder i december) utan att behöva brädda. Ekonomi Resultatet efter finansiella poster är 11,1 mkr, att jämföra med förra årets resultat på 25,7 mkr. Årets resultat är ca 0,8 mkr lägre än budget. Budgetavvikelsen beror främst på lägre intäkter än förväntat från fordonsgasförsäljningen till SL. Kostnaden per personekvivalent som är ansluten till reningsverket har sjunkit konstant under de senaste åren, bland annat på grund av högre intäkter för energi och lägre kostnader för kvittblivning av slam. Måluppfyllelse Käppalaförbundets strategiska mål är i huvudsak uppfyllda. Utsläppsvärdena har hållits med god marginal och processutvecklingsinsatserna kommer att ge ytterligare positiva effekter. Det gäller framför allt energikostnadsbesparingar, högre intäkter för fordonsgas och lägre kvittblivningskostnader för slam. De ekonomiska målen har uppnåtts för 2011. Alla verksamheter har hållit budget och samtidigt genomfört den förväntade verksamheten. Framtiden Flera kommuner har kontaktat Käppalaförbundet för påkoppling av avloppsvatten som alternativ till egna utbyggnader. Förbundet har startat en process där ekonomiska, tekniska och miljömässiga förutsättningarna för att utöka verksamheten ska prövas. 65
Om Käppalaförbundet Käppalaförbundet ska på ett ekonomiskt och miljömässigt sätt rena medlemskommunernas avloppsvatten. Förbundet bildades 1957 och består av Danderyd, Lidingö, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna, Nacka och Värmdö.»» Solna stads andel av förbundets tillgångar är vid 2011 års utgång 19,7 procent. Swedbank Arena/ Arenastaden Bolagen i Swedbank Arena gruppen/arenastaden ägs gemensamt av Solna stad, Svenska Fotbollförbundet, Jernhusen AB, Fabege AB och Peab Sverige AB. År 2007 godkände kommunfullmäktige förslaget till juridisk struktur för en ny svensk nationalarena och utbyggnad av den nya stadsdelen Arenastaden. Första spadtaget togs 2009 för den nya nationalarenan, Swedbank Arena. I oktober 2012 beräknas Swedbank Arena stå klar, i oktober 2013 hotellet och under 2015 Mall of Scandinavia, Skandinaviens största shoppingcenter. I området byggs även under perioden 2014-2018 fem höghus, som ska erbjuda ca 700 nya bostadsrätter. De bolag som ingår i Swedbank arena/arenastaden är koncernen Råsta Holding AB, Arenabolaget i Solna KB och Sweden Arena Management KB. Råsta Holding AB äger och förvaltar bolag med ansvar för utveckling och exploatering av Arenastadsområdet. Bolaget äger genom dotterbolag en stor del av den mark som exploateras i Arenastadsområdet. Arenabolaget i Solna KB ska äga och förvalta Swedbank Arena. Under perioden fram till invigningen 2012 består verksamheten i att vara byggherre för Arenan. Sweden Arena Management KB ska driva och förvalta Swedbank Arena och fylla Arenan med evenemang. Kommunfullmäktige godkände i december 2009 borgensåtagandet för Arenabolaget i Solna KB:s bankfinansiering av 66 arenabygget, med stadens andel på 16,7 procent av det totala lånet till ett värde av maximalt 227 mkr. I slutet av 2010 var allt aktiekapital, enligt kommunfullmäktiges beslut från år 2007, utbetalt. Kommunfullmäktige fattade under år 2011 nytt beslut om att tillskjuta ytterligare 25 mkr i kapitaltillskott till Arenabolaget i Solna KB och att bevilja ytterligare en borgen på 36,7 mkr (Solnas andel) för ytterligare lån. I slutet av 2011 har Arenabolaget i Solna KB upptagit lån till ett värde av totalt 1 580 mkr, varav Solnas andel och borgensåtagande på 16,7 procent uppgår till 263,9 mkr. Storstockholms Brandförsvar Fr.o.m. 1 januari 2009 ingår kommunerna Danderyd, Lidingö, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö och Österåker i kommunalförbundet Storstockholms brandförsvar. Kommunalförbundet ska skapa trygghet för de som bor och vistas i medlemskommunerna samt verka för ökad riskmedvetenhet, minskad sårbarhet, färre olyckor och skador i samhället. Solnas avgift till Storstockholms brandförsvar under 2011 är 26,8 mkr. Storstockholms brandförsvar redovisade underskott på 14,7 mkr 2010 och under 2011 fanns behov av att revidera budgeten med 15,5 mkr. Sammantaget innebar det en kostnadsökning på 30,2 mkr. Den totala kostnadsökningen har täckts genom att ta ut ökade medlemsavgifter under 2011, vilket för Solnas del innebar 1,5 mkr. SÖRAB SÖRAB (Söderhalls Renhållningsverk AB) har som uppgift att bygga och driva regionala avfallsanläggningar. Företaget bildades 1978 och är ett samarbete mellan kommunerna i Stockholms län. Solna stads aktiekapital i företaget uppgår till 0,4 mkr. AB Vårljus AB Vårljus är ett kommunalt aktiebolag som grundades 1994. Företaget erbjuder ett brett utbud av vård-, behandlingsoch rådgivningstjänster riktade till socialtjänst, skola och familjer. Företaget ägs av Stockholms 25 kranskommuner. Solna stads aktiekapital i företaget uppgår till 0,7 mkr. Solna Tenniscenter AB Tennisklubben startade hösten 1985. De fyra intressenterna i klubben är Solna stad, Huvudsta tennisklubb, SJ tennisklubb och Solna tennisklubb. Solna stads aktiekapital i företaget uppgår till 30 tkr. Solnas borgensåtagande för företaget uppgår till 1,8 mkr. Stockholmsregionens Försäkring AB Stockholmsregionens Försäkring AB bildades 2008 och är ett kommungemensamt försäkringsbolag inom Stockholms län. Företaget ägs av 20 kommuner inom Stockholms län. Dessa kommuner är Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Haninge, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Norrtälje, Nynäshamn, Sollentuna, Solna, Södertälje, Tyresö, Täby, Upplands Väsby, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö och Österåker. Solna stads aktiekapital i företaget uppgår till 6,2 mkr. Fastighets AB Falkeneraren Fastighets AB Falkeneraren är helägt av Solna stad. Företaget är vilande och bedriver inte någon verksamhet. Solna stads aktiekapital i företaget uppgår till 0,5 mkr. I slutet av 2011 avvecklades Solna Kulturskola AB genom frivillig likvidation. Varumärket Solna kulturskola ska fortsättningsvis skyddas genom att Fastighets AB Falkeneraren antagit en bifirma med namnet Solna Kulturskola, vars verksamhet omfattar att skydda varumärket.
Ekonomi Resultaträkning Miljoner kronor Koncernen 2011 Koncernen 2010 Staden 2011 Staden 2010 Verksamhetens intäkter Not 1 1 610,5 1 505,7 632,4 631,0 Jämförelsestörande intäkter Not 2, 13 66,9 35,3 66,9 35,3 Verksamhetens kostnader Not 3-3 576,4-3 374,6-2 767,7-2 686,6 Jämförelsestörande kostnader Not 4-18,5-24,1-18,5-24,1 Avskrivningar Not 5-179,3-171,2-79,5-74,2 Nedskrivningar Not 6-1,0-3,1 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -2 096,8-2 029,0-2 167,3-2 121,7 Skatteintäkter Not 7 2 582,6 2 430,7 2 582,6 2 430,7 Generella statsbidrag och utjämning Not 8-364,9-274,0-364,9-274,0 Finansiella intäkter Not 9 72,0 563,1 103,2 95,9 Finansiella kostnader Not 10-96,0-98,2-19,4-25,8 Jämförelsestörande finansiella kostnader Not 11-16,0-16,0 Värdeökning/-minskning värdepapper Not 12-38,9 27,3-38,9 27,3 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 42,1 620,0 79,3 132,3 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader ÅRETS RESULTAT (förändring av eget kapital) 42,1 620,0 79,3 132,3 Avgår realisationsvinster Not 13-0,2-1,6 Värdeökning/-minskning värdepapper, synnerliga skäl Not 12 38,9-27,3 Reserverat eget kapital, synnerliga skäl 35,2 23,8 ÅRETS RESULTAT ENLIGT BALANSKRAVET 153,3 127,2 Anmärkning: beloppen i tabellen är avrundade och summerar därför inte exakt. 67
Kassaflödesanalys Miljoner kronor Koncernen 2011 Koncernen 2010 Staden 2011 Staden 2010 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Verksamhetens intäkter Not 1 1 610,5 1 505,7 632,4 631,0 Jämförelsestörande intäkter Not 2 66,9 35,3 66,9 35,3 Verksamhetens kostnader Not 3-3 576,8-3 374,6-2 767,7-2 686,6 Jämförelsestörande kostnader Not 4-18,5-24,1-18,5-24,1 Skatteintäkter Not 7 2 582,6 2 430,7 2 582,6 2 430,7 Generella stadsbidrag och utjämning Not 8-364,9-274,0-364,9-274,0 Finansiella intäkter Not 9 72,0 563,1 103,2 95,9 Finansiella kostnader Not 10-96,0-98,2-19,4-25,8 Jämförelsestörande finansiella kostnader Not 11-16,0-16,0 Justering av ej rörelsekapitalpåverkande poster Not 14 21,3-27,3 26,4 8,5 Medel från den löpande verksamheten före förändr av rörelsekapital 281,2 736,6 225,1 190,8 Förändringar i rörelsekapitalet exkl. likvida medel Ökning/minskning exploateringsfastigheter m.m. Not 22-47,0-4,0-5,3 0,1 Ökning/minskning kortfristiga fordringar Not 23-48,8-37,0-82,4 0,8 Ökning/minskning kortfristiga skulder Not 29-79,6 250,7-98,2-40,1 Kassaflöde från den löpande verksamheten 105,7 946,3 39,2 151,6 INVESTERINGAR Inköp av immateriella anläggningstillgångar -1,4-2,1-1,4-2,1 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 22,2 Inköp av materiella anläggningstillgångar -623,6-659,8-120,3-140,2 Investeringsbidrag 4,8 8,5 4,8 8,5 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Not 15 185,3 99,4 0,5 1,9 Inköp av finansiella anläggningstillgångar -886,6-1 152,7-886,6-1 152,7 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 1 005,2 1 309,8 977,6 1 228,9 Kassaflöde från investeringsverksamheten -316,3-374,7-25,4-55,7 FINANSIERING Ökning/minskning långfristiga fordringar Not 21-35,1 1,1-53,4-93,0 Ökning lång skuld förutbetald gatukostnadsersättning som regleras över flera år Not 28 37,9 40,7 37,9 40,7 Ny upplåning 274,0 Amortering -480,2 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 276,8-438,4-15,4-52,3 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL/ÅRETS KASSAFLÖDE 66,3 133,2-1,6 43,7 Likvida medel vid årets början 374,5 241,3 226,8 183,1 Likvida medel vid årets slut 440,7 374,5 225,2 226,8 Anmärkning: beloppen i tabellen är avrundade och summerar därför inte exakt. 68
Balansräkning Miljoner kronor Koncernen 2011 Koncernen 2010 Staden 2011 Staden 2010 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Not 16 11,4 16,8 11,4 16,8 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not 17 4 345,7 4 083,0 1 327,6 1 289,5 Maskiner och inventarier Not 18 56,6 58,3 45,6 48,6 Finansiella anläggningstillgångar Not 19-21 1 871,0 1 993,5 2 914,6 2 993,4 Summa anläggningstillgångar 6 284,7 6 151,5 4 299,3 4 348,3 Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter m.m. Not 22 132,6 85,6 7,7 2,4 Fordringar Not 23 442,4 393,6 281,4 199,0 Kassa och bank Not 24 440,7 374,5 225,3 226,8 Summa omsättningstillgångar 1 015,8 853,8 514,3 428,2 SUMMA TILLGÅNGAR 7 300,5 7 005,3 4 813,6 4 776,5 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Not 25 3 638,5 3 585,9 3 930,0 3 840,2 därav årets resultat 42,1 620,0 79,3 132,3 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Not 26 196,9 176,3 183,1 162,9 Andra avsättningar Not 27 107,6 117,8 12,3 22,8 Summa avsättningar 304,5 294,1 195,4 185,7 Skulder Långfristiga skulder Not 28 *) 2 580,3 2 268,4 252,2 216,4 Kortfristiga skulder Not 29 *) 777,3 856,9 436,0 534,1 Summa skulder 3 357,5 3 125,2 688,2 750,6 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 7 300,5 7 005,3 4 813,6 4 776,5 Ansvars- och borgensförbindelser 4 001,6 3 353,5 3 993,6 3 344,7 Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna Not 30 1 311,4 1 205,7 1 303,8 1 197,2 Övriga ansvarsförbindelser Not 31 2 690,2 2 147,9 2 689,8 2 147,5 *) Jämförelsetalen i koncernen i 2010 års balansräkning är omklassifierade med 666,7 mkr från kortfristiga till långfristiga skulder. Anmärkning: beloppen i tabellen är avrundade och summerar därför inte exakt. 69
Budget och utfall per verksamhet Verksamhetsområde Tusentals kronor 2011 Budget 2011 Bokslut 2011 Avvikelse 2010 Bokslut Netto Intäkt Kostnad Netto Netto Netto Kommunfullmäktige -5 636 0-6 595-6 595-959 -5 381 Revisionen -2 565 0-2 617-2 617-52 -2 911 Kommunstyrelsen m.m. -93 561 45 497-128 023-82 526 11 035-81 878 Brandförsvar/räddningstjänst -24 400 3 062-28 709-25 648-1 248-23 247 Stadsbyggnadsnämnden -53 704 308 725-364 336-55 611-1 907-56 950 Affärsverksamheten 0 46 733-46 733 0 0 0 Kultur- och fritidsnämnden -139 069 25 488-164 227-138 738 331-131 944 Barn- och utbildningsnämnden -914 010 790 894-1 720 612-929 717-15 707-883 552 Kompetensnämnden -30 825 20 713-48 667-27 954 2 871-25 204 Socialnämnden -204 798 106 474-311 356-204 882-84 -194 287 Gem. familjerättsnämnden för Solna - Sundbyberg -3 216 2 282-5 544-3 262-46 -3 266 Omvårdnadsnämnden -736 618 171 487-909 766-738 279-1 661-718 630 Miljö- och hälsoskyddsnämnden -10 456 5 827-16 226-10 398 58-9 787 Summa nämnder -2 218 858 1 527 182-3 753 411-2 226 229-7 371-2 137 038 Pensionskostnader m.m. *) -90 900-90 900-90 900 0-99 881 Ferie- och uppehållslöneskuld 759 759 759 2 742 Verksamhetens intäkter/kostnader -2 309 758 1 527 182-3 843 552-2 316 369-6 611-2 234 177 Reserverat eget kapital *) -35 244-35 244-35 244-23 833 varav reserverade pensionskostnader -14 690-14 690-14 690 Realisationsvinster/förluster 185 185 185 1 628 Finansiering 2 319 758 2 965 171-534 417 2 430 754 110 996 2 388 723 TOTALT 10 000 4 492 538-4 413 213 79 326 69 326 132 340 *) Bokslut 2011, reserverade pensionskostnader på 14 690,4 tkr redovisas på raden Reserverat eget kapital, inte på raden Pensionskostnader. Anmärkning: beloppen i tabellen är avrundade och summerar därför inte exakt. 70
Investeringar per verksamhet Verksamhetsområde Tusentals kronor 2011 Budget 2011 Bokslut 2011 Avvikelse 2010 Bokslut Netto Inkomst Utgift Netto Netto Netto Kommunstyrelsen m.m. -12 615-1 759-1 759 10 856-1 524 Stadsbyggnadsnämnden *) -156 693 82-64 888-64 806 91 887-86 485 Affärsverksamheten -700-320 -320 380-193 Kultur- och fritidsnämnden -15 905-9 045-9 045 6 860-11 222 Barn- och utbildningsnämnden -7 100-3 405-3 405 3 695-2 582 Kompetensnämnden -300 0 0 300 0 Socialnämnden -400 0 0 400-100 Gem. familjerättsnämnden för Solna och Sundbyberg -100 0 0 100 0 Omvårdnadsnämnden -1 500-1 488-1 488 12-2 552 Miljö- och hälsoskyddsnämnden -100 0 0 100 0 SUMMA NÄMNDER -195 413 82-80 904-80 823 114 590-104 658 Exploateringsverksamheten 0 4 726-40 808-36 082-36 082-29 195 TOTALT -195 413 4 808-121 712-116 905 78 508-133 853 *) Stadsbyggnadsnämnden, exploateringsverksamheten som finansierats med exploateringsbidrag/gatukostnadsersättning ingår inte i raden, utan redovisas på separat rad i investeringsbudgetens avräkning. Anmärkning: I budget ingår även överförda anslag från 2010 sammanlagt 39 408 tkr. Beloppen i tabellen är avrundade och summerar därför inte exakt. 71
