Instruktioner, kriterier och prislista för familjevård

Instruktioner, kriterier och prislista för familjevård

1. INLEDNING... 3 2. FAMILJEVÅRD... 4 2.1 Familjevårdens syfte och mål... 4 2.2 Ordnande av familjevård... 4 2.3 Familjevårdens former... 5 2.4 Beviljande av familjevård... 5 2.5. Släktingfosterföräldraskap... 6 2.6 Extra vårdnadshavare... 6 2.7 Skillnaden mellan närståendevård och familjevård... 6 3. GODKÄNNANDE AV FAMILJEVÅRDARE OCH FAMILJEHEM... 6 3.1 Familjevårdaren... 6 3.2 Förberedande utbildning för familjevårdaren... 8 3.3 Familjehemmet och säkerheten i familjehemmet... 8 3.4 Antalet personer som vårdas i familjehemmet... 9 4. ARVODEN OCH ERSÄTTNINGAR INOM FAMILJEVÅRD... 9 4.1 Vårdarvode... 9 4.2 Ersättning för kostnader... 10 4.3 Startersättning... 11 4.4. Betalningar vid avbrott i familjevården... 12 5. FAMILJEVÅRDARENS STÄLLNING... 13 5.1. Uppdragsavtalet... 13 5.2 Familjevårdarens rätt till ledighet... 15 5.3 Avlösarservice under familjevårdarens ledighet eller annan frånvaro... 16 5.4 Familjevårdarens pensionsskydd och försäkringar... 17 5.5 Stöd för familjevårdaren... 17 6. EN KLIENTS STÄLLNING INOM FAMILJEVÅRD... 19 6.1 Klientplan... 20 6.2 Klientavgifter för familjevård... 20 6.3 En klients privata medel och dispositionsmedel i familjevården... 22 6.4 Klientens möjligheter att överklaga och påverka i familjevården... 22 6.5 En klients död i ett familjehem... 23 7 FAMILJEVÅRDARENS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 23 7.1 Rätt att få uppgifter och förvaring av uppgifter... 23 7.2. Sekretess och tystnadsplikt... 24 7.3. Familjevårdarens anmälningsskyldighet... 24 8 SAMKOMMUNENS/SOITES RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 25 9 TILLSYNEN INOM FAMILJEVÅRDEN... 25 10 INSTRUKTIONENS IKRAFTTRÄDANDE... 26 2

1. INLEDNING Den här instruktionen gäller verksamheten inom familjevård i uppdragsförhållande i Soite för barn, utvecklingsstörda, handikappade och äldre och baserar sig på lagarna som gäller familjevård. Instruktionen innehåller den grundläggande informationen om hur samkommunen producerar och genomför familjevård i uppdragsförhållande. Familjevård är vård av eller annan omsorg om en person under en del av dygnet eller dygnet runt i familjevårdarens privathem eller i den vårdbehövandes hem. Familjevård kan ordnas på två sätt: i uppdragsförhållande med en familjevårdare som genomgått förberedande utbildning eller i avtalsförhållande med en privat professionell producent av familjevård. Samkommunen Soite ansvarar för ordnandet av familjevård på det sätt som lagen och denna instruktion kräver. Följande lagar och författningar styr familjevården: Socialvårdslagen (1301/2014) och socialvårdsförordningen (607/1983), Familjevårdslagen (263/2015) Barnskyddslagen (417/2007) Lagen om service och stöd på grund av handikapp (380/1987) Förordningen om service och stöd på grund av handikapp (759/1987) Lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) och förordningen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (988/1977) Lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012) Lagen om stöd för närståendevård 4A (937/2005) och ändringen av lagen (318/2011) Lagen (734/1992) och förordningen (912/1992) om klientavgifter inom social- och hälsovården Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000). Lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992). Lagen om handikappförmåner (570/2007) Lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn (504/2002) Lagen om privat socialservice (922/2011) Lagen om tillsyn över privat socialservice (603/1996) Förvaltningslagen (434/2003) och förvaltningsprocesslagen (586/1996) Pensionslag för den offentliga sektorn (81/2016) Lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015) Lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation (516/2004) Lag om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) Personuppgiftslagen (523/1999) Lagen om klienthandlingar inom socialvården (254/2015) Familjevårdens instruktion, arvoden och kostnadsersättning samt klientavgifter godkänns av samkommunens styrelse. Serviceområdenas chefer inom verksamhetsområdena ansvarar tillsammans för årlig uppdatering av 3

instruktionen när det gäller bland annat indexhöjningar i familjevårdens arvoden, kostnadsersättningar och klientavgifter. Ändringar i det övriga innehållet i instruktionen görs vid behov av en arbetsgrupp som består av tjänsteinnehavarna som ansvarar för de olika klientgruppernas familjevård samt familjevårdarnas representanter. Verksamhetsområdena kan ha noggrannare anvisningar om tillämpningen av instruktionen. 2. FAMILJEVÅRD 2.1 Familjevårdens syfte och mål Målet med familjevården är att ge den som är i familjevård möjlighet till vård under hemliknande förhållanden och till nära människorelationer samt att främja personens grundtrygghet och sociala relationer. 1 2 mom. i familjevårdslagen. Familjevårdens styrkor är en hemliknande miljö, en gemenskap och bestående mänskliga relationer. Deltagande i familjehemmets vardag och familjevårdarens närvaro stödjer den vårdbehövandes funktionsförmåga och rehabilitering samt goda livskvalitet. Personen som är i familjevård har en jämbördig ställning i förhållande till de övriga medlemmarna i familjehemmet. 2.2 Ordnande av familjevård Samkommunen Soite ansvarar för ordnandet av familjevård. I Soite ansvarar en utsedd tjänsteinnehavare inom varje verksamhetsområde för familjevårdens helhet inom sitt eget område. Inom vården och omsorgen fungerar ett center för närstående- och familjevård som koordinerar familjevården av äldre. Tjänsteinnehavarna som ansvarar för familjevård samarbetar i fråga om utveckling av och rekrytering, förberedande utbildning, kompletterande utbildning osv. inom familjevården. Familjehemmet och familjevårdaren godkänns av myndighetspersonen inom ifrågavarande verksamhetsområde. För att familjevården ska lyckas krävs yrkesövergripande samarbete. Besluten om placering i familjevård fattas verksamhetsområdesvis: - Besluten om barnskyddets placeringar i familjevård fattas av den socialarbetare som ansvarar för barnets ärenden tillsammans med den ledande tjänsteinnehavaren. - De äldres, de utvecklingsstördas och handikapptjänsternas och mentalvårds- och missbrukarvårdsklienternas ansökningar om familjevård behandlas i SAS-arbetsgruppen (från finskans Selvitä, Arvioi, Sijoita, dvs. Utred, Bedöm, Placera) och beslut fattas av ifrågavarande tjänsteinnehavare. Beslut om kortvarig placering i familjevård fattas av en tjänsteinnehavare som utsetts för familjevård. Ett uppdragsavtal kan ingås när familjevårdaren genomgått den lagstadgade förberedande utbildningen. I den ingår en lämplighetsbedömning och ett utlåtande som Soites socialarbetare gett om lämpligheten för uppgiften som familjevårdare. Den förberedande utbildningen innefattar även ett eller flera hembesök hos familjen. För att ordna det stöd som behövs under familjevården utnämnas en ansvarig arbetstagare för familjevårdaren för varje vårdbehövande. Den ansvariga arbetstagaren svarar för den placerade personens servicehelhet. 4

