KONSTHANDLEDNING för pedagoger och andra intresserade Dolda konsten II Örebro konsthall 20 jan 25 feb 2018
Den här konsthandledningen riktar sig till lärare som besöker Örebro konsthall tillsammans med elever, föräldrar som besöker Örebro konsthall tillsammans med sina barn eller till den besökare som vill ha en lättfattlig överblick av en utställning eller fler ingångar till konstupplevelsen. Örebro konsthall är en kommunal konsthall som visar samtida konst. Det är gratis att komma hit och det är öppet för alla. För kommunala skolor och friskolor i Örebro är även visningar och verkstäder gratis. För företag eller skolor utanför Örebro kommun, debiterar vi en avgift på 600 kr. för visningar dagtid. Örebro konsthall förvaltar kommunens konstsamling som i dag består av ca 8300 konstverk. Dessa är till största delen utlånade till kommunens alla verksamheter, och omkring 300 konstverk är placerade utomhus. Konstpedagogik Förhoppningen är att konsthandledningen ska kunna fungera som en ingång till konstupplevelsen och bidra till ett fördjupat möte med konsten. Konsthandledningen kan fungera som ett underlag inför, under och efter utställningsbesöket. Vi erbjuder visningar där barnens och elevernas egna reflektioner och tankar ges utrymme samtidigt som vi vill ge en fördjupad förståelse av konsten. Vi har även skapande arbete utifrån de aktuella utställningarna i vår ateljé. Vårt förhållningssätt till konsten är undersökande, nyfiket och öppet. Utgångspunkten är att mötet med konsten ska kunna vara en ögonöppnare och bidra till att bredda perspektiven och vår syn på tillvaron. Vi hoppas på ett lustfyllt och givande besök! Att besöka Örebro konsthall Du kan besöka Örebro konsthall på egen hand med olika grupper, och då hoppas vi att denna konsthandledning kan vara till hjälp. Vill ni boka en visning eller en visning följd av skapande utifrån utställningen hör av er till kata.wennberg@orebro.se eller ring 019-214896. För att besöket på Örebro konsthall ska bli så bra som möjligt, vill vi ge några råd om vad man ska tänka på när man är här. Fotografering är tillåten! Det är däremot inte tillåtet att röra vid konstverken, eftersom de kan bli smutsiga och få fettfläckar som inte går bort. Det finns krokar och hatthylla där man kan hänga av sig ytterplagg och väskor. Att besöka konsthallen är gratis och dessa är våra öppettider för allmänheten:
Samtidskonst vad är det? Samtidskonst är nutida konst som förhåller sig till vår samtid i någon mening. Ofta är konstens idé och innehåll viktigare än vilket material och teknik konstnären använder sig av och därför ser man idag ofta blandade uttrycksmedel som måleri, teckning, grafik, foto, skulptur, installation, performance och videokonst. Gränserna för vilka material som kan användas inom konsten förflyttas ständigt liksom gränserna för vad konst är eller kan vara. Konsten behöver inte vara estetiskt tilltalande, den kan lika gärna vara provocerande, ful och grotesk. Samtidskonsten speglar och kommenterar vårt samhälle, ställer frågor och får oss ibland att se med nya ögon på tillvaron. I äldre eller traditionell konst är materialet och tekniken av större betydelse än inom samtidskonsten. Förut var man som konstnär ofta målare eller skulptör och hade därmed sin tillhörighet inom en viss konstgenre. Idag föregår ofta idén valet av material och uttryck. Rummets betydelse är stor inom samtidskonsten. Det finns s.k. platsspecifika verk som är gjorda utifrån och för en plats, men även om konstverket inte är platsspecifikt så har konstnären ofta en tanke med var och hur konsten visas upp. Det är inte längre bara konstverket i sig som är av betydelse, utan hela rummet, omgivande konstverk, färgen på väggarna, golvet och vilka andra människor som finns på plats samtidigt - allt påverkar vår upplevelse av konsten. Konstnärerna hänger därför ofta sina konstverk tillsammans med oss på Örebro konsthall. Ofta är samtidskonsten mer relationell och inkluderar betraktaren i verket. Betraktarens upplevelse är minst lika viktig som konstnärens avsikt, och det finns ingen tolkning eller association som är rätt eller fel. Tidigare var den essentiella uppfattningen att det finns någonting i konstverket i sig vanlig. Idag är det allt fler som menar att konsten blir till i mötet med en betraktare. Det fina med konsten är att den är öppen för tolkning och att alla upplever konst på olika sätt. Vi är olika individer och har skilda erfarenheter och kunskaper med oss vilket gör att ingen konstupplevelse är identisk med någon annan. Örebro konsthalls entré på Olaigatan 17b.