Noter - sammanställd redovisning Not 9. Finansiella intäkter (tkr) 2011 2010 intäktsräntor m.m. 72 024,2 81 629,4 avyttring två fastigheter i Signalisten 481 505,0 Summa 72 024,2 563 134,4 Not 10. Finansiella kostnader (tkr) kostnadsräntor -91 912,7-95 253,0 ränta på pensionsavsättning -4 089,0-2 950,0 Summa -96 001,7-98 203,0 Not 11. Jämförelsestörande finasiella kostnader (tkr) ränta pensionsavsättning, sänkt diskonteringsränta -15 977,0 Summa -15 977,0 Not 12. Värdeökning/värdeminskning värdepapper (tkr) värdeökning (reversering), värdeminskning -38 884,8 27 344,1 Summa -38 884,8 27 344,1 Not 14. Justeringsposter löpande verksamhet (mkr) förändring pensionsavsättningar 20,6 15,4 förändring övriga avsättningar -10,2-41,5 avskriven fordran från Byggforskningsrådet -2,1 övriga ej rörelsekapitalpåverkande poster 11,0-10,1 reavinst försäljning av finansiell anläggningstillgång -11,2-10,7 reaförlust försäljning av finansiell anläggningstillgång 13,3 21,2 realistionsförlust/-vinst (netto) -0,2-1,6 Summa 21,3-27,3 Not 16. Immateriella anläggningstillgångar (tkr) ingående bokfört värde 16 772,3 43 599,1 årets investeringar 1 397,5 2 127,2 årets avskrivningar -6 771,5-6 729,4 utrangeringar/försäljningar -22 224,6 koncernjustering 0,1 Summa 11 398,4 16 772,3 2011 2010 Not 17. Mark, byggnader och tekniska anläggningar (tkr) ingående bokfört värde 4 082 987,1 3 694 876,7 årets investeringar 611 889,2 646 254,0 årets investeringsbidrag/vidarefakturering -4 807,5-8 480,3 årets avskrivningar -158 885,9-151 172,5 utrangeringar/försäljningar/överföring -185 444,9-95 850,0 koncernjustering -9,0-2 640,8 Summa 4 345 729,0 4 082 987,1 Not 18. Maskiner och inventarier (tkr) ingående bokfört värde 58 271,9 58 982,5 årets investeringar 11 751,0 13 491,5 årets avskrivningar -13 638,8-13 295,7 utrangeringar/försäljningar/överföring 200,9-141,3 koncernjustering -765,1 Summa 56 584,9 58 271,9 Not 19. Finansiella anläggningstillgångar (tkr) aktier 7 331,3 8 648,8 svenska aktier (kapitalförvaltning) 206 053,3 189 512,6 globala aktier (kapitalförvaltning) 425 132,1 383 533,8 obligationer (kapitalförvaltning) 891 599,3 1 027 667,7 certifikat (kapitalförvaltning) 387 593,6 430 946,8 värdereglering (kapitalförvaltning) -101 599,9-62 715,1 andelar 4 620,2 122,8 bostadsrätter 4 116,0 4 116,0 kapitalförsäkring 3 118,0 3 692,0 grundfondskapital Stiftelsen Filmstadens Kultur 5 000,0 5 000,0 långfristiga fordringar 38 035,8 2 937,6 Summa 1 870 999,7 1 993 463,0 Not 25. Eget kapital (tkr) ingående eget kapital 3 585 947,5 2 967 096,2 årets resultat 42 071,7 619 986,6 byte redovisningsprincip avsättningar år 2011 10 505,9-1 135,3 Utgående eget kapital 3 638 525,1 3 585 947,5 72
2011 2010 Not 30. Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna (tkr) Ingående värde förpliktelser avseende pensionsförmåner intjänade före 1998 i staden (inkl. löneskatt) 1 171 828,0 1 212 881,0 intjänade före 1998 i Käppalaförbundet 2 956,2 2 937,4 försäkring IPR *) -11 908,0 ränteuppräkning *) 22 000,0 basbeloppsuppräkning *) -5 844,0 ändrade försäkringstekniska grunder 73 327,0 pensionsutbetalningar -44 286,0-38 019,0 förändring löneskatt 19 469,0-8 015,0 aktualisering *) -1 715,0 bromsen *) -14 064,0 övrig post *) 51 208,5 16 512,0 Utgående pensionsförpliktelse 1 274 502,7 1 174 765,4 *) Särredovisning av dessa poster inte möjlig då staden bytt pensionsadministratör i maj 2011. Pensionsförpliktelser till förtroendevalda m.fl. Pensionsåtaganden för visstidspension och ålderspension 32 203,7 25 356,0 pensionsåtaganden för Norrenergi & Miljö AB 4 677,0 5 538,0 Summa 1 311 383,4 1 205 659,4 Not 31. Övriga ansvarsförbindelser (tkr) gentemot kommunens företag (koncerninterna) 2 684 916,7 2 142 274,2 övriga borgensförbindelser 4 893,2 5 213,6 garantifond Fastigo 375,1 384,0 Summa 2 690 185,0 2 147 871,8 Total ansvarsförbindelse 4 001 568,4 3 353 531,2 Garantiförpliktelser (tkr) Käppalaförbundet 196 840,2 206 025,2 Kommunalförbundet Norrvatten 65 780,6 61 195,0 Solna stad har som delägare av Käppalaförbundet och Kommunalförbundet Norrvatten garantiförpliktelser för förbundens lån motsvarande ägarandelen. Stadens garantiförpliktelser uppgår till 196,8 mkr respektive 65,8 mkr. Råsunda Förstads AB har ställt ut kapitaltäckningsgaranti till dotterbolag. 73
Noter - resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning Not 1. Verksamhetens intäkter (tkr) 2011 2010 försäljningsmedel 20 948,5 20 561,5 taxor och avgifter 193 650,7 180 470,9 hyror och arrenden 102 440,8 94 869,0 bidrag 225 685,7 251 579,6 försäljning av verksamhet och entreprenader 89 688,6 83 512,7 Summa 632 414,3 630 993,7 Not 2. Jämförelsestörande intäkter (tkr) realisationsvinster 185,3 1 628,0 exploateringsfastigheter 66 689,7 33 631,6 Summa 66 875,0 35 259,6 Not 3. Verksamhetens kostnader (tkr) personal -989 128,0-970 000,6 varav pensionskostnader -90 900,0-99 880,8 varav pensionskostnader som reserverats i eget kapital -14 690,4 bidrag -107 069,6-105 342,3 entreprenader och köp av verksamhet (exklusive husbyggnads-, anläggningsoch underhållsentreprenader) -1 357 230,8-1 303 371,9 konsulttjänster -34 238,9-35 910,8 lokal- och markhyror, fastighetsservice -121 695,8-115 640,7 övriga verksamhetskostnader, underhållsmaterial m.m. -158 295,4-156 321,8 Summa -2 767 658,5-2 686 588,1 Not 4. Jämförelsestörande kostnader (tkr) strukturomvandlingskostnader -11 773,1-13 507,8 strukturella utvecklingsinsatser -8 780,5-8 851,1 projekt kompetensutveckling Solnas medarbetare -337,8 särskilda sysselsättningsinsatser -347,5 utbildningsinsatser ungdomar -325,6 sommarjobbssatsning ungdomar -463,5 utrangeringar -287,5 reaförlust -21,3 avskriven långfristig skuld till Byggforskningsrådet 2 050,0 Summa -18 503,5-24 142,0 2011 2010 Not 5. Avskrivningar (tkr) Planenliga avskrivningar på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärden immateriella anläggningstillgångar -5 808,1-5 542,7 markreserv -195,1-137,9 verksamhetsfastigheter -42 846,8-38 771,0 fastigheter för affärsverksamhet -679,4-713,2 publika fastigheter -15 386,3-14 436,4 varav avskrivningar som matchas med gatukostnadsersättning -1 529,8-969,6 fastigheter för annan verksamhet -3 420,8-3 412,0 inventarier -11 171,9-11 144,2 Summa -79 508,4-74 157,3 Not 6. Nedskrivningar (tkr) inventarier -963,4 andelar Sweden Arena Management -3 108,3 Summa -963,4-3 108,3 Not 7. Skatteintäkter (tkr) Skatteintäkter preliminär skatteinbetalning 2 523 604,3 2 398 571,1 preliminär slutavräkning innevarande år 49 404,7 30 464,0 slutavräkningsdifferens föregående år 9 626,4 1 675,3 Summa 2 582 635,4 2 430 710,4 Not 8. Generella statsbidrag (tkr) Bidragsintäkter regleringsbidrag 69 556,1 17 141,8 kommunal fastighetsavgift, prel. 84 439,5 84 439,5 prognostiserad förändring 2011 237,0 prognostiserad förändring 2010 1 669,4 korrigering progn. förändring 2010-2 944,8 korrigering progn. förändring 2009-1 017,7 Summa fastighetsavgift 81 731,7 85 091,2 tillfälligt konjunkturstöd 65 148,8 Bidragskostnader utjämningsavgift inkomstutjämning -145 020,2-101 613,4 utjämningsavgift kostnadsutjämning -256 877,5-232 421,6 utjämningsavgift LSS -114 268,5-107 383,9 Summa -364 878,4-274 037,1 74
Not 9. Finansiella intäkter (tkr) 2011 2010 utdelning på aktier i koncernföretag 237,5 1 635,7 utdelning på aktier 12 032,8 13 073,9 ränteintäkter 72 271,8 63 071,4 realisationsvinst 11 202,2 10 716,7 fondrabatt kapitalförvaltning m.m. 2 471,8 2 354,8 borgensavgifter 4 958,9 5 006,4 Summa 103 175,0 95 859,0 Not 10. Finansiella kostnader (tkr) räntekostnader -1 083,4-535,5 realisationsförlust -13 297,9-21 190,2 ränta på pensionsavsättning -4 089,0-2 950,0 förvaltningsarvode, bankavgifter m.m. -929,7-1 117,8 Summa -19 400,1-25 793,5 Not 11. Jämförelsestörande finansiella kostnader (tkr) ränta pensionsavsättning, sänkt diskonteringsränta, RIPS07-15 977,0 Summa -15 977,0 Not 12. Värdeökning/-minskning värdepapper (tkr) Värdeökning (reversering), värdeminskning -38 884,8 27 344,1 Summa -38 884,8 27 344,1 Not 13. Realisationsvinster (tkr) fastigheter och anläggningar 184,1 1 625,0 inventarier 1,2 3,0 Summa 185,3 1 628,0 Not 14. Justeringsposter (mkr) 2011 2010 justering av ej rörelsekapitalpåverkande poster: förändring pensionsavsättning 20,2 12,3 förändring övriga avsättningar -10,5-11,9 omföring exploateringsområde till omsättningstillgång 6,4 avskriven fordran från Byggforskningsrådet -2,1 utrangering inventarier 0,3 resultatförd felaktig pågående investering 0,1 byte redovisningsprincip mot eget kapital 10,5-1,1 realisationsförlust/- vinst (netto) -0,2-1,6 reavinst försäljning av finansiell anläggningstillgång -11,2-10,7 reaförlust försäljning av finansiell anläggningstillgång 13,3 21,2 Summa 26,4 8,5 Not 15. Försäljning av anläggningstillgångar (tkr) inventarier 1,2 28,4 fastigheter 500,0 1 895,0 Summa 501,2 1 923,4 Not 16. Immateriella anläggningstillgångar (tkr) ingående bokfört värde 16 771,7 20 063,7 årets investeringar 1 397,5 2 127,2 årets avskrivningar -5 808,1-5 542,7 utrangering/nedskrivning -963,4 överföring från/till annat slag av tillgång 123,6 Summa 11 397,8 16 771,7 Immateriella anläggningstillgångar (tkr) anskaffningsvärde 35 815,5 34 418,0 ackumulerade avskrivningar enligt plan -23 454,3-17 646,3 ackumulerade nedskrivningar -963,4 Restvärde 11 397,8 16 771,7 75
2011 2010 Not 17. Mark, byggnader och tekniska anläggningar (tkr) ingående bokfört värde 1 289 526,0 1 223 268,1 årets investeringar 112 190,0 132 939,1 årets investeringsbidrag/vidarefakturering -4 807,5-8 480,3 årets avskrivningar -62 528,4-57 470,4 utrangeringar/försäljningar -315,9-517,0 överföring från/till annat slag av tillgång -6 427,1-123,6 resultatförd felaktig pågående investering -89,9 Summa 1 327 637,0 1 289 526,0 varav markreserv, exploateringsverksamhet 109 855,4 102 086,1 varav verksamhetsfastigheter 662 197,3 670 306,7 varav fastigheter för affärsverksamhet 5 931,7 6 291,3 varav publika fastigheter, naturreservat 381 604,7 359 865,1 varav fastigheter för annan verksamhet 146 371,3 150 108,0 varav pågående investeringar 21 676,7 868,8 Summa 1 327 637,0 1 289 526,0 varav taxeringsvärde mark 69 467,7 70 622,4 varav taxeringsvärde byggnader 60 882,0 60 873,0 Totalt taxeringsvärde 130 349,7 131 495,4 Not 18. Maskiner och inventarier (tkr) ingående bokfört värde 48 599,9 52 564,1 årets investeringar 8 125,0 7 267,2 årets avskrivningar -11 171,9-11 144,2 utrangeringar/försäljningar -87,2 överföring från/till annat slag av tillgång 59,2 Summa 45 612,2 48 599,9 varav kommunstyrelsen 2 091,6 3 767,4 varav stadsbyggnadsnämnden 11 405,8 10 990,5 varav kultur- och fritidsnämnden 13 302,5 13 889,5 varav barn- och utbildningsnämnden 8 814,8 8 716,5 varav socialnämnden 1 859,4 2 348,2 varav gemensamma familjerättsnämnden för Solna-Sundbyberg 334,0 401,6 varav kompetensnämnden 74,9 104,8 varav omvårdnadsnämnden 7 729,3 8 381,5 Summa 45 612,2 48 599,9 Materiella anläggningstillgångar (tkr) anskaffningsvärde 2 931 546,8 2 824 485,1 ackumulerade avskrivningar enl. plan -1 283 965,4-1 212 027,1 ackumulerade nedskrivningar -274 332,2-274 332,2 Restvärde 1 373 249,2 1 338 125,9 2011 2010 Not 19. Finansiella anläggningstillgångar (tkr) aktier 298 390,1 273 490,1 svenska aktier (kapitalförvaltning) 206 053,3 189 512,6 globala aktier (kapitalförvaltning) 425 132,1 383 533,8 obligationer (kapitalförvaltning) 891 599,3 1 027 667,7 certifikat (kapitalförvaltning) 387 593,6 430 946,8 värdereglering (kapitalförvaltning) -101 599,9-62 715,1 andelar 92 966,5 89 786,5 varav andelar i Bostadsstiftelsen Signalisten 88 463,0 88 463,0 bostadsrätter 971,0 971,0 grundfondskapital Stiftelsen Filmstadens Kultur 5 000,0 5 000,0 långfristiga fordringar 708 516,7 655 166,7 Summa 2 914 622,7 2 993 360,1 Not 20. Aktier (tkr) Aktier: 2011 2010 Antal Nominellt belopp kr Råsunda Förstads AB 7 500,0 7 500,0 150 000 50 Fastighets AB Falkeneraren 500,0 500,0 5 000 100 Söderhalls Renhållningsverk AB 400,0 400,0 400 1 000 Solna Tenniscenter AB 30,0 30,0 300 100 Solna Kulturskola AB 0,0 100,0 0 0 Norrenergi & Miljö AB 38 000,0 38 000,0 varav aktiekapital 8 000,0 8 000,0 800 10 000 AB Vårljus 710,0 710,0 varav aktiekapital 710,0 710,0 7 100 100 Solna Vatten AB 10 000,0 10 000,0 100 100 000 Stockholmsregionens Försäkring AB 6 171,7 6 171,7 61 717 100 Ny Nationalarena AB/Råsta Administration AB 20,0 20,0 2 10 000 Arenabolaget i Solna KB 175 016,7 150 016,7 varav aktiekapital i Arenabolaget i Solna AB 16,7 16,7 167 100 Råsta Holding AB 60 025,0 60 025,0 varav aktiekapital 25,0 25,0 250 100 Sweden Arena Management KB 8 366,7 8 366,7 Nedskrivning Sweden Arena Management KB -8 350,0-8 350,0 Summa Sweden Arena Management KB 16,7 16,7 varav aktiekapital i Sweden Arena Management AB 16,7 16,7 167 100 Summa 298 390,1 273 490,1 76
2011 2010 Not 21. Långfristiga fordringar (tkr) Norrenergi AB 433 016,7 399 666,7 Råsunda Förstads AB 55 000,0 55 000,0 Solna Vatten AB 220 000,0 200 000,0 Stiftelsen Stockholms studentbostäder 500,0 500,0 Summa 708 516,7 655 166,7 Not 22. Exploateringsfastigheter m.m. (tkr) tomträtter 2 278,0 2 278,0 exploateringsfastigheter 5 417,9 132,8 Summa 7 695,9 2 410,8 Not 23. Kortfristiga fordringar (tkr) kundfordringar 58 630,6 41 613,2 varav koncerninterna kundfordringar 353,3 8 932,5 statsbidragsfordringar 41 070,2 34 340,8 fordran till renhållningskollektivet 2 254,4 förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 53 333,0 53 020,7 upplupna skatteintäkter 89 495,1 30 464,0 mervärdesskatt 23 772,1 26 648,9 andra fordringar 12 840,4 12 893,2 Summa 281 395,8 198 980,8 Not 24. Kassa och bank (tkr) plusgirokonton 23,2 10,6 bankkonton 222 650,1 222 616,1 likvida medel kapital-/likviditetsförvaltning 2 583,5 4 187,4 Summa 225 256,8 226 814,1 Not 25. Eget kapital (tkr) ingående eget kapital 3 840 180,1 3 708 975,2 årets resultat 79 325,7 132 340,2 byte redovisningsprincip avsättningar år 2011 10 505,9-1 135,3 varav reserverat i bokslut 2011 120 000,0 Utgående eget kapital 3 930 011,7 3 840 180,1 kvar av reservation (se tilläggsupplysning) 589 829,5 507 441,9 Byte redovisningsprincip 2010 gällande renhållningsverksamhet. Not 26. Avsättningar för pensioner (tkr) 2011 2010 ingående avsättning (inkl. löneskatt) exkl. ÖKSAP 144 431,0 130 685,0 nya förpliktelser under året 25 655,0 15 317,0 varav nyintjänad pension *) 13 311,0 varav ränte- och basbeloppsuppräkning 3 291,0 2 374,0 varav ändring av försäkringstekniska grunder 12 858,0 varav övrig post *) 9 506,0-368,0 årets utbetalningar -4 931,0-4 254,0 förändring av löneskatt 5 027,0 2 683,0 avsättning pensioner exkl. omstruktureringskostnader 170 182,0 144 431,0 *) Särredovisning av dessa poster inte möjlig då staden bytt pensionsadministratör i maj 2011. ingående avsättning ÖKSAP, omstrukturering, (inkl. löneskatt) 18 493,0 19 975,0 nya förpliktelser under året 2 272,0 5 915,0 varav arbetstagare som pensionerats 2 052,0 5 613,0 varav ränte- och basbeloppsuppräkning 272,0 259,0 varav ändring av försäkringstekniska grunder 93,0 varav övrig post -145,0 43,0 årets utbetalningar -6 734,0-7 108,0 förändring av löneskatt -1 082,0-289,0 avsättning pensioner omstruktureringskostnader 12 949,0 18 493,0 Summa avsättningar pensioner 183 131,0 162 924,0 varav förmånsbestämd ålderspension 141 153,0 116 944,8 varav särskild avtalspension 415,0 varav pension till efterlevande 1 687,0 841,2 varav pension enligt PA-KL 26 866,0 25 470,8 varav visstidspension 476,0 759,2 varav särskild ålderspension/ avtalspension enl. överenskommelse 12 949,0 18 493,0 Aktualiseringsgrad i procent 96,0 89,0 Antal visstidsförordnanden 2 2 77