Familjevårdens ansvariga arbetstagare/socialarbetaren som ansvarar för barnets ärenden gör också upp och upprätthåller en klient-, vård- och serviceplan för den placerade i samarbete med klienten, hens anhöriga och familjevårdaren. 2.3 Familjevårdens former Familjevård är vård av eller annan omsorg om en person under en del av dygnet eller dygnet runt i familjevårdarens privathem eller i den vårdbehövandes hem. 3 i familjevårdslagen. Familjevården kan vara kortvarig eller kontinuerlig och baserar sig på individuella klient-, vård-, service- och rehabiliteringsplaner. Familjevård kan också ordnas under en del av dygnet, antingen dag- eller nattetid. Familjevården sker i familjevårdarens eller klientens privathem. Familjevård under en del av dygnet kan vara högst 10 timmar dagtid eller högst 12 timmar nattetid per dygn. Vård under en del av dygnet gäller inte barnens familjevård. Kortvarig familjevård för äldre varar högst 14 dygn/månad. Kortvarig familjevård kan också vara dag- eller nattvård under en del av dygnet. Kortvarig familjevård kan användas för att stödja vård som sker hemma och självständigt boende eller när en klient åker hem till exempel efter en period på anstalt. Kortvarig familjevård kan också vara vård som baserar sig på ett plötsligt behov. Ett barns kortvariga/tillfälliga familjevård kan ordnas i enlighet med barnskyddslagen som stödåtgärd inom öppenvården eller som brådskande placering i akuta situationer. När det gäller utvecklingsstörda och handikappade barn och ungdomar kan familjevård ordnas antingen med stöd av barnskyddslagen eller med stöd av lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda. Långvarig familjevård är familjevård som pågår tills vidare. Långvarig familjevård erbjuder vård, omsorg och boende för dem som inte längre klarar av att bo i sina egna hem med hjälp av stödåtgärder. Familjevård i klientens eget hem i situationer där den vårdbehövande har till exempel hjälpmedel som är svåra att förflytta eller under närståendevårdarens ledighet eller om den vårdbehövande inte kan eller vill lämna sitt eget hem. Att fungera som avlösare för en familjevårdare är att ge kortvarig familjevård. Detta innebär att en ambulerande familjevårdare ansvarar för de vårdbehövandes vård och omsorg i en familjevårdares hem när en familjevårdare som ger långvarig familjevård är ledig. 2.4 Beviljande av familjevård Beviljande av familjevård baserar sig på en bedömning av servicebehovet och på en utarbetad klientplan. Det viktigaste i ordnandet av familjevård är att säkerställa den vårdbehövandes och hens närståendes delaktighet när familjevård planeras och genomförs. Utgångspunkten i placering i familjevård är livssituationen hos personen som placeras i familjevård, tidigare livserfarenheter samt behov av stöd, handledning, vård och omsorg. 5

Lämpligheten för familjevård ska särskilt bedömas om klienten behöver kontinuerligt vård på sjukhusnivå vakar om nätterna och stör andra behöver regelbundet hjälp nattetid uppför sig aggressivt mot sig själv eller mot andra rymmer eller behöver kontinuerlig uppvakning behöver kontinuerligt hjälp av två personer i sina dagliga sysslor har rättshandlingsförmåga och förstår sitt vårdbehov, men vill själv inte ta emot familjevård inte förbinder sig till samarbete eller om klientens anhöriga inte förbinder sig till samarbete 2.5. Släktingfosterföräldraskap När ett barn har med stöd av barnskyddslagen placerats i sitt biologiska närståendenätverk talar man om placering hos släkting och om släktingfosterföräldraskap. Vid placering hos släkting får släktingfosterföräldern utbildning i sin uppgift inom ett år från att uppgiften inletts. Placeringen sker i uppdragsförhållande. 2.6 Extra vårdnadshavare Barnets boende i ett släkt- eller närståendenätverk kan också ordnas som ett vårdnadshavarskap. När ett barn flyttar, i stället för placering utom hemmet, in hos någon annan person än sin biologiska förälder genom att vårdnaden vid sidan av eller i stället för dem genom ett beslut anförtros någon annan person på basis av en kartläggning av barnets närståendenätverk, ska till den som vårdar barnet betalas vårdarvode, kostnadsersättning och startersättning enligt familjevårdslagen. Då ingås inget uppdragsavtal; efter att tingsrätten fattat ett vårdnadsbeslut fattar kommunen på basis av detta beslut ett beslut om vårdarvode, kostnadsersättning och startersättning. 2.7 Skillnaden mellan närståendevård och familjevård Med närståendevård avses vård av och omsorg om en vårdbehövande i hens hem med hjälp av en anhörig eller någon annan som står den vårdbehövande nära. Om personen vårdas av sitt eget barn, sin förälder, sin sambo eller make/maka är vården i regel närståendevård. Med familjevård avses ordnande av vård av, uppfostrande av eller annan omsorg om en person dygnet runt utanför den vårdbehövandes hem i familjevårdarens privathem eller i den vårdbehövandes hem. Ett barn kan dock vårda sin förälder som familjevårdare förutsatt att föräldern före övergången till familjevård har bott på en annan adress än barnet som ska bli vårdare, och att barnet inte fungerat som närståendevårdare innan hen börjat som familjevårdare. 3. GODKÄNNANDE AV FAMILJEVÅRDARE OCH FAMILJEHEM 3.1 Familjevårdaren Som familjevårdare kan godkännas en person som med hänsyn till sin utbildning, erfarenhet eller sina personliga egenskaper är lämplig att ge familjevård. Innan ett uppdragsavtal ingås ska den som har för avsikt att 6

