Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Astrid Lundevall TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-04 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-06-20 1 (5) HSN 2017-0460 Svar på skrivelse från Thomas Bengtsson (MP) om antibiotikaresistens Ärendebeskrivning I en skrivelse till hälso- och sjukvårdsnämnden föreslår Thomas Bengtsson (MP) att få beskrivet vilka åtgärder som krävs för att minska antibiotikaresistensen. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2017-04-04 Årsrapport antibiotikastatistik SLL 2016 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att anse skrivelsen besvarad. Förvaltningens motivering till förslaget Strama Stockholm, en enhet inom Medicinska Staben i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF), bildades 2009. Uppdraget är att verka för en klok och återhållsam antibiotikaförskrivning gentemot sluten-/öppenvård och allmänhet samt att bevaka och återkoppla lokalt resistensläge. Enheten samordnar arbetet mot antibiotikaresistens i länet och deltar i nationell samverkan med Sveriges kommuner och landsting samt Folkhälsomyndigheten (FoHM). I nuläget är gruppens resurser 4,75 tjänster med en årsbudget på lite drygt 5 miljoner inkluderat en mindre driftsbudget. Gruppen består av tre allmänläkare på deltid, två infektionsläkare på halvtid, en apotekare och en sjuksköterska också på deltid. De tre storstadsregionerna i Sverige har historiskt haft den högsta antibiotikaförskrivningen i landet och sedan flera år ligger Stockholms län högst i förskrivningen. Det har dock skett en betydande minskning av antibiotikaförskrivningen i länet - från drygt 430 recept/1000 invånare och år 2009 till 345 recept per 1000 invånare och år 2016. Det nationella patientsäkerhetsmålet är 250 antibiotikarecept per 1000 invånare och år. Rikssnittet 2016 var 318 recept per 1000 invånare och år.
2 (5) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2017-0460 Inom Stockholms län är det stora skillnader i hur mycket antibiotika invånarna får. I Södertälje får invånarna 404 antibiotikarecept per 1000 invånare och år och i Vallentuna 304. Orsakerna till detta är inte kända. Skillnaderna i förskrivningen till barn är särskilt stora. Varför har Stockholm en hög antibiotikaförskrivning? Några tänkbara orsaker till den höga antibiotikaförskrivningen i Stockholms län kan vara Att den nationella Patientsäkerhetssatsningen 2010 2014 har avslutats och inte ersatts med något liknande. Satsningen hade stort fokus på minskad antibiotikaförskrivning och landstingen fick ekonomisk ersättning för uppnådda mål. Västra Götalandsregionen (VGR) har sedan Patientsäkerhetssatsningen fortsatt ge ekonomisk ersättning, 12,500 SEK + 2,50 SEK per listad patient, till husläkarmottagningar (hlm) för genomfört kvalitetsarbete kring antibiotikaförskrivning. VGR har de senaste åren minskat antibiotikaförskrivningen mer än i Stockholm läns landsting (SLL) och ligger nu under rikssnittet. Att läkemedel till barn har blivit gratis sedan 2016 och det spelar sannolikt roll för ökningen av antibiotikaförskrivningen på 7 % till barn 0 4 år under 2016. Att det i Stockholms befolkning finns en betydande andel högutbildade människor med höga krav på att snabbt bli friska. Arbetsmarknaden förefaller ha låg tolerans för frånvaro och tillsammans med en karensdag leder det till att människor inte ger sig tid att vara hemma och vila vid infektioner. Vi vet att stockholmarna konsumerar fler läkarbesök. I befolkningen finns fortfarande en viss uppfattning om att antibiotika läker vanliga förkylningar, som är virusorsakade. Att SLL i ett antal år har verkat för en hög tillgänglighet till vård. Siffror från 2012 från Läkarförbundet visar att antalet läkarbesök i Stockholms län var cirka 1,5 besök fler per capita och år, jämfört med till exempel Västerbotten, Västernorrland, Östergötland och Dalarna. Att det finns närhet till vård, många olika vårdaktörer och en tradition av hög antibiotikaförskrivning. Att förutsättningarna för att man som patient får träffa samma läkare med möjlighet till uppföljning i öppenvården ser olika ut i
3 (5) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2017-0460 länet. Möjlighet till uppföljning av patienterna kan minska onödig antibiotikaförskrivning. Att Infektionsverktyget, ett nationellt verktyg för att följa vårdrelaterade infektioner samt givna antibiotika inom slutenvården, ännu inte är infört på bred front inom SLL. Verktyget förenklar uppföljning och återkoppling av antibiotikaförskrivning. Att Stockholms län var ett av de sista landstingen i Sverige att etablera en fast lokal Stramagrupp och trots ett metodiskt, strategiskt och idogt arbete sedan 2009 har många andra län ett försprång i arbetet. Vad görs åt den höga förskrivningen? Det är svårt att veta vilka enskilda åtgärder som minskar onödig antibiotikaförskrivning. Studier visar att man måste verka på många olika fronter för att nå fram med sitt budskap. Generellt är ambitionen att verka för ett långsiktigt kvalitetsarbete på den egna enheten, både inom öppenoch slutenvård. Under 2009 upptäcktes att det fanns en tydlig nord-sydgradient i SLL med stor skillnad på antibiotikaförskrivningen mellan nordöstra och sydöstra Stockholm. Därför prioriterades fortbildning på hlm i nordöstra Stockholm där förskrivