Högskolerektor Staffan Rydén Slutversion 2010-11-19 LIKABEHANDLINGSPLAN LÄSÅRET 2010/2011 HÖGSKOLAN FÖR SCEN OCH MUSIK (HSM) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vision för Högskolan för scen och musik...2! Likabehandlingspolicy...2! Våra värderingar... 2! Vår vision... 2! Övergripande mål för likabehandlingsarbetet... 3! Organisation...6! Likabehandlingsombudens uppdrag... 6! Likabehandlingsgrupp vid HSM...7! Lagrum för likabehandlingsarbetet... 5! Diskrimineringslagen... 5! Definition av begreppet diskriminering... 5! Definition av diskrimineringsgrunderna... 6! Om du blivit utsatt... 7! SWOT...8! Styrkor... 8! Svagheter... 8! Möjligheter... 8! Hot... 8! Fokusområden läsåret 2010/2011...9! Fakultetsövergripande likabehandlingsarbete... 9! Kränkande särbehandling, diskriminering och trakasserier... 9! Musik och genus - genomförandeår... 9! Breddad rekrytering... 9! Ökad jämställdhet inom lärarkåren...10! Handlingsplan läsåret 2010/2011...11! Fakultetsövergripande likabehandlingsarbete... 11! Kränkande särbehandling, diskriminering och trakasserier... 11! Musik och genus/genomförandeår... 11! Musikcollege Hammarkullen... 11! Ökad jämställdhet inom lärarkåren...12! Uppföljning av likabehandlingsplanen 2009/2010... 12! Fakultetsövergripande likabehandlingsarbete...12! Kränkande särbehandling, diskriminering och trakasserier...13! Musik och genus/normkritiskt år...13! Musikcollege Hammarkullen/breddad rekrytering...13! Ökad jämställdhet inom lärarkåren...13! Projektplan Musik och genus,... 14! Högskolan för scen och musik Artisten, Fågelsången 1, Box 210, SE 405 30 Göteborg 031 786 40 77, 031 786 4030 (fax) www.hsm.gu.se 1 / 20
VISION FÖR HÖGSKOLAN FÖR SCEN OCH MUSIK Vision formulerad gemensamt av HSM:s ledning och personal våren 2007: Högskolan för scen och musik ska bli Europas främsta i sitt slag. Tillsammans ska vi skapa en väl sammanhållen högskola med tvärfackliga kurser som särskiljande kvalitet, jämte den bildning vi kan bibringa våra studenter genom att vi hör till den Konstnärliga fakulteten och Göteborgs universitet. Vi ska hålla hög konstnärlig, didaktisk och pedagogisk kvalitet i verksamhetens alla delar. Vår forskning ska bidra till kulturlivets och skolans utveckling och ge en ökad förståelse för konstens och lärandets processer. Vi ska ha täta kontakter med omvärlden och vara en effektiv och serviceinriktad organisation där arbetsglädje och respekt råder. Vi ska ha en ekonomi i balans och en transparent redovisning som gör att vi har skattebetalarnas fulla förtroende. De studenter som vi utbildar vid Högskolan för scen och musik ska utvecklas till fria och starka individer som är skickliga i sitt hantverk, starka i sitt konstnärskap, goda entreprenörer och har en bred bildning. De ska bära med sig entusiasm och glädje och ledas av sin vilja till fortsatt utveckling. De ska ha vuxit till ansvarstagande och reflekterande personer med en stark identitet och förståelse för sin arena. De studenter som har utbildats vid Högskolan för scen och musik ska på ett självklart sätt ta del i det offentliga samtalet och kunna argumentera såväl för sitt eget konstnärliga och pedagogiska uttryck, som för kulturella och humanistiska värden i stort. LIKABEHANDLINGSPOLICY Likabehandling vid Göteborgs universitet innebär ett integrerat arbete med - kön, - könsöverskridande identitet eller uttryck, - etnisk tillhörighet, - religion och trosuppfattning, - funktionshinder, - sexuell läggning, - ålder Ur Göteborgs universitets strategiska plan 2007-2010: Våra värderingar Vår organisation utvecklas kontinuerligt för att säkerställa en god arbetsmiljö där alla anställda och studenter oavsett kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, eventuella funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder ges bästa möjligheter att utvecklas. En ökad mångfald både bland studenter och anställda bidrar till en högre kvalitet i verksamheten. En jämn könsfördelning i alla delar av organisationen är för oss en självklarhet. Utmärkande för universitet är många olika personal- och studentgrupper. Vår utgångspunkt är alla gruppers lika värde och möjligheter till delaktighet i verksamheten. Vår vision Göteborgs universitet ska vara i levande kontakt med omgivningen inbjudande, lättillgängligt och berett till prestigelöst samarbete med olika parter även utanför den akademiska världen. 2 / 20
Göteborgs universitet ska vara en attraktiv, stimulerande, kreativ och jämlik arbetsplats, präglad av spännande möten. Det ska alltid vara vad man gör, inte vem man är, som räknas. Övergripande mål för likabehandlingsarbetet I det följande anges de övergripande målen för likabehandlingsarbetet för både personal och studenter vid Göteborgs universitet inom områdena förebygga och förhindra trakasserier, personal- och kompetensförsörjning/rekrytering, Göteborgs universitet som arbetsplats, utbildning, tillgänglighet för funktionshindrade. Förebygga och förhindra trakasserier Vi ska arbeta aktivt med kravet på likabehandling. Samtliga anställda och studenter ska få information om gällande diskrimineringslagstiftning. Informationsmaterial rörande denna och vart man ska vända sig vid eventuella trakasserier, kränkande särbehandlingar eller diskriminering ska tillhandahållas. Universitetet ska utveckla av stöd till dem som har drabbats av trakasserier, kränkande särbehandling eller diskriminering. Anställda ska erbjudas kompetensutveckling och stöd till seminarie- och kursverksamhet inom området. Universitetet ska erbjuda studenter och anställda en god psykosocial miljö som inte ger grogrund för några former av diskriminering, trakasserier eller kränkande särbehandling. Personal- och kompetensförsörjning/rekrytering Ett brett rekryteringsunderlag skall skapas inför varje anställning vid Göteborgs universitet genom utökad information vid utlysning och