arbeta som familjevårdare genomgå den förberedande utbildningen som arbetet kräver. 6 i familjevårdslagen 2015. Med familjevårdare avses en person som ger familjevård enligt familjevårdslagen i sitt eget hem eller i en vårdbehövandes hem på basis av ett uppdragsavtal som hen ingått med en samkommun som ansvarar för ordnandet av vården. Vem kan bli familjevårdare För att kunna bli familjevårdare krävs förberedande utbildning innan ett uppdragsavtal ingås. En person som vill bli familjevårdare för under 18 år gamla personer ska visa upp sitt straffregisterutdrag enligt lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn. Som familjevårdare kan fungera en person/personer som fått utbildning för uppgiften ett par, en ensamboende person eller en ensamstående förälder familjens uppväxtmiljö ska vara barn-/klientvänlig familjens hem ska vara tillräckligt rymligt; det måste finnas ett eget rum/utrymme för barnet/klienten alla familjemedlemmarna godkänner familjevården, och personen i familjevård är i jämbördig ställning i förhållande till de övriga familjemedlemmarna familjevårdaren har samarbetsförmåga familjens livssituation och förhållande är stabila Hinder för att bli familjevårdare En person kan inte bli familjevårdare om t.ex. hens familj har ett aktivt klientförhållande med barnskyddet gällande familjens biologiska barn hen har en fysisk eller psykisk långtidssjukdom som medför nedsatt funktionsförmåga hen har en akut psykisk störning eller sjukdom hen har ett missbruksproblem hen har en kris i sin egen livssituation hen har ekonomiska svårigheter som äventyrar möjligheterna att fungera som familjevårdare hens make/maka eller någon annan familjemedlem motsätter sig familjevårdarskapet hen har en livsåskådning som inverkar mycket starkt på familjens liv och vardag ett straffregisterutdrag hen inte har fått godkänt i bedömningen i den förberedande utbildningen Genomförande av familjevård Familjevårdaren ansvarar för den i familjevård placerade personens vardag enligt klientplanen och bland annat vårdar och sköter om den vårdbehövande enligt hens individuella behov hjälper och stödjer den vårdbehövande i att utnyttja de egna resurserna 7

upprätthåller och främjar klientens funktionsförmåga möjliggör och stödjer kontakten mellan klienten och hens närstående samarbetar i klientens ärenden förbinder sig till uppgiften som familjevårdare 3.2 Förberedande utbildning för familjevårdaren Den som vill bli familjevårdare ska enligt lagen genomgå en förberedande utbildning för familjevård. Utbildning krävs också av ambulerande familjevårdare och av avlösare. I familjevård för barn och ungdomar krävs att båda parterna i parförhållandet genomgår den förberedande utbildningen. Detta är målet också i familjevården för andra klientgrupper. Det centrala målet för den förberedande utbildningen är att utreda hurudana förutsättningar personen som vill bli familjevårdare har att fungera som familjevårdare. Utbildningen baserar sig på färdigheterna som krävs av en familjevårdare. Utbildningen innefattar bland annat information om familjevårdarens ställning och skyldigheter samt om lagstiftningen. Den förberedande utbildningen ger personen som vill bli familjevårdare den nödvändiga informationen om uppgiften så att hen kan fatta ett informerat beslut om att bli familjevårdare. Utbildningen är en process som består av gruppmöten och av hemuppgifter. I utbildningen ingår hembesök under vilka man också utreder eventuella andra familjemedlemmars förutsättningar. Bedömningen av personens/familjens förutsättningar för uppgiften som familjevårdare görs av personen själv, av utbildaren och av den kontaktperson som Soite utsett. Utbildningen avslutas med en gemensam bedömningsdiskussion och en skriftlig slutbedömning. Samkommunen godkänner personens lämplighet för uppgiften som familjevårdare. Soite ordnar förberedande utbildning för personer som överväger att bli familjevårdare i dess område, antingen som egen verksamhet eller som köpta tjänster. Om familjevårdaren har gått en utbildning för familjevård utanför området, ska den som svarar för familjevården i Soite bedöma huruvida personen och hemmet är lämpliga. Innan ett uppdragsavtal ingås ska familjevårdaren lämna in ett intyg och en bedömning om sin lämplighet för uppgiften som familjevårdare till den ansvariga arbetstagaren, ett undantag är släktfosterföräldraskap (se 2.5). 3.3 Familjehemmet och säkerheten i familjehemmet Ett familjehem ska till sina sanitära och övriga förhållanden vara lämpligt för den vård som ges där. Vid prövning av om ett familjehem är lämpligt ska särskild vikt fästas vid de mänskliga relationerna i familjehemmet samt vid vilka möjligheter familjevårdaren har att i enlighet med vad som är bäst för den som placeras i familjevård beakta och tillgodose behoven hos denna person. Dessutom ska det utredas om de övriga medlemmarna i familjehemmet godtar den som placeras i familjevård och om personen kan få en jämbördig ställning i förhållande till de övriga medlemmarna i familjehemmet. Ett familjehem ska även i fråga om uppbyggnad, utrymmen och utrustningsnivå lämpa sig för familjevård. 5 i familjevårdslagen. I denna instruktion avses med familjehem familjevårdarens privathem där både de vårdbehövande och famil- 8

jevårdaren som ingått ett uppdragsavtal i enlighet med familjevårdslagen bor. När familjehemmets lämplighet bedöms tar man i beaktande stämningen och de mänskliga relationerna i familjen samt familjehemmets uppbyggnad, utrymmen och utrustningsnivå. I familjehemmet ska man så bra som möjligt beakta hinderfriheten och säkerheten i utrymmena och miljön. Alla medlemmar i familjehemmet ska godta familjehemsverksamheten och de vårdbehövandes jämbördiga ställning som familjemedlemmar. En person som placeras i långvarig familjevård ska, om hen så önskar, ha möjlighet till ett eget rum och till ett privatliv. Hen bör också kunna använda de gemensamma utrymmena i hemmet jämbördigt med de andra medlemmarna i familjehemmet. I fråga om brandsäkerhet utför familjehemmen egenkontroll. Byggnadens ägare och innehavare ska själv se till att utrymmena är säkra. Familjehemmets säkerhet är ett av ämnena i den förberedande utbildningen. Det rekommenderas att familjevårdaren samarbetar med räddningsmyndigheterna i ärenden som gäller brandsäkerheten i familjehemmet. I räddningslagen och räddningsförordningen finns bestämmelser bland annat om antalet brandvarnare, deras placering och underhåll, placeringen av och effekten hos primärsläckningsutrustning samt om utrymningssäkerhet. Familjehemmet godkänns av samkommunen som också övervakar verksamheten. 3.4 Antalet personer som vårdas i familjehemmet I familjehem får högst fyra personer vårdas samtidigt, inberäknat de barn under skolåldern och andra personer i behov av särskild vård eller omsorg som bor i samma hushåll som vårdaren. I ett familjehem får dock samtidigt vårdas högst sex personer, om det på vårdstället bor minst två personer som svarar för vården, fostran eller den övriga omsorgen i familjehemmet. Av de sistnämnda ska åtminstone den ena ha den behörighet som anges i 6 1 mom. och den andra den behörighet som anges i 3 mom. 7 i familjevårdslagen Om det är fråga om vård av syskon eller andra medlemmar i samma familj kan man göra ett undantag från det som ovan fastställts om det maximala antalet personer som kan vårdas samtidigt. Dessutom kan man avvika fån det maximala antalet i en situation där det i familjevård samtidigt vårdas endast myndiga personer vars umgänge sinsemellan och arten av vilkas placering i familjevård och vars funktionsförmåga och vårdbehov gör det möjligt att göra en avvikelse från det maximala antalet. Till exempel vid vård dagtid under en del av dygnet kan antalet personer i vård avvika från det maximala antalet som fastställs i lagen. Den ansvariga arbetstagaren gör alltid en bedömning av antalet personer som placeras och beaktar vid bedömningen familjevårdarens förutsättningar och möjligheter att svara mot de vårdbehövandes behov. 4. ARVODEN OCH ERSÄTTNINGAR INOM FAMILJEVÅRD 4.1 Vårdarvode Om inte något annat har överenskommits i uppdragsavtalet har familjevårdaren rätt att få arvode för vården 9

(vårdarvode). Vårdarvodet är minst 785,16 euro per kalendermånad per person i familjevård (1.1.2018). Vårdarvodets storlek ska fastställas med beaktande av personens vårdtyngd och verksamhetens natur. 16 1 mom. i familjevårdslagen. Vårdarvodets minimibelopp fastställs i lagen och är bundet till ett index. Vårdarvodet ska justeras kalenderårsvis med den lönekoefficient som avses i 96 i lagen om pension för arbetstagare. Vårdarvode betalas inte för familjevårdarens eget barn under 18 år. Vårdarvodet kan av särskilda skäl enligt överenskommelse även betalas till ett belopp som understiger minimibeloppet som fastställts i lagen. Vårdavgiften för familjevård höjs i förhållande till hur krävande och bindande vården är. Om makarna är familjevårdare tillsammans, kan arvodet delas och båda får hälften av arvodet. Vårdarvode och kostnadsersättning för långvarig familjevård betalas månadens sista dag för pågående månad. Eventuella ändringar som påverkar betalningen av vårdarvode och kostnadsersättning utjämnas i samband med betalningen följande månad. Arvode för kortvarig familjevård betalas i efterskott vartefter vårdaren meddelar antalet vårddagar, endera månadens 15:e eller sista dag. Vårdarvodenas storlek finns i bilagan. 4.2 Ersättning för kostnader Till familjevårdaren betalas ersättning för de faktiska kostnaderna för vård och underhåll av en person i familjevård (kostnadsersättning), dock minst 413,87 euro (1.1.2018) per person i familjevård per kalendermånad, om inte något annat har överenskommits i uppdragsavtalet. Kostnadsersättningens minimibelopp kan även sänkas, om det finns särskilda skäl för det. 17 1 mom. i familjevårdslagen Kostnadsersättningen justeras per kalenderår i början av året i enlighet med den årliga ändringen av levnadskostnadsindex för oktober det föregående året. Kostnadsersättningen baserar sig på de faktiska kostnaderna som medförs av vården och uppehället av en person i familjevård och de individuella behoven hos varje person i vård. Syftet med kostnadsersättning är att ersätta den vårdbehövandes kostnader för boende, mat, hobbyer, personliga behov samt andra normala kostnader för uppehälle. Utöver ersättning för sedvanliga levnadskostnader kan familjevårdaren på basis av ett separat avtal betalas tilläggsersättning om klientens behov medför särskilda kostnader. Vid uppgörandet av ett uppdragsavtal ska det specificeras vilka kostnader som ingår i kostnadsersättningen och vad som avses med ersättning för särskilda kostnader. Kostnadsersättningen är beskattningsbar inkomst för familjevårdaren och kan meddelas till skattemyndigheten som utgifter för inkomstens förvärvande. Familjevårdaren kan på förhand ansöka om sänkning av förskottsinnehållningsprocenten enligt ett belopp som motsvarar kostnadsersättningarna. Ersättningen för sedvanliga levnadskostnader innefattar 1. Matkostnader (man beaktar också allergier och specialdieter) 2. Sedvanliga hälso- och sjukvårdskostnader (t.ex. receptfria läkemedel, plåster) som inte ersätts med stöd av annan lagstiftning (vårdartiklar) 10

3. Tvättmedel och tillbehör för personlig hygien 4. Kostnader som medförs av bruk av bostad: avfallshantering, el, uppvärmning, vatten, reparation av fastigheten, renhållning av hemmet och nötning av lösöre 5. Sedvanliga kostnader för underhåll av kläder 6. Resekostnader som medförs av sedvanliga resor (t.ex. resor till butik, hobbyer, bibliotek, daghem) 7. Telefonkostnader som medförs av uträttande av familjevårdens/familjehemmets ärenden 8. Försäkringar för fastighet, hemmets lösöre eller skadeförsäkringsavgifter 9. Rimliga kostnader för rekreationsverksamhet, dock så att det i fråga om äldre personer och vuxna handikappade i regel är den vårdbehövande själv som står för rekreations- och hobbykostnaderna. Inom barnskyddets familjevård kommer man separat överens om kostnader för rekreation och hobbyer. Kostnadsersättning för familjevård i den vårdbehövandes hem Kostnadsersättning betalas inte om vårdaren arbetar i den vårdbehövandes hem. Resekostnader som familjevård medför Familjevårdaren kan för resekostnader som anknyter till familjevårdsarbetet betalas ersättning för användningen av egen bil i enlighet med överenskomna principer och i enlighet med FPA:s SF-ersättning eller i enlighet med taxorna för bruk av allmänna färdmedel. Resekostnader som föranletts familjevårdaren för användning av egen bil ersätts enligt följande: resekostnader för deltagande i utbildningsdagar för familjevårdare separat överenskomna resor, t.ex. för deltagande i rehabiliteringsmöte eller motsvarande för en avlösare betalas kostnader som medförts av resa till familjehemmet för en ambulerande familjevårdare betalas reseersättning för resa till klientens hem reseersättning ska ansökas inom sex månader från att resan gjorts Startersättningens storlek finns i bilagan. 4.3 Startersättning Till familjevårdaren betalas ersättning för de behövliga kostnaderna för inledandet av vården (startersättning) till ett belopp av högst 2 939,26 euro per person i familjevård (1.1.2018). 18 i familjevårdslagen Startersättningen justeras per kalenderår i enlighet med den årliga ändringen av levnadskostnadsindex för oktober det föregående året. Startersättning betalas för att täcka anskaffningar vilka är nödvändiga för inledandet av familjehemmet och inledandet av vården av en ny klient och som är förknippade med den placerade personens personliga behov och det gemensamma hushållet. Ersättningarna kan gälla bl.a. nödvändiga smärre reparationer och ändringsarbeten i bostaden, möbler, sängkläder, utrustning för hobbyverksamhet. Anskaffningar som görs med startersättningen inriktas alltid på personen som är i familjevård. 11

