VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV

Relevanta dokument
Svenskspråkig integrering av invandrare

ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014

Integrationsarbetet i de finlandssvenska kommunerna Invandrarkoordinator, svensk integration Liselott Sundbäck

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia

KAN VI STÅ TILL TJÄNST? ORGANISERINGEN AV DEN SVENSKSPRÅKIGA INTEGRATIONEN

Vägledning och integration på svenska. Liselott Sundbäck koordinator för svensk integration Kommunförbundet

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Samlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström

Utbildning som inte leder till examen vid läroanstalten år 2013 Läroanstaltskod 12345

Hur spana trender och signaler om framtiden? Utbildningsstyrelsen

Rapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar!

Från enspråkighet till flerspråkighet. Kjell Herberts

Två starka fenomen och nuläget ger det framtida utbildningsbehovet

I frågor om sifferuppgifter kommer du vidare genom att ange noll (0) vid punkter gällande utbildning som läroinrättningen inte arrangerande 2014.

Yrkeshögskoleutbildning 2014

Åbo en traditionsrik och modern skolstad! turku.fi/undervisning

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors

Yrkeshögskoleutbildning 2013

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM)

Framtidens bildningskommun och integrationen av ny-finländare. Framtidsdalen, Stadsdirektör Kristina Stenman, Jakobstad

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland

Språket inom småbarnfostran och utbildning

BILAGA 1 BESLUTSMODELL Utbildningsanordnarens namn. Näradress (PB, om sådan finns) Postnummer och postanstalt. dag.månad.xxxx.

Vuxenutbildningen i Svenskfinland

Opinionsmätning om de svenskspråkigas röstningsbeteende inför riksdagsvalet Kaisa Kepsu & Mikko Majander samhällsanalytiker Magma 3.4.

LAPE-programmet ur ett språkserviceperspektiv - en kartläggning och konsekvensbedömning av service på svenska för barn och familjer

Sverige. Kognitivt element. Emotionellt element. Konativt element. (benägenhet att handla)

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland

Åbo en traditionsrik och modern skolstad! turku.fi/undervisning

Förbundet Finlands Svenska Synskadade

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!


Välkommen till

Härjedalens Gymnasium presenterar

Att möta demografiska förändringar, StjØrdal

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN

De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback. Gymnasiekonferensen Kommunernas hus

Varför föredrar minoriteter enspråkiga skolor?

OPINIONSMÄTNING BLAND FINLANDSSVENSKA VÄLJARE INFÖR RIKSDAGSVALET

Hänvisning: Undervisningsministeriets beslut och (36/400/2002) Ändring av undervisningsförvaltningens utbildningsklassificering

7B/2018 PÅ BESÖK, SOM UTBYTESELEV OCH I INLÄRNING PÅ EN UTLÄNDSK ARBETSPLATS

Mångkulturella möten vid Integrationsporten i Jakobstad

STUDERANDE, examensinriktad utbildning

Vägledarna på Luckan Anna Litonius och Muluken Cederborg

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården.

Migrationsinstitutet

Avbrott i utbildningen år 2011

Lärarexemplar med facit

En uppfinnare får man nog vara på riktigt. Läromedel för svenska som andraspråk ett lärarperspektiv

Öppna universitetet vid Åbo Akademi. Åbo Akademi Domkyrkotorget Åbo

ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2011

Utbildningspolitiskt ställningstagande

Vägledardagarna. Visioner kring utbildning och integration. Vasa Astrid Thors

KUSTENS MAT Ett regionalt samarbetsprojekt mellan regionerna Österbotten, Åboland ( ), Åland och Nyland

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Fax E-post. 6 Naturbruk och miljöområdet. 5 Teknik och kommunikation. 7 Social-, hälso- och idrottsområdet

Innehåll. 1 Inledning 3. 2 Grundlagen 4. 3 Språklagen 5. 4 Sektorlagstiftning 7. 5 Bildande av samarbetsområden 8. 6 Ändringar i kommunindelningen 9

E-post. Naturbruk och miljöområdet. Teknik och kommunikation. Social-, hälso- och idrottsområdet

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Humanistiska programmet

Tekniikan Opettajat TOP ry Teknologiateollisuuden Kustannusosakeyhtiö Opetushallitus 100-vuotissäätiö

OPINIONSMÄTNING BLAND FINLANDSSVENSKAR INFÖR PRESIDENTVALET 2012

Pisa, pedagogik och politik perspektiv på skolledarskap

Medborgare i andra länder än Finland har samma rätt som finska medborgare att använda finska eller svenska hos myndigheterna.

Hur trivs studerande i Åbo? Opiskelijakaupunki Turku -media-aamiainen Vierailukeskus Joki

Utmaningar för svenskundervisningen i Finland

Välkommen på. gymnasieinformation!

Det finlandssvenska migrationshjulet :

UNDERVISNINGSFÖRVALTNINGENS KLASSIFICERING AV UTBILDNINGSOMRÅDEN, VUXENUTBILDNINGSTILLÄMPNING

FOLKTINGETS VERKSAMHETSPLAN

Språkklimatet i Finland år Kommunmarknaden Marina Lindell

Fax E-post. 7 Social-, hälso- och idrottsområdet. 6 Naturbruk och miljöområdet. 5 Teknik och kommunikation

Enkät. Värderingar inom barn- och ungdomsidrott Högskolan Dalarna SISU Dalarna. Bakgrund. 1. Kön Kvinna Man. 2. Ålder...år

Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum Gun Oker-Blom

Mentorskap-ett komplement till vägledning Jenny Asplund, projektledare, FIKA

FORTBILDNING HÖSTEN Svenska skolan för synskadade.

Läroplansinspiration. Tammerfors

VASAMODELLEN Samlokaliseringen av skolorna har sin upprinnelse i det faktum att Vaasan lyseon lukios fastighet

Sysselsättning bland studerande 2012

AIPAL. - en jämförelse mellan studerande som går läroavtalsutbildning och studerande som går utbildning som är statsandelsfinasierad (närvårdare)

Bli medlem: Finska. Hörselförbundet rf Ilkkavägen Helsingfors t. (09) info@kuuloliitto.fi

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet

Tankesmedjan Tankesmedja kring den subjektiva rätten till småbarnspedagogik. Vasa, Åbo och Helsingfors

Stig in konferensen i Nagu maj 2018 Närpesmodellen

FINLANDSSVENSK OPINIONSMÄTNING INFÖR EUROPAPARLAMENTSVALET

Motion till riksdagen. 1985/86: Ub832. AlfSvensson (c) Finska språkets ställning i Sverige. Obalans mellan språkens ställning i Finland och Sverige

Gymnasial vuxenutbildning

KOMET blir KOMET Kompetens och mentorskap för unga. Projektutredare Lotta Keskinen Tel lotta.keskinen@luckan.

Finlandssvenskar i Västerås

KYSELYLOMAKE: FSD2872 KIRJASTOJEN KANSALLINEN KÄYTTÄJÄKYSELY: AMMATTI- KORKEAKOULUKIRJASTOT 2013

Språkliga rättigheter

En nylännings bekännelser

Utbildningsnivå för befolkningen år efter födelseland 2001 Procentuell fördelning

FRAMTIDSSPANING LITE OM TANKESMEDJAN OCH MER OM DEN OFFENTLIGA SEKTORNS UTMANINGAR I SVENSKFINLAND

Kurser som kan höja meritvärdet för dig som har utländska gymnasiebetyg

5. Val av protokolljusterare Beslut: Mötet valde Monica Martens-Seppelin och Maria Björnberg-Enckell till protokolljusterare.

Mina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Tfn:

Transkript:

VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV Ann-Jolin Grüne Projektledare Delaktig i Finland i huvudstadsregionen Helsingfors arbis

DE SVENSKA DELAKTIG-PROJEKTEN Utveckling av språkbadsmetoder, Delaktig i Finland Vasa Utveckling av virtuell inlärningsmiljö, Delaktig i Finland K5 Utveckling av språkinlärning på arbetsplatsen, Delaktig i Finland Raseborg Utveckling av en integrationsväg på svenska i huvudstadsregionen, Delaktig i Finland i huvudstadsregionen

HUR SER INTEGRATION PÅ SVENSKA UT I FINLAND? Gemensamma möten Gemensamma seminarium (var kan man lära sig svenska, läromedel, nivåtester, gemensamma hinder? Osv) Webbsidan www.hej.fi -> för regional rörlighet och för att ge information om den svenska möjligheten för invandrare Verkligheterna skiljer sig kraftigt landsort till stad och från majoritetsspråk till minoritetsspråk. Integration på svenska måste ändå ses som en helhet och i koppling till Norden.

