Introduktion till vetenskapsmetodik. Vetenskap och forskning. Vetenskapsfilosofi och vetenskapsmetodik. Falsifikationism

Relevanta dokument
Föreläsning 3. NDAB02 Statistik; teori och tillämpning i biologi

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori

Föreläsning 1. Vad är vetenskapsteori?

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kuhns delade epistemiska värden

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet

, s a. , s b. personer från Alingsås och n b

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval

Vetenskapsteori Denna föreläsning. Hypotetisk deduktiv metod exemplet uralstring. Hypotetisk deduktiv metod

Föreläsning G60 Statistiska metoder

DD1350 Logik för dataloger. Vad är logik?

Föreläsning 8. NDAB02 Statistik; teori och tillämpning i biologi

Moralisk oenighet bara på ytan?

information - kunskap - vetenskap - etik

F14 HYPOTESPRÖVNING (NCT 10.2, , 11.5) Hypotesprövning för en proportion. Med hjälp av data från ett stickprov vill vi pröva

Försöks- planering, forts. Per Milberg, IFM biologi

Föreläsningsanteckningar till kapitel 9, del 2

Föreläsning 6. NDAB01 Statistik; teori och tillämpning i biologi

Vetenskap och dataanalys. Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Vetenskaplig metodik

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Vetenskaplig metod och statistik

Föreläsning 9. NDAB01 Statistik; teori och tillämpning i biologi

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer

Föreläsning 3. Positivistiska teorier 1

Perspektiv på kunskap

Jämförelse av två populationer

Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan?

Frågor som påverkar utvärderingens design

System Planering Mål. Ideal prisbildning. Pristagande producent

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Deduktiv metod - Falsifikationism -

χ 2, chi-två Test av anpassning: sannolikheter specificerade Data: n observationer klassificerade i K olika kategorier:

Konfidensintervall, Hypotestest

kodnr: 2) OO (5p) Klassindelningar

Om hypoteser. 11 April :38. Vetenskapsteori Page 1

Statistik och epidemiologi T5

STATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

Syfte: o statistiska test om parametrar för en fördelning o. förkasta eller acceptera hypotesen

Kapitel 10 Hypotesprövning

F18 MULTIPEL LINJÄR REGRESSION, FORTS. (NCT

F3 Introduktion Stickprov

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

Flyttningar. Perspektiv. Flyttningar nr3

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen

SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH. PASSNING AV FÖRDELNING: χ 2 -METODER. STATISTIK. Tatjana Pavlenko. 12 oktober 2015

Översikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1

Analytisk statistik. 1. Estimering. Statistisk interferens. Statistisk interferens

Psykologi som vetenskap

Föreläsning G60 Statistiska metoder

Vetenskapsteori Denna föreläsning. Hypotes. Hypotesprövning. Hypotesprövning. Hypotesprövning

Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) 26 april 2004, klockan

Kursmomentets upplägg. Motivering. Mål. Föreläsningarna. Kritiskt tänkande. Kritiska förhållningssätt till teorier och modeller

Temperatur (grader Celcius) 4 tim. och 32 min tim. och 12 min tim. och 52 min tim. och 1 min tim. och 4 min.

Hypotesprövning. Andrew Hooker. Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University

B A R N E T S B Ä S T A K O L L E N

Föreläsning 7: Punktskattningar

GRÖNA FAKTA TYCKER MÄNNISKOR OCH FÅGLAR OM SAMMA SORTS SKOG?

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN

Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm och Per-Olof Wickman, Stockholms universitet

Autokorrelation och Durbin-Watson testet. Patrik Zetterberg. 17 december 2012

för att komma fram till resultat och slutsatser

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

Analys av medelvärden. Jenny Selander , plan 3, Norrbacka, ingång via den Samhällsmedicinska kliniken

Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab

Metodologier Forskningsdesign

Hur man tolkar statistiska resultat

Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori

Föreläsning G60 Statistiska metoder

1. a) F4 (känsla av meningslöshet) F5 (okontrollerade känlsoyttringar)

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor

Analytisk statistik. Mattias Nilsson Benfatto, PhD.

Hypotestestning och repetition

Varför tror folk på konstiga saker?

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Föreläsning 5. Kapitel 6, sid Inferens om en population

FÖRELÄSNINGSMATERIAL. diff SE. SE x x. Grundläggande statistik 2: KORRELATION OCH HYPOTESTESTNING. Påbyggnadskurs T1. Odontologisk profylaktik

ATT VARA FORSKARE. Något av det roligaste man kan vara! 1

Statistiska analysmetoder, en introduktion. Fördjupad forskningsmetodik, allmän del Våren 2018

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Psykologi som vetenskap. Vetenskapliga grunder och metoder

Några kommentarer om optimering under bivillkor Thomas Andrén

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

HD-metoden och hypotesprövning. Vetenskapliga data

MSG830 Statistisk analys och experimentplanering

Vetenskaplig metod och statistik

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran

1. Öppna frågans argument

Tentamen i statistik (delkurs C) på kursen MAR103: Marina Undersökningar - redskap och metoder.

Lösningsförslag till tentamen på. Statistik och kvantitativa undersökningar STA100, 15 hp. Fredagen den 13 e mars 2015

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 7 ( ) OCH INFÖR ÖVNING 8 ( )

Kunskap genom vetenskap. observationer och experiment

Höftledsdysplasi hos dansk-svensk gårdshund

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

Transkript:

Introduktion till vetenskapsmetodik Vetenskap och forsknin Vetenskap: ordnad, dokumenterad och kritiskt utvärderad enerell kunskap. Forsknin: process att ta fram nya (säkra) kunskaper och ökat vetande. Vetenskapsmetodik: hur man får enerell kunskap om det okända och det som inte är direkt tillänlit. 2017 Ett loiskt uppbyt arbetssätt för att utvärdera möjlia förklarinar till observationer Vetenskapsfilosofi och vetenskapsmetodik Kunskap om omvärlden är möjli! Vi bör skilja på sannin och lön! Förnuftet och sinnena. Interaktiv process. Bya tillsammans. Dokumentation och kommunikation. Medvetenhet om ränserna och problemen! Falsifikationism Motbevisa istället för att bevisa enom bekräftelse. Generell säkerhet kan bara fås från studie av samtlia fall, vilket ofta är omöjlit. Däremot kan EN observation falsifiera! (En svart svan.) Förutsäelser från förklarinar utvärderas enom falsifierin. 1

Tester av påståenden, som kommer från alternativa förklarinar till mönster, fenomen och processer. Vetenskapsmetodik Loiskt schema - protokoll Kräver att man noa sätter si in i: ursprunsobservationerna, de olika möjlia förklarinarna, vilka förutsäelserna blir, och hur de ska testas. Motivera! För si själv och andra. Bland flera möjlia förklarinar utesluta de falska och finna den sanna. H 0 behålls en H 0 förklarinen = iakttaelse av mönster, variation, fenomen och processer till observationen (= modell = teori) Kan spänna över breda rums- och tidsskalor, samt vitt skilda oranisationsnivåer. Kan vara ena eller andras. Representerar observationen nåot verklit? Vad uppfattar vi? Vad väljer vi att se? Är modellen sann, så er den verklien en förklarin till ursprunsobservationen. Kan vara een eller andras. Kan vara enkel eller komplex. Ofta bra att upprepa observationen i början av formulerinen av förklarinen. 2