Om utställningen Dolda konsten II Vad döljer sig i Örebro kommuns stora konstsamling? Sedan 1900-talets mitt har Örebro kommun köpt in konst till en samling som idag består av ca 8000 verk. I samlingen finns bland annat målningar, grafik, textil, fotografi och skulptur. De flesta av dessa konstverk är flyttbar och hänger på kommunens olika verksamheter; skolor, vård och omsorgsboenden, kontor och konferensrum. Eftersom denna konst är placerad på arbetsplatser är den dold för allmänheten i stort. I utställningen Dolda konsten 2015 visades ett urval ur hela samlingen och nu i Dolda konsten II visas verk inköpta på senare tid. Syftet med konstsamlingen är att berika de platser vi möter i vardagen men också inspirera till tankar, känslor och samtal. När verk köps in till samlingen är tanken att konsten ska spegla den tid vi lever i. Merparten köps in från utställningar på gallerier och konsthallar i Örebro kommun. Som medarbetare i kommunen kan man låna lös konst till sin verksamhet och sitt arbetsrum från ett mindre konstlager på konsthallen. En annan del av den kommunala konstsamlingen består av över 200 offentliga konstverk med permanent placering i stadens offentliga rum. Bland de äldsta konstverken är Engelbrekt som stått på Stortorget sedan 1865 och bland de senaste finns konstverk på nybyggda förskolor och skolor ute i kommunens olika stadsdelar. Nu finns en digital konstkarta där du kan få veta mer om den offentliga konsten: www.orebro.se/konsthallen/stadensgalleri Utställningen är hängd utifrån färg och rytm. Tanken har varit att utställningsrummet är som en stor målarduk och de olika konstverken färger som förhåller sig till varandra. Därför är vissa väggar målade himmelsblåa för att förstärka upplevelsen av vissa konstverk. Genom att använda färglärans komplementfärger gör den blåa bakgrunden att de orangea inslagen i konstverken upplevs starkare. Olle Schmidt, Transparency of the Ego Ulf Lernhammar, Landskap
Färglära Ljus och färg Uppfattningen av färger är beroende av ljus. Går du in ett helt mörkt rum så uppfattar ögat inga färger. I målningen Vem släckte ljuset? av Jonas Törnkvist är exempelvis allting i svartvitt och fantasin får bestämma vilka färger motiven i målningen egentligen har. Jonas Törnkvist, Vem släckte ljuset? 2017 Färglära kan ses som en praktisk kunskap som handlar om hur man skapar och blandar färger, men färglära handlar om hur vi upplever färg psykologiskt och fysiologiskt. Man kan ställa sig frågan om en citron verkligen är gul eller om vi bara uppfattar den som gul. Enligt vetenskapen är det egenskaper i olika föremåls yta som gör att de reflekterar en viss våglängd tillbaks till ögat. Hjärnan kategoriserar då färgerna olika beroende på ljusets våglängd. Att vi överhuvudtaget kan se färg beror på tapparna i näthinnan. Det finns tre olika typer av tappar och de är känsligast för varsin färg: blått, grönt och rött. Men vi kan se många fler färger än dessa tre eftersom de ses i kombinationer och variationer och man säger att människan kan se fler än en miljon färger. Visste du att dinosaurierna förmodligen hade mycket bättre färgseende än vi människor? Många fiskar, fåglar och reptiler kan se ultraviolett ljus förutom de färger människan ser och har alltså ett fyrfärgseende. Men många däggdjur ser bara blått och grönt och andra däggdjur ser världen i svartvitt. Tjurar är till exempel färgblinda så de uppfattar inte färgen rött i det röda skynket utan bara rörelsen i det fladdrande tyget. Vi uppfattar färger olika och de individuella skillnaderna kan vara stora. Färgblinda ser oftast inte skillnad på rött och grönt. Det är också så att vi har lärt oss att färger har vissa namn och hur vi benämner färger kan variera emellan oss. Gränsdragningen mellan grön och blå kan vara svår att komma överens om ibland. Uppfattar ni verkligen färger på samma sätt?
