GÖTEBORGS UNIVERSITET Kollegium SSKKII KURSPLAN CO1303, Kognitionsvetenskap, Fördjupningskurs 30 högskolepoäng Cognitive science, In-Depth Course, 30 higher education credits Grundnivå 1. Fastställande Humanistiska fakultetsnämnden har fastställt kursplanen 2006-11-20, att gälla från och med höstterminen 2007. Utbildningsområde: Humaniora, Kognitionsvetenskap 2. Inplacering Kursen ges som fristående kurs och avser en hel termins heltidsstudier i Kognitionsvetenskap. 3. Förkunskapskrav Förutom grundläggande behörighet krävs genomgången Fortsättningskurs i kognitionsvetenskap eller motsvarande kunskaper. 4. Innehåll Kursen består av två obligatoriska delkurser, Kognitionsvetenskapliga Metoder (7,5 högskolepoäng) och Uppsats i Fördjupningskurs (15 högskolepoäng). Därutöver läses en valbar kognitionsvetenskaplig kurser om 7,5 högskolepoäng av följande: Människa-datorinteraktion, Representation och minne i Neurala Nätverk, Neurolingvistik, Begreppsteorier och Medvetandefilosofi. Kognitionsvetenskapliga Metoder Kursen benämns Kognitionsvetenskapliga Metoder och omfattar 7,5 högskolepoäng. Metodkursen skall dels ge grundläggande kunskaper kring hur kognitionsvetenskaplig forskning bedrivs och dels ha en integrerande problemorientering. Inslag i denna kurs kan vara (1) vetenskapsteori/kunskapsteori, (2) diskussion om tvärvetenskap, (3) metoder från ämnets konstituerande discipliner: datavetenskap, lingvistik, psykologi, filosofi, neurovetenskap och antropologi. Uppsats i Fördjupningskurs Kursen benämns Uppsats i Fördjupningskurs och omfattar 15 högskolepoäng. Uppsatskursen består av forsknings- och handledningsseminarier, enskild handledning och självständigt arbete med en forskningsuppgift som redovisas i form av en vetenskaplig uppsats som försvaras vid seminarium med opposition. Kursen ger viss färdighet i vetenskapligt forskningsarbete inom kognitionsvetenskap. Valbara kurser: Människa-dator-interaktion Kursen består av såväl teoretiska som praktiska delar. Den teoretiska delen presenterar historia och utveckling av människa-dator-interaktion från forskning till industriella
tillämpningar. Relevanta teorier omfattar huvudsakligen följande ämnen: mänsklig perception och kognition, interaktionsteorier, metoder för uppgiftsanalys, teorier om interaktionsdesign och designprocessen, tekniker för användbarhet och utvärdering, multimodal interaktion, ubiquitous computing, utökade och taktila gränssnitt, frågor om social organisation, samt samarbete och groupware. Den praktiska delen består av praktiska lab-övningar med olika metoder för utvärdering av användbarhet och designprocess samt av utförandet av ett mindre projektarbete om produktdesign och evalueringsprocessen för att nå höga mål för användbarhet. Neurolingvistik Utveckling av teorier om språk och hjärna. Övergripande ramverk för att analysera språkstörningar. Utvecklingsperspektiv på språk och hjärna. Neurolingvistisk fonologi, morfologi, syntax, semantik och pragmatik. Neurolingvistiska aspekter på läs- och skrivprocesser, flerspråkighet och språkstörningar, multimodal kommunikation och AKK. Modeller för språkförståelse och språkproduktion. Orientering och grunder och terminologi i neuroanatomi och neurofysiologi samt om metoder för att mäta och avbilda hjärnans struktur och funktion. Representation och minne i neurala nätverk Kursen ger en orientering om inlärningsmekanismer i hjärnan och introducerar teorin för artificiella neurala nätverk (ANN). Grundläggande begrepp som distribuerad representation och parallell informationsbehandling genomgås, principerna för några viktiga typer av neurala nätverk formuleras och ANN-teorins relevans för förståelsen av kognitiva processer diskuteras. Översikter ges av de viktigare applikationerna av neurala nätverksmodeller, och etiska aspekter av sådana tillämpningar uppmärksammas. Studenten får i form av laborationer tillämpa teorierna på några typproblem. Medvetandefilosofi De viktigaste teorierna om förhållandet mellan kropp och själ, såsom funktionalism, behaviorism, substansdualism och materialistisk monism genomgås och belyses från såväl kunskapsteoretiska som moralfilosofiska utgångspunkter. Den moderna debatten om fenomenellt och intentionalt medvetande presenteras. Relationerna mellan medvetandefilosofi och kognitiv teori behandlas. Begreppsteorier Syftet med kursen är att på ett tvärvetenskapligt sätt nå fördjupade kunskaper i och om begreppsteorier. Detta kommer framförallt att bygga på psykologiska, lingvistiks och filosofiska perspektiv men även antropologiska, neurologiska och datavetenskapliga (simuleringar och begreppssystem) perspektiv. De studerande skall få möjlighet att jämföra och syntetisera olika teorier och perspektiv. Begreppsteorier från antiken till vår tid. Vilka teorier om begrepp som har haft betydelse under historien och vilka krav teorier som är aktuella idag. Förutom att jämföra disciplinära perspektiv på begrepp, behandlas även översiktligt begreppslig variation med avseende på art, kön, ålder, sociala grupperingar, språk och kultur. Vidare diskuteras skillnaden mellan begreppsligt och ickebegreppsligt innehåll Kursen tar upp centrala teorier om begrepp, knyter an till semantik och pragmatik och behandlar här även metaforik och metonymi, samt diskuterar relationen mellan begreppsteorier och empirism (naturalism) och rationalism.
5. Mål Kursens syfte är att ge en betydande fördjupning av grundkunskaper i kognitionsvetenskap, inom ett par valda centrala områden samt kognitionsvetenskaplig teori och forskningsmetodik och självständigt författande av uppsats. Kognitionsvetenskapliga metoder Kursens syfte är att ge en kunskaper och färdigheter i kognitionsvetenskapliga forskningsmetoder. Efter genomgången kurs skall studenten: Ha grundläggande kunskaper och insikter om de vetenskapsfilosofiska grunderna för kognitionsvetenskapliga forskningsmetoder och om de olika forskningsmetoder som används inom kognitionsvetenskaplig forskning. Studenten skall vara väl orienterad i vetenskapsfilosofiska grunder och olika forskningsmetoder i kognitionsvetenskap, inkluderande förtrogenhet med viktiga begrepp och termer. Ha betydande färdigheter i att tillämpa och motivera olika kognitionsvetenskapliga forskningsmetoder för analys av språk och tal ur olika aspekter. Ha förmåga att föra en kritisk metoddiskussion av forskningsdesign i relation till olika kognitionsvetenskapliga forskningsfrågor. Ha tillägnat sig de kunskaper inom utvecklat de färdigheter i kognitionsvetenskapliga forskningsmetoder som krävs för att utforma egna forskningsprojekt/studier inom kognitionsvetenskap och genomföra kognitionsvetenskapliga forskningsuppgifter.. Uppsats i fördjupningskurs Kursens syfte är att ge en betydande fördjupning av grundkunskaper i kognitionsvetenskaplig teori och forskningsmetodik och självständigt författande av uppsats. Efter genomgången kurs skall studenten: Ha fördjupade kunskaper och insikter i kognitionsvetenskaplig teori och forskningsmetodik och självständigt författande av uppsats. Kunna genomföra en begränsad forskningsuppgift som redovisas som en vetenskaplig uppsats. Ha grundläggande färdigheter i kognitionsvetenskaplig problemanalys i kognitionsvetenskaplig forskning och i några kognitionsvetenskapliga forskningsmetoder, samt ha tillämpat och redovisat minst en sådan metod i ett självständigt forskningsarbete som försvarats vid opposition, samt själv ha opponerat på uppsats. Ha mycket god förmåga att diskutera frågeställningar med hjälp av gängse kognitionsvetenskaplig terminologi inom kognitionsvetenskap och att bedöma kognitionsvetenskaplig forskning. Ha tillägnat sig de kunskaper inom kognitionsvetenskapen och utvecklat de färdigheter inom kognitionsvetenskaplig forskning som krävs för att studera vidare inom kognitionsvetenskap på mer avancera nivå eller forskarutbildningsnivå.
Valbara kurser: Människa-dator-interaktion Efter kursen skall studenten ha nått följande teoretiska insikter och praktiska mål. Teoretiska mål: Ha kännedom om grundläggande principer för människa-dator-interaktion och processer för användbarhetsdesign och utvärdering. Ha en god översikt över MDI-området Ha utvecklat en förståelse för hur man designar en produkt för att nå en god användbarhetsnivå och hur man utvärderar och förbättrar en existerande produkt för bättre användbarhet. Ha förståelse av hur man utför desingprocesser med användarmedverkan för att nå hög användbarhet. Praktiska mål: Ha praktisk erfarenhet av grundläggande metoder för användbarhetsutvärdering. Ha praktisk erfarenhet av utvecklande av en ny produkt med användarmedverkan i den tidiga designprocessen. Ha erfarenhet av hur man arbetar i grupp och dokumenterar praktiskt arbete. Neurolingvistik Efter genomgången kurs skall studenten: Ha grundläggande kunskaper och insikter om neurolingvistikens huvudfrågor, metoder och teorier. Studenten skall känna till neurolingvistikens olika delar och vara förtrogen med grundläggande neurolingvistiska begrepp och termer. Ha grundläggande färdigheter in neurolingvistisk analys av språk och tal. Ha förmåga att diskutera frågeställningar med hjälp av gängse neurolingvistisk terminologi. Ha tillägnat sig de kunskaper inom neurolingvistiken och utvecklat de färdigheter som krävs för att studera vidare inom språkvetenskaplig med neurovetenskaplig inriktning på avancerad nivå. Representation och minne i neurala nätverk Kursens syfte är att ge goda kunskaper om representation och minne i neurala nätverk och beredskap för att ytterligare fördjupa dessa kunskaper och tillämpa dem i simuleringar. Efter genomgången kurs skall studenten kunna: redogöra för grunderna i teorin om artificiella neurala nätverk och denna teoris relevans för kognitiv vetenskap, samt kunna tillämpa teorin på några enklare typproblem inom mönsterigenkänning, kategorisering och prediktion. översiktligt redogöra för relationerna mellan å ena sidan neurovetenskapliga och psykologiska data och teorier, och å den andra klassiska problem rörande fenomenellt och intentionalt medvetande.
redogöra för några möjliga etiska konsekvenser av våra kunskaper om sambanden mellan hjärna och psyke och av tekniker inom artificiella neurala nätverk. Medvetandefilosofi Efter genomgången kurs skall studenten kunna: översiktligt redogöra för några centrala begrepp och teorier inom kognitiva vetenskaper, liksom deras historiska rötter och relationer till medvetandefilosofiska problem. visa förmåga att urskilja och analysera grundläggande filosofiska och metodologiska problem inom de kognitiva vetenskaperna. översiktligt redogöra för relationerna mellan å ena sidan neurovetenskapliga och psykologiska data och teorier, och å den andra klassiska problem rörande fenomenellt och intentionalt medvetande. Begreppsteorier Kursens syfte är att ge en betydande fördjupning av ett mångvetenskapligt perspektiv på begrepp. Efter genomgången kurs skall studenten: Ha fördjupade kunskaper och insikter om kognitionsvetenskapliga teorier och metoder om begrepp. Vara förtrogen med grundläggande begrepp och termer inom begreppsanalys, speciellt ur kognitionsvetenskaplig synvinkel, och själv kunna genomföra en begränsad forskningsuppgift som redovisas som en vetenskaplig uppsats. Ha grundläggande färdigheter i kognitionsvetenskaplig problemanalys inom området begreppsanalys. Ha mycket god förmåga att diskutera frågeställningar med hjälp av gängse kognitionsvetenskaplig terminologi inom begreppsanalys. Ha tillägnat sig de kunskaper inom kognitionsvetenskapen och utvecklat de färdigheter inom begreppsanalys som krävs för att studera vidare inom kognitionsvetenskap på mer avancerad nivå. 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning Kursen examineras löpande efter varje delmoment i skriftlig form, individuellt, som skriftlig tentamen alternativt självständiga uppgifter, projektuppgifter i grupp och laborationer som redovisas. Examinationsformerna är avpassade efter de olika delarnas syften och innehåll, och fokuserar på både specifika ämneskunskaper, och de generiska färdigheter och kompetenser som studier i kognitionsvetenskap ger. Den studerande skall visa de analytiska färdigheter och den förmåga till problemformulering och kritisk bedömning och tillämpning/problemlösning som den studerande har uppnått under kursens gång och kunna kommunicera sina kunskaper muntligt och skriftligt.
8. Betyg Som betyg används något av betygen Godkänd (G), Väl godkänd (V) eller Underkänd (U). För studerande som underkänts i prov ges möjlighet till förnyat prov. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts två gånger i prov för viss kurs eller del av kurs har rätt att begära att annan lärare utses för att bestämma betyg, om det är praktiskt möjligt. 9. Kursutvärdering Studierektor ansvarar för att de studerandes synpunkter inhämtas efter de ingående delkursernas slut och att hänsyn till resultaten av utvärderingarna tas för kursens fortsatta utformning. 10. Övrigt
Bilaga Litteratur - Fördjupningskurs i kognitionsvetenskap Kognitionsvetenskapliga metoder: Utdrag ur: Allwood, J. (ed) Lingvistiska metoder. Göteborgs universitet: Institutionen för lingvistik. Scarborough, D. & Sternberg, S. (1998) An Invitation to Cognitive Science Vol. 4: Methods, Models, and Conceptual Issues. London: A Bradford Book. ISBN 0-262-65046-0. 915 sidor. (Urval) MDI: Dix, J. E. Finlay, G. D. Abowd, R. Beale (2004): Human-Computer Interaction, 3rd edition. Pearson Education Limited. ISBN 0130-461091 OR Fang Chen (editor): Human-Computer Interaction. Published by Pearson Education. ISBN 1844794857 Neurolingvistik: Ahlsén, E. (2006) Introduction to Neurolinguistics. Amsterdam: Benjamins. Harley, T. (2001). The Psychology of Language. From Data to Theory. 2n Ed. Psychology Press. ISBN 0863778674. (544 s)., s 175-204 (Kap 6) Lott, P. (1999). Gesture and Aphasia. Peter Lang Publishing. ISBN 0820446165. (200 s). (Kap 4) Myers, P. (1998). Right Hemisphere Damage. Disorders of Communication and Cognition. San Diego: Singular Publ.Group. (360 s). Kap. 4, 5, 6, s. 73-134 (61s). Månsson, A-C. (2003) The Relation between Gestures and Semantic Processes. Gothenburg Monographs in Linguistics, 23. Göteborgs universitet, Institutionen för lingvistik. S 1-72. Snow, D. & Swisher, L. (1996) Neurobehavioural analogies between syndromes of acquired and developmental language impairment: hypotheses for research. Aphasiology, vol 10, no 5, s 453-468 (16 s). Representation och minne i Neurala Nätverk: Malmgren, H. (2006) Ett minne blott. Lund: Studentlitteratur. Thomas, B. (2003) Framtidens intelligens. En bok om AI, återkoppling och neurala nätverk. Lund: Studentlitteratur. Alternativt: Churchland, P.S. & Sejnowski, T. (1992) The Computational Brain, Cambridge, Mass.: MIT Press, Kap 3, urval ur kap 4-7 (544 s.) Aleksander, I. & Morton, H. (1990) An Introduction to Neural Computing. London: Chapman & Hall (230 s.) Medvetandefilosofi:
Begreppsteorier: Allwood, J. 1989. "Om begrepp - deras bestämning, analys och konstruktion", (ms) or Allwood, J. 1999. "Semantics as Meaning Determination with Semantic Epistemic Operations" In Allwood, J. & Gärdenfors, P. (eds.) Cognitive Semantics. Amsterdam: Benjamins. pp. 1-18. Allwood, J. 2003. Meaning Potential and Context. Some Consequences for the Analysis of Variation in Meaning. In Cuyckens, Hubert, Dirven, René & Taylor, John R. (eds). Cognitive Approaches to Lexical Semantics. Moulton de Gruyter, pp. 29-65. Margonlis, E. & Laurence, S. (1999) Concepts - core readings. London: A Bradford Book. ISBN 0-262-63193-8. 639 sidor Prinz, J. (2004) Furnishing the mind. Cambridge, MA: MIT Press. ISBN. 315 sidor