De hedersrelaterade våldets konsekvenser för de utsatta. Könsstympning av flickor och kvinnor 2018-10-16 Härnösand
Nationella Kompetensteamet Ansvarar för en nationell stödtelefon, anordna utbildningsinsatser för yrkesverksamma, driva utvecklingsarbete Kompetensteamet består av personer med stor erfarenhet av att ha arbetat inom området på bl.a. olika myndigheter lokalt, regionalt och nationellt Bl.a. poliser, socionomer, utredare, forskare, psykolog, jurist, lärare, åklagare, statsvetare
Barns rättigheter blir tomma ord om vuxna inte tar ansvar för dem
Sara 15 år (Umeå,1996) Manija 19 år (Stockholm2012) Mustafa 20 år (Göteborg 2012) Ayten 41 år (Stockholm 2016) Balkongflickorna *
Länsstyrelsen Östergötlands Nationella Kompetensteam Samtal till den nationella stödtelefonen 2014-2018
Antal ärenden och utsatta personer per år 2014 * 2015 2016 2017 2018 ** Totalt Antal ärenden 187 298 455 600 679 2 219 Antal ärenden i snitt/månad Antal utsatta personer 20 25 38 50 75 41 255 443 619 798 764 2 879 * fr.o.m. 13 mars ** t.o.m. 30 september
Barn-/tvångsäktenskap (oro för, planerade, genomförda) 2014* 2015 2016 2017 2018** Totalt 61 93 119 139 165 577 - i genomsnitt per månad 6 8 10 12 18 11 Bortförande/hållas kvar utomlands (oro för, planerat, genomfört) 15 41 62 67 101 286 - i genomsnitt per månad 2 3 5 6 11 5 Könsstympning av flickor/kvinnor (oro för, misstanke om, konsekvenser av) 23 52 17 17 41 150 - i genomsnitt per månad 2 4 1 1 5 3 * fr.o.m. 13 mars ** t.o.m. 30 september
Samtal januari-september 2018 679 ärenden / 764 personer Ärendena rör: Enskilda personer - 68 procent Kvinnor med barn - 14 procent Syskon - 9 procent Övriga - 9 procent Dessutom nämns ytterligare 476 personer i samtalen (eventuell utsatthet är oklar). De är barn till en utsatt kvinna eller syskon till ett utsatt barn. Minst 59 procent av dem är under 18 år.
Carolina Jernbro & Staffan Janson VÅLD MOT BARN 2016 en nationell kartläggning
Studien Våld mot barn 2016 -Nationellt representativ elevenkät besvarad av 4741 elever i åk 9 i grundskolan och åk 2 på gymnasiet (svarsfrekvens 78,5%) -Uppföljning av tidigare studier som genomförts 2000, 2006 och 2011
Det är mitt liv https://www.youtube.com/watch?v=nbi4u7iunbw
"Mina föräldrar försöker kontrollera mig och bestämma vad jag ska göra med mitt liv. Jag vet att de gör det för att de älskar mig och vill mitt bästa, men det är mitt liv och mina val." "Mamma bryr sig väldig mycket om mig tills hon vill bestämma vem jag ska jag gifta mig med i framtiden, och det är inte bra tycker jag." "Mamma är för skyddande, då jag inte får göra nåt, pappa säger bara ifrån. "Det är mest mina tre bröder som är problemet och farsan. PS. Hur hjälper dessa svaren någon annan?"