Not 27. Andra avsättningar (tkr) 2011 2010 Summa ingående andra avsättningar 22 768,8 34 650,6 Summa ianspråktaget -244,9-12 818,5 Summa årets avsättningar 263,4 936,7 Byte redovisningsprincip *) -10 505,9 Summa utgående avsättning 12 281,4 22 768,8 *)Byte redovisningsprincip RKR 10.2 Avsättningar och ansvarsförbindelser. Tilläggsupplysning andra avsättningar: IB avsättning marksanering 1 000,0 1 000,0 byte redovisningsprincip -1 000,0 UB 0,0 1 000,0 IB avsättning exploatering 9 505,9 17 708,4 ianspråktaget -8 202,5 byte redovisningsprincip -9 505,9 UB 0,0 9 505,9 IB avsättning moms gatuparkering för år 2009 4 389,5 ianspråktaget -4 389,5 årets avsättning 0,0 UB 0,0 IB avsättning naturreservat Igelbäcken 10 039,8 9 956,6 ianspråktaget, reservatets skötsel -226,9-190,0 årets avsättning, kapitaliserad ränta 255,1 273,2 UB 10 068,0 10 039,8 IB tvistiga skulder socialförvaltningen 116,6 0,0 ianspråktaget, avgjorda tvister 0,0 0,0 årets avsättning 0,0 116,6 UB 116,6 116,6 IB tvistiga skulder omvårdnadsförvaltningen 2 106,5 1 596,1 ianspråktaget, avgjorda tvister -18,0-36,5 årets avsättning 8,3 546,9 UB 2 096,8 2 106,5 2011 2010 Not 28. Långfristiga skulder (tkr) anläggningslån 2 050,0 Fastighets AB Falkeneraren 500,0 500,0 Kulturskolan AB 101,3 Långfristiga skulder 500,0 2 651,3 Förutbetalda intäkter som regleras över flera år: *) gatukostnadsersättningar pågående 184 181,8 165 801,9 gatukostnadsersättningar aktiverat 67 548,5 47 987,3 Förutbetalda intäkter som regleras över flera år: 251 730,3 213 789,2 Summa långfristiga skulder 252 230,3 216 440,5 *) Gatukostnadsersättningar över 3 mkr periodiseras linjärt under samma nyttjandetid som motsvarande tillgång (33 år). Aktivering sker när byggnation i området är färdigställt. Tilläggsupplysning förutbetalda intäkter per exploateringsprojekt (tkr) Rudan 4 500,0 4 500,0 Stora Frösunda 9 500,0 9 500,0 Ulriksdalsfältet, förskott kommeriella lokaler 50 000,0 50 000,0 Ulriksdalsfältet, detaljplan 1 86 309,9 86 309,9 Västerjärva, kv Grönlingen 5 492,0 5 492,0 Huvudsta kv Rovan 2 000,0 2 000,0 Signalen 8 000,0 8 000,0 KS-KI Solnavägen 2 519,9 Kv Rödlöken, ombyggnad Storgatan 6 000,0 Kv Laboratoriet, Ingenting området 2 160,0 Kv Uarda 7 700,0 Repslagaren (aktiverat) 10 790,7 11 138,7 Frösunda park, gator och vägar (aktiverat) 43 909,3 36 848,6 Kv Laboratoriet, Ingenting området, förbindelseväg nord-syd (akiverat) 12 848,5 Summa 251 730,3 213 789,2 78
Not 29. Kortfristiga skulder (tkr) 2011 2010 upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 144 844,9 136 373,7 varav övertidsskuld inkl. sociala avgifter 4 632,6 5 261,2 varav semesterlöneskuld inkl. sociala avgifter 52 749,7 52 886,4 varav exploateringsbidrag, gatukostnadsersättning *) 3 726,3 2 989,6 förutbetalda skatteintäkter 77 388,3 upplupna pensionskostnader, avgiftsbestämd del 30 605,0 29 821,0 upplupen löneskatt pensioner avgiftsbestämd del 14 597,1 14 132,9 skulder till renhållningskollektivet 156,9 skulder till koncernföretag 33 467,1 52 947,5 leverantörsskulder 171 786,5 177 682,7 varav koncerninterna leverantörsskulder 2 820,1 4 023,8 personalens källskatt, arbetsgivaravgifter 29 906,0 29 561,0 skulder till staten 6 062,4 11 166,3 andra kortfristiga skulder 4 695,0 4 919,8 Summa 435 964,0 534 150,0 *) Tilläggsupplysning exploateringsbidrag, gatukostnadsersättning under 3,0 mkr Juvenalen 537,3 537,3 Akademiska Hus, upprustning Solnavägen till konto 23920 år 2011 318,9 Ametisten, nytt busstorg, slutreglering 2011 108,0 Huvudstaleden, trafikutredning, slutreglering 2011 147,0 Turkosen, slutreglering 2011 348,5 Sparrisen 1 000,0 förutbetalda gatukostnadsersättningar som regleras nästa år 2 189,0 1 529,9 Summa 3 726,3 2 989,6 2011 2010 Not 30. Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna (tkr) ingående värde förpliktelser avseende pensionsförmåner intjänade före 1998 (inkl. löneskatt) 1 171 828,0 1 212 881,0 försäkring IPR *) -11 908,0 ränteuppräkning *) 22 000,0 basbeloppsuppräkning *) -5 844,0 ändrade försäkringstekniska grunder 73 327,0 pensionsutbetalningar -44 286,0-38 019,0 förändring löneskatt 19 469,0-8 015,0 aktualisering *) -1 715,0 bromsen *) -14 064,0 övrig post *) 51 208,5 16 512,0 Utgående pensionsförpliktelse 1 271 546,5 1 171 828,0 Aktualiseringsgrad i procent 96,0 89,0 *) Särredovisning av dessa poster inte möjlig då staden bytt pensionsadministratör i maj 2011. Pensionsförpliktelser till förtroendevalda m.fl. pensionsåtaganden för visstidspension och ålderspension 32 203,7 25 356,0 Summa 1 303 750,2 1 197 184,0 Antal förtroendevalda 6 6 Pensionsåtagandet för stadens andel i Solna Sundbybergs brandförsvarsförbund har lösts in 2009 då pensionsförsäkring tecknats med KPA. Inga överskottsmedel finns i försäkringen. Not 31. Övriga ansvars- och borgensförbindelser borgensåtagande mot kommunens företag (koncerninterna) 2 684 916,7 2 142 274,2 varav Norrenenergi AB 154 390,0 154 291,7 varav Norrenenergi & Miljö AB *) 1 466 666,7 1 066 666,7 varav Signalisten 800 000,0 800 000,0 varav Arenabolaget i Solna KB 263 860,0 121 315,8 övriga borgensförbindelser 4 893,2 5 213,6 Summa 2 689 809,9 2 147 487,8 Total ansvarsförbindelse 3 993 560,1 3 344 671,8 *) En kapitaltäckningsgaranti för Norrenergi & Miljö AB på 400,0 mkr har ställts ut 2011. 79
Solna stad har i augusti 2011 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 267 kommuner som per 2011-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Solna kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2011-12-31 uppgick Kommuninvest Sverige AB:s totala förpliktelser till 224 781 496 815 kronor och totala tillgångar till 223 342 743 649 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 807 948 127 kronor och andelen av de totala tillgångarna till 802 158 166 kronor. 2011 2010 Tilläggsupplysning operationell leasing (mkr) Framtida hyres-/leasingavgifter (avtalstid längre än 3 år) hyreskostnad inom ett år 67,9 62,5 hyreskostnad senare än ett år men inom fem år 283,4 143,3 hyreskostnad senare än fem år 9,0 11,0 Summa hyreskostnad 360,2 216,8 Kostnadsförd årets hyreskostnad 69,2 62,6 Tilläggsupplysning reserverat eget kapital (tkr) (se not 25) Omstrukturering: reserverat för omstrukturering i 2000 års bokslut 120 000,0 120 000,0 ianspråktaget år 2001-2005 -119 911,8-119 911,8 reserverat för omstrukturering i 2005-2007 och 2009 års bokslut 176 000,0 176 000,0 ianspråktaget 2006-2010 -98 204,4-98 204,4 ianspråktaget 2011-11 773,1 Summa omstrukturering 66 110,7 77 883,8 Pensioner: reserverat för pensioner i 2005-2008 års bokslut 330 700,0 330 700,0 ianspråktaget 2009-29 490,8-29 490,8 ianspråktaget 2011-14 690,4 Summa pensioner 286 518,8 301 209,2 2011 2010 Särskilda sysselsättningsinsatser (2009-2010): reserverat för sysselsättningsinsatser i 2008 års bokslut 4 000,0 ianspråktaget 2010-1 136,6 Avslutat, reservation upphör 101231 2 863,4 Strukturella utvecklingsinsatser (2010-2011): reserverat för utvecklingsinsatser i 2009 års bokslut 20 000,0 20 000,0 ianspråktaget 2010-8 851,1-8 851,1 ianspråktaget 2011-8 780,5 Avslutat, reservation upphör 111231 2 368,4 11 148,9 Strukturella utvecklingsinsatser (2011-2012): reserverat för utvecklingsinsatser i 2010 års bokslut 17 200,0 17 200,0 Summa strukturella utvecklingsinsatser 17 200,0 17 200,0 Strukturella utvecklingsinsatser (2012-2013): reserverat för utvecklingsinsatser i 2011 års bokslut 20 000,0 Summa strukturella utvecklingsinsatser 20 000,0 Strukturella utvecklingsinsatser, medfinansiering infrastrukturella investeringar reserverat för medfinansiering 2010 års bokslut 100 000,0 100 000,0 Strukturella utvecklingsinsatser, stadens utbyggnad (2012-2015) reserverat för stadens utbyggnad i 2011 års bokslut 100 000,0 Totalt kvar av reservation i eget kapital 589 829,5 507 441,9 Anmärkning: beloppen i tabellerna är avrundade och summerar därför inte exakt. Kompetensutveckling Solnas medarbetare (2009-2010): reserverat för kompetensutveckling i 2008 års bokslut 4 000,0 ianspråktaget 2009-746,8 ianspråktaget 2010-337,8 Avslutat, reservation upphör 101231 2 915,4 80
Redovisningsprinciper God redovisningssed och rättvisande bild Tillämpade uppställningar och redovisningsprinciper överensstämmer med den kommunala redovisningslagen. Staden strävar efter att följa god redovisningssed. Staden följer de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i allt väsentligt rekommendation nr 18 samt rekommendation nr 8.2, Sammanställd redovisning. Byte av redovisningsprincip Staden ändrade redovisningsprincip 2011 enligt RKR rekommendation nr 10.2 Avsättningar och ansvarsförbindelser. Den nya rekommendationen innebär att avsättningar endast får göras på legala förpliktelser. Staden har haft som rutin att avsätta ca 1,5 procent av köpeskillingen från försäljning av exploateringsfastigheter inför slutreglering. I och med den nya rekommendationen har dessa informella avsättningar på 10,5 mkr reglerats mot ingående eget kapital. Skatteintäkter Skatteintäkterna har periodiserats i enlighet med rekommendation nr 4.2 från RKR. Enligt rekommendationen ska kommunalskatten periodiseras och redovisas det inkomstår då den beskattningsbara inkomsten intjänats. Årets resultat har påverkats av en positiv slutavräkning avseende 2010 på 9,6 mkr samt en positiv prognos för slutavräkning 2011 på 49,4 mkr (enligt decemberprognos från SKL, cirkulär 11:60). Pensioner Stadens pensionsförpliktelse redovisas enligt den s.k. blandmodellen. Den del av pensioner till personalen som kan hänföras till den avgiftsbestämda delen har särredovisats och klassificerats som kortfristig skuld i balansräkningen. Övriga pensionsåtaganden som avser pensioner intjänade från 1998 på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp, visstidspension samt särskild ålders-/avtalspension redovisas som avsättningar i balansräkningen. Pensionsåtaganden före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Pensionsförpliktelserna är beräknade enligt RIPS07 av Skandia. Pensionsberäkning för förtroendevaldas ålderspension och visstidspension har lämnats tidigare av dåvarande pensionsadministratör KPA. Staden har valt att lägga skulden som ansvarsförbindelse. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande intäkter eller kostnader är av engångskaraktär. De ska uppgå till väsentligt belopp och är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser med andra perioder. Staden redovisar intäkter från försäljning av anläggningstillgångar och exploateringsmark, kostnader för främst omstrukturering och övriga kostnader som är reserverat i eget kapital som jämförelsestörande. Upplysningar om dessa poster lämnas i not. Tillgångar i balansräkningen Materiella och immateriella anläggningstillgångar har i balansräkningen tagits upp till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter en egen bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. Viss vägledning finns i Svenska Kommunförbundet förslag till avskrivningstider samt RKR skrift om avskrivningar (december 2009). Avskrivning påbörjas när investeringen är färdigställd, slutbesiktigad och/eller när tillgången tas i bruk. Använda avskrivningstider: Immateriella anläggningstillgångar 3-5 år Verksamhetsfastigheter 10-50 år Fritidsanläggningar 7-33 år Gator, parker, planteringar 10-33 år Inventarier, maskiner, datorer 3-20 år Konst obegränsad livslängd Mark obegränsad livslängd Internräntan beräknas på bokfört värde till 4,3 procent under 2011. Beloppsgränsen för att skilja mellan förbrukningsoch kapitalinventarier i Solna stad är ett prisbasbelopp, vilket är 42 800 kr för 2011. Beloppsgränsen för att skilja mellan driftkostnader och investeringsutgifter på fastigheter och anläggningar är också ett prisbasbelopp. Staden följer god redovisningssed enligt vilken värdepapper och fonder i stadens medelsförvaltning värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Exploatering Exploateringsfastigheter och tomträttsfastigheter som ska avyttras klassificeras som en omsättningstillgång. Utgångspunkten för omklassificeringen av en exploateringsfastighet från anläggnings- till omsättningstillgång är att detaljplanen för området vunnit laga kraft och avtal upprättats med exploatör. För tomträtter utgör fullmäktiges beslut att erbjuda tomträttsinnehavaren att friköpa marken utgångspunkten för omklassificeringen från anläggnings- till omsättningstillgång. För exploateringsfastigheter bokförs intäkten på tillträdesdagen efter det att kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Intäkter vid försäljning av tomträttsfastigheter bokförs senast vid tillträdesdagen. Gatukostnadsersättningar och övriga investeringsbidrag Enligt RKR rekommendation nr 18 Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar ska alla investeringsbidrag som avser att täcka investeringsutgifter bokföras initialt som en skuld. Inkomsten intäktsförs sen proportionellt i förhållande till nedlagda utgifter och beräknad nyttjandeperiod för de olika investeringsobjekten. Staden redovisar alla inkomster från exploateringsverksamheten i form av exploateringsbidrag, gatukostnadsersättning som långfristig skuld. Staden avviker från rekommendationen vad gäller investeringsbidrag och gatukostnadsersättning under 3 mkr som nettoredovisas i investeringsredovisningen. Avsättningar Avsättningar redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig förpliktelse men där belopp eller tidpunkt för betalning är osäker. Den största posten utgörs av pensionsavsättningar. Staden har från 2011 ändrat redovisningsprincip i enlighet med RKR nr 10.2 Avsättningar och ansvarsförbindelser. 81
Sammanställd redovisning Enligt den kommunala redovisningslagen ska årsredovisningen även omfatta sådan verksamhet som bedrivs av andra juridiska personer. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en samlad bild av nämndernas och bolagens verksamheter och ekonomiska ställning. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att det egna kapital som förvärvats vid anskaffningstillfället elimineras. Med proportionell konsolidering menas att endast ägda andelar av dotterföretagens räkenskaper tas med i den sammanställda redovisningen. Företag där staden har mer än ca 20 procent av rösterna och där inflytandet får anses vara betydande konsolideras. Även företag med en ägarandel av knappt 20 procent konsolideras om stadens inflytande i företagen anses vara betydande. Helägda bolag vars storlek är ringa konsolideras inte. Koncerninterna kostnader och intäkter samt fordringar och skulder elimineras. Dotterbolagens obeskattade reserver beaktas i balansräkningen som eget kapital. I resultaträkningen återförs dotterbolagens bokslutsdispositioner. Skatteskuld i obeskattade reserver redovisas som avsättning i den sammanställda redovisningen. Den sammanställda redovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med Rekommendation 8:2 från RKR. Skillnader i redovisningsprinciper mellan företagen och staden kan förekomma på grund av att olika rekommendationer tillämpas för staden respektive företagen. Huvudmetoden är att varje enskilt koncernföretag ska konsolideras för sig. Som alternativ metod kan civilrättsliga underkoncerners bokslut konsolideras förutsatt att nödvändiga justeringar görs. I den sammanställda redovisningen har den alternativa metoden använts. Entreprenader och köp av verksamhet Enligt RKR nr 8.2 Sammanställd redovisning ska kommunala uppdragsföretag redovisas i förvaltningsberättelsen. Ett uppdragsföretag är en annan juridisk person till vilken kommunen med stöd av kommunallagen överlämnat vården av en kommunal angelägenhet, men där överlämnandet skett på ett sätt så att ett betydande inflytande inte erhållits. Bland uppdragsföretagen ingår: Andra samägda företag: företag där kommunens röstandelar understiger 20 procent. Kommunala entreprenader: företag som helt ägs av andra juridiska personer än kommunen och till vilken kommunen överlämnat vården av en kommunal angelägenhet. Det ska finnas ett avtal mellan kommunen och entreprenören om att denna ska bedriva kommunal verksamhet av större omfattning. Kommunen har ett huvudansvar för att tjänsterna erbjuds kommunmedborgarna och verksamheten skulle annars utförts i egen regi. Enligt definitionen räknas inte verksamhet som köpts av annan kommun till entreprenader. Inte heller friskolor definieras som entreprenad eftersom de tillkommer genom avtal med staten. Staden avviker från rekommendationen och redovisar även köp av stödverksamhet samt ersättning till friskolor och andra kommuner som köp av verksamhet. 82
BILAGA - Kommunfullmäktiges verksamhetsmål Gemensamma verksamhetsanknutna mål för staden I Solna stads verksamhetsplan och budget för 2011 finns ett antal prioriterade målområden, inriktningsmål och effektmål som har sin utgångspunkt i visionen om det hållbara Solna, som förenar en stark ekonomisk tillväxt med miljöhänsyn och god social utveckling. De fyra prioriterade målområdena är; Ekonomisk tillväxt, Livsmiljö, Trygghet och omsorg samt Kunskap och livslångt lärande. För varje målområde finns ett antal stadsövergripande inriktningsmål, som uttrycker den inriktning för ett prioriterat område som staden ska sträva efter att uppnå. Varje inriktningsmål mäts utifrån ett antal relevanta effektmål. Målområde - Ekonomisk tillväxt Solna ska vara en stad, som kännetecknas av hög ekonomisk tillväxt. Det är genom en hög tillväxttakt som resurser skapas för att förbättra solnabornas levnadsstandard och utveckla samhällsservicen. Det är en nödvändig förutsättning för att kunna trygga ett fortsatt välstånd. Det ställer krav på Solna att vara en attraktiv stad för boende, företag och besökare. Solna ska kunna erbjuda goda boende- och livsmiljöer, som gör att dagens solnabor trivs och stannar kvar samt att nya solnabor lockas att bosätta sig i staden. Solna ska också kunna erbjuda företag goda förutsättningar att starta, etableras och växa. Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentarer Solna ska vara Sveriges mest företagsvänliga kommun och erbjuda goda förutsättningar för ett växande näringsliv. Solna stad ska behålla sin placering som Sveriges mest företagsvänliga kommun i Svenskt Näringslivs ranking. (År 2010 placering 1). Uppfyllt Solna behåller sin förstaplacering för fjärde året i rad och det är sjätte gången under 2000-talet som Solna tar hem förstaplatsen. Solna får mycket goda betyg från de egna företagarna och höga värden på de statistiska faktorer som kompletterar enkätsvaren i Svenskt Näringslivs undersökning. Inriktningsmålet bedöms vara uppfyllt. Företagarnas nöjdhet med Solna stads service ska öka till NKI 74 i Stockholm Business Alliance serviceundersökning till år 2011. (År 2009 NKI 68 av 100). Inte uppfyllt I Stockholm Business Alliance serviceundersökning erhöll Solna nöjdkundindex 70. Jämfört med tidigare undersökning har nöjdkundindex ökat, men når inte upp till målet på 74. 83
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentarer Solna ska vara en attraktiv stad för boende och skapa goda förutsättningar för en växande befolkning. Medborgarnas nöjdhet med att bo och leva i Solna stad ska öka jämfört med 2010 i nöjdhetsindex i nästa medborgarundersökning år 2012. (År 2010 NMI 69 av 100). Inte bedömt Målet har inte mätts under året. Planering av förskoleutbyggnad och skola pågår. En flerårig plan för upprustning av skola och förskola ska kommuniceras ut till medborgarna. Ökad tillgänglighet till stadens tjänster genom e-tjänster. Solna är den näst bästa svenska kommunen att ha familj i. Det framgår av nyhetsmagasinet Fokus årliga rankning. Av samtliga 290 kommuner rankas Solna totalt som landets 8:e bästa kommun att bo i, det innebär en klättring på drygt 100 placeringar jämfört med 2010- års ranking. Fokus rankar landets kommuner utifrån fyra kategorier: "Att vara ung", "Att vara gammal", "Att ha familj" och "Att jobba". Medborgarnas upplevelse av hur tryggt det är i deras närområde ska öka jämfört med 2010 i nöjdhetsindex i nästa medborgarundersökning år 2012. (År 2010 NMI 61 av 100). Solnas befolkning ska minst växa till 80 000 invånare fram till år 2020. Inriktningsmålet bedöms vara delvis uppfyllt. Inte bedömt Uppfyllt Målet har inte mätts under året. Solna har under 2011 förbättrat sin position i SKL:s Öppna jämförelser inom området Trygghet och säkerhet, från plats 97 till 87 bland Sveriges 290 kommuner. Det är framför allt antalet bränder och stölder som har minskat i Solna och ligger nu klart under den förväntade nivån. I den fysiska miljön är inriktningen att skapa förutsättningar för trygghet, t.ex. genom att snabbt åtgärda och ta bort klotter, se till att gångvägar har fri sikt, genomföra trygghetsvandringar etc. Samarbete med polis, brandförsvar, SL, centrumanläggning och ideella föreningar kring arrangemang i staden sker också. Lanseringen av ny e-tjänst för felanmälan och synpunktshantering kan bidra. Befolkningsprognosen anger att Solna kommer att ha drygt 90 000 invånare år 2020. Befolkningen per december månad 2011 var 69 946 invånare. 84
Målområde - Livsmiljö Solna ska vara en stad med en god livsmiljö strategiskt belägen mellan nationalstadsparken och storstaden. Solna ska bygga vidare på dessa kvaliteter och växa på ett miljövänligt, stadsmässigt, tillgängligt och trivsamt sätt, som främjar en god miljö och hälsa. Den goda livsmiljön ska också skapa möjligheter för solnaborna att kombinera ett attraktivt boende med ett stimulerande arbete och en rik fritid. Solna ska kunna erbjuda en god samhällsservice av hög kvalitet och ett rikt kultur-, idrotts- och fritidsliv som bidrar till att skapa trivsel och välbefinnande för solnaborna. Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentarer Solna ska utvecklas på ett miljövänligt, stadsmässigt, tillgängligt och trivsamt sätt, som främjar en god miljö och hälsa för Solnaborna. Medborgarnas nöjdhet med underhåll och skötsel av gång- och cykelvägar i Solna stad ska vara i nöjdhetsindex minst 6,0 av 10 i nästa medborgarundersökning år 2012. (År 2010 5,5 av 10). Inte bedömt Medborgarnas nöjdhet med underhåll och skötsel av gator och vägar i Solna stad ska vara i nöjdhetsindex minst 6,0 av 10 i nästa medborgarundersökning år 2012. (År 2010 5,6 av 10). Medborgarnas nöjdhet med renhållningen av parker och allmänna platser i Solna stad ska vara i nöjdhetsindex minst 6,6 i nästa medborgarundersökning år 2012. (År 2010 5,8 av 10). Energianvändningen för belysning av allmän platsmark ska minska med 12 000 kwh per år. Fjärrvärmeanvändningen (graddagsjusterad kwh/m2 BRA-bruksarea) inom stadens egna fastigheter ska minska med 5 procent per år. I enlighet med SÖRAB-kommunernas gemensamma avfallsplan ska år 2012 minst 10 procent av hushållens matavfall sorteras ut för biologisk behandling (biogasproduktion). Inriktningsmålet bedöms vara delvis uppfyllt. Inte bedömt Inte bedömt Uppfyllt Inte uppfyllt Inte bedömt Målet har inte mätts under året. Nya driftentreprenader har upphandlats med start den 1 maj 2011. Skötselnivåerna i de nya entreprenaderna har höjts i syfte att öka medborgarnas nöjdhet med underhåll och skötsel av gång- och cykelvägar i Solna. Målet har inte mätts under året. Nya driftentreprenader har upphandlats med start den 1 maj 2011. Skötselnivåerna i de nya entreprenaderna har höjts i syfte att öka medborgarnas nöjdhet med underhåll och skötsel av gator och vägar i Solna. Målet har inte mätts under året. Nya driftentreprenader har upphandlats med start den 1 maj 2011. Skötselnivåerna i de nya entreprenaderna har höjts i syfte att öka medborgarnas nöjdhet med renhållningen av parker och allmänna platser i Solna. Energianvändningen har minskat med 20 000 kwh under 2011. Minskningen är ett resultat av att staden under en längre tid arbetat med att ersätta gamla armaturer med nya, mer energieffektiva armaturer. Under år 2011 minskade fjärrvärmeanvändningen med 0,6 procent. År 2011 var mängden insamlat matavfall vid årets slut 976 ton eller 15,6 procent. Den slutliga bedömningen av målet sker efter år 2012. 85
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentarer Solnaborna ska ha ett rikt och varierande kultur-, idrotts- och fritidsliv. Solna ska årligen tillhöra de fem främsta idrottskommunerna i landet i Sport och Affärers ranking. (År 2010 5:e plats). Uppfyllt I Sport och Affärers årliga ranking kom Solna stad på fjärde plats. Det är endast Stockholm, Malmö och Göteborg som kom före i listan där totalt 25 kommuner ingår. Rankingen baseras på ett antal kriterier, bl.a. förekomsten av arenor, elitidrottssatsningar, hur kommunen använder idrotten i marknadsföringen, stödet till ungdomsidrotten, näringslivets stöd till idrotten samt befolkningens intresse och aktivitetsgrad inom idrott och motion. Inriktningsmålet bedöms vara uppfyllt. Solnabornas nöjdhet med kulturlivet i staden ska i nöjdhetsindex uppgå till minst 6,5 senast år 2012. Solnabornas nöjdhet med idrotts- och fritidslivet i staden ska i nöjdhetsindex uppgå till minst 7,5 senast år 2012. Inte bedömt Inte bedömt Målet har inte mätts under året. Målet har inte mätts under året. 86
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentarer Solna stads verksamheter ska kännetecknas av hög kvalitet, kostnadseffektivitet, mångfald och tillgänglighet. Andelen av Solna stads verksamhet som sker på entreprenad och/eller i köpt verksamhet ska vara större än år 2010. (År 2009 48 procent). Uppfyllt Medborgarna ska i nästa medborgarundersökning år 2012 uppleva att de har stor valfrihet bland Solna stads tjänster. (År 2010 resultat saknas). Medborgarnas nöjdhet med Solna stads bemötande och tillgänglighet ska öka i nöjdhetsindex i nästa medborgarundersökning år 2012. (År 2010 NMI 54 av 100). Medborgarnas nöjdhet med stadens information och öppenhet ska öka i nöjdhetsindex i nästa medborgarundersökning år 2012. (År 2010 NMI 58 av 100). Antalet e-tjänster inom Solna stad ska öka. Inriktningsmålet bedöms vara delvis uppfyllt. Inte bedömt Inte bedömt Inte bedömt År 2010 uppgick andelen av Solna stads verksamhet som sker på entreprenad och/ eller i köpt verksamhet till 48,5 procent. Bokslut 2011 visar att andelen ökat till 49,0 procent. Målet har inte mätts under året. Det går att ta del av nämndhandlingar via nätet. Det finns olika kundvalssystem och antalet utförare har ökat. Arbetet med att utveckla e-tjänster fortsätter. Ett arbete pågår med att fortsätta specificera s.k. jämförtjänster, där medborgarna får hjälp att välja mellan olika tjänster inom samma område. Målet har inte mätts under året. Resultatet i medborgarundersökningen 2010 kan anses som godkänt. Jämfört med liknande kommuner var resultatet lägre än vissa och likvärdigt med andra. Arbetet med att utveckla e-tjänster pågår. Lansering av ny e-tjänst för synpunktshantering och felanmälan skedde i september. Målet har inte mätts under året. Resultatet i medborgarundersökningen 2010 kan betecknas som nöjd. Resultatet var ungefär lika jämfört med liknande kommuner. Förbättringar av Solna.se pågår. Arbetet med att utveckla e-tjänster fortsätter. Ett arbete pågår med att fortsätta specificera s.k. jämförtjänster, där medborgarna får hjälp att välja mellan olika tjänster inom samma område. Uppfyllt Antalet e-tjänster har ökat under 2011. Lanseringen av e-tjänst för inhämtning av medborgarnas synpunkter på stadens arbete och för felanmälan skedde på Solnadagen den 10 september. Arbetet med att specificera s.k. jämförtjänster, där medborgarna får hjälp att välja mellan olika tjänster inom samma område pågår. 87
Målområde - Trygghet och omsorg Solna ska vara en trygg stad för alla. Oavsett tid på dygnet ska boende, verksamma och besökare känna sig säkra och trivas i Solna. Solnaborna ska ha goda möjligheter att forma sina liv efter egna förutsättningar och känna sig som en del i arbets- och samhällslivet. Det handlar om att solnaborna ska kunna trygga sin försörjning genom eget arbete. Det handlar också om att Solna stads omsorg ska finnas som ett naturligt stöd för solnaborna i livets alla skeden. Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentarer Det ska vara tryggt att växa upp, leva och åldras i Solna. Inte bedömt Medborgarnas nöjdhet med hur tryggt och säkert det är att vistas utomhus på kvällar och nätter i Solna stad ska vara i nöjdhetsindex minst 5,9 i nästa medborgarundersökning 2012. Andelen barn och elever som är trygga ska öka i förskolan och år 3, 5 och 8 i grundskolan. (År 2010 föräldrar förskola: 92 procent, föräldrar åk 3: 86 procent, föräldrar åk 5: 83 procent, föräldrar åk 8: 87 procent, elever åk 3: 89 procent, elever åk 5: 87 procent, elever åk 8: 87 procent). Antalet barn och ungdomar som återaktualiseras för utredning inom socialtjänsten ska minska. Antalet ärenden som återaktualiseras efter samarbetssamtal inom den familjerättsliga verksamheten ska minska. Delvis uppfyllt Målet har inte mätts under året. Exempel på åtgärder som vidtagits är ökad belysning främst i stadens parker samt beskärning av växtlighet för att få en tryggare parkmiljö. Föräldrar förskola: 90 procent, föräldrar åk 3: 81 procent, föräldrar åk 5: 85 procent, föräldrar åk 8: 89 procent. Elever åk 3: 89 procent, elever åk 5: 85 procent, elever åk 8: 81 procent. Delvis uppfyllt Delvis nytt mål och jämförelse med 2010 kan inte göras för hela målgruppen. Under 2011 återaktualiserades 15 barn och 7 ungdomar för utredning. Under 2010 återaktualiserades 11 barn. Under 2011 har antalet ungdomar som återaktualiserats minskat, fr.o.m. september t.o.m. november återaktualiserades 1 ungdom jämfört med 6 tidigare under 2011. Uppfyllt Nytt mål och jämförelser med 2010 kan därför inte göras. Dock har antalet barn som återaktualiserats minskat under året från 6 barn t.o.m. april till 2 barn under perioden maj t.o.m. augusti och 1 barn under perioden september t.o.m. december. Antalet ungdomar och vuxna med missbruk som efter vård och behandling kan uppvisa en förbättrad hälsa och livssituation ska öka. Uppfyllt Nytt mål och jämförelse med 2010 kan inte göras. 68 procent av de 65 vuxna och 100 procent av de 3 ungdomar som under 2011 genomgått mer omfattande missbruksbehandling har uppnått målet, vilket innebär en ökning under året jämfört med vad som rapporterats i delårsrapport per april och augusti. Inriktningsmålet bedöms vara delvis uppfyllt. 88