= förutsäelse från förklarinen = hypotesens motsats Följer loiskt från förklarinen. Talar om vilken den nya observationen kommer att bli. Ofta skillnad eller förändrin (i viss riktnin). Ofta bra att upprepa förklarinen i början av formulerinen av förutsäelsen. Ofta finns flera alternativa förutsäelse. Nåra kan vara lättare att testa. Förutser resultatet ifall förklarinen inte stämmer. Ofta betydelselös förändrin - eller motsatt förändrin mot hypotesen. Behövs för att stöd för förklarinen ska baseras på falsifikation. H a och H 0 är fullständit kompletterande och de är ömsesidit uteslutande. = test Skapa eller utvärdera sådana förhållanden där det som förklarinen förutser har möjlihet att ske Testar den loiska nollhypotesen Förkasta den motsatta förutsäelsen eller förutsäelsen. Baseras på falsifikation. Hur tolkninen än blir er den anlednin till fler varv! Alternativa förutsäelser från ursprunsförklarinen kan behöva testas. en kan behöva testas i andra sammanhan. De nya observationerna kan behöva läas till de amla. H 0 behålls en H 0 förklarinen 3

1. 1. Det finns ett neativt samband mellan antalet fiskar och antalet härar! 2. 3. Vi ser ett neativt samband mellan antalet härar och antalet fiskar på de tre platserna, eftersom det är så i hela området, att platser med få härar har måna fiskar och tvärt om. H 1: Om det är så att vi fann det neativa sambandet mellan de tre platserna, eftersom det finns ett enerellt sådant samband i området, bör vi se ett neativt samband även när vi undersöker alla platser med härar i området. 4

4. H 0 : Studerar vi alla platser i området kommer vi inte finna nåot samband mellan härar och fiskar, eller så finner vi ett positivt samband. 5. Vi besöker alla platser med härar i området och räknar härar och fiskar norant. Resultatet får innehålla fel, men det ska inte vara så mycket att det påverkar slutsatsen. sexperiment Totalundersöknin 6. Förkasta den motsatta förutsäelsen Fler förutsäelser från samma förklarin? Fler förklarinar från samma observation? Det finns ett neativt samband mellan antalet fiskar och antalet härar! Resultatet får innehålla fel, men det ska inte vara så mycket att det påverkar slutsatsen. Går det att öra förklarinen (teorin) mer intressant? H 0 behålls en H 0 förklarinen 5

1. 2. Det finns ett enerellt neativt samband mellan antalet fiskar och antalet härar. Världen över ser vi ett neativt samband mellan antalet härar och antalet fiskar, eftersom det enerellt är så, att platser med få härar har måna fiskar och tvärt om. 3. 4. H 1 : Om det är så att vi uppfattar ett neativt samband, eftersom det enerellt finns ett sådant samband, där vi har härar och fiskar, bör vi se sambandet även när vi undersöker ett stickprov av sådana platser. Stickprovsundersöknin H 0: Studerar vi ett representativt stickprov från platser med härar kommer vi inte finna nåot samband mellan härar och fiskar, eller så finner vi ett positivt samband. 6

6. 5. Vi besöker de representativa platserna och räknar härar och fiskar. Stickprovsundersöknin sexperiment? 6. 6. en Det finns ett neativt samband mellan antalet fiskar och antalet härar! H0 förklarinen tolknin Det finns ett neativt samband mellan antalet fiskar och antalet härar! en H0 förklarinen Felakti tolknin Kvantifiera risken för detta missta 7

6. 6. Upprepade stickprov från samma kända population för att beräkna risken för att H 0 av missta Upprepade stickprov från samma kända population för att beräkna risken för att H 0 av missta en H0 förklarinen en H0 förkasta förklarinen tolknin nr 1 tolknin nr 2 6. 6. Upprepade stickprov från samma kända population för att beräkna risken för att H 0 av missta Upprepade stickprov från samma kända population för att beräkna risken för att H 0 av missta en H0 förklarinen en H0 förklarinen tolknin nr 3 tolknin nr 4 8

6. 6. Upprepade stickprov från samma kända population för att beräkna risken för att H0 av missta Upprepade stickprov från samma kända population för att beräkna risken för att H0 av missta Vi upprepar provtaninen ett stort antal åner en en H0 förklarinen H0 förklarinen tolknin nr k Felakti tolknin nr 1 330 = 0, 033 = 3, 3% 10000 6. 6. Tillbaka till vårt verklia stickprov Det finns ett neativt samband mellan antalet fiskar och antalet härar! en en H0 förklarinen Felakti tolknin H0 förklarinen tolknin Med hjälp av simulerinen bestämmer vi oss för den här tolkninen eftersom... Vi har fått ett mått på risken att råka ut för detta missta 9

6. Den andra typen av missta 6. Det finns ett neativt samband mellan antalet fiskar och antalet härar! en H0 förklarinen Det finns inet neativt samband mellan antalet fiskar och antalet härar! Felakti tolknin H0 förklarinen Felakti tolknin Även för det här misstaet borde risken vara mindre än 5 %. Vi behöver räkna ut hur stort stickprov som krävs....risken är mindre än 5 % att vi beår det här misstaet. en Återien vårt verklia stickprov. Den fullständia tolkninen. Forsknin kräver planerin så att man kan ane både risken för att man har funnit stöd för förklarinsmodellen av missta och att man har avvisat modellen av missta. 6. Stickprov kräver alltså statistiska analyser! Det finns ett neativt samband mellan antalet fiskar och antalet härar! Vi visste med mer än 95 % säkerhet att vi skulle kunna se det neativa sambandet. en H0 förklarinen tolknin P < 0,05 10

Hur? Hur uppstår det neativa sambandet? M(a) M(b) Flera modeller (för att förklara neativ korrelation) 2. 3. Det finns ett neativt samband mellan antalet fiskar och antalet härar för att härar äter fiskar! H a: Om det är så att det neativa sambandet beror på att härarna äter upp fiskarna, och vi placerar härar i områden med mycket fiskar, då kommer antalet fiskar att minska mer i dessa områden jämfört med områden där ina härar placeras ut. Kontrollområden Stickprovsundersöknin Planera! Manipulativt experiment 11

4. H 0 : Placerar vi härar i områden med mycket fiskar kommer antalet fiskar att förändras likartat med områden utan tillskott av härar, eller så kommer antalet fiskar att öka jämfört med kontrollerna. 5. Härar samlas in och placeras i representativa områden med mycket fiskar. Antalet fiskar räknas i områden med och utan tillförda härar. Räkninar örs före och efter härarna placeras ut. Förändrinarna i antalet fiskar i områden med och utan härar jämförs. Statistiskt test! 6. Antalet fiskar har minskat mer i områden med tillförda härar! en! + förutsäelsen och förklarinen! Testa nya förutsäelser för att försöka förkasta förklarinen! Ny information Det finns inet enerellt neativt samband mellan antalet fiskar och antalet härar. Vi måste övere vår teori! 12

Loiskt schema 2. Ny modell Sambandet mellan antalet fiskar och antalet härar varierar för att härar äter olika slas föda på olika tider om året! H 0 behålls en H 0 förklarinen Fler varv i schemat Testa samma modell på samma sätt. Testa samma modell på nya sätt. Testa nya modeller. Vetenskapsmetodik Vetenskapsmetodik Loiskt schema sexperiment: rätt antal representativa och oberoende replikat. Manipulativa experiment: rätt antal representativa och oberoende replikat, samt relevanta kontroller. Planera! H 0 behålls en H 0 förklarinen 13

Det naturvetenskaplia sättet att nå ny kunskap Strävan efter att eneralisera. Process inte en samlin fastslana fakta. Det vetenskaplia förhållninssättet innebär att: vara tillräcklit norann och metodisk, inte förvanska fakta, vara sakli och objektiv, undvika auktoritetstro, ifråasätta istället för att acceptera, men på ett konstruktivt sätt försöka falsifiera alla sina påståenden, samt att dokumentera och dele. 14