I regel betalas ingen startersättning för kortvarig familjevård, utan de vårdbehövandes specialbehov beaktas redan då familjevård planeras. Betalning av startersättning övervägs alltid från fall till fall vid kortvarig familjevård, och ersättningen är då högst startersättningens storlek/fyra personer. Man kommer överens om startersättningen i ett uppdragsavtal. Om anskaffningarna görs en anskaffningsplan och kostnadsberäkning och man kommer på förhand överens om anskaffningarna med tjänsteinnehavaren som ansvarar för familjevård. Maximibeloppet gäller långvarig familjevård. Startersättningen kan användas inom fem år från att placeringen till familjevård har skett. Startersättning kan beviljas då ersättning inte kan erhållas med stöd av någon annan lagstiftning. Familjevårdens ansvariga arbetstagare och familjevårdaren kommer tillsammans överens om anskaffningarna i ett uppdragsavtal. Familjevårdaren gör upp en förteckning över de tillbehör personen som är i familjevård behöver och om eventuella ändringsarbeten i hemmet. På basis av förteckningen kommer man överens om startersättningens storlek. I fråga om de anskaffningar som görs med startersättningen fyller man i en blankett. Anskaffningar som gjorts med startersättning är kommunens egendom tills amorteringstid har gått ut. Startersättningens amorteringstid är fyra år, dvs. varje år amorteras 25 % av anskaffningsvärdet. Vid placering av barn är amorteringstiden två år. Om familjevården upphör inom en kortare tid, kan man komma överens om återbetalning av den icke amorterade delen eller exempelvis om överlåtelse av anskaffningarna till kommunen. Startersättningens storlek finns i bilagan. 4.4. Betalningar vid avbrott i familjevården Familjevårdarens insjuknande Om familjevårdaren insjuknar ska hen utan dröjsmål meddela familjevårdens ansvariga arbetstagare om detta. Om vården fortsätter i familjehemmet också under sjukledigheten, betalas familjevårdaren vårdarvode och kostnadsersättning för sjukdagpenningens självrisktid, dvs. för dagen då hen insjuknat samt nio vardagar efter den dagen. Familjevårdaren har rätt att få sjukdagpenning efter självrisktiden. Sjukdagpenningen räknas då på basis av familjevårdarens beskattningsbara inkomster. Om vården fortsätter i familjehemmet också under familjevårdarens sjukledighet, har familjevårdaren rätt att få vårdarvode och kostnadsersättning som normalt. Det måste kunna påvisas FPA att någon annan bär ansvaret under familjevårdarens sjukledighet. Om kommunen ordnar ersättande vård för en person i familjehemmet, betalas familjevårdaren 50 % av kostnadsersättningen under sjukdagpenningens självrisktid. En förutsättning för betalning av arvode under sjukdomstiden är att personen verkat som familjevårdare i minst en månad innan sjukledigheten börjar. Avbrott av en orsak som är oberoende av familjevårdaren Om familjevården för en person i långvarig familjevård avbryts av en orsak som är oberoende av familjevårdaren (t.ex. den vårdbehövandes sjukhusvård, besök hos anhöriga) betalas familjevårdaren både vårdarvode och 50 procent av kostnadsersättningen i högst 30 dygn/år/klient. Det förutsätts då att familjevårdaren håller kontakt med den vårdbehövande och samarbetar med vårdplatsen. Dagen då den vårdbehövande lämnar platsen för familjevård och dagen då hen återvänder räknas inte som frånvarodagar. 12

Om kortvarig familjevård avbryts av en orsak som är oberoende av familjevårdaren, betalas vårdarvode för den överenskomna tiden, dock högst 30 dygn/år/klient samt kostnadsersättning 50 %. Om en annan vårdbehövande placeras i familjevård, betalas inte denna ersättning. I kortvarig familjevård och familjevård under en del av dygnet: 1. Om familjevårdaren informeras 3 dygn före vårdens början om att den överenskomna vårddagen eller vårdperioden annulleras betalas inget vårdarvode eller kostnadsersättning till familjevårdaren. 2. Om familjevårdaren får information < 3 dygn före vårdens början om att den överenskomna vårddagen eller vårdperioden annulleras får familjevårdaren vårdarvodet och kostnadsersättning enligt den planerade perioden, dock högst för 3 dygn. Familjevårdarens deltagande i stödåtgärder Familjevårdarens deltagande i verksamhet som överenskommits med tjänsteinnehavarna som ansvarar för familjevården, t.ex. arbetshandledning, utbildning eller kamratstödsgrupper, inverkar inte minskande på vårdavgiften och kostnadsersättningen som betalas till familjevårdaren. Familjevårdaren och tjänsteinnehavaren som beviljat familjevården kommer överens om hur vården av personerna i familjevård ordnas under ifrågavarande tid. 5. FAMILJEVÅRDARENS STÄLLNING 5.1. Uppdragsavtalet Uppdragsavtalet är ett dokument där familjevårdaren och samkommunen kommer överens om båda parternas rättigheter och skyldigheter som är förknippade med vårdförhållandet. Uppdragsavtalet ska ingås före placeringen. Som avtalsblankett används samkommunens blankett för uppdragsavtal inom familjevården. Ett uppdragsavtal ska ingås separat för varje person som placerats i familjen. Innehållet i uppdragsavtalet I uppdragsavtalet mellan familjevårdaren och en kommun eller samkommun ska man komma överens om: 1) storleken och utbetalningen av arvodet till familjevårdaren 2) ersättandet av kostnaderna för familjevården och inledandet av vården samt om utbetalningen av de dispositionsmedel som kalendermånadsvis betalas till den som är i familjevård; 3) ersättning för de särskilda kostnader som följer av individuella behov hos den som är i familjevård; 4) vårdens uppskattade längd; 5) familjevårdarens rätt till ledighet, genomförande av ledighet samt betalning av arvode och ersättning för kostnader under ledigheten; 6a) ordnande av undersökningar av välmående och hälsa 13