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentarer Solnaborna ska genom arbete kunna trygga sin egen försörjning. Den öppna arbetslösheten i Solna ska hållas på en låg nivå. (September 2010 2,6 procent). Uppfyllt Den genomsnittliga öppna arbetslösheten var under året 2,3 procent, en lägre nivå jämfört med Stockholms län (3,2 procent) och riket (3,4 procent). Inriktningsmålet bedöms vara uppfyllt. Den öppna arbetslösheten bland Solnas ungdomar 18 24 år ska hållas på en låg nivå. (September 2010 3,3 procent). Den öppna arbetslösheten bland utrikes födda ska hållas på en låg nivå. (September 2010 4,2 procent). Inom två år efter påbörjad heltidsintroduktion ska minst 87 procent av flyktingarna kunna försörja sig själva. Minst 65 procent av deltagarna som har genomgått Solnamodellen under året ska uppbära egen försörjning. (År 2009 65 procent). Andelen personer med psykisk funktionsnedsättning som har sysselsättning, praktik eller arbete ska öka. Antalet Solnahushåll med försörjningsstöd ska fortsätta att ligga på en låg nivå. (År 2009 726 hushåll). Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Den genomsnittliga öppna arbetslösheten bland ungdomar var under året 2,0 procent, en lägre nivå jämfört med Stockholms län (3,0 procent) och riket (4,1 procent). Den genomsnittliga öppna arbetslösheten bland utrikes födda var under året 3,8 procent, en lägre nivå jämfört med Stockholms län (6,6 procent) och riket (7,7 procent). 91 procent har blivit självförsörjande av de flyktingar som kom till Solna 2009. Av de som genomgått Solnamodellen under året har 76 procent gått vidare till egen försörjning. Andelen personer tillhörande målgruppen som någon gång under året haft biståndsbedömd sysselsättning, anställning, rehabilitering via Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen, studerat eller haft någon form av övrig sysselsättning har jämfört med 2010 ökat från 42 procent till 50 procent. Under 2011 har antalet hushåll med försörjningsstöd fortsatt att ligga på en låg nivå jämfört med andra kommuner. Antalet hushåll med försörjningsstöd minskade från 638 föregående år till 587 för 2011. 89
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentarer Solna stads omsorg ska kännetecknas av hög kvalitet, trygghet, värdighet, valfrihet och självbestämmande. Andelen öppenvårdsinsatser ska öka i relation till institutionsvård. Uppfyllt Nytt mål och jämförelse med 2010 kan inte göras. Andelen biståndsbedömda öppenvårdsinsatser har för året i sin helhet varit 83 procent för samtliga verksamhetsområden. Andelen har i stort sett legat på samma höga nivå under hela året. Antalet samarbetssamtal ska öka i relation till antalet vårdnadsutredningar. Uppfyllt Jämfört med 2010 har antalet barn där samarbetssamtal genomförts ökat från 103 till 127, dvs. en ökning med 23 procent. Antalet barn där vårdnadsutredningar startat har ökat från 48 till 50 för 2011, dvs. en ökning med 4 procent. Elevernas och föräldrarnas delaktighet i skolans verksamhet ska öka. (År 2010 föräldrar åk 3: 75 procent, föräldrar åk 5: 72 procent, föräldrar åk 8: 65 procent, elever åk 3: 88 procent, elever åk 5: 86 procent, elever åk 8: 76 procent). Alla på vård- och omsorgsboende ska ha en omvårdnadsplan med en riskbedömning avseende kost, tryckskador och fall. 75 procent av anhöriga som ger stöd och hjälp till en närstående, som p.g.a. långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning oavsett ålder inte klarar vardagen på egen hand, ska uppleva att de fått tillräckligt stöd och vägledning. Hemtjänstkunder ska i genomsnitt möta högst 12 hemtjänstpersonal under en 14 dagars period. (År 2008 13 hemtjänstpersonal). 85 procent av de som bor i gruppbostad/servicebostad och av de som har insatsen daglig verksamhet ska uppleva att de får det stöd de behöver. (År 2009 77 procent). Inte uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Delvis uppfyllt Föräldrar åk 3: 65 procent, föräldrar åk 5: 68 procent, föräldrar åk 8: 58 procent. Elever åk 3: 88 procent, elever åk 5: 73 procent, elever åk 8: 66 procent. Statistikuppgifter som Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) tar in från verksamheterna visar att målet är uppfyllt, dvs. att alla har en omvårdnadsplan med riskbedömning. Resultatet visar att 79 procent av de som intervjuades var mycket nöjda med stödet som de fick. En stickprovsundersökning gjordes i augusti 2011 där anhöriga som antingen har haft enskilda samtal eller ingått i anhöriggrupp intervjuades. Statistikuppgifter visar att hemtjänstkunder i genomsnitt mött 11 hemtjänstpersonal under en 14 dagars period. Resultatet i brukarundersökningen visar att 84 procent i gruppbostad, 88 procent i servicebostad och 79 procent i daglig verksamhet uppger att de får det stöd de behöver. 90
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentarer 75 procent av kunderna som beviljats bistånd i form av boende på vård- och omsorgsboende har fått sitt förstahandsval tillgodosett. Inte uppfyllt Resultatet visar att 47 procent av kunderna har fått sitt förstahandsval tillgodosett. Effektmålet kan vara svårt att kombinera med en hög beläggning på boendena. Av de som har valt vård- och omsorgsboende utifrån profilinriktning har 73 procent fått sitt förstahandsval tillgodosett. (År 2010 fick 68 procent sitt förstahandsalternativ tillgodosett.) Inriktningsmålet bedöms vara uppfyllt. Alla personer som fyller 80 år under 2011 och som inte har hemtjänst ska erbjudas förebyggande hembesök. Uppfyllt Resultatet visar att alla personer som fyllt 80 år under 2011 och som inte har hemtjänst har erbjudits förebyggande hembesök. 91
Målområde - Kunskap och livslångt lärande Solna ska vara en stad som sätter kunskap och lärande i fokus. Förskola och skola ska ge barn och ungdomar goda kunskaper och skapa en god grund för fortsatta studier och arbete. Goda studieresultat ska uppmuntras och värderas högt. Det ska finnas ett brett utbud av utbildningar, som ger barn, ungdomar och vuxna bästa möjliga förutsättningar för vidareutbildning och arbete i livet. Det är viktigt att skapa många vägar in i arbetslivet för solnaborna och att trygga arbetsgivares behov av kunskap och kompetens. Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentarer Solnas förskolor och skolor ska ge barn, ungdomar och vuxna kunskap, som ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete. Andelen barn som stimuleras och utmanas till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov i förskolan ska öka. (År 2010 föräldrar i förskolan: 80 procent). Inte uppfyllt Inte uppfyllt Föräldrar förskola: 79 procent. Andelen elever som är behöriga till ett nationellt program på gymnasieskolan ska öka. (År 2009 92 procent). Andelen elever som når målen i grundskolans åk 3, 5 och 9 ska öka. (År 2009 elever åk 5: 59 procent, elever åk 9: 78 procent). Andelen grundskoleelever som vet vad de behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena ska öka. (År 2010 elever åk 3: 80 procent, elever åk 5: 83 procent, elever åk 8: 80 procent). Andelen grundskoleelever som har inflytande över skolarbetet ska öka. (År 2010 elever åk 3: 77 procent, elever åk 5: 87 procent, elever åk 8: 85 procent). Uppfyllt Uppfyllt Inte uppfyllt År 2011: 92 procent. År 2010: 94,2 procent. Inför hösten 2011 har gymnasieskolan genomgått stora förändringar. Det har inneburit att fler elever än tidigare i hela riket varit obehöriga till gymnasieskolan. År 2011: Elever åk 3: 86 procent, Elever åk 5: 79 procent, Elever åk 9: 80 procent. År 2010: Elever åk 3: 78 procent, Elever åk 5: 73 procent, Elever åk 9: 80 procent Elever åk 3: 81 procent, elever åk 5: 88 procent, elever åk 8: 84 procent. Elever åk 3: 88 procent, elever åk 5: 73 procent, elever åk 8: 56 procent. Andelen elever på Solna gymnasium som har grundläggande behörighet till högre studier ska öka. (År 2009: 88 procent). Inte uppfyllt År 2011: 87 procent. År 2010: 87 procent. Antal elever som går kursen Ung Företagsamhet på gymnasiet ska öka. (År 2010 45 elever). Uppfyllt Under läsåret 2010/2011 deltog 45 elever på 10 företag. Höstterminen 2011 deltar 54 elever på 12 företag. 92
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentarer Minst 75 procent av de som studerar svenska för invandrare, SFI, inom vuxenutbildningen i Solna ska uppnå målen utifrån sin studieplan. Inte uppfyllt Resultatet är 59 procent, vilket är 32 procentenheter lägre jämfört med 2010. Måluppfyllelsen beräknas utifrån avbrott och tagna betyg. Det är 21 procent fler tagna betyg under 2011 än 2010. Det har varit 52 procent fler avbrott vad gäller okänd anledning, vilket påverkar måluppfyllelsen. Ytterligare analys kommer att genomföras samt att utbildningsanordnaren kommer att få lämna in en åtgärdsplan för att uppnå målet under 2012. Minst 85 procent av de som studerar på grundläggande nivå inom vuxenutbildningen i Solna ska uppnå målen utifrån sin studieplan med lägst betyget Godkänt (G). Minst 80 procent av de som studerar på gymnasial nivå inom vuxenutbildningen i Solna ska uppnå sin studieplan med lägst betyget Godkänt (G). Kunskapsresultaten i Solnas skolor ska senast år 2014 vara bland topp tre i Stockholms län enligt Sveriges Kommuner och Landstings, SKL, öppna jämförelser. Inriktningsmålet bedöms vara delvis uppfyllt. Inte uppfyllt Uppfyllt Inte bedömt Resultatet är 71 procent, vilket är 17 procentenheter lägre jämfört med 2010. Under året har åtgärder vidtagits för att öka antalet elever som får godkänt. Distansalternativet har tagits bort som valbar studieform och i slutet på året har antalet lärarledda timmar ökats på för samtliga elever. Denna utveckling förstärks i det nya avtalet som startar den 1 januari 2012. Resultatet är 86 procent. I SKL:s undersökning Öppna jämförelser 2011 låg Solna på 8:e plats i länet när det gällde det sammanvägda resultatet. Det sammanvägda resultatet baseras på andel elever som uppnått minst godkänt på ämnesproven i årskurs 9 avseende matematik, engelska och svenska samt Dagens Nyheters nutidsorientering för årskurs 9. Solnas elever hade bra resultat i delarna engelska och nutidsorientering. För att förbättra resultaten i matematik och svenska har flera skolor deltagit i Skolverkets matematiksatsning och i läsa, skriva, räkna projektet. Delmål för 2012 och 2013 är att förbättra rankingen för att slutligen 2014 nå målet att vara en av topp tre kommuner i länet. 93
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentarer Solna ska vara en attraktiv utbildningsstad med ett varierat utbud av utbildningar på olika nivåer och inriktningar. Andelen föräldrar som är nöjda med sitt barns förskola ska öka från 83 procent till 90 procent. (År 2010 föräldrar i förskolan 83 procent). Inte uppfyllt Inte uppfyllt Föräldrar i förskolan: 78 procent. Andelen föräldrar som är nöjda med sitt barns skola ska öka. (År 2010 föräldrar åk 3: 82 procent, föräldrar åk 5: 78 procent, föräldrar åk 8: 82 procent). Andelen grundskoleelever som tycker att de går i en bra skola ska öka. (År 2010 elever åk 3: 91 procent, elever åk 5: 80 procent, elever åk 8: 73 procent). Minst 80 procent av de studerande inom vuxenutbildningen i Solna ska vara nöjda eller mycket nöjda med sin utbildning. Solna ska kunna erbjuda förskola inom fyra månader. Inte uppfyllt Inte bedömt Delvis uppfyllt Föräldrar åk 3: 80 procent, föräldrar åk 5: 81 procent, föräldrar åk 8: 80 procent. Elever åk 3: 85 procent, elever åk 5: 77 procent, elever åk 8: 64 procent. Brukarundersökningen har inte genomförts. Under början av våren fick ett antal familjer vänta på erbjudande om plats längre än fyra månader. Under senare delen av våren och under hösten startade flera nya förskolor. I Ulriksdal startade en nybyggd fristående förskola med 120 platser. Flera av de befintlig förskolorna både i kommunal och fristående regi har utökat antalet platser under året för att tillgodose den ökade efterfrågan. Under hösten 2011 har alla kunnat få förskoleplats i kommunen. Alla har dock inte fått den önskade förskolan. Några förskolor, framför allt i centrala Solna och Bergshamra har haft lediga platser under hösten. I staden pågår ett systematiskt arbete med att möta efterfrågan på förskoleplatser. Inriktningsmålet bedöms vara delvis uppfyllt. 94
BILAGA - Nämndernas verksamhetsmål Kommunstyrelsen Målområden (MO) 1 - Ekonomisk tillväxt 2 - Livsmiljö 3 - Trygghet och omsorg 4 - Kunskap och livslångt lärande Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO Solna ska ha ett gott företagsklimat med goda förutsättningar för företag att starta, etablera och växa. Solna stad ska behålla sin placering som Sveriges mest företagsvänliga kommun i Svenskt Näringslivs ranking. (År 2010 placering 1). Uppfyllt Solna behåller sin förstaplacering för fjärde året i rad och det är sjätte gången under 2000-talet som Solna tar hem förstaplatsen. Solna får mycket goda betyg från de egna företagarna och höga värden på de statistiska faktorer som kompletterar enkätsvaren i Svenskt Näringslivs undersökning. 1 Företagarnas nöjdhet med Solna stads service ska öka till nöjdkundindex 74 i Stockholm Business Alliance serviceundersökning till år 2011. (År 2009 NKI 68 av 100). Inte uppfyllt I Stockholm Business Alliance serviceundersökning erhöll Solna nöjdkundindex 70. Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet: Att utveckla och förenkla alla administrativa rutiner och kontakter med staden kring myndighetsärenden bidrar tydligt till måluppfyllelsen. Arbetet med systematisk konkurrensutsättning av stadens verksamheter i form av den årliga konkurrensplanen bidrar starkt till ett företagsvänligt klimat tillsammans med strukturerade och enkla inköps- och upphandlingsrutiner. Genom överförmyndarkansliets snabba handläggning av förvaltarfrihetsbevis ges nya företagare möjligheter att snabbt starta sin verksamhet. Sammantaget bedöms inriktningsmålet vara uppfyllt. 1 95
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO Solna ska vara en bra stad att bo och verka i samt erbjuda goda förutsättningar för en växande befolkning. Medborgarnas nöjdhet med att bo och leva i Solna stad ska öka jämfört med 2010 i nöjdhetsindex i nästa medborgarundersökning år 2012. (År 2010 NMI 69 av 100). Inte bedömt Målet har inte mätts under året. Planeringen av förskoleutbyggnad och skola pågår. En flerårig plan för upprustning av skola och förskola ska kommuniceras ut till medborgarna. Ökad tillgänglighet till stadens tjänster genom e-tjänster, bl.a. har en e-tjänst för felanmälan och synpunktshantering lanserats under hösten 2011. 1 Medborgarnas upplevelse av hur tryggt det är i deras närområde ska öka jämfört med 2010 i nöjdhetsindex i nästa medborgarundersökning år 2012. (År 2010 NMI 61 av 100). Solnas befolkning ska minst växa till 80 000 invånare fram till år 2020. Inte bedömt Målet har inte mätts under året. I trygghetsrådet ges information från flera av stadens förvaltningar/ nämnder, brandförsvar, polis, SL, Signalisten och Solna centrum. Det sker en kunskapsöverföring och skapas nätverk. Trygghetsvandringar och konkreta fysiska åtgärder genomförs. I vissa fall stödjs projekt som t.ex. Förspel som syftar till att aktivera ungdomar i samband med fotbollsmatcher på Råsunda. Lanseringen av ny e-tjänst för felanmälan och synpunktshantering kan bidra. Uppfyllt Befolkningsprognosen anger att Solna kommer att ha drygt 90 000 invånare år 2020. Befolkningen per december månad 2011 var 69 946 invånare. Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet: Att planera kompletterande kommunal service till nya (och gamla) invånare i förhållande till det ökade invånarantalet bidrar tydligt till målet. Solna har under 2011 förbättrat sin position i SKL:s Öppna jämförelser inom området Trygghet och säkerhet, från plats 97 till 87 bland Sveriges 290 kommuner. Det är framför allt antalet bränder och stölder som har minskat i Solna och ligger nu klart under den förväntade nivån. I den fysiska miljön är inriktningen att skapa förutsättningar för trygghet, t.ex. genom att snabbt åtgärda och ta bort klotter, se till att gångvägar har fri sikt etc. Samarbete med polis, brandförsvar, SL, centrumanläggning och ideella föreningar kring arrangemang i staden bidrar också tydligt till målet. Två av de tre effektmålen har inte mätts under året. Sammantaget bedöms inriktningsmålet som delvis uppfyllt. 1 1 96