Kort historik Färger är något som fascinerat människan under historiens gång och redan Aristoteles var intresserad av färg. Han såg en linjär färglinje där rött fanns någonstans på en skala mittemellan svart och vitt, utifrån färgernas grad av ljushet. Under 1600-talet använde Isaac Newton en glasprisma som delade solljusets strålar i ett spektrum av färg. När ljuset bryts och sedan reflekteras till våra ögon ser vi de olika våglängderna som olika färger. Utifrån detta färgspektrum skapade han den första färgcirkeln med de sju spektralfärgerna violett, indigo, blått, grönt, gult, orange och rött, samma färger som finns i regnbågen. Färgernas våglängd går i denna skala från kort våglängd (violett) till lång våglängd (rött). Newton hade vitt i mitten av cirkeln medan svart inte fanns med. 1704 publicerade han sitt verk Opticks om färg. I efterhand har det diskuterats varför han särskiljer blått och indigo, och det finns olika teorier om detta. En är att han såg ett samband mellan musik och färgteori och gärna ville att färgerna skulle motsvara en oktav inom musiken. En annan att Newtons blå motsvaras av dagens cyan som är mer blågrön och Newtons indigo motsvarar dagens blå. Uttrycket indigo kommer från färgen på växten indigo som också används för att ta fram färgpigment. Uttrycket violett kan komma från växten viol. 1810 kom Johann Wolfgang von Goethes Färglära ett tvåtusensidors verk i vilket han tvärvetenskapligt förklarar läran om färg och bland annat presenterar en färgcirkel. Idag använder vi ett standardiserat färgsystem som kallas för NCS (Natural Color System) så om du går in i en färghandel och ska välja färg bland olika färgprover så är det NCS som används. Färgtoncirkel.
Primärfärger och sekundärfärger Primärfärgerna är röd, blå och gul. Dessa färger kan inte blandas av andra färger. Men av blå, gul och röd kan sekundärfärger blandas: orange, grön och violett (lila). I färgkartan nedan finns exempel på färger som kan blandas av primärfärgerna och dessa tre färger har samma avstånd emellan sig i en färgcirkel. De tre primärfärgerna motsvaras av cyan, gult och magenta inom exempelvis tryckteknik. Att ha en palett med primärfärger och tomma utrymmen för sekundärfärger är ett sätt att lära sig blanda olika kulörer. Komplementfärger Färger upplevs väldigt olika beroende på vilka andra färger som omger dem. Komplementfärger är starkt kontrasterande färger som befinner sig på var sin sida i färgcirkeln. Dessa förstärker varandra och om du tittar på en blå färgcirkel länge och sedan tittar mot en vit vägg så kommer komplementfärgen framträda i det vita. Vilka två komplementfärger som helst innehåller tre primärfärger såsom exempelvis komplementparet orange och blå där sekundärfärgen orange består av gul och röd + blå som är en primärfärg. Komplementfärgerna består alltså alltid av en primärfärg + en sekundärfärg. Nedan presenteras komplementfärgerna med primärfärgen till vänster. Blått - Orange Rött Grönt Gult - Lila