6) den förberedande utbildningen, arbetshandledningen och utbildningen för familjevårdaren och hur dessa genomförs; 7) om uppsägning av uppdragsavtalet; 8) vid behov om andra omständigheter som gäller familjehemmet och familjevården; 9) om samarbete mellan kommunen och familjevårdaren Till uppdragsavtalet ska bifogas klientens klientplan. Uppdragsavtalet justeras vid ändringar som gäller vårdens varaktighet eller innehåll samt också annars om det finns skäl till det. Familjevårdaren som ingått ett uppdragsavtal står inte i ett sådant anställningsförhållande till samkommunen eller den vårdbehövande som avses i arbetsavtalslagen. Avtalet ingås på basis av gemensamma avtalsförhandlingar och det undertecknas av familjevårdaren och familjevårdens ansvariga arbetstagare. Avtalet gäller tills vidare eller för viss tid från och med överenskommet datum. I placeringar inom barnskyddet tillämpas verksamhetsområdets praxis. Avlösarens uppdragsavtal Kommunen eller samkommunen kan ordna den avlösarservice som behövs under familjevårdarens ledighet eller annan tillfällig frånvaro genom att med en person som uppfyller kraven i 6 ingå ett uppdragsavtal där personen förbinder sig att ge vården i familjevårdarens hem eller i den vårdbehövandes hem. Avlösningen kan ordnas på detta sätt, om familjevårdaren samtycker till det och om arrangemanget kan anses förenligt med den vårdbehövandes bästa. I det uppdragsavtal som ingås med en avlösare ska parterna: 1) komma överens om storleken på och utbetalningen av vårdarvodet till avlösaren; 2) vid behov komma överens om ersättning för de kostnader som avlösaren orsakas; 3) komma överens om uppdragsavtalets giltighetstid; 4) vid behov komma överens om andra frågor som gäller den vård som avlösaren ger; Avlösaren står inte i anställningsförhållande till den kommun eller samkommun som har ingått avtalet. På utbildning och stöd som ordnas för avlösare tillämpas 15 och på den sociala tryggheten för avlösare tillämpas 20. 14 i familjevårdslagen Avlösarna har genomgått den förberedande utbildningen som är avsedd för familjevårdare, eller arbetstagaren som är ansvarig för familjevård ska försäkra sig om att avlösaren är behörig för uppgiften. Avlösaren ges de uppgifter om den vårdbehövande som krävs för att god familjevård ska kunna genomföras. Uppsägning och hävning av uppdragsavtal Om inte något annat har överenskommits i ett uppdragsavtal, kan avtalet sägas upp så att det upphör att gälla två månader efter uppsägningen. 12 i familjevårdslagen Uppdragsavtalet ska sägas upp skriftligt. I första hand fortsätter familjevården i familjehemmet ännu under 14

uppsägningstiden. Dock om familjevården upphör under uppsägningstiden, betalas familjevårdaren vårdarvode för den återstående uppsägningstiden till fullt belopp, men ingen kostnadsersättning. Om en vårdbehövande bor i familjen under uppsägningstiden, betalas arvode och kostnadsersättning i enlighet med uppdragsavtalet. I kortvarig familjevård är avtalen tidsbestämda. Om det i kortvarig familjevård uppstår en situation där uppdragsavtalet måste sägas upp innan avtalet upphör, tillämpar man en uppsägningstid på två månader. Oberoende av uppsägningstid upphör uppdragsavtalet om en klients behov av vård förändras eller om hen enligt överenskommelse placeras i ett annat vårdställe eller om hen dör. När behovet av familjevård upphör betalas fullt vårdarvode för två veckor, och för samma tid betalas 50 % av kostnadsersättningen. Om man under uppsägningstiden placerar en ny person i vård i stället för personen som flyttat bort, avbryts betalningen av ovannämnt vårdarvode och kostnadsersättning för den personens del som flyttat bort. Då ett barn som placerats på grunder som gäller barnskydd fyller 18 år, upphör det gällande uppdragsavtalet. Då betalas inte ersättningar för uppsägningstiden. Det är möjligt att fortsätta den ungas placering i enlighet med en eftervårdsplan med ett nytt uppdragsavtal. 5.2 Familjevårdarens rätt till ledighet Om inte något annat har överenskommits i uppdragsavtalet, ska kommunen eller samkommunen ordna möjlighet för familjevårdaren till en ledighet vars längd är två vardagar för varje kalendermånad under vilken vårdaren med stöd av uppdragsavtalet har arbetat minst 14 dygn som familjevårdare. Den kommun eller samkommun som svarar för ordnandet av familjevården ska se till eller vid behov lämna sådant bistånd att den som är i familjevård tillhandahålls ändamålsenlig vård under den tid familjevårdarens ledighet varar. 13 i familjevårdslagen Till familjevårdaren betalas arvode för intjänad ledighet. Familjevårdarens rätt till ledighet räknas per kalenderår: Intjänade lediga dagar ska tas ut under det kalenderår de intjänats. December månads ledighet kan dock tas ut före utgången av januari följande år. Om familjevårdaren så vill, kan hen samla ledigheter i högst sex månader och ta ut dem som en sammanhängande ledighet. Det ligger på familjevårdarens ansvar att ta ut de ledigheter hen har rätt till. Familjevårdaren ska i god tid komma överens med tjänsteinnehavaren som ansvarar för familjevården om hur ledigheterna tas ut. Familjevårdarna inom Soites område tjänar in ledigheter enligt följande: i långvarig familjevård för äldre personer och handikappade vuxna 3 dygn/månad i långvarig och kortvarig familjevård under en del av dygnet 2 dygn i barnskyddets familjevård 2 dygn/månad I kortvarig familjevård räknas arvodet för den lediga dagen enligt medeltalet för de faktiska klientdygnen under den månad som berättigar till ledighet. Arvodet för ledig tid räknas enligt arvode i genomsnitt/vårddag. Arvodet betalas i samband med betalningen av den aktuella månadens vårdarvode. 15