Överförmyndarnämnden Målområden (MO) 1 - Ekonomisk tillväxt 2 - Livsmiljö 3 - Trygghet och omsorg 4 - Kunskap och livslångt lärande Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO Solnabor som genom beslut inte själva förvaltar sin egendom Inom tre månader ska utredning och beslut fattas om begäran om god man. (Augusti 2010 80 procent). Uppfyllt Utredning och beslut till tingsrätten sker inom tre månader. 3 ska känna sig trygga Före juli månads utgång 2011 ska 90 Uppfyllt Alla årsräkningar var granskade före 3 med att stadens procent av alla årsräkningar vara granskade. (Juli 2010 100 procent). endast 25 årsräkningar (av 350) där juli månads utgång. Kvarstår gör nu tillsyn ger dem skydd mot rättsförluster. gode männen efter granskningen varit tvungna att komplettera uppgifter eller redovisning. Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet: Genom att utreda begäran om god man och med utredningen som grund fatta beslut inom tre månader, samt att granska alla pågående godmanskap före juli månad, så uppfylls målet. Inriktningsmålet bedöms som uppfyllt. 97
Stadsbyggnadsnämnden Målområden (MO) 1 - Ekonomisk tillväxt 2 - Livsmiljö 3 - Trygghet och omsorg 4 - Kunskap och livslångt lärande Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO Solna stad ska möta den starka tillväxten genom att skapa förutsättningar för nya bostäder och arbetsplatser. Upprätthålla erforderlig planberedskap för att uppnå stadens övergripande mål om minst 80 000 invånare år 2020. Uppfyllt De planer som är antagna under året eller är under arbete genererar ca 9 000 bostäder, vilket är tillräckligt många för att uppfylla målet. 1 Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet: Bedömningen är att inriktningsmålet är uppfyllt. Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO Solnaborna och Solnaföretagarna ska erbjudas god service och gott bemötande. Företagarnas nöjdhet med Solna stads service gällande markupplåtelse ska öka till nöjd kundindex (NKI) 70 i Stockholm Business Alliance serviceundersökning 2011. (År 2009 NKI 68 av 100). Inte uppfyllt NKI har ökat till 69, men når inte upp till målet på 70. 1 Företagarnas nöjdhet med Solna stads service gällande bygglov ska öka till nöjd kundindex (NKI) 80 i Stockholm Business Alliance serviceundersökning 2011. (År 2009 NKI 70 av 100). Bygglovärenden handläggs inom högst sex veckor efter ankomstdatum om inga kompletteringar behövs. När bygganmälan inkommit ska kallelse till samråd ske inom två veckor om inga kompletteringar behövs. Nybyggnadskarta ska levereras inom tio arbetsdagar efter beställning. Samlingskarta ska levereras inom tio arbetsdagar efter beställning. Inte uppfyllt Delvis uppfyllt Delvis uppfyllt Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet: Med hänsyn till att inte alla effektmål är uppfyllda kan inriktningsmålet endast anses delvis uppfyllt. NKI har ökat till 76, men når inte upp till målet på 80. Ny Plan och Bygglag (PBL) innebär förändringar inom verksamheten. Enligt ny PBL ska bygglov beslutas inom 10 veckor från det att kompletta handlingar kommit in. Ny Plan och Bygglag (PBL) innebär inga större förändringar inom verksamheten under förutsättning att kompletta handlingar kommit in. Delvis uppfyllt Levereras inom 10-15 arbetsdagar. 1 Uppfyllt Levereras inom 10 arbetsdagar. 1 1 1 1 98
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO Solna ska verka för hållbar stadsbygd som kännetecknas av arkitektonisk, ekologisk, ekonomisk och social bärkraft. Medborgarnas nöjdhet med underhåll och skötsel av gång- och cykelvägar i Solna stad ska vara i nöjdhetsindex minst 6,0 av 10 i nästa medborgarundersökning år 2012. (År 2010 5,5 av 10). Inte bedömt Målet har inte mätts under året. Nya driftentreprenader har upphandlats med start den 1 maj 2011. Skötselnivåerna i de nya entreprenaderna har höjts i syfte att öka medborgarnas nöjdhet med underhåll och skötsel av gång- och cykelvägar i Solna. 2 Medborgarnas nöjdhet med underhåll och skötsel av gator och vägar i Solna stad ska vara i nöjdhetsindex minst 6,0 av 10 i nästa medborgarundersökning år 2012. (År 2010 5,6 av 10). Medborgarnas nöjdhet med renhållningen av parker och allmänna platser i Solna stad ska vara i nöjdhetsindex minst 6,6 i nästa medborgarundersökning år 2012. (År 2010 5,8 av 10). Energianvändningen för belysning av allmän platsmark ska minska med 12 000 kwh per år. Fjärrvärmeanvändningen (graddagsjusterad kwh/m2 BRAbruksarea) inom stadens egna fastigheter ska minska med 5 procent per år. I enlighet med SÖRAB-kommunernas gemensamma avfallsplan ska år 2012 minst 10 procent av hushållens matavfall sorteras ut för biologisk behandling (biogasproduktion). I enlighet med SÖRAB-kommunernas gemensamma avfallsplan ska år 2012 minst 90 procent av hushållen ha kunskap om vad som är farligt avfall och var det ska lämnas. Inte bedömt Inte bedömt Uppfyllt Inte uppfyllt Inte bedömt Inte bedömt Målet har inte mätts under året. Nya driftentreprenader har upphandlats med start den 1 maj 2011. Skötselnivåerna i de nya entreprenaderna har höjts i syfte att öka medborgarnas nöjdhet med underhåll och skötsel av gator och vägar i Solna. Målet har inte mätts under året. Nya driftentreprenader har upphandlats med start den 1 maj 2011. Skötselnivåerna i de nya entreprenaderna har höjts i syfte att öka medborgarnas nöjdhet med renhållningen av parker och allmänna platser i Solna. Kontinuerligt arbete med byte av armaturer till mer energieffektiva pågår. Energianvändning för belysning har minskat med 20 000 kwh. Under år 2011 minskade fjärrvärmeanvändningen med 0,6 procent. År 2011 var mängden insamlat matavfall vid årets slut 976 ton eller 15,6 procent. Den slutliga bedömningen av målet sker efter år 2012. Kontinuerlig information ges till hushållen i Solna om farligt avfall och var avfallet kan lämnas. Mätning av målet sker efter år 2012. Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet: Med hänsyn till att de nya skötselentreprenaderna som startade i maj, bedöms innebära en markant höjning av kvaliteten i stadsmiljön och att energianvändning för belysning på allmän platsmark har minskat markant, anses inriktningmålet delvis uppfyllt. 2 2 2 2 2 2 99
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO Solna stad ska ha en yttre miljö som kännetecknas av trygghet, tillgänglighet och stadsmässighet. Medborgarnas nöjdhet med hur tryggt och säkert det är att vistas utomhus på kvällar och nätter i Solna stad ska vara i nöjdhetsindex minst 5,9 i nästa medborgarundersökning 2012. (År 2010 NMI 6,2 av 10). Inte bedömt Målet har inte mätts under året. Exempel på åtgärder som vidtagits är ökad belysning främst i stadens parker samt beskärning av växtlighet för att få en tryggare parkmiljö. 3 Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet: Med hänsyn till att de nya skötselentreprenaderna innebär utökad beskärning utmed gång- och cykelvägar och att byte till ny mer driftsäker parkbelysning genomförts i ett flertal parker, anses inriktningsmålet delvis uppfyllt. 100
Kultur- och fritidsnämnden Målområden (MO) 1 - Ekonomisk tillväxt 2 - Livsmiljö 3 - Trygghet och omsorg 4 - Kunskap och livslångt lärande Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO Solna ska stärkas som kultur- och evenemangsstad. Solnabornas nöjdhet med kulturlivet i staden ska i nöjdhetsindex uppgå till minst 6,5 senast år 2012. (År 2010 6,0 av 10). Inte bedömt Målet har inte mätts under året. 2 Delområde kultur i allmänhet; värdet ska öka till minst 6,5 senast 2012. (År 2007 5,3 av 10). Delområde föreställningar, konserter; värdet ska öka till minst 6,5 senast 2012. (År 2010 5,0 av 10). Solna kulturskola ska bli Årets kulturskola senast år 2012. (År 2009 2:a plats). Inte bedömt Målet har inte mätts under året. 2 Inte bedömt Målet har inte mätts under året. 2 Inte bedömt Målet har inte mätts under 2011. 2 Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet: Effektmålen har inte kunnat mätas och därför inte kunnat bedömas under 2011. Nämnden kan däremot redovisa flera resultat inom kultur- och fritidsnämndens kulturpolitiska programs målområden. Vidare kan redovisas ett antal stora och små evenemang som utvecklats, däribland Solnadagen med ca 10 000 besökare. Enligt medborgarundersökningen 2010 har Solnabornas nöjdhetsgrad med kulturlivet i staden ökat med 0,5 procentenheter. Inriktningsmålet bedöms vara delvis uppfyllt. Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO Solna ska ha attraktiva mötesplatser och ett mångsidigt utbud av kultur- och fritidsverksamhet. Nöjdhetsgraden för stadsbiblioteket ska uppnå minst 4,3 senast 2011. (År 2008 4,3 av 5). Inte bedömt Inte uppfyllt Målet har inte mätts under 2011, men ska mätas 2012. 2 2 Nöjdhetsgraden i fritidsklubbar för 10-12 åringar och funktionshindrade barn och ungdomar ska öka till minst 9,0 senast 2011. (År 2009-10-12 år: 8,9 resp. 8,8 LSS korttidstillsyn av 10). Nöjdhetsgraden i tonårsverksamheten ska öka till minst 9,0 senast 2012. (År 2010 8,7 av 10). Kulturskolans elevers nöjdhetsgrad ska öka till minst 5,7 senast 2011. (År 2010 5,4 av 6). Delvis uppfyllt Inte uppfyllt År 2011 för 10-12 år: 8,8 resp. LSS korttidstillsyn 8,2 av 10. Hög nöjdhetsgrad, även om inte målet uppnåddes. Tonårsenkäten genomfördes hösten 2011. Värdet har ökat till 8,8. Elevenkäten 2011 visar värde 5,4 av 6. Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet: Nöjdhetsgraden för stadsbiblioteket har inte kunnat mätas. Nöjdhetsgraden för fritidsklubbverksamhet ligger fortfarande relativt högt, dock med något lägre värde för omsorgen om funktionshindrade barn. Dessutom har svarsfrekvensen sjunkit från 50 till 39 procent. Nöjdhetsgraden i tonårsverksamheten ligger fortfarande högt. Nöjdhetsgraden för kulturskolan i elevenkät kan redovisa högt sammanvägt betyg. Antalet biblioteksbesök per invånare har sjunkit i jämförelse med länet, vilket delvis kan förklaras av ombyggnad i Solna centrum som påverkat spontanbesökare. Andelen ungdomar som besöker fritidsgårdar ligger fortfarande betydligt över länets övriga kommuner, likaså andelen 10-12-åringar som är inskrivna i fritidsklubbverksamhet. Inriktningsmålet bedöms vara delvis uppfyllt. 2 2 101
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO Solna ska räknas som en av Sveriges främsta idrottsstäder. Solna ska årligen tillhöra de fem främsta idrottskommunerna i landet i Sport och Affärers ranking. (År 2010 5:e plats). Uppfyllt I Sport och Affärers årliga ranking kom Solna stad på fjärde plats efter Stockholm, Malmö och Göteborg. 2 Nöjdhetsgraden för utrustning och skötsel av idrottsanläggningarna ska öka till minst 7,0 senast 2012. (År 2010 5,8 av 10). Antal spontanidrottsplatser ska öka till fem senast 2011. (År 2010 4). Inte bedömt Målet har inte mätts under året. 2 Uppfyllt Spontanidrottsplatser med konstgräsyta, åtta stycken: Skytteholmsfältet, Bagartorp, Byparken, Ritorp, Pampasparken, Tallbackaskolan, Frösunda, Bergshamraskolan. Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet: Solna utsågs till fjärde främsta idrottskommun i tidningen Sport och Affärers årliga ranking. Det är bara Stockholm, Malmö och Göteborg som är före Solna på listan där totalt 25 kommuner ingår. Rankingen baseras på ett antal kriterier, bl.a. förekomsten av arenor, elitidrottssatsningar, hur kommunen använder idrotten i marknadsföringen, näringslivets stöd till idrotten samt befolkningens intresse och aktivitetsgrad inom idrott och motion. Antalet spontanidrottsplatser med konstgräsyta har ökat till åtta, vilket är en fördubbling jämfört med 2010. Inriktningsmålet bedöms vara uppfyllt. 2 102
Barn- och utbildningsnämnden Målområden (MO) 1 - Ekonomisk tillväxt 2 - Livsmiljö 3 - Trygghet och omsorg 4 - Kunskap och livslångt lärande Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO Information om verksamheten i förskolor och skolor ska vara tydlig, tillgänglig och jämförbar. Uppfyllt 2 Stadens värde i Sveriges Kommuner och Landstings, SKL, årliga webbinformationsundersökning ska öka inom områdena förskola, grundskola och gymnasium. (År 2010 förskola: 55 procent, grundskola: 56 procent, gymnasium: 72 procent.) År 2011: förskola 77 procent, grundskola 69 procent, gymnasium 78 procent. Solna har nått bättre resultat inom samtliga områden. Måluppfyllelsen har nåtts genom att kompetensutveckla webbredaktörerna och intensifiera informationsinsatserna på webben gällande de nya reformerna inom förskola och skola. Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet: Områdena förskola, grundskola och gymnasium får alla högre andel än 2010. För området förskola är ökningen markant från 55 procent 2010 till 77 procent 2011. Inriktningsmålet bedöms vara uppfyllt. Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO Utifrån kommunens uppföljningsansvar ska alla ungdomar 16-20 år, som inte studerar, stimuleras till sysselsättning. Andelen ungdomar, i målgruppen för stadens uppföljningsansvar, som är i sysselsättning ska öka. (År 2010 85 procent). Uppfyllt Andelen ungdomar, i målgruppen för stadens uppföljningsansvar, som är i sysselsättning har ökat till 95 procent år 2011. 3 Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet: Andelen elever i gruppen som har sysselsättning har ökat med 10 procentenheter. Det framgångsrika arbete som utförts inom ramen för projekt Umbrella kommer att permanentas och bli en del av ordinarie verksamhet från 2012. Inriktningsmålet är uppfyllt. 103
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO Förskolor och skolor ska kännetecknas av trygghet och delaktighet. 3 Andelen barn och elever som är trygga i förskolan och år 3, 5 och 8 i grundskolan ska öka. (År 2010 föräldrar förskola: 92 procent, föräldrar åk 3: 86 procent, föräldrar åk 5: 83 procent, föräldrar åk 8: 87 procent, elever åk 3: 89 procent, elever åk 5: 87 procent, elever åk 8: 87 procent, flickor åk 3: 86 procent, pojkar åk 3: 91 procent, flickor åk 5: 88 procent, pojkar åk 5: 87 procent, flickor åk 8: 85 procent, pojkar åk 8: 92 procent). Elevernas och föräldrarnas delaktighet i skolans verksamhet ska öka. (År 2010 föräldrar åk 3: 75 procent, föräldrar åk 5: 72 procent, föräldrar åk 8: 65 procent, elever åk 3: 88 procent, elever åk 5: 86 procent, elever åk 8: 76 procent). Delvis uppfyllt År 2011: Föräldrar förskola: 90 procent, föräldrar åk 3: 81 procent, föräldrar åk 5: 85 procent föräldrar åk 8: 89 procent. Elever åk 3: 89 procent, elever åk 5: 85 procent, elever åk 8: 81 procent, flickor åk 3: 92 procent, pojkar åk 3: 84 procent, flickor åk 5:87 procent, pojkar åk 5: 84 procent, flickor åk 8: 82 procent, pojkar åk 8: 84 procent. Inte uppfyllt År 2011: Föräldrar åk 3: 65 procent, föräldrar åk 5: 68 procent, föräldrar åk 8: 58 procent. Elever åk 3: 88 procent, elever åk 5: 73 procent, elever åk 8: 66 procent. Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet: För inriktningsmålet bedöms ett effektmål som delvis uppfyllt och ett som inte uppfyllt. Bland eleverna har tryggheten minskat i årskurs 5 och 8 och ligger på samma nivå som 2010 i årskurs 3. På samma sätt har delaktigheten bland elever minskat i årskurs 5 och 8 medan årskurs 3 ligger på samma nivå som året innan. Tryggheten är viktig för nämndens verksamheter så arbetet med att förbättra förutsättningar för ökad trygghet kommer att intensifieras under 2012. Inriktningsmålet bedöms som delvis uppfyllt. 3 104