I utställningen Dolda konsten II används komplementfärgen blå som är en primärfärg bakom sekundärfärgen orange för att ge en förstärkande effekt. Både konstverket Landskap av Ulf Lernhammar och Transparency of the Ego av Olle Schmidt har hängts mot en blå bakgrund, medan Close to home av Anna Clarén som är ett fotografi i ljusa blåa toner har fått en blå bakgrundsfärg och målningen Transformer av Sara-Vide Ericson som går i en orange färgton hänger mot en vit vägg. Hur påverkas konstverken av de omgivande färgerna? Varför är konsthallar och muséers utställningsrum nästan alltid vita? Färgblomma. Svart och vitt Kan svart och vitt ses som färger då? Vissa skulle kanske säga att vitt innehåller alla färger medan svart är avsaknad av färg. Andra menar att svart och vitt också är färger det går ju uppenbarligen att gå in i en färghandel och komma ut med svart eller vitt färgpigment. I måleriet är det ofta så att konstnären blandar egen svart för att det svarta färgpigmentet inte blir lika levande som om den svarta färgen blandats av olika kulörer. Tittar man noga på måleri så ser man att ett motiv som i verkligheten är vitt som exempelvis en vit fågel i måleriet kan anta flera olika färger och vissa skuggade delar kan framträda som svarta.
Valörer och kulörer Valörer handlar om ljus och mörker i färgskalor eller gråskalor. Ofta bygger bilder och kompositioner på kontrastverkan mellan ljus och mörker. Kulör betyder färg. Nyans är också ett begrepp inom färg som betyder en skiftning inom en viss kulör. Nyans och valör kan ses som synonymer men ordet nyans är ett mer vardagligt begrepp som syftar till variation inom en viss färg. Färger kan också ha olika intensitet, hur starkt de framträder, vilket också påverkas av vilka andra färger som ställs i relation till dem. Genom att blanda i vitt eller svart i olika färger kan man få fram olika valörer i kulörer. Även en gråskala kan göras med vitt och svart men genom att blanda i kulörer kan gråtonerna upplevs som varma eller kalla. För att göra färgerna ljusare kan de också tunnas ut med vatten något som är vanligt inom exempelvis akvarellmåleri. Att måla tunna eller tjocka lager av färg är också ett sätt att påverka färgens valör. Färgblandning i en palett formad som en blomma. Varma och kalla färger Vissa färger upplevs som varma och vissa som kalla. Blått och grönt ses ofta som kalla färger medan rött och gult betraktas som varma färger. Upplevelsen av färgens temperatur beror på hur färgblandningen är gjord och hur andra omgivande färger påverkar. Inom måleriet använder man ibland luftperspektiv vilket betyder att ju mer luft det är mellan betraktaren och motivet, ju blåare upplevs motivet vara. Om vi ser något på långt håll så få det en blå ton. Ett lokalt exempel är Kilsbergen som kallas de blå bergen för att de på håll skiftar i blått. Men ju närmare de blå bergen man kommer, ju mindre blå blir de. För att skapa djup i en målning brukar man ändra inte bara storleksförhållandet utan även färgförhållandena. Ett annat knep man kan använda sig av är att ge ett varmt motiv en kall skugga och ett kallt motiv en varm skugga för att öka dynamiken i bilden. Varför upplevs blått som kallt och rött som varmt tror ni?
Några nedslag i utställningen Färglandskap Ulf Lernhammar, Landskap, måleri, 2013 Modellbygge av gestaltning på Järntorget. Ulf Lernhammar har länge varit verksam som konstnär i Örebro och har sin ateljé i konstnärskollektivet Atlas. Han är lärare i måleri på Örebro konstskola och i Örebro känner vi igen de konstnärliga gestaltningarna Das Auto och Himlabygge som finns på Järntorget. I sitt tecknande utgår Ulf ofta från organiska former och mönster medan måleriet ofta är kombinationer av rutor, ränder och prickar av färg. I hängningen av utställningen har hans stora målning Landskap fått en blå bakgrund för att förstärka de orangea inslagen i måleriet.