Könsstympning av flickor och kvinnor i Sverige
WHO Med könsstympning av flickor och kvinnor avses alla ingrepp som rör borttagande delvis eller helt av de externa genitalierna eller annan åverkan på de kvinnliga könsdelarna av kulturella eller andra icke medicinska skäl. Könsstympning av flickor och kvinnor är ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna och mot barns rättigheter. Könsstympning är en form av grov misshandel och ett övergrepp mot flickor och kvinnor, som många gånger sker med familjens heder som förklaring. (Våga se!, Länsstyrelsen Östergötland 2015
http://nationalfgmcentre.org.uk/world-fgm-prevalence-map/
Devices to control female sexuality a woman should be Virgin at the time of marriage Chaste during the wifehood period Devices to ensure Virginity Chastity Segregation Physical, social Paternal authority Early age marriages Female circumcision Segregation Physical, social Monogamy Polygyny Not polyandry Husband s Authority Over wife Legal, economic, religious, social Period of waiting, at the time of divorce or husband s death Chastity Belt
>200 miljoner flickor och kvinnor i 30 länder har blivit utsatta för könsstympning 44 miljoner av dem är under 15 år (2010-2015) >2 miljoner flickor utsätts årligen >3 miljoner flickor riskerar årligen I hälften av länderna stympas majoriteten av flickorna innan 5 års ålder. I resterande länder sker det mellan 5-14 års ålder
Lagen i Sverige - 1982: Förbud mot könsstympande ingrepp - 1999: Skärpning av lagen En person kan dömas i Sverige för brott mot lagen, även som brottet begåtts utomlands. - Socialtjänstlagen 14
Lagen med förbud mot könsstympning av kvinnor (1982:316) 1 Ingrepp i de kvinnliga yttre könsorganen i syfte att stympa dessa eller åstadkomma andra bestående förändringar av dem (könsstympning) får inte utföras, oavsett om samtycke har lämnats till ingreppet eller inte. Lag (1998:407). 2 Den som bryter mot 1 döms till fängelse i lägst två och högst sex år. Är brottet med hänsyn till omständigheterna mindre grovt, döms till fängelse i högst fyra år. Är brottet grovt, döms till fängelse i lägst fem och högst tio år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om könsstympningen är särskilt omfattande eller om gärningen har orsakat livsfara eller allvarlig sjukdom eller om gärningsmannen i annat fall har visat synnerlig hänsynslöshet. För försök, förberedelse och stämpling samt för underlåtenhet att avslöja eller förhindra brott döms det till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Lag (2017:333). 3 Den som har begått brott enligt denna lag döms vid svensk domstol även om 2 kap. 2 eller 3 brottsbalken inte är tillämplig. Bestämmelser om krav på tillstånd att väcka åtal i vissa fall finns i 2 kap. 5 brottsbalken. Lag (1999:267).
Sverige 38 000 kvinnor 7000 under 18 år 19 000 i riskzon Högst prevalens i Europa 180 per 100 000
Actionaid Rapporten visar bland annat att antalet invånare som kommer från länder där kvinnlig könsstympning förekommer har ökat med 25 procent i Sverige sedan 2011. 2011-213 181 människor 2015-266 392 människor
En ny studie från Uppsala universitet, 2017: Attityd om könstypning efter migration 166 etablerade vuxna somalier och 206 nya i Sverige http://bmjopen.bmj.com/content/bmjopen/7/8/e017506.full.pdf
17 procent av de somaliska kvinnorna och männen som var etablerade i Sverige och som ingick i studien en tillåtande attityd till sedvänjan. Fler (25 procent) visade en tillåtande attityd till könsstympning om ingreppet skulle gälla en egen dotter. Vidare hade 17 procent av de tillfrågade etablerade somaliska kvinnorna och männen en tillåtande attityd till att låta sedvänjan fortsätta (Wahlberg 2017).
Förtrycket kan aldrig upphöra så länge idésystemet är kvar. Det måste ändras inne i huvudet på dem som bär det. Det kan bara ske genom stöd och positiv påverkan av tankemönster så att det till slut blir uppenbart att systemet är ohållbart. Tydliga regelverk hjälper förmodligen också. (Lena Andersson, DN, 2012-01-14)
Typ I. Borttagande/excision av förhuden runt klitoris och/eller del av eller hela klitoris. Typ II. Partiellt eller totalt borttagande av klitoris samt av de inre blygdläpparna, med eller utan borttagande av de yttre blygdläpparna. Typ III. Tillslutning/försnävning av vaginalöppningen genom excision och hopfästande av de inre blygdläpparna och/eller de yttre blygdläpparna, med eller utan borttagande av klitoris (infibulation). Typ IV. Oklassificerade stympningar, allt som inte inkluderas i grupp I III. Alla andra skadliga ingrepp i de kvinnliga könsorganen av icke-medicinska skäl, till exempel prickning, piercing, sticka med vasst föremål, skrapning eller att använda frätande eller på annat sätt skadliga ämnen/material.