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO Förskolor och skolor ska ge barn och ungdomar kunskap som ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete. Andelen barn som stimuleras och utmanas till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov i förskolan ska öka. (År 2010 föräldrar i förskolan: 80 procent). Inte uppfyllt År 2011: 79 procent. 4 Andelen elever som är behöriga till ett nationellt program på gymnasieskolan ska öka. (År 2009 92 procent). Andelen elever som når målen i grundskolans åk 3, 5 och 9 ska öka. (År 2009 elever åk 5: 59 procent, elever åk 9: 78 procent, flickor åk 5: 63 procent, pojkar åk 5: 56 procent, flickor åk 9: 84 procent, pojkar åk 9: 73 procent). Andelen grundskoleelever som vet vad de behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena ska öka. (År 2010 elever åk 3: 80 procent, elever åk 5: 83 procent, elever åk 8: 80 procent). Andelen grundskoleelever som har inflytande över skolarbetet ska öka. (År 2010 elever åk 3: 77 procent, elever åk 5: 87 procent, elever åk 8: 85 procent). Andelen elever på Solna gymnasium som har grundläggande behörighet till högre studier ska öka. (År 2009 88 procent). Inte uppfyllt Uppfyllt År 2011: 92 procent År 2010: 94,2 procent. Inför hösten 2011 har gymnasieskolan genomgått stora förändringar. Det har inneburit att fler elever än tidigare i hela riket varit obehöriga till gymnasieskolan. En nyhet är att behörighetskraven skärpts. Tidigare räckte det med att ha godkänt i tre ämnen, matematik, engelska och svenska eller svenska som andraspråk, för att komma in på alla nationella program. I den nya gymnasieskolan behövs godkända betyg i flera ämnen. För yrkesprogrammet behövs godkänt i ytterligare fem ämnen och för högskoleförberedande program behövs godkänt i ytterligare nio ämnen. År 2011: Elever åk 3: 86 procent, flickor 89 procent, pojkar 83 procent, elever åk 5: 79 procent, flickor 82 procent, pojkar 77 procent, elever åk 9: 80 procent, flickor 77 procent, pojkar 84 procent. År 2010: Elever åk 3: 78 procent, flickor 85 procent, pojkar 72 procent, elever åk 5: 73 procent, flickor 80 procent, pojkar 66 procent, elever åk 9: 80 procent, flickor 78 procent, pojkar 81 procent. Uppfyllt År 2011: Elever åk 3: 81 procent, elever åk 5: 88 procent, elever åk 8: 84 procent. Inte uppfyllt År 2011: Elever åk 3: 88 procent, elever åk 5: 73 procent, elever åk 8: 56 procent. Inte uppfyllt År 2011: 87 procent. År 2010: 87 procent. Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet: Inom inriktningsmålet bedöms två effektmål vara uppfyllda och fyra inte uppfyllda. För effektmålet att alla elever i årskurs 3, 5 och 9 ska nå målen i samtliga ämnen, har andelen som når målen för årskurs 3 och 5 ökat och för årskurs 9 ligger andelen på samma nivå som året innan. Pojkarnas måluppfyllelse i årskurs 9 har ökat medan flickornas har minskat. Sammantaget bedöms inriktningsmålet som delvis uppfyllt. 4 4 4 4 4 105
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO Förskolor och skolor ska vara attraktiva för barn, elever och föräldrar. Andelen föräldrar som är nöjda med sitt barns förskola ska öka från 83 procent till 90 procent. (År 2010 föräldrar i förskolan 83 procent). Inte uppfyllt Föräldrar förskolan: 78 procent. 4 Andelen föräldrar som är nöjda med sitt barns skola ska öka. (År 2010 föräldrar åk 3: 82 procent, föräldrar åk 5: 78 procent, föräldrar åk 8: 82 procent). Andelen grundskoleelever som tycker att de går i en bra skola ska öka. (År 2010 elever åk 3: 91 procent, elever åk 5: 80 procent, elever åk 8: 73 procent). Inte uppfyllt Inte uppfyllt Föräldrar åk 3: 80 procent, föräldrar åk 5: 81 procent, föräldrar åk 8: 80 procent. Elever åk 3: 85 procent, elever åk 5: 77 procent, elever åk 8: 64 procent. Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet: Inom inriktningsmålet bedöms alla tre effektmål som inte uppfyllda. Nöjdheten med förskole- och skolverksamheten har minskat, likaså andelen elever som tycker att de går i en bra skola. Staden fortsätter arbetet med att förbättra och rusta upp förskole- och skollokaler. Under 2012 kommer nära 60 mkr att satsas på upprustning. En bättre lärplattform kommer att upphandlas under 2012 i syfte att förbättra kommunikationen med och öka delaktigheten för elever och föräldrar i förskola och skola. Inriktningsmålet bedöms som inte uppfyllt. 4 4 Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO Entreprenörskap och entreprenöriella kompetenser, så som kreativitet, nyfikenhet Andelen föräldrar som tycker att deras barns tankar och idéer i förskolan tas till vara ska öka. (År 2010 föräldrar i förskolan 61 procent). Uppfyllt Föräldrar förskolan: 62 procent 4 och samarbets- Eleverna i grundskolan ska stimuleras Uppfyllt Förutsättningar för elevers utvecklande av entreprenöriella förmågor 4 förmåga ska utvecklas och löpa som en till att använda sina entreprenöriella förmågor, så som kreativitet, nyfikenhet och samarbetsförmåga. bl.a. långsiktiga samarbeten med lo- har stärkts i skolorna. Skolorna har röd tråd i förskolor och skolor. kala företag och med föreningslivet. De aktiviteter som genomförs stärker elevernas bilder av samhälle och näringsliv samtidigt som de främjar elevernas entreprenöriella kompetens. Antal elever som går kursen Ung Företagsamhet på gymnasiet ska öka. (År 2010 45 elever). Uppfyllt Under läsåret 2010/2011 deltog 45 elever på 10 företag. Höstterminen 2011 deltar 54 elever på 12 företag. Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet: För inriktningsmålet bedöms samtliga tre effektmål vara uppfyllda. Större andel av föräldrarna i förskolan anser att deras barns tankar och idéer tas tillvara. Fler elever driver företag inom ramen för Ung Företagsamhet under höstterminen 2011 och inom grundskolan sker aktiviteter som främjar kreativitet, nyfikenhet och samarbetsförmåga samt ger ökad insikt i samhälle och näringsliv. Inriktningsmålet bedöms som uppfyllt. 4 106
Kompetensnämnden Målområden (MO) 1 - Ekonomisk tillväxt 2 - Livsmiljö 3 - Trygghet och omsorg 4 - Kunskap och livslångt lärande Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO Fler solnabor har arbete, deltar i samhällslivet och den egna kompetensen tas tillvara. Minst 65 procent av deltagarna som har genomgått Solnamodellen under året ska uppbära egen försörjning. (År 2009 65 procent). Uppfyllt Av de som genomgått Solnamodellen under året har 76 procent gått vidare till egen försörjning. 3 Minst 50 nya strategiska företagskontakter ska skapas varje år för att få fram nya arbetstillfällen och praktikplatser. Den öppna arbetslösheten i Solna ska hållas på en låg nivå. (September 2010 2,6 procent). Den öppna arbetslösheten bland Solnas ungdomar 18 24 år ska hållas på en låg nivå. (September 2010 3,3 procent). Den öppna arbetslösheten bland utrikes födda ska hållas på en låg nivå. (September 2010 4,2 procent). Inom två år efter påbörjad heltidsintroduktion ska minst 87 procent av flyktingarna kunna försörja sig själva. Genom regelbunden uppföljning av alla nyanlända flyktingar som fått uppehållstillstånd efter första december 2010 bevaka att så få personer som möjligt behöver försörjningsstöd efter två år i arbetsförmedlingens åtgärder. Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Delvis uppfyllt 112 nya företagskontakter har skapats under året. Den genomsnittliga öppna arbetslösheten var under året 2,3 procent, en lägre nivå jämfört med Stockholms län (3,2 procent) och riket (3,4 procent). Den genomsnittliga öppna arbetslösheten var under året 2,0 procent, en lägre nivå jämfört med Stockholms län (3,0 procent) och riket (4,1 procent). Den genomsnittliga öppna arbetslösheten var under året 3,8 procent, en lägre nivå jämfört med Stockholms län (6,6 procent) och riket (7,7 procent). 91 procent har blivit självförsörjande av de flyktingar som kom till Solna 2009. Regelbunden uppföljning har gjorts men effektmålet kommer inte att kunna mätas förrän 2013. Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet: Genom Solnamodellen har fler Solnabor arbete och den egna kompetensen har tagits tillvara. Sannolikt deltar även fler människor i samhällslivet. Bedömningen är därför att inriktningsmålet är uppfyllt. 3 3 3 3 3 3 107
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO Solnaborna har möjlighet att utveckla en hållbar kompetens Minst 75 procent av de som studerar svenska för invandrare, SFI, inom vuxenutbildningen i Solna ska uppnå Inte uppfyllt Resultatet är 59 procent, vilket är 32 procentenheter lägre jämfört med 2010. Måluppfyllelsen beräknas 4 utifrån avbrott och tagna betyg. utifrån arbetsmarknadens och indi- Det är 21 procent fler tagna betyg målen utifrån sin studieplan. videns behov i ett under 2011 än 2010. Det har varit 52 procent fler avbrott vad gäller livslångt lärande. okänd anledning, vilket påverkar måluppfyllelsen. Ytterligare analys kommer att genomföras samt att utbildningsanordnaren kommer att få lämna in en åtgärdsplan för att uppnå målet under 2012. Minst 85 procent av de som studerar på grundläggande nivå inom vuxenutbildningen i Solna ska uppnå målen utifrån sin studieplan med lägst betyget Godkänt (G). Minst 80 procent av de som studerar på gymnasial nivå inom vuxenutbildningen i Solna ska uppnå sin studieplan med lägst betyget Godkänt (G). Minst 80 procent av de studerande inom vuxenutbildningen i Solna ska vara nöjda eller mycket nöjda med sin utbildning. Utforma utbildningsutbudet inom vuxenutbildningen i Solna så att minst 50 procent av utbildningsplatserna inom gymnasial nivå antas med studerande som har målsättningen att stärka sin yrkeskompetens eller för inträde på arbetsmarknaden. Den genomsnittliga utbildningstiden för studerande inom svenska för invandrare, SFI, ska inte överstiga 300 timmar för att uppnå SFI-betyg C och 250 timmar för att uppnå SFIbetyg D. 100 procent av alla studerande som slutfört gymnasial yrkesutbildning ska direkt efter utbildningen vara anställningsbara i den bransch som studierna förbereder inför. Inte uppfyllt Resultatet är 71 procent, vilket är 17 procentenheter lägre jämfört med 2010. Under året har åtgärder vidtagits för att öka antalet elever som får godkänt. Distansalternativet har tagits bort som valbar studieform och i slutet på året har antalet lärarledda timmar ökats på för samtliga elever. Denna utveckling förstärks i det nya avtalet som startar den 1 januari 2012. Uppfyllt Resultatet är 86 procent. 4 Inte bedömt Inte uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Brukarundersökningen har inte gått att genomföra enligt plan. Detta innebär att det inte finns några siffror att redovisa för 2011. Resultatet är 48 procent. Resultatet är ca 15 procentenheter högre jämfört med 2010. Resultat betyg C = 283 timmar i snitt. Resultat betyg D = 193 timmar i snitt. Alla som har slutfört sina yrkesutbildningar är anställningsbara. Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet: Under året har kursutbud, tillgänglighet och flexibilitet vad gäller vuxenutbildning ökat markant, vilket förbättrar förutsättningarna för Solnaborna att utveckla en hållbar kompetens som gör att de stärker sin ställning på arbetsmarknaden samt integreras i det svenska samhället. Av effektmålen har tre effektmål uppfyllts, ett har inte kunnat bedömas och tre effektmål har inte uppfyllts. Sammantaget bedöms inriktningsmålet vara delvis uppfyllt. 4 4 4 4 4 108
Socialnämnden Målområden (MO) 1 - Ekonomisk tillväxt 2 - Livsmiljö 3 - Trygghet och omsorg 4 - Kunskap och livslångt lärande Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO Socialtjänsten ska stärka individens förmåga att leva ett självständigt liv och i allt sitt arbete särskilt uppmärksamma barns och ungdomars situation. Antalet Solnahushåll med försörjningsstöd ska fortsätta att ligga på en låg nivå. (År 2009 726 hushåll). Uppfyllt Uppfyllt Under 2011 har antalet hushåll med försörjningsstöd fortsatt att ligga på en låg nivå jämfört med andra kommuner. Antalet hushåll minskade från 638 föregående år till 587 för 2011. 3 3 Den genomsnittliga tiden som ett Solnahushåll har försörjningsstöd ska fortsätta ligga på en låg nivå. Antalet barn och ungdomar som återaktualiseras för utredning ska minska. Ensamkommande flyktingungdomar som beviljats permanent uppehållstillstånd ska vara självförsörjande och ha eget boende innan de fyller 21 år. Andelen personer med psykisk funktionsnedsättning som har sysselsättning, praktik eller arbete ska öka. Delvis uppfyllt Snittbidragstiden per hushåll för 2011 låg på 5,9 månader jämfört med 5,5 månader för 2010, vilket fortfarande innebär en låg nivå. Delvis nytt mål och jämförelse med 2010 kan inte göras för hela målgruppen. Under 2011 återaktualiserades 15 barn och 7 ungdomar för utredning. Under 2010 återaktualiserades 11 barn. Under 2011 har antalet ungdomar som återaktualiserats minskat, fr.o.m. september t.o.m. november återaktualiserades 1 ungdom jämfört med 6 tidigare under 2011. Delvis uppfyllt Nytt mål och jämförelse med 2010 kan inte göras. 2 ensamkommande flyktingungdomar med permanent uppehållstillstånd (PUT) av de 26 som var aktuella i början av 2011 har helt uppfyllt målet, 6 var nära eller uppfyllde delvis målet, 2 avslutades av andra skäl som t.ex. flyttning. 17 nya ungdomar med PUT har tillkommit under året. Uppfyllt Andelen personer tillhörande målgruppen som någon gång under året haft biståndsbedömd sysselsättning, anställning, rehabilitering via Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen, studerat eller haft någon form av övrig sysselsättning har jämfört med 2010 ökat från 42 procent till 50 procent. 3 3 3 109
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO Antalet ungdomar och vuxna med missbruk som efter vård och behandling kan uppvisa en förbättrad hälsa och livssituation ska öka. Uppfyllt Nytt mål och jämförelse med 2010 kan inte göras. 68 procent av de 65 vuxna och 100 procent av de 3 ungdomar som under 2011 genomgått mer omfattande missbruksbehandling har uppnått målet, vilket innebär en ökning under året jämfört med vad som rapporterats i delårsrapport per april och per augusti. 3 Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet: Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet uppfyllts. Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO Socialtjänsten ska arbeta förebyggande och erbjuda tidiga insatser. Antalet vräkningar ska fortsätta ligga på en låg nivå i Solna. Uppfyllt Av 16 vräkningsärenden som aktualiserats hos förvaltningen har 5 verkställts, dock inga barnfamiljer. 2010 verkställdes 13 av 30 aktualiserade ärenden och 2009 verkställdes 9 av 46. 3 Andelen öppenvårdsinsatser ska öka i relation till institutionsvård. Verksamheten ska utifrån inkomna anmälningar få kontakt med fler ungdomar och unga vuxna som är i riskzonen för missbruk. Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet: Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet uppfyllts. Uppfyllt Nytt mål och jämförelse med 2010 kan inte göras. Andelen biståndsbedömda öppenvårdsinsatser har för året i sin helhet varit 83 procent för samtliga verksamhetsområden. Andelen har i stort sett legat på samma höga nivå under hela året. Inte uppfyllt Nytt mål och jämförelse med 2010 kan inte göras. Verksamheten har under 2011 fått kontakt med 2 ungdomar/unga vuxna efter totalt 60 inkomna anmälningar. 3 3 110