tillsättning av anställningar. Likabehandlingsoch jämställdhetsperspektiven ska tillämpas vid varje tillsättning. Kompetenta och behöriga sökande av underrepresenterat kön och/eller med annan social, kulturell och språklig bakgrund än majoriteten av de anställda bör särskilt uppmuntras att söka. Underrepresenterat kön skall uppmuntras till ledningsuppdrag. Inför förordnanden av prefekter, studierektorer och andra uppdrag som ej regleras i högskoleförordningen samt vid anställningar av chefstjänstemän skall minst en kandidat av vardera kön presenteras inför det slutliga urvalet. Varje avvikelse från denna princip ska skriftligen motiveras till beslutsfattande instans. I de fall högskoleförordningen föreskriver ett valförfarande, vilket främst gäller för fakultetsnämnder, åligger det valberedningen att aktivt verka för att kandidater av båda könen nomineras till ledande befattningar. Vi skall målmedvetet öka andelen av underrepresenterat kön så att inget kön skall vara representerat under 40 % inom varje anställnings- och personalkategori. Detta innebär att varje fakultet skall i sina handlingsplaner specificera hur professorer, lektorer och 3 / 20
adjunkter skall rekryteras för att erhålla en jämnare könsfördelning inom den fasta lärarstaben. Göteborgs universitet som arbetsplats Vi ska skapa ökad delaktighet för anställda av alla kategorier. Målet är att skapa en god forskarmiljö och en god arbetsmiljö så att både kvinnor och män stimuleras likvärdigt till en fortsatt karriär. Förvärvsarbete och doktorandstudier i samband med föräldraskap skall underlättas för både kvinnor och män. Föräldralediga ska inkluderas i löneförhandlingar på samma villkor som övriga anställda. Kartläggningar och analyser av eventuella löneskillnader mellan könen ska utföras kontinuerligt, liksom årliga handlingsplaner för jämställda löner och anställningsvillkor. Göteborgs universitet ska erbjuda nyanställda stöd, till exempel i form av utveckling av introduktionsutbildningar och mentorssystem. Anställda ska erbjudas kompetensutveckling inom området likabehandling. Fortsatta satsningar ska göras på ledarskapsutveckling. Ett ickediskriminerande förhållningssätt till kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, kulturell och religiös bakgrund, eventuella funktionshinder, sexuell läggning och skall prägla utbildningen på grund- och avancerad nivå och på forskarutbildningen när det gäller undervisning, handledning, seminariekultur och den allmänna arbetsmiljön. Utbildning Utbildningen ska vara öppen för alla studenter oavsett bakgrund och utgå från ett helhetsperspektiv. Utbildningen ska utvecklas och pedagogiken förnyas. Arbetet med rekrytering, delaktighet och uppföljning ska förstärkas. Göteborgs universitet vidare ska motverka en social, etnisk och könsmässig snedrekrytering till forskarutbildningen. Vi ska därför: Förstärka rekrytering, delaktighet och uppföljning Utveckla alternativa rekryterings- och urvalsformer för att öka antalet studenter från underrepresenterade grupper. Systematiskt och återkommande följa upp studenternas studiearbetsmiljö och etablering på arbetsmarknaden. Vidta aktiva åtgärder för att åstadkomma en jämnare könsfördelning. Studenterna skall behandlas lika oavsett kön, möta en studiemiljö där båda könen är likvärdigt representerade och en utbildning som ger utrymme för genusperspektiv i utbildningens innehåll i undervisning och examinationsformer, exempelvis genom att införa anonyma examinationsformer. Tillgänglighet för funktionshindrade Universitetet ska så långt som möjligt vidta sådana åtgärder att det blir möjligt för personer med funktionshinder att besöka, studera och arbeta vid universitetet på lika villkor som en person utan funktionshinder. Prefekt/motsv. har ansvar på inst./motsv. och utser kontaktperson i tillgänglighetsfrågor. Denna person bör ha kännedom om relevant regelverk inom området funktionshinder. Lokaler För att personer med funktionshinder ska kunna besöka, studera och arbeta vid Göteborgs universitet ska lokalerna vara tillgängliga. Det är viktigt att kunna förflytta sig till och i universitetets lokaler och att dessa anpassas till personer med olika funktionshinder. Verksamhet 4 / 20
Vid antagning, rekrytering, befordran och internutbildning skall tillgänglighetsoch jämlikhetsaspekter beaktas, liksom vid organisering och utformning av den totala arbetsmiljön t.ex. vid undervisning, kurs- och schemaplanering, val av inventarier m.m. Information och kommunikation Allmänhet, studenter och anställda med olika typer av funktionshinder ska efter var och ens förutsättningar och behov kunna kommunicera med Göteborgs universitet och söka information på lika villkor som andra personer. Bemötande Ett positivt bemötande av studenter och anställda med funktionshinder är liksom allt annat jämlikhetsarbete både en demokrati- och en kvalitetsfråga. Vid bemötandet av personer med funktionshinder ska så långt som möjligt hänsyn tas till individuella önskemål och behov. Upphandling Vid upphandling skall tillgänglighetsperspektivet alltid beaktas. Studenter med funktionshinder som behöver särskilt stöd för att kunna genomföra sina studier kan få hjälp med det. Lena Borg Melldahl är samordnare och nås på telefon 031-786 1040. LAGRUM FÖR LIKABEHANDLINGSARBETET Det förebyggande likabehandlingsarbetet styrs av Diskrimineringslagen (2008:567). Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. I denna lag anges att en arbetsgivare/utbildningssamordnare inte får diskriminera den som är arbetstagare eller student. Lagen omfattar även den som söker till en utbildning, den som gör en förfrågan om eller söker arbete, den som söker eller fullgör praktik, eller den som står till förfogande för att utföra eller utfört arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft. Om en arbetsgivare/utbildningssamordnare får kännedom om att en arbetstagare eller student anser sig blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är arbetsgivaren/utbildningssamordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden. I diskrimineringslagen anges vidare att arbetsgivare/utbildningssamordnare varje år ska upprätta en plan över de åtgärder som behövs för att för att främja lika rättigheter och möjligheter samt för att förebygga och motverka diskriminering och trakasserier. Arbetsgivaren/utbildningssamordnaren ska också inom ramen för sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter. Definition av begreppet diskriminering I diskrimineringslagen används följande definitioner:! Direkt diskriminering. Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation.! Indirekt diskriminering. Att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma 5 / 20
att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder.! Trakasserier. Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.! Sexuella trakasserier. Ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.! Instruktioner att diskriminera. Order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i ovanstående punkter och som lämnas åt någon som står i lydnadseller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag.! Definition av diskrimineringsgrunderna I diskrimineringslagen definieras diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning och ålder enligt följande:! Kön. Att någon är kvinna eller man.! Könsöverskridande identitet eller uttryck. Att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.! Etnisk tillhörighet. Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.! Funktionshinder. Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.! Sexuell läggning. Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.! Ålder. Uppnådd levnadslängd. Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön. ORGANISATION PÅ HSM Ytterst ansvarig för likabehandlingsarbetet vid HSM är högskolerektor Staffan Rydén. I likabehandlingsgruppen ingår två likabehandlingsombud (5% uppdragsomfattning), personalhandläggaren, en utbildningsledare, en personalrepresentant och två studenter. Ett av likabehandlingsombuden kallas regelmässigt till de möten som hålls med högskolerådet (5% uppdragsomfattning). Båda likabehandlingsombuden ingår i arbetsgrupper på fakultetsnivå och är delaktiga i samtliga rekryteringsprocesser på institutionen. Personalhandläggaren är biträdande projektledare för projektet Musik och genus. Likabehandlingsombudens uppdrag Likabehandlingsombuden ska bevaka att likabehandling beaktas och främjas inom HSM och i det fortlöpande arbetet i högskolerådet, ansvara för samordningen av likabehandlingsarbetet inom utbildningarna vid HSM, ansvara för att utvärdering och uppföljning av likabehandlingsarbetet genomförs, realisera och följa upp fakultetens likabehandlingsplan, tillsammans med fakultetens likabehandlingsgrupp grupp verka för att information och utbildning om likabehandling ges till fakultetens anställda och studenter. 6 / 20
Ansvar för arbete med likabehandling och mångfald vilar också på samtliga utbildningsledare, utbildningssamordnare, forskningssamordnare samt t/a-chefer vid HSM inom ramen för deras student- och personalansvar. Likabehandlingsgrupp vid HSM Staffan Rydén, högskolerektor Karolina Landin, personalhandläggare ordförande (föräldraledig 1/4-31/1-2011) Katarina Högström, vik personalhandläggare ordförande (1/4-31/1-2011) Oskar Karlsson, likabehandlingsombud (föräldraledig 1/7-31/12 2010) Helena Wattström, likabehandlingsombud Anders Köllerström, utbildningsledare Tobias Egle, personal sekreterare Hanna Broberg, student Filip Bagewitz, student Information om arbetsgruppernas arbete sprids genom muntlig information och genom att handlingsplaner och minnesanteckningar bifogas HSM:s digitala nyhetsbrev och publiceras på intranätet. OM DU BLIVIT UTSATT Den som utsatts för diskriminering eller trakasserier har följande kontaktvägar: Närmast ansvarige chef Utbildningsledare Studentkår eller fackliga ombud Student- eller personalhälsan Jämlikhetssekreterare för Göteborgs universitet Diskrimineringsombudsmannen DO Likabehandlingsombud anställda Helena Wattström, 0733-68 75 24 Oskar Karlsson, 0709-77 86 06 Likabehandlingsombud studenter Hanna Broberg, gusbrobha@student.gu.se Filip Bagewitz, gusbagfi@student.gu.se Personalhandläggare (föräldraledig! 2010-31/1 2011) Karolina Landin, 031-786 40 05, karolina.landin@hsm.gu.se Högskolerektor Staffan Rydén, 0766-18 40 77, staffan.ryden@hsm.gu.se 7 / 20
SWOT Styrkor 2010/2011 är genomförande år för projektet Musik och genus, som underlättar möjligheten att implementera ett genuskritiskt förhållningssätt i det dagliga arbetet. Likabehandling är en fråga som naturligt finns på agendan i diskussionerna kring HSM:s framtida utveckling. Den kompetens som förvärvats genom scenområdets arbete med genusprojektet Att gestalta kön. Den kompetens för mångkulturellt arbete som förvärvats genom musikområdets mångåriga arbete med utvecklingsprojekt på uppdrag av Sida och musikerutbildningen i världsmusik. Enhetschefer och utbildningsledare har tillsammans med högskolerektor genomgått en utbildning i coachning och arbetar aktivt med att införliva ett coachande förhållningssätt i sitt ledarskap. Utbildningen utvidgas nu till att även omfatta kursledare och koordinatorer. Likabehandlingsarbetet leds av HSM:s ledning och resurser finns avsatta i budgeten. Det fakultetsövergripande likabehandlingsarbetet leds av Konstnärliga fakultetens dekanus Anna Lindal. Svagheter Begränsade möjligheter att nyanställa gör att det kommer att ta lång tid att uppnå jämn könsfördelning inom lärarkåren. Inom musikområdet finns en ovana vid att arbeta systemförändrande med jämställdhet. Brist på tid och förmåga att arbeta metodiskt med likabehendling. Hög arbetsbelastning på chefer och administrativ personal begränsar utrymmet för djupgående samtal kring och bearbetning av de attityder och strukturer som kan hindra ett effektivt likabehandlingsarbete. Möjligheter HSM har initierat eller bjudits in till flera nationella nätverk med inriktning på jämställdhetsarbete. Som exempel kan nämnas ett nätverk inom komposition, ett inom improvisation samt flera administrativa nätverk. Kontakter som har upparbetats genom Sida-projekten kan komma till nytta i arbetet med breddad rekrytering. HSM:s nystartade projekt College Hammarkullen. Regeringens satsning på jämställdhet inom högskolan och på scenkonstområdet öppnar för möjligheten att tillskapa extra resurser för jämställdhetsarbetet. Tack vare HSM:s stora uppdrag gällande fristående kurser finns möjlighet att erbjuda kurser inom likabehandling. Hot Osäkerhet om anslagen hotar att omöjliggöra långsiktiga satsningar på utvecklingsprojekt och kompetensutveckling. HSM:s egna ambitioner samt kraven från GU att högskolan ska vara i framkant av utvecklingen innebär stor konkurrens om resurser internt inom HSM. 8 / 20
FOKUSOMRÅDEN LÄSÅRET 2010/2011 Fakultetsövergripande likabehandlingsarbete Det fakultetsövergripande likabehandlingsarbetet leds av dekanus Anna Lindal och likabehandlingsombudet Ola Stockfelt. De frågor som väcks på fakultetsnivå integreras också i HSM:s likabehandlingsarbete. I likabehandlingsplanen för Konstnärliga fakulteten anges följande prioriteringar för 2010:! Verksamhetsintegrering. Likabehandlingsarbetet ska ingå i arbetet på varje nivå av organisationen, utgå från verksamheten och utföras i verksamheten.! Uppföljning. Tidigare års insatser ska slutföras, utvärderas och följas upp.! Utbildning. Utbildningsinsatser ska genomföras på olika nivåer i organisationen i syfte att öka kunskapen inom området.! Breddad rekrytering och tillgänglighet. Kränkande särbehandling, diskriminering och trakasserier Av Arbetsmiljöbarometern 2008 framgår att situationen vad gäller kränkande särbehandling och trakasserier har förbättrats jämfört med 2005. När det gäller diskriminering kan man dock inte se någon förbättring. Kvinnor är den grupp som man framförallt uppfattar som diskriminerad. Resultaten från arbetsmiljlöbarometern kommer att ligga till grund för insatser inom ramen för HSM:s likabehandlingsarbete. Kopplas till följande områden inom GU:s och fakultetens likabehandlingsarbete: förebygga och förhindra trakasserier, Göteborgs universitet som arbetsplats, ökad tillgänglighet för funktionshindrade. Musik och genus - genomförandeår Under genomförandefasen arbetar utbildningarna pedagogiskt och konstnärligt med temat Musik och genus. Detta sker genom problematisering kring genus och jämställdhet i arbetet med antagning, undervisning, repertoar, konsertverksamhet och andra områden som respektive utbildnings styrgrupp kommer fram till. Studenterna möter projektet inom sina ordinarie utbildningar, vilket betyder att gällande kursplaner används. På t/a-området sker problematiseringen kring jämställdhet och genus med utgångspunkt från teknikers och administratörers möten med studenter, så att ett genuskritiskt förhållningssätt implementeras i det dagliga arbetet. Kopplas till följande områden inom GU:s och fakultetens likabehandlingsarbete: förebrygga och förhindra trakasserier, Göteborgs universitet som arbetsplats, utbildning. Breddad rekrytering Projektet Musikcollege Hammarkullen har initierats gemensamt av Konstnärliga fakulteten (KFN) och fakulteten för lärarutbildningar. Sedan tidigare finns förutbildningen Angeredsateljén med syfte att bredda rekryteringen av studenter till Högskolan för design och konsthantverk och Konsthögskolan Valand. Hösten 2010 kunde projektet starta sitt första verksamhetsår. HSMs projektgrupp har arbetat utifrån idén om att skapa en förutbildning inom musikområdet med syftet att: 9 / 20
stödja det kulturella integreringsarbetet mellan innerstaden och förorten uppmärksamma och stödja underprivilegierade grupper ge kompletterande undervisning för allmän behörighet höja den allmänna utbildningsnivån specifikt skapa förutsättningar för musiker att komma in på musiker- och lärarprogram utbilda musikhandledare/fritidsledare med inriktning mot musik för att gå direkt ut i yrkeslivet. I slutet av vårterminen 2010 beviljades Colleget medel att starta en utbildning redan hösten 2010. Beskedet kom från Göteborgs Stad och vi fick veta att man ville erbjuda oss ett startbidrag på 1 milj som kom av omdirigerade medel inom budgetåret 2010. På kort varsel drog vi igång projektet "starta" skola; rekryteringsprocess; lärare och elever, lokaler, färdigställande av kursplaner etc. 21, 22 och 23 september, efter en mycket lyckad rekryteringskampanj lyssnade vi på 80 unga musiker. Av dessa 80 antog vi sedemera 13 st. Målet är att arbeta med 20 men vi hade hela tiden sagt att vi på så här kort varsel och för att ha lite utrymme att pröva, inte skulle ta in en full kurs första gången. 15 oktober kursstart. 3 huvudlärare anställdes av FiA; Sten Källman, Max Flövik och Vanessa Liftig. Lokaler upprättade på FiA. Samverkan med El Sistemas lokaler i Hammarkullen planerades, men först måste säkerhestfrågan lösas. Tills vidare använde vi HSMs lokaler. Arbetet med en EU-ansökan fortsätter. Tillsammans med Kulturskolan i Angered El Sistema färdigställer vi under ht 2010 en ansökan om för-projekmedel inom KASK. Kulturskolor i Danmark och Norge är medsökande. Syftet är att få loss medel att utveckla modeller och metoder för såväl El Sistema, Colleget samt att på sikt arbeta fram kurser och modeller och metoder som kan erbjudas på HSM och andra nordiska högskolor, inom området att arbeta med scenkonst som verktyg för social utveckling. Ansökan till VGregionen fick avslag, motiveringen var att El Sistema redan fått medel från VGregionen, annars uppfyllde ansökan de förväntade målen. Under senhösten för vi samtal med Vux för fortsatt finansiering av College-kursen 2001 och framåt. Enligt besked från Göteborgs stad och Anders Nilsson, ska kursen fortsatt finansieras av medel från Vuxenutbildningen. Kopplas till följande områden inom GU:s och fakultetens likabehandlingsarbete: utbildning, breddad rekrytering. Ökad jämställdhet inom lärarkåren En majoritet av de tillsvidareanställda lärarna vid HSM är män. Förbättrad balans genom nyanställningar är svår att åstadkomma på grund av HSM:s snäva ekonomi. Det senaste året har fokus legat på att ge tryggare anställningar åt de lärare som under lång tid varit engagerade på kortare förordnanden, huvudsakligen män. Då ekonomin inte tillåter en utökad lärarkår har åtgärder vidtagits för att skapa en ökad medvetenhet om obalansen, så att kvinnor kommer i första rummet då gästlärare anlitas. För att bereda mark för kommande förändringar och ge studenter presumtiva lärare goda förebilder görs insatser för att kvinnorna på HSM ska bli mer synliga i sina respektive yrkesroller. Kopplas till följande områden inom GU:s och fakultetens likabehandlingsarbete: personal- och kompetensförsörjning/rekrytering, Göteborgs universitet som arbetsplats. 10 / 20
HANDLINGSPLAN LÄSÅRET 2010/2011 Fakultetsövergripande likabehandlingsarbete Begreppet breddad rekrytering ska kopplas ihop med erfarenheter från projektet Musik och genus genomförandefas. Efter sommaren kan vi arbeta vidare med de erfarenheter vi då samlat på oss. Likabehandlingsombuden vid HSM ska delta aktivt i planeringen av den fakultetsgemensamma likabehandlingsdagen 2010-11-18. Ansvariga: Likabehandlingsombuden. Kränkande särbehandling, diskriminering och trakasserier Arbetsgruppen för fysisk arbetsmiljö ska kartlägga och föreslå vilka åtgärder som bör vidtas för öka den fysiska tillgängligheten för funktionshindrade. Studenter och lärare ska informeras om vilket stöd som finns att få för studenter med funktionshinder. Ansvariga: Högskolerektor, likabehandlingsgruppen och arbetsgruppen för fysisk arbetsmiljö. Studenter och all personal ska ha tydlig information om vart den som känner sig negativt särbehandlad, diskriminerad eller trakasserad kan vända sig. En manual för hanterings av diskrimineringsärenden ska tas fram. Kontaktpersoner ska ha utbildning på området. Ansvariga: Högskolerektor, likabehandlingsombuden och personalhandläggaren. Rutinerna för sammansättning av arbetsgrupper och nämnder vid antagning och examination ska ses över så att fler medarbetare ges möjlighet att delta. En jämn könsfördelning ska alltid eftersträvas. Ansvariga: Högskolerektor och likabehandlingsgruppen. Musik och genus/genomförandeår Under läsåret 2010/2011 sker en mängd olika aktiviteter på Högskolan för scen och musik i syfte att uppnå de övergripande mål och förväntade effekter för projektet som arbetats fram under hösten/våren 2009/2010. Varje utbildning på högskolan utformar aktiviteter under året som anknyter till de ämnen och undervisningsformer som hör utbildningen till. Exempelvis arbetar Jazzoch världsmusikutbildningarna med sin ensembleverksamhet ur genusperspektiv, kammarmusikens genusproblematik står i fokus för de klassiska musikerna medan lärarutbildningen tittar på härskartekniker i den dagliga tillvaron, världsmusikutbildningen har haft ett queerdansprojekt där de arbetat med föra- och följarollerna inom bl. a polska och tango. Förutom de av enhetscheferna initierade aktiviteterna kommer en seminarieserie att genomföras med hela student- och personalgruppen som målgrupp. Föredragshållare under hösten är Andreas Ottemo, Vanja Hermele, Marie Norberg, Tomas Saar och Eva Fock. I diskussionerna har man lagt stor vikt vid att projektets innehåll ska arbeta för en strukturförändring. Skådespelarutbildningen, som var engagerad i Att gestalta kön projektet mellan 2006-2009, är endast delvis aktiva i Musik och genus-projektet. Ansvariga: Högskolerektor, enhetschefer, projektledare, biträdande projektledare samt styrgruppen. Musikcollege Hammarkullen Strax innan sommaren 2010 fick Projektgruppen för The Music College Hammarkullen besked från Göteborgs stad (vuxenutbildningen) att vi beviljades medel att starta en 11 / 20
utbildning. Med utgångspunkt i detta planeras följande aktiviteter för läsåret 2010/2011: - rekryteringsprocess lärare - rekryteringsprocess studenter - formulering av kursinnehåll - etablering av samverkan med Folkhögskolan i Angered, Kulturskolan i Angered, HSM och Centrum för urbana studier i Hammarkullen - inköp av material - etablering av lokaler - genomförande av utbildning för 13 studenter från 18 okt 2010 - invigningsevenemang i nov 2010 - hitta en plats i HSMs struktur för TMC - fortsatt arbete med att finna vägar för fortsatt finansiering - fortsatt arbete med EU-ansökan för att utveckla metoder och modeller tillsammans med El Sistema Kulturskolan i Angered - arbeta fram underlag för EU-ansökan forskning, metoder och modeller för att arbeta med scenkonst som verktyg - följa upp hur det utvecklas med Yrkeshögskoleutredningen - delta i nationella nätverksträffar om breddad rekrytering - på sikt integrera annan scenkonst i projektet då t ex teater-, opera- och masterutbildningen i musikalisk gestaltning på HSM visat intresse för att vara med i arbetet, - förvalta relationerna mellan TMC, HSM, Centrumbildning Hammarkullen, FiA och Stadsdelen Lärjedalen - göra studiebesök i Stockholm och Malmö. Ansvariga: Projektgruppen för Musikcollege Hammarkullen och Högskolerådet. Ökad jämställdhet inom lärarkåren En långsiktig strategi för rekryteringar ur ett jämställdhetsperspektiv ska läggas fast. Frågan ska beredas i likabehandlingsgruppen och sedan föras vidare till högskolerådet. Ansvarig: Högskolerektor. Fortsatt arbete för jämställda löner för lika arbete. Ansvarig: Högskolerektor. UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN 2009/2010 Uppföljning sker fortlöpande vid arbetsgruppernas möten och i samband med planeringen av kommande års aktiviteter. I det följande redovisas genomförda aktiviteter inom respektive fokusområde i 2009/2010 års likabehandlingsplan. Fakultetsövergripande likabehandlingsarbete Breddad rekrytering: Begreppet breddad rekrytering ska definieras inom respektive utbildning vid HSM. Ej genomfört, har förts över till 2010/2011 års handlingsplan. Studieresa till London: Ett av HSM:s likabehandlingsombud har deltagit i en studieresa till London tillsammans med representanter från fakultetens likabehandlingsgrupp. Syftet var att ta del av framgångsrikt arbete kring breddad rekrytering. Likabehandlingsdag: Likabehandlingsombuden och personalhandläggaren vid HSM har aktivt deltagit i planeringen av den fakultetsgemensamma likabehandlingsdagen 2009-11-18. 12 / 20
Utbildning: Likabehandlingsombud samt högskolerektor och stf högskolerektor har deltagit i en fakultetsgemensam utbildning kring den nya diskrimineringslagen. Kränkande särbehandling, diskriminering och trakasserier Tillgänglighet: Ett förebyggande arbete med fokus på tillgänglighet för funktionshindrade har inletts under året men skall intensifieras under kommande period. Överförs till 2010/2011 års handlingsplan. Tydlig information: En lathund har tagits fram med information om vart man kan vända sig på HSM om man känner sig negativt särbehandlad, diskriminerad eller trakasserad. Information om HSM:s likabehandlingspolicy och arbetsmiljöpolicy har också tagits fram och skall delas ut till nyanställd personal. Inför varje praktik skriver studenterna på skådespelarprogrammet kontrakt med praktikplatsen. Ett nytt kontrakt har nu tagits fram som även behandlar kränkande särbehandling. Arbetsgrupper: Policy för sammansättning av arbetsgrupper har diskuterats likabehandlingsgruppen är överens om att det är viktigt att medarbetare på HSM har möjlighet att anmäla sitt intresse när en ny arbetsgrupp eller projektgrupp skall bildas. Musik och genus/normkritiskt år Personaldagar och -seminarier kring normer och normkritik har genomförts regelbundet. Musik och genus: Läsåret 2009/2010 har varit en förprojekteringsfas för projektet. Detta har bl a inneburit utbildningsdagar för enhetschefer och utbildningsledare, tillsättande av och introduktion för projektledarna, bildande av styrgrupp hela projektet, samt planering av enskilda projekt. Musikcollege Hammarkullen/breddad rekrytering Under läsåret 2009/2010 har bl a följande aktiviteter genomförts inom ramen för HSM:s verksamhet: - Aktiv del av Nationellt nätverk för de konstnärliga utbildningarna för Breddad rekrytering - Aktiv del av Centrumbildning Hammarkullen (GU-filial i Hammarkullen) - Ämnesgrupp för breddad rekrytering har skapats på HSM - Sommarakademien med elever från Angeredsgymnasiet - Kursen Genus och Mångfald för lärarstudenter - Projektplan har lagts fram för stadskansliet tillsammans med Folkhögskolan i Angered (FiA), Stadsdelen Lärjedalen och Vision Angered - Aktiv del i EU-nätverket KASK med bl a deltagande i en tvådagarskonferens i Oslo - Aktiv del i Gloria Estebans kulturprojekt Hammarkullen 365 tillsammans med Chalmers - Fortsatta diskussioner i arbetsgruppen för breddad rekrytering Ökad jämställdhet inom lärarkåren Annons: Likabehandlingsgruppen har haft en diskussion kring hur vi skriver annonser på HSM i syfte att se om de kan förbättras utifrån ett likabehandlingsperspektiv. Strategi: En långsiktig strategi för rekryteringar ska läggas fast efter principdiskussioner och beslut kring vilken könsfördelning som eftersträvas. HSM eftersträvar könsfördelningen 40/60 bland medarbetarna. Befordran: Den stödgrupp som har bildats för kvinnor som avser att söka befordran har varit vilande under 2009/2010. Stödgruppen avslutas. 13 / 20
BILAGA PROJEKTPLAN MUSIK OCH GENUS, 0.1 Regler för projektplanen Projektplanen är ett styrande dokument och projektdeltagarna är skyldiga att informera sig om det. Projektplanen kommer att förändras under projektet (dynamiskt dokument). Obs! Var uppmärksam på vilken version du läser. Aktuell version publiceras på hemsidan: http://www.hsm.gu.se/om_institutionen/musik_och_genus/ 0.2 Versionshistorik 14 / 20 Datum version 100509 1 101101 2 0.3 Referenser - projektbeskrivningen - nulägesbeskrivningen 1. Inledning 1.1 Projektinformation Projektägare - Högskolan för Scen och Musik, HSM, Göteborgs Universitet ansvarig rektor Staffan Rydén Projektledare Karin Bengmark Biträdande projektledare Karolina Landin/ Katarina Högström Projektperiod läsåret 2009/2010, 2010/2011, 2011/2012 1.2 Bakgrund Högskolan ska enligt likabehandlingslagen motverka diskriminering och främja likabehandling av studenter och personal. Av de olika diskrimineringsgrunderna har skådespelarutbildningen på HSM arbetat med ett genusprojekt, Att gestalta kön,som främjat studenter och lärare att kompetensutveckla sig inom genus och jämställdhet. HSM:s förre högskolerektor, Helena Wessman, initierade detta projekt som gäller all övrig personal och övriga studenter och som heter Musik och genus. 1.3 Syfte Musik och genus syftar till ökad kvalitet och rättvisa inom verksamheten vid HSM genom att projektet ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv synliggör de traditioner och maktstrukturer som påverkar medarbetares och studenters konstnärliga och pedagogiska val, etablerar ett genuskritiskt förhållningssätt vid HSM, ger medarbetare och studenter verktyg att göra aktiva val och kritiskt reflektera över egna och andras val, integreras med HSM:s reguljära arbete med likabehandling och breddad rekrytering av studenter, med kommunikativa insatser med andra utbildningar, lärosäten och det professionella kulturlivet sprida kunskap om hur frågor om genus och jämställdhet kan integreras i konstnärliga processer.
2. Övergripande mål Följande mål ska vara uppnådda efter genomförandefasen slutet av höstterminen 2011: 1. All personal ska kunna göra aktiva och medvetna val i sin yrkesutövning i syfte att ge kvinnor och män lika villkor och full personlig integritet i undervisning och kontakter med HSM:s stödfunktioner. Personalen ska muntligt kunna beskriva sina yrkesmässiga val och kritisk reflektera över egna och andras val ur ett såväl genus- och jämställdhetsperspektiv som andra normkritiska perspektiv. (Som till exempel konstnärliga och pedagogiska normer och maktrelationer). 2. Alla studenter ska kunna göra aktiva och medvetna val i sin gestaltning ur ett jämställdhets- och genusperspektiv. Studenterna ska muntligt kunna beskriva sina konstnärliga val och kritisk reflektera över egna och andras val ur ett såväl genus- och jämställdhetsperspektiv som andra normkritiska perspektiv. 3. All personal och alla studenter ska efter 2012 ha ett långsiktigt kritiskt förhållningssätt både ur ett genusperspektiv och ur andra normkritiska perspektiv där personal och studenter tar ett större ansvar för dessa frågor. 2.2 Förväntade effekter 1. Utbildningarnas konstnärliga och pedagogiska kvalitet ska breddas och fördjupas genom att projektet tränar medarbetare och studenter i ett genuskritiskt förhållningssätt samtidigt som rådande normer utmanas av de förändringar som projektet skapar. 2. Det ska vara högt i tak med ett öppet samtalsklimat bland studenter och anställda där vi kan föra en konstruktiv dialog i en kultur präglad av respekt. 3. Vi ska ha en aktiv och engagerad studentkår med förankring i hela verksamheten. 4. Traditioner och maktstrukturer ska vara tydligt uttalade och kunna ifrågasättas ur genusoch andra normkritiska perspektiv. (Ex genom att titta på 3R metoden; Representation, Resurser och Realia). 5. Vår verksamhet ska ha ett tydligt integrerat genusperspektiv i vår verksamhet i till exempel; undervisning, antagningsprov, examination och produktion. 6. Vi ska ha lärt oss att kritiskt granska vårt språkval och våra normer gällande genusfrågor och ha en gemensam terminologi. 7. Vi ska kunna se en ökad kreativitet bland personal och studenter i verksamheten som exempelvis ökat antal spontana initiativ och konstnärliga projekt med ett genusperspektiv. 2.2 Arbetsmål Genomföra aktiviteter inom de olika verksamhetsområdena på HSM kopplade till målen. Ta fram en strategi och handlingsplan för hur HSM ska jobba med genus och jämställdhetsarbete i framtiden. 2.3 Krav på arbetsresultat Resultatet av de olika verksamheternas arbete ska redovisas i form av månantliga lägesrapporter av enhetschefer och projektledare och ska presenteras muntligt för styrgruppen. Sammanställningen av samtliga delprojekt ska leda till en slutrapport skriven av projektledare och biträdande projektledare. 2.4 Förutsättningar Förutsättningar för projektets resultat är: - beslutade tillgängliga och planerade resurser 15 / 20
- kommunicerat, förankrat och tydligt definierat projekt, aktiviteter, ansvar och mätbara mål. - rätt kompetens i projekt och delprojekt - tydligt stöd, delaktighet och engagemang från chefer och alla andra projektdeltagare. 3. Beskrivning 3.1 Omfattning Projektet omfattar all personal och alla studenter på HSM förutom den personal och de studenter som redan arbetat med genusprojektet Att gestalta kön. Detta innebär att samtliga utbildningar och TA personal är involverade utom skådespelarutbildningen. 3.3 Start Projektstart sker för samtliga inblandade, personal och studenter, i augusti 2010. Det är då genomförandefasen drar i gång. Under läsåret, 2009/2010, arbetar endast enhetscheferna, högskolerektor och projektledare, biträdande projektledare och styrgruppen med planering av projektets genomförandefas. 3.4 Avslut Under höstterminen 2011 avslutas genomförandefasen och därefter kommer arbetet med att skriva en slutrapport och utvärdera projektet som ska vara klart i maj 2012. 3.5 Utvärdering En utvärderare kommer att kopplas till projektet efter det att genomförandefasen dragit igång i augusti 2010. Denne person kommer att se över till vilken grad vi uppnått mål och förväntade effekter. 4 Genomförande 4.1 Metod Under vårterminen 2010 har enhetscheferna deltagit i en intern utbildning för större genusmedvetenhet. De har även arbetat fram aktiviteter, granskade av styrgruppen, som kommer att genomföras under följande läsår. Exempel på dessa aktiviteter är: workshops, seminarier, festivaler och konserter. Aktiviteterna finns bifogade i aktivitetsbilagan. 16 / 20
4.2 Organisation Roll: Projektägare; Högskolerektor Staffan Rydén Projektledare: Karin Bengmark Biträdande projektledare: Katarina Högström (Karolina Landin föräldraledig till jan 2011) 17 / 20 Ansvar/arbetsuppgifter: - projektets finansiering -initiera granskningar och revisioner av projekt - föreslå projektledare - stödja projektledare - vara ordförande i styrgruppen - fatta beslut vid upprättade beslutspunkter - fatta beslut om åtgärder vid projektavslut. - godkänna projektdokumentation - planera, leda, administrera och följa upp projektarbetet - sammanställa och rapportera projektstatus - föra protokoll vid projektmöten - sköta intern kommunikation - upprätta kommunikationsplan - säkerställa att projektplanen följs och att tids- och kostnadsramar hålls. - rapportera framsteg och problem till styrgrupp -leda och fördela arbetet inom projektgruppen - besluta om ändringar inom projektets ramar - ansvara för gästföreläsare/seminarieserie - kalla till de olika mötena som finns angivna i tids- och aktivitetsplanen - bistå projektledaren - ersätta projektledaren vid ev. sjukdom - förbereda och genomföra administrativa uppgifter - upprätthålla och underhålla projektarkiv - säkerställa att överrenskomna
Styrgrupp: Staffan Rydén, högskolerektor, ordförande Karin Bengmark, projektledare Katarina Högström, biträdande projektledare Kerstin Nilsson, repr TA chef Erika Strand, ekonom Lars Ohlsson, repr utbildningschef Kristin Lassbo-Johansson, repr TA personal Mikael Kjellgren, repr lärare Carina Borgström-Källén, repr doktorand Anders Lilja, repr student Johan Landgren, repr student Enhetschefer: Björn Asplind Anders Hultqvist Bengt Jönsson Anna-Maria Koziomtzis Anders Köllerström Fredrik Nilsson Kerstin Nilsson Lars Ohlsson Erika Strand Helena Wattström Kursplaneansvarig: Hanna Krusell Referensgrupp: Gunilla Edemo, dramapedagog, frilansjournalist och projektledare Att gestalta kön Lillemor Harnell, projektstöd Resalus Carina Borgström-Källén, doktorand HSM Cecilia Björk, doktorand HSM metoder och verktyg används - hjälpa projektledaren att föra protokoll vid projektmöten - verka för att projektets mål uppnås - fastställa målsättningar och direktiv - bevilja och tilldela resurser - följa upp att resurser används som avsett - regelbundet ta emot rapportering och fatta beslut - fastställa projektdirektiv godkänna styrande dokument - ta beslut rörande budget inom projektets ramar - stödja projektledaren - besluta om att avsluta eller fortsätta projekt - delta i projektmöten - informera sin enhets personal och studentgrupp om projektet - planera och driva projekt i sin enhet - ansvara för att budgeten hålls inom varje aktivitet - ge löpande läges- och tidrapport om aktivitet - rapportera avvikelser till projektledaren - avge rapport, dokumentation och utvärdering efter genomförd aktivitet - värdera idéer och handlingsalternativ, agera bollplank - ger synpunkter på de frågor som tas upp och tar upp egna frågor som känns relevanta 18 / 20
5 Rutiner 5.1 Dokumentstyrning Följande dokument ska tas fram i projektet: - projektbeskrivning - projektplan - Riskanalys - SWOT analys - Kommunikationsplan - Slutrapport 5.2 Rapportering Minnesanteckningar förs och levereras efter varje styrgrupps- och enhetschefsgruppsmöte. Dessa läggs även ut på hemsidan. Under projektets genomförandefas, aug 2010/2011 kommer projektledare leverera övergripande lägesrapporter samt enhetschefer att leverera aktivitetsrapporter kontinuerligt. Varje enhetschef ansvarar för rapportering, dokumentation och utvärdering av sina respektive aktiviteter. Dessa kommer att läggas ut på en webbaserad projektplats som heter GUL. Projektledare och styrgrupp ansvarar för att och initierar att uppföljning och utvärdering sker enligt plan. 5.3 Avvikelsehantering i projektet Eventuella avvikelser från projektdirektivet, projektplan eller kommunikationsplan rapporteras till projektledare och styrgrupp. 5.4 Riskhantering Projektet ska genomföra en riskanalys vid projektstart. Dessutom ska varje aktivitets möjliga risker definieras. 6 Planer 6.1 Tidsplan Redovisas separat. 6.2 Resursplan Varje enhetschef ansvarar för att få loss den personal, intern som extern, som behövs för aktiviteten. 6.3 Kommunikationsplan Redovisas separat. 6.4 Budget Redovisas separat. 7 Intressenter Intressenter definieras vid projektstart. Dessa kommer att vara underlag till kommunikationsplanen som vidare beskriver behov, omfattning och innehåll av information och kommunikation. 19 / 20
8 Referenslitteratur Att gestalta kön, slutrapport Bondestam, Fredrik (2004) : Könsmedveten pedagogik för universitets- o högskolelärare, Liber förlag Elaine Bergqvist (2007) : Härskarteknik, den fula vägen till makt, Månpocket Carina Borgström-Källén, Det är mycket genus nu, Powerpoint föredrag om genus terminologi Andreas Ottemo (100922), Bland nördar, karriärister och Chalmerister -att förstå ungas utbildningsval mot bakgrund av föreställningar om kön, kropp och sexualitet, Powerpoint föredrag Vanja Hermele (101027), Konstnärlig kvalitet, enskilda konstnärers integritet eller bara ren passion- analys av några av argumenten i diskussionen kring jämställdhet, representation och musik, Powerpoint föredrag 20 / 20