GRUNDERNA Att hela familjen mår bra Språk ska ge möjligheter

VAD AVGÖR SPRÅKVALET? Vilket språk talar man på din ort? Vilka språk talar ni i familjen? Vad arbetar föräldrarna med? Vilket språk behöver man i sitt arbete? Siktar man på att studera? Ger svenska dig en snabbare väg till utbildning? Planerar ni att flytta? Finns där fortsättningsmöjligheter på svenska? Finns det möjligheter att välja svenska?

VEM VÄLJER SVENSKA? På svenskspråkiga orter är valet ofta ganska klart. I tvåspråkiga kommuner kan det vara: Ex. 1. Personer som är gift med en svenskspråkig 2. Personer med kunskaper i svenska 3. Personer med ett närbesläktat modersmål 4. Personer som arbetar på engelska 5. Personer som vill arbeta inom Norden Via Svenska, Helander och Creutz 2012 se Tankesmedjan Magm för rapport

FINLANDSSVENSKARNA I Finland finns ungefär 290 000 personer med svenska som modersmål, vilket är ca 5,5% av landets totala befolkning. Finlandssvenskarna bor främst längs kusten i Nyland, Åboland och Österbotten. Ungefär 4 % av finlandssvenskarna bor i helt enspråkigt finska kommuner. Man kan välja om man registrerar sig som finsk- eller svenskspråkig men det går inte att registrera sig som bådadera. En kommun är tvåspråkig då den finsk- eller svenskspråkiga minoriteten utgör minst 8 % eller minst 3 000 personer. Det går att välja svenska som kontaktspråk

OM ORTEN I Finland finns 30 tvåspråkiga kommuner 18 Kommuner där svenska är ett minoritetsspråk 12 kommuner där finska är ett minoritetsspråk Framtidens kommunsammanslagningar ändrar siffrorna.

KONTAKTEN MED MYNDIGHETERNA De statliga myndigheterna ska kunna ge service på finska och svenska Tvåspråkiga kommuner bör man få service på både finska och svenska

DAGVÅRD OCH UTBILDNING I Finland finns det daghem som är på svenska Man kan gå i grundskola och gymnasium på svenska Man lär sig finska i den svenska skolan. Man kan studera på svenska Man hittar daghem, skolor, gymnasier, yrkesutbildning, läroavtal, eftisar, musikskolor på nätsidan www.svenskskola.fi

MÖJLIGHETER FÖR VUXNA ATT LÄRA SIG SVENSKA Integrationsutbildningar på svenska erbjuds främst av fria bildningen. Kortare kurser i svenska www.hej.fi

ATT ARBETA PÅ SVENSKA I vissa områden måste du kunna svenska (t.ex. Närpes) I andra måste du kunna både och (t.ex. Raseborg) I tredje klarar du dig utan fastän kunskaper i svenska skulle vara en karriärfördel. (Eg. Affärer eller Business, Barner-Rasmussen, 2011)

FÖLJANDE NÄRINGSGRENAR VÄNTAS VARA MER VÄLREPRESENTERADE BLAND DE SVENSKSPRÅKIGA ÄN INOM HELA BEFOLKNINGEN: Jordbruk, jakt och fiske Offentlig förvaltning Hälso- och sjukvård Utbildning och forskning Sociala tjänster, särskilt dagvården Organisationsverksamhet Rekreations-, kultur- och idrottsverksamhet samt förlagsverksamhet

YRKE 2025 PROGNOS ÖVER UTBILDNINGSBEHOV Ökande behov: Social, hälso- och idrottsbranschen Teknik och kommunikation Samhällsvetenskap, företagsekonomi och förvaltning Naturbruk och miljöområdet Det humanistiska och pedagogiska området Minskande behov: Kulturbranschen Naturvetenskap Turism, kosthålls- och ekonomibranschen

HELHETEN AVGÖR SPRÅKVALET Informerade val Information- och handledning Motivationen är viktig Och till sist reklam över en av våra samarbetsparter: http://www.festar-juhlavuosi.info/