Färgexlosion Olle Schmidt, Transparency of the Ego, måleri, 2013 Olle Schmidt är målare och en mycket aktiv sådan, efter sin utbildning på Konsthögskolan Valand i Göteborg 1994 har han ställt ut så gott som varje år. Han arbetar i en berättande tradition och hans berättelser är mångtydiga och gåtfulla. Naturen är ständigt närvarande, människor febrilt aktiva - lite oklart med vad egentligen och stämningen är smått surrealistisk. Olle Schmidt ställde ut på Örebro konsthall 2012 och i samband med den utställningen köptes målningen Transparency of the Ego in till Örebro kommuns konstsamling. Målningen föreställer ett hus nedanför ett berg där en pojke och en hund sitter på varsin sida om en stapel med färgburkar och ovanpå dem penslar. Ur färgburkarna och penslarna kommer en explosion av färg, som en hyllning till färgen. I förgrunden på lite avstånd står en manlig gestalt i blå kavaj och betraktar scenen utifrån. Kanske är mannen konstnären själv? Vad tror du att bilden handlar om? Mina bilder kan verka enkla och okonstlade, men har ofta en mörk underton som får dem att krackelera. Frågorna hopar sig likt kajorna i träden medan humorn står i busken och ser på säger Olle. Jag gillar en suddig tydlighet, eller en skarp tydlighet med ett luddigt innehåll. Det funkar bra när man försöker gestalta mentala händelser.
Måleri, ritual och fotografi Sara Vide Ericsson, Transformer, olja på duk, 2016 Målningen Transformer föreställer konstnären själv iklädd en vargpäls med en liten vävstol i vardera hand, på en vind i hennes barndomshem. Hon är hukad och tittar rakt mot betraktaren. Håller hon upp vävstolarna som ett slags skydd eller som vapen? Hur kan vi tolka hennes uttryck? Dessa vävstolar fick Sara-Vide väva på som liten så de har en personlig laddning för henne, men även en symbolisk betydelse. Livets trådar på en vävstol och ödet som bestämmer vilka livstrådar som ska korsas och när de ska klippas av. Transformers är leksaksfigurer som kommer från en annan planet som kan förvandla sig till olika saker. Med de förlängda vävstolsarmarna i målningen tänker sig Sara-Vide att figuren ser ut lite som en Transformer. Men Transformer handlar också om hennes konstnärliga metod. Sara-Vide iscensätter situationer som denna och fotograferar sig själv i vissa attribut och rekvisita som har betydelse för henne. I och med att hon skapar en symboltyngd situation uppe på vinden, transformeras hon, som i en ritual. Fotografierna använder hon sedan som en utgångspunkt för måleriet. Vad tänker ni om att det är just en vargpäls hon har på sig? Enligt myten får man djurets egenskaper om man klär sig i dess päls. Vilka egenskaper skulle Sara-Vide få av vargen i så fall?
Teckningar på tunnelbanan José David Hildebrand, Utan titel, teckning, 2015 Teckningarna ovan är från en utställning på Örebro konsthall 2016 med gatukonstnärer som hade rubriken Varför?Därför! med ett urval av konstnärer med rötter i gatukonsten. José David Hildebrand är en konstnär som har arbetat med konst i det offentliga rummet, en slags gatukonst där han tecknar i tunnelbanan, på spårvagnar och på bussar. När han reser med kollektivtrafiken plockar han ner reklamskyltar, tecknar av sina medresenärer och sätter upp sina egna teckningar där reklamen har suttit. Teckningarna blir ögonblicksbilder och ett sätt för konsten att få ett utrymme i det offentliga rummet. En motståndshandling mot kommersialiseringen av det offentliga rummet. Teckningarna är gjorda med blyerts och tusch och fångar stunden just där och då. Vad tänker ni om att göra gatan till sitt galleri så som José David Hildebrand har gjort? Är det ett övertramp mot reklammakarnas skyltfönster eller en handling som gynnar ökad demokrati och estetik? På vilket sätt skiljer sig José David Hildebrands konst mot andra gatukonstnärers? Diskutera era tankar om gatukonst och graffiti.