Medikalisering i Egypten 193 Läkare 19% utförde könsstympning Hälften ansåg att proceduren har positiva hälsoeffekter 30% ekonomiska skäl 19% ansåg att det orsakade mindre negativa hälsoeffekter. *Refaat, 2009
Film https://www.youtube.com/watch?v=stg1mqdlnry
Konsekvenser av könsstympning (56 studier med totalt 133 515 kvinnor) -Flickor och kvinnor som är redan könsstympade löper större risk för fysisk och psykisk ohälsa än icke könsstympade kvinnor -Könsstympning är skadlig både kort och långsiktig Omedelbara konsekvenser Blödning -Smärta och värk Dödsfall Urinretention (svårighet att tömma urinblåsan) Infektioner Feber Problem med sårläkning
Andra långsiktiga fysiska och sexuella problem Smärta vid samlag Urinvägsinfektion Ärrbildning Infektioner Inkontinens Blåsbildning Smärtsam urinering Flytningar och klåda
Psykiska konsekvenser (En ny studie med flickor mellan 8-14 år)* Ett trauma kan något förenklas sägas vara en yttre händelse eller situation som är så skrämmande och påfrestande att den skapar olika psykiska och fysiska reaktioner hos barnet. Ångest Somatisering Fobier Depression PTSD *(Kizilhan, 2011)
Akuta och långsiktiga komplikationer Smärta Blödning Infektion Dödsfall Blödningsbesvär Urinbesvär UVI, inkontinens Vaginism Komplikationer vid läkning keloid, cystbildning (Infertilitet)
Regeringens nationella handlingsplan (2018) Åtgärderna i handlingsplanen och det redan befintliga arbete som bedrivs av myndigheter presenteras under samma fyra målsättningar som återfinns i strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete Förbättrad upptäckt och starkare skydd och stöd för utsatta flickor och kvinnor Effektivare brottsbekämpning Förbättrad kunskap och metodutveckling
Åtgärder och arbete inom respektive insatsområde Åtgärd 1: Uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten angående effektiva metoder för attitydförändring av och informationsspridning om könsstympning av flickor och kvinnor Åtgärd 2: Uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten angående effektiva arbetssätt för att förebygga och motverka könsstympning av flickor och kvinnor Åtgärd 3: Förstärkt uppdrag till MUCF om informationsinsatser rörande hälsa, sexualitet och jämställdhet riktat till unga nyanlända och asylsökande Åtgärd 4: Uppdrag till Socialstyrelsen avseende vidareutveckling av kunskapsstöd till kommuner och landsting.
Åtgärd 5: Uppdrag till Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket och Socialstyrelsen att planera för utökad samverkan i frågor om förbättrad upptäckt av våld i nära relationer m.m Åtgärd 6: Uppdrag till Linköpings universitet om att stärka barnahusens kompetens om hedersrelaterat våld och förtryck Åtgärd 7: Uppdrag till Socialstyrelsen att inventera vård och föreslå förbättringar Åtgärd 8: Fördjupad fortbildning om hedersrelaterat våld och förtryck samt könsstympning Åtgärd 9: Uppdrag till Socialstyrelsen om samlad kvalitetssäkrad kunskap på webben Åtgärd 10: Uppdrag till Socialstyrelsen att utveckla indikatorer och statistik
Våga se! Våga fråga! Våga agera!
Många gånger har vi bara en CHANS för att rädda/skydda/hjälpa ett barn som far illa. Missa inte den!
Tack för att ni lyssnade! Vid frågor är ni välkomna att kontakta mig Mail: bayan.nasih@lansstyrelsen.se Tel: 010-223 57 57 94