Ledighet intjänas inte om familjevårdaren enligt uppdragsavtalet inte har fungerat som familjevårdare 14 dygn/kalendermånad. Familjevårdaren är inte berättigad till semesterpenning eftersom det inte är fråga om ett anställningsförhållande utan ett uppdragsförhållande. Om familjevårdaren vill ha mer ledigt än vad som överenskommits i denna instruktion, kan hen komma överens om detta med tjänsteinnehavaren som ansvarar för familjevård. Då avbryts betalningen av familjevårdarens arvode under ledigheten och betalas till fullt belopp till avlösaren. Familjevårdaren ska dock först använda de intjänade ledigheterna. Användningen av lediga dagar räknas på basis av det faktiska antalet nätter. 5.3 Avlösarservice under familjevårdarens ledighet eller annan frånvaro Kommunen kan ordna den avlösarservice som behövs under familjevårdarens ledighet eller annan tillfällig frånvaro genom att med en person som uppfyller kraven i 6 ingå ett uppdragsavtal där personen förbinder sig att ge vården i familjevårdarens hem eller i den vårdbehövandes hem. Avlösningen kan ordnas på detta sätt, om familjevårdaren samtycker till det och om arrangemanget kan anses förenligt med den vårdbehövandes bästa. 14 i familjevårdslagen Då vård ordnas tar man i beaktande den vårdbehövandes och hens nära anhörigas önskemål. Om familjevården omfattar flera än en person ska ledigheten ordnas så att den samtidigt gäller alla personer i familjevård. Familjevårdarens ledighet ordnas på följande sätt: 1. Som avlösare arbetar en av kommunen godkänd familjevårdare som genomgått förberedande utbildning eller som avlösare kan arbeta en av kommunen godkänd person från familjevårdarens närståendenätverk. 2. Samkommunen ordnar avlösningen med hjälp av en ambulerande familjevårdare. Den ambulerande familjevårdaren har genomgått en lagstadgad förberedande utbildning. Den ordinarie familjevårdaren får vårdarvode och kostnadsersättning för de lediga dagarna. Den ambulerande familjevårdaren betalas vårdarvode för kortvarig familjevård. 3. Soite placerar personen som är i vård i annan vård t.ex. i ett annat familjehem som godkänts av samkommunen, hos en släkting eller i en annan vårdenhet. I detta fall betalas vårdarvodet till fullt belopp för familjevårdarens lediga tid och dessutom betalas 50 procent av kostnadsersättningen för att täcka de fasta kostnaderna. I barnskyddets familjevård betalas kostnadsersättning till fullt belopp under familjevårdarens ledighet. Avlösarens vårdarvode och kostnadsersättning betalas enligt kortvarig familjevård. 16

5.4 Familjevårdarens pensionsskydd och försäkringar Familjevårdarens pensionsskydd Bestämmelser om pensionsskyddet för familjevårdare i uppdragsförhållande finns i lagen om kommunala pensioner (81/2016). 20 1 mom. i familjevårdslagen Familjevårdarens pensionsskydd bestäms enligt grundpensionsskyddet och storleken på det intjänade pensionsskyddet bestäms enligt vårdarvodet. Den nedre gränsen för familjevårdarens ålderspension höjs gradvis så att den är 65 år för personer som är födda 1962. Den övre åldersgränsen är alltid 5 år högre. Familjevårdaren kan utöka sitt pensionsskydd med en frivillig pensionsförsäkring. Med över 70-åriga familjevårdare förs ett utvärderingssamtal om fortsättningen av familjevård, och vid behov kan man be om ett läkarutlåtande om hälsotillståndet. Familjevårdaren måste informera kommunens ansvariga arbetstagare inom familjevård i god tid om pensionering. Mer information: https://www.keva.fi/sv/ Familjevårdarens försäkringar En kommun eller samkommun som ingått ett uppdragsavtal ska för familjevårdaren teckna försäkring enligt 3 1 mom. i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. På familjevårdaren tillämpas vad som i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar föreskrivs om arbetstagare, och på kommunen eller samkommunen tillämpas vad som i den lagen föreskrivs om arbetsgivare. 20 2 mom. i familjevårdslagen Samkommunen tecknar en försäkring för familjevårdarna i uppdragsförhållande i fall av en olycka som sker i arbetet. Olycksfallsförsäkringen som placeraren har tecknat gäller inte skador som inträffar under familjevårdarens fritid. Det är på familjevårdarens eget ansvar att teckna en försäkring för fritiden. Placerarkommunen har ingen lagstadgad skyldighet att teckna en skadeståndsförsäkring för skador som vållas i familjevård av en person som placerats i familjevård. När en skada har inträffat utreds ärendet tillsammans med familjevårdaren och samkommunens representant. Det rekommenderas att familjevårdaren tecknar en s.k. omfattande hemförsäkring i vilken man beaktat alla personer som bor i familjen. Familjevårdaren bör försäkra sig om att ansvarsförsäkringen också gäller familjemedlemmar som placerats i familjen för en lång tid. 5.5 Stöd för familjevårdaren För att familjevården ska lyckas och för att vården ska vara av god kvalitet är det av största vikt att samarbetet fungerar bra och att vårdaren får rätt slags och rättidigt stöd. I familjevården följer man samkommunens praxis i fråga om genomförande av utvecklingssamtal. 17

Förberedande utbildning Soite ansvarar för ordnande av lagstadgad förberedande utbildning i grupp för personer som tänker bli familjevårdare. Utbildningen ordnas antingen som egen verksamhet eller som köpta tjänster. I fråga om familjevård för äldre och handikappade används utbildningsprogrammet som Perhehoitoliitto (familjevårdsförbundet) utvecklat. I barnskyddets familjevård används PRIDE-utbildning. Målet med utbildningen är att ge en person som tänker bli familjevårdare tillräckligt med information om familjevårdarens uppgift samt säkerställa familjevård av hög kvalitet för klienten. För barnets närstående- eller släktnätverksfamiljer görs en familjevis lämplighetsbedömning tillsammans med familjen. Samkommunen ansvarar för ordnande av utbildning antingen som egen verksamhet eller som köpta tjänster under det första placeringsåret. Familjevårdarens ansvariga arbetstagare Enligt familjevårdslagen ska man utse en ansvarig arbetstagare för familjevårdaren. Denna ansvarar för det stöd som familjevårdaren behöver. Den ansvariga arbetstagarens namn antecknas i uppdragsavtalet. Den ansvariga arbetstagaren fungerar som familjevårdarens s.k. chef och ingår uppdragsavtal med familjevårdaren samt kommer överens med hen om ärenden som är förknippade med familjevård. Familjevårdaren och familjevårdens ansvariga arbetstagare samarbetar i ärenden som gäller personen som placerats i familjevård, även om klientens ärenden egentligen sköts av den ansvariga arbetstagaren som utsetts för klienten. Undersökningar av välmående och hälsa Enligt familjevårdslagen ska samkommunen på ett sätt som överenskommes i uppdragsavtalet vid behov ordna undersökningar av välmående och hälsa för familjevårdaren samt social- och hälsovårdstjänster som stödjer hens välmående. För familjevårdare som har familjevård som huvudsyssla ska möjlighet till undersökning ordnas minst vartannat år. Med familjevårdare som har familjevård som huvudsyssla avses en familjevårdare som inte förvärvsarbetar utanför familjevårdsfamiljen och som sålunda inte omfattas av företagshälsovård. Med undersökningar av välmående och hälsa avses en undersökning av hälsotillståndet och den fysiska, psykiska och sociala funktionsförmågan genom kliniska undersökningar och andra ändamålsenliga och tillförlitliga metoder samt handledning och rådgivning. Undersökningarna av välmående och hälsa utförs av hälsovårdare som Soite utsett. Till hälsovårdscentralens mottagningstjänster har man utsett en hälsovårdare som ansvarar för hälsoundersökningarna för barnskyddets familjevårdare. Hälsoundersökningar för andra familjevårdare genomförs genom tillämpning av en verksamhetsmodell som baserar sig på Kommunförbundets rekommendationer om innehållet i undersökningar av välmående och hälsa (bland annat användning av COPE-indexet). Undersökningarna görs antingen hemma hos vårdaren eller enligt överenskommelse i ett av Soites verksamhetsställen. När en familjevårdare för äldre inleder sin uppgift ordnar man den första undersökningen av välmående och hälsa för att försäkra sig om att arbetsmiljön är hälsosam och ergonomisk. 18

Kompletterande utbildning I fråga om familjevårdarens kompletterande utbildning tillämpas de principer som samkommunen följer om social- och hälsovårdspersonalens kompletterande utbildning, vilka är i enlighet med lagarna, samt SHM:s rekommendation gällande kompletterande utbildning (3 dagar/år). Familjevårdaren har rätt att delta i utbildningar inom det egna verksamhetsfältet som samkommunen ordnar för sin egen personal. Man bör på förhand kontakta familjevårdens ansvariga arbetstagare gällande eventuella inkvarterings-, reseoch vårdkostnader. För utbildningsdagarna betalas familjevårdaren vårdarvode och kostnadsersättning. Familjevårdaren kan också få ersättning för andra kostnader som utbildningen medför. Arbetshandledning Familjevårdaren har möjlighet att vid behov få individuell arbetshandledning eller arbetshandledning i grupp. Den placerande samkommunen svarar för arbetshandledningens kostnader och ordnande av vikarie för familjevårdaren. Kamratstöd och mentorskap Lokala föreningar och samkommunen Soite kan ordna kamratstödsgrupper och annan verksamhet för familjevårdare. I dessa diskuterar man om frågor som är förknippade med familjevård och delar med sig av sina erfarenheter. På Perhehoitoliittos nätsidor finns kontaktuppgifterna till den närmaste lokalföreningen. Mentorskap innebär att en erfaren familjevårdare stödjer en ny familjevårdare eller en familjevårdare som är i en utmanande situation. En familjevårdare har möjlighet att utbilda sig till mentor bekostad av samkommunen efter att hen först kommit överens om utbildningen med den ansvariga arbetstagaren. Perhehoitoliitto Det lönar sig för familjevårdare i uppdragsförhållande att gå med i Perhehoitoliittos regionala medlemsförening i sitt område. Perhehoitoliitto erbjuder stöd och hjälp för både placerare och familjevårdare i frågor som gäller familjevård. Till stödet hör bland annat sakkunnigtjänster, juristtjänster, rehabiliteringsverksamhet tillsammans med FPA, organisering av stödda semestrar tillsammans med semesterorganisationer och upprätthållande av ett diskussionsforum för familjevårdare. 6. EN KLIENTS STÄLLNING INOM FAMILJEVÅRD En klient har rätt till socialvård av god kvalitet och gott bemötande utan diskriminering från den som lämnar socialvård. Klienten skall bemötas så att hans eller hennes människovärde inte kränks och så att hans eller hennes övertygelse och integritet respekteras. När socialvård lämnas skall klientens önskemål, åsikt, fördel och individuella behov samt modersmål och kulturella bakgrund beaktas. 4 i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 19

6.1 Klientplan Med en klientplan avses en plan som utarbetats på basis av en bedömning av servicebehovet i vilken man antecknat klientens och yrkesutbildade personers bedömningar om klientens behov av stöd och service samt målen som man försöker uppnå med hjälp av åtgärderna. Klientplanen kan också kallas för vård- och serviceplan, rehabiliteringsplan eller något annat motsvarande. Familjevården baserar sig på klientens individuella klientplan. Denna görs upp i samarbete med klienten, klientens ansvariga arbetstagare, anhöriga, familjevårdaren och andra nödvändiga sakkunniga. I planen antecknas målen för och genomförande och uppföljning av familjevård. Planen bedöms och uppdateras om funktionsförmågan ändras, dock minst en gång per år. Planen ska helst utarbetas innan familjevården inleds, men senast inom en månad från att den inletts. 6.2 Klientavgifter för familjevård Om familjevårdens klientavgifter föreskrivs i lagen och förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården. Inom barnskyddet bestäms priserna enligt 7 i lagen. Avgifterna inom specialomsorger om utvecklingsstörda bestäms enligt 4 2 mom. i lagen. I övrigt kan man för familjevård som avses i familjevårdslagen ta ut en avgift som bestäms enligt grunderna för avgift för långvarig anstaltsvård i 7 c i klientavgiftslagen. Det är samkommunen Soite som tar ut klientavgifterna. Klientavgifter för barnskyddets familjevård För familjevård som getts med stöd av barnskyddslagen kan man ta ut en avgift av barnets föräldrar. Summan får vara högst så stor som underhållet fastställd enligt lagen om underhåll för barn. Avgiften som tas ut av barnets föräldrar fördelas mellan föräldrarna enligt betalningsförmåga. Barnbidrag och andra förmåner som barnet har rätt till, till exempel pensioner eller andra inkomster och ersättningar av kontinuerlig natur uppbärs av samkommunen som ersättning av vård. 40 % av de uppburna medlen flyttas till ett konto för barnet som medel för eget hushåll. Klientavgifter för familjevård inom Omsorgen om utvecklingshämmade och handikapptjänsterna För utvecklingsstörda personer kan familjevård ordnas med stöd av socialvårdslagen, lagen om service och stöd på grund av handikapp eller lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda. Klientavgiften storlek beror på den lagen med stöd av vilken familjevården ordnats. För långvarig familjevård som ordnas med stöd av socialvårdslagen tar man ut avgifter enligt samma princip som för familjevård för äldre. För familjevård som ordnas med stöd av lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda kan man uppbära en avgift för uppehälle av över 16-åriga klienter. Avgiften för uppehälle består av boende och mat samt andra kostnader som uppehället medför. För den omsorg som familjevårdaren ger tas inte ut någon avgift. 20