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO Socialtjänsten ska erbjuda en verksamhet med god kvalitet. Andelen brukare/klienter som är nöjda med socialtjänsten ska ligga på en hög nivå. Delvis uppfyllt Den brukarundersökning som för första gången genomförts 2011 visade att Nöjd-Kund-Index (NKI) för andelen brukare som var nöjda med nämndens verksamhet i sin helhet låg på 55,9. För riket i sin helhet låg NKI för socialtjänstens Individ - och familjeomsorg på 52,0 för 2011. I samma undersökning redovisades också ett mer specificerat kvalitetsindex (KVI) som var 0,50 sammanvägt för nämndens alla verksamheter, vilket var något under värdet för ett par kommuner som genomfört motsvarande mätning. 3 Andelen överklagade beslut som går emot förvaltningen ska ligga på en låg nivå. Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet: Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet delvis uppfyllts. Uppfyllt Delvis nytt mål och jämförelse med 2010 kan endast göras för beslut om ekonomiskt bistånd. Andelen överklagade beslut om ekonomiskt bistånd som gått emot förvaltningen har 2011 minskat till 10 procent jämfört med 12 procent 2010. Inom övriga verksamhetsområden har 1 av 2 överklagade beslut under 2011 gått emot förvaltningens beslut. 3 111
Gemensamma familjerättsnämnden Målområden (MO) 1 - Ekonomisk tillväxt 2 - Livsmiljö 3 - Trygghet och omsorg 4 - Kunskap och livslångt lärande Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO Socialtjänstens familjerättsverksamhet ska stärka individens förmåga att leva ett självständigt liv och i allt sitt arbete särskilt uppmärksamma barns och ungdomars situation. Antalet ärenden som återaktualiseras efter samarbetssamtal ska minska. Uppfyllt Nytt mål och jämförelser med 2010 kan därför inte göras. Dock har antalet barn som återaktualiserats minskat under året från 6 barn t.o.m. april till 2 barn under perioden maj t.o.m. augusti och 1 barn under perioden september t.o.m. december. 3 Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet: Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet uppfyllts. Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO Socialtjänstens familjerättsverksamhet ska arbeta förebyggande och erbjuda tidiga insatser. Antalet samarbetssamtal ska öka i relation till antalet vårdnadsutredningar. Uppfyllt Jämfört med 2010 har antalet barn där samarbetssamtal genomförts ökat från 103 till 127, dvs. en ökning med 23 procent. Antalet barn där vårdnadsutredningar startat har ökat från 48 till 50 för 2011, dvs. en ökning med 4 procent. 3 Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet: Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet uppfyllts. 112
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO Socialtjänstens familjerättsverksamhet ska erbjuda en god kvalitet. Andelen brukare/klienter som är nöjda med den familjerättsliga verksamheten ska ligga på en hög nivå. Uppfyllt Den brukarundersökning som för första gången genomförts 2011 visade att Nöjd-Kund-Index (NKI) för andelen brukare som var nöjda med den familjerättsliga verksamheten låg på 60,3 vilket var högst jämfört med övriga områden inom förvaltningen. För riket i sin helhet låg NKI för socialtjänstens Individ- och familjeomsorg på 52,0 för 2011. I samma undersökning redovisades också ett mer specificerat kvalitetsindex (KVI) som var 0,86 för den familjerättsliga verksamheten, vilket var betydligt högre än för ett par kommuner som genomfört motsvarande mätning (0,33 respektive 0,34). 3 Andelen överklagade beslut som går emot förvaltningen ska ligga på en låg nivå. Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet: Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet uppfyllts. Uppfyllt Nytt mål och jämförelser med 2010 kan inte göras. Inga beslut har överklagats under år 2011. 3 113
Omvårdnadsnämnden Målområden (MO) 1 - Ekonomisk tillväxt 2 - Livsmiljö 3 - Trygghet och omsorg 4 - Kunskap och livslångt lärande Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO Äldre och personer med funktionsnedsättning ska känna sig trygga och nöjda med insatser och omvårdnad. Alla på vård- och omsorgsboende ska ha en omvårdnadsplan med en riskbedömning avseende kost, tryckskador och fall. Uppfyllt Statistikuppgifter som Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) tar in från verksamheterna visar att målet är uppfyllt, dvs. att alla har en omvårdnadsplan med riskbedömning. 3 75 procent av anhöriga som ger stöd och hjälp till en närstående, som p.g.a. långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning oavsett ålder inte klarar vardagen på egen hand, ska uppleva att de fått tillräckligt stöd och vägledning. 75 procent av de som bor i gruppbostad/servicebostad ska uppleva att de får välja mat själva. (År 2009 68 procent). Uppfyllt Delvis uppfyllt Resultatet visar att 79 procent av de som intervjuades var mycket nöjda med stödet som de fick. En stickprovsundersökning gjordes i augusti 2011 där anhöriga som antingen har haft enskilda samtal eller ingått i anhöriggrupp intervjuades. Resulatet visade att 48 procent i gruppbostad och 75 procent i servicebostad uppgav att de själva får välja mat. En brukarundersökning gjordes under hösten. Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmål: Resultat från brukarundersökning alternativt avtalsuppföljning ligger till grund för bedömning av måluppfyllelsen. Sammantaget bedöms inriktningsmålet som delvis uppfyllt. 3 3 Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO Äldre och personer med funktionsnedsättning ska känna sig respekterade. Uppfyllt 3 85 procent av omvårdnadsnämndens kunder i eget boende och i vård- och omsorgsboende ska ha en kontaktman som har huvudansvar för planering, genomförande och uppföljning av hjälpinsatserna. (År 2009 77 procent). Hemtjänstkunder ska i genomsnitt möta högst 12 hemtjänstpersonal under en 14 dagars period. (År 2008 13 hemtjänstpersonal). 85 procent av de som bor i gruppbostad/servicebostad och av de som har insatsen daglig verksamhet ska uppleva att de får det stöd de behöver. (År 2009 77 procent). Uppfyllt Delvis uppfyllt Resultatet visar att alla verksamheter har kontaktmannaskap där kontaktmannen har huvudansvar för planering, genomförande och uppföljning. Verksamheterna har vidtagit åtgärder, redovisade i "Utvecklingsplan 2011". Avtalsuppföljning genomfördes under året. Statistikuppgifter visar att hemtjänstkunder i genomsnitt mött 11 hemtjänstpersonal under en 14 dagars period. Resultatet i brukarundersökningen visar att 84 procent i gruppbostad, 88 procent i servicebostad och 79 procent i daglig verksamhet uppger att de får det stöd de behöver. Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmål: Resultat från brukarundersökning alternativt avtalsuppföljning ligger till grund för bedömning av måluppfyllelsen. Sammantaget bedöms inriktningsmålet som delvis uppfyllt. 3 3 114
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO Äldre och personer med funktionsnedsättning ska ha personligt inflytande över sin tillvaro. 75 procent av kunderna som beviljats bistånd i form av boende på vård- och omsorgsboende har fått sitt förstahandsval tillgodosett. Inte uppfyllt Resultatet visar att 47 procent av kunderna har fått sitt förstahandsval tillgodosett. Effektmålet kan vara svårt att kombinera med en hög beläggning på boendena. Av de som har valt vård- och omsorgsboende utifrån profilinriktning har 73 procent fått sitt förstahandsval tillgodosett. (År 2010 fick 68 procent sitt förstahandsalternativ tillgodosett.) 3 75 procent av personer som beviljas omvårdnadsinsatser i hemmet ska ha individuellt utformade mål dokumenterade i utredningen. 75 procent av de som bor i gruppbostad/servicebostad och av dem som har insatsen daglig verksamhet ska uppleva att personalen är lyhörd för deras synpunkter. (År 2009 69 procent). Uppfyllt Delvis uppfyllt Resultatet i en stickprovsundersökning visar att 75 procent av kunderna har individuellt utformade mål. Resultatet i brukarundersökningen visar att 72 procent av de svarande i gruppbostad, 81 procent i servicebostad och 63 procent i daglig verksamhet uppger att personalen är lyhörd för deras synpunkter. Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmål: Resultat från brukarundersökning, statistikuppgifter alternativt avtalsuppföljning ligger till grund för bedömning av måluppfyllelsen. Sammantaget bedöms inriktningsmålet som delvis uppfyllt. 3 3 Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO Äldre och personer med funktionsnedsättning ska ha en meningsfull tillvaro. 80 procent av omvårdnadsnämndens kunder i vård- och omsorgsboende ska erbjudas organiserade aktiviteter under helgen. Uppfyllt Resultatet i Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) statistik visar att 83 procent av de boende erbjuds aktiviteter på helgerna. (År 2010 var resultatet 66 procent.) 3 75 procent av de som bor i gruppbostad/servicebostad ska uppleva att de får bestämma vad de ska göra på sin fritid. (År 2009 69 procent). Uppfyllt Avtalsuppföljningen visar att 75 procent har en skriftlig genomförandeplan som är utarbetad tillsammans med den enskilde där fritidsaktiviteter ingår. Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmål: Resultat från brukarundersökning alternativt avtalsuppföljning samt statistikuppgifter ligger till grund för bedömning av måluppfyllelsen. Sammantaget bedöms inriktningsmålet som uppfyllt. 3 Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO Det förebyggande arbetet ska förstärkas. Alla personer som fyller 80 år under 2011 och som inte har hemtjänst ska erbjudas förebyggande hembesök. Uppfyllt Resultatet visar att alla personer som fyllt 80 år under 2011 och som inte har hemtjänst har erbjudits förebyggande hembesök. 3 Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmål: Inriktningsmålet bedöms som uppfyllt. 115
Miljö- och hälsoskyddsnämnden Målområden (MO) 1 - Ekonomisk tillväxt 2 - Livsmiljö 3 - Trygghet och omsorg 4 - Kunskap och livslångt lärande Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO Solnaborna och Solnaföretagarna ska erbjudas god service, som kännetecknas av ett starkt kundfokus. Företagarnas nöjdhet med Solna stads service gällande miljötillsyn ska öka i nöjd kundindex (NKI) i Stockholm Business Alliance serviceundersökning 2011. (År 2009 66 av 100). Inte uppfyllt NKI för miljö- och hälsoskydd är oförändrat 66. Resultat i intervallet 62-69 klassificeras som "Godkänt". 1 En rutin/process för samarbetsformer med små och medelstora företag ska finnas senast utgången av 2011. Uppfyllt Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet: Det första effektmålet är inte uppfyllt, men resultatet klassas enligt undersökningen som godkänt. Det andra effektmålet är uppfyllt. Inriktningsmålet bedöms därmed vara delvis uppfyllt. En rutin/process för samarbetsformer med små och medelstora företag är framtagen tillsammans med kompetensnämnden. 1 Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO Spridning av ämnen till luft, mark och vatten som kan påverka hälsan och miljön ska minska. Minst 20 procent (50 st) av de miljöfarliga verksamheter som är klassade som U-anläggningar ska ha fått tillsynsbesök under 2010 och senast utgången av 2011. Uppfyllt Alla tillsynsbesök är genomförda. 2 En modell för energifrågor i tillsynen av miljöfarliga verksamheter ska finnas senast utgången av 2011. 46 procent (26 st) av alla C-verksamheter ska ha fått tillsynsbesök senast utgången av 2011. Samtliga fastighetsägare som omfattas av PCB-förordningen och som ännu inte genomfört en godkänd PCB-inventering har förelagts om att inkomma med kompletteringar. En webbsida som följer upp miljöprogrammets mål ska finnas lättillgänglig på Solnas webbplats senast utgången av 2011. Inte uppfyllt Modellen för energifrågor i tillsynen av miljöfarliga verksamheter finns inte vid utgången av 2011. (Den kommer att tas fram 2012.) Uppfyllt Alla tillsynsbesök är genomförda. 2 Uppfyllt All tillsyn är genomförd. 2 Inte uppfyllt Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet: Tre effektmål är uppfyllda och två är inte uppfyllt. Inriktningsmålet bedöms därmed vara delvis uppfyllt. Ett underlag är färdigställt men inte publicerat. Alla fokusområdena ingår, men alla uppgifter är inte fullständiga. Syftet med webbsidan är kontinuerlig uppdatering och nya data och diagram förs in så snart de blir tillgängliga. 2 2 116
Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO De livsmedel som produceras, säljs eller på andra sätt hanteras i Solna ska vara säkra och korrekt märkta. 50 procent (200 st) av alla livsmedelsanläggningar ska haft tillsyn på sin avfallshantering senast utgången av 2011 i enlighet med målen i SÖRAB kommunernas gemensamma avfallsplan. Uppfyllt All tillsyn är genomförd. 3 Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet: Inriktningsmålet är uppfyllt. Inriktningsmål Effektmål Bedömning Kommentar MO Miljön i bostäder, offentliga- och hygienlokaler ska inte vara ohälsosam. Alla (10 st) servicehus, sjukhem och vårdlokaler ska ha fått tillsyn senast utgången av 2011. Uppfyllt All tillsyn är genomförd. 3 Minst 20 procent (15 st) av alla förskolor, 13 procent (3 st) av alla undervisningslokaler och 20 procent (2 st) av alla fritidslokaler ska ha fått tillsyn senast utgången av 2011. Egenkontrollen ska säkerställas vid alla (5 st) utomhusbassängbad under 2011. Handläggningstiderna för bostadsärenden ska minska med minst 50 procent från 2009 till 2011. Sammanfattande bedömning/kommentar av inriktningsmålet: Alla fyra effektmålen är uppfyllda och därmed är inriktningsmålet uppfyllt. Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Tillsyn är utförd på alla de angivna verksamheterna. Har utförts genom tillsyn på de fyra utomhusbad som var i drift under 2011. Den genomsnittliga handlägningstiden har minskat med 66 procent. 3 3 3 117
Revisionsberättelse 2011 Kommunfullmäktige i Solna Stad Revisionsberättelse för år 2011 Vi har för 2011 granskat kommunstyrelsens och nämndernas verksamhet och genom utsedd lekmannarevisor även granskat verksamheten i stadens företag. Granskningen har vad avser staden utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och stadens revisionsreglemente. Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som redovisas i bilagan Revisorernas redogörelse år 2011. Revisorerna skall utifrån kommunallagen bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för den ekonomiska förvaltningen som fullmäktige beslutat om i årsbudget och flerårsplan. Bedömningen skall avse både de verksamhetsmål och finansiella mål som fullmäktige fastställt och som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Vi bedömer att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som fullmäktige uppställt. Vi tillstyrker att kommunstyrelsen och övriga nämnder och ledamöterna i dessa organ beviljas ansvarsfrihet för 2011 års förvaltning. Vi tillstyrker också att stadens årsredovisning godkänns. Årsredovisningen är i allt väsentligt upprättad i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god. redovisningssed. Solna den 4 april 2012 Christer Schön Robert Gidehag Maria Engvall Gustav Olofsson Anders Palm Christer Liss Samuel Backlund 118