Måleri med inspiration av naturen Kristina Janni Ståhl, Under trädet V, måleri, 2017 Kristina Janni Ståhl kommer från Örebro och har utbildat sig till konstnär i Stockholm och Helsingfors. Hon ställde ut på Konstfrämjandet i Wadköping med utställningen Mono no aware som årets debutant 2017. Kristina blandar ofta egen oljefärg av pigment och linolja och målar i en intuitiv process där färg och ljus är viktiga komponenter. Under en resa till Japan studerade hon körsbärsblomningen på nära håll och gjorde en serie målningar utifrån olika perspektiv. I Under trädet V tänker sig Kristina att betraktaren tittar upp i kronan på körsbärsträdet och ser både den mörka stammen och de skira ljusa blommorna. Betraktaren blir som omsluten av en rosa himmel. Körsbärsblomningen är en stor turistattraktion i Japan men är också en viktig del av den japanska kulturen. Man har till och med en prognostjänst för att se var och när körsbärsträden blommar i olika delar av Japan. Körsbärsblomningen som i Japan kallas för Sakura handlar om livets pånyttfödelse och livets skörhet, och blommorna med dess korta blomningstid påminner människorna om livets kretslopp och hur värdefullt och ömtåligt livet är. Det japanska uttrycket Mono no aware från 1700-talet handlar om alltings förgänglighet och kan översättas med känslighet för det kortlivade. Vad tänker du om blomning som ett uttryck för förgänglighet? Är det unikt för den japanska kulturen eller finns det någon motsvarighet vad gäller blommors färg, symbolik och årstider i svensk kultur och andra kulturer?
Lekfullt och skulpturalt Pia König bor och arbetar i Göteborg och undervisar på Gerlesborgsskolan i Bohuslän. Hon arbetar med skulptur och installation och har ett permanent verk på Våghustorget i Örebro. Pia Königs lilla skulptur som visas på konsthallen är gjord i jasmonite och föreställer två kvinnohuvuden vars hår sammanfältas. Med människor som är nära en, som vänner och familj, blir man ihoptrasslad på gott och ont som Pia uttrycker sig. Pia König, Två kvinnor med hår, skulptur, 2013 Vem man är och blir tillsammans med andra är en sak som skulle skulpturen kunna handla om. Vad tänker du om hur man blir påverkad av andra? På vilka sätt kan man bli positivt eller negativt påverkad av människor omkring en? Bärare av betydelse heter Pias konstverk på Våghustorget. Verket är en lek med proportion och färg. Pia hade en uppförstorad tändsticka i ateljén som fick bli inspiration till den höga rosa klubban i hennes konstverk, och bredvid den ligger en mutter utan gängor. Mutter betyder också mamma på tyska. Det är en skulptur riktad till barn och unga och den gjordes i samband med en ombyggnation av torget. Bärare av betydelse, Pia König, 2011.
Måleri och fantasi Emma Virke, Sovande systrar, grafik, 2017 Emma Virke arbetar som konstnär och illustratör. Hon gör både illustrationer till barnböcker och fristående konstverk. Titeln berättar att den här bilden föreställer sovande systrar. Målningen heter sovande systrar men en av systrarna har ögonen öppna. Vad tänker hon på tror ni? De sover i hängmattor i en skog. Vad drömmer de systrar som sover? När jag börjar med en ny bild utgår jag från en känsla jag har. Jag börjar teckna, klippa ut och bygga ihop olika lager av teckningar, måleri och pappersbitar. Collage är tacksamt att jobba med för man kan flytta runt och prova olika idéer innan man bestämmer något. I digitala collage har jag tagit hjälp av Photoshop för att sy ihop bilderna. Ibland hittar mina karaktärer sina platser i helt nya sammanhang än vad jag tänkt från början. De hamnar ofta i ett slags gränsland mellan dröm och verklighet, mellan nutid och dåtid och ofta med inslag av vemod eller mystik.
Måleri mellan slump och kontroll Petter Nilsson, Reflections In Memory II, måleri, 2017 Petter Nilsson är från Örebro och arbetar med måleri. Han är en av medlemmarna i konstföreningen Bunkern. Han arbetar med en konstnärlig teknik som innehåller element av både slump och kontroll: I mitt måleri jobbar jag väldigt mycket med slump där jag häller ut färg och blåser runt den. Sedan ser jag vad jag har för förutsättningar i bilden och hår in och kultiverar den och sätter in byggnader osv. Måleritekniken och innehållet i bilderna hör ihop. Naturliga, spontana, organiska former som bildas utan min kontroll och en tydlig mänsklig vilja där jag målar väldigt kontrollerat och strukturerar upp världen i bilden efter min vilja. I sina målningar bygger Petter landskap, och under en tid har han gjort undervattensvärldar med arkitektoniska inslag i en serie målningar. I Reflections In Memory II ser vi vattenytan ovanifrån och träden som speglas i den men vi vet inte riktigt om träden faktiskt finns där. Petters måleri handlar om hur människan förhåller sig till sin omvärld, hur vi formar naturen och förhåller oss till en värld som svämmas över. I måleriet bygger Petter världar men vilken relation har de världarna till vår verklighet? Vad för du för känsla och associationer av färgskalan och motivet i målningen? Finns det både element av natur och kultur/ arkitektur i den?
Efter besöket på utställningen - förslag på eget skapande För barn: I Petter Nilssons måleri använder han sig av slumpen som redskap. Häll, spruta och blås färg åt olika håll. Använd hårtorkar och blomsprutor för att leka med färgerna! Måla gärna tillsammans på stora papper. Arbeta med måleri och komplementfärger. Välj en färgton i färgcirkeln när du målar titta sedan vilken färg som är den motsatta i färgcirkeln och montera bilden på en bakgrund i papp som är färgad med komplementfärgen. Undersök hur färgerna förstärks av den bakomliggande färgen. Arbeta med skulptur i lera utifrån Pia Königs verk Två kvinnor med hår. Börja med att tänka på någon som är viktig för dig och gör en skulptur i lera som har med den personen att göra. Kanske blir det en skulptur av er två sammanflätade? För unga: Med inspiration i Kristina Janni Ståhls målning Under trädet måla stilleben med blommor i olika färger och blomningsstadier. Välj gärna blommor utifrån årstiden. Använd effekten av komplementfärgerna i måleriet. Välj ett komplementfärgspar och se hur de samverkar. Du kan också välja att göra en målning i en färgton och sedan montera den på kartong/passepartout i komplementfärgen. Undersök färgernas betydelse och symbolik och utgå från färgers betydelse i bildskapandet. Vad bär de olika färgerna för associationer och symboliska värden? Analysera visuella budskap i omgivningen och se hur reklam, konst och media använder färger som redskap. Olika partiers symboler och valaffischer är också tacksamma att analysera färgmässigt.
Anteckningar
Varmt välkomna för att möta och lära mer om konst Visningar Visningar på Örebro konsthall är kostnadsfria för alla förskolor och skolor i Örebro kommun. För skolor i andra kommuner, folkhögskolor och högskolor tar vi en avgift på 600 kronor per visning. Vill du boka en visning kan du göra det på vår hemsida: www.orebro.se/konsthallen/bokavisning Har du frågor är du välkommen att ringa: 019-214896 eller maila: kata.wennberg@orebro.se Besök oss på: Örebro konsthall, Olaigatan 17B, 703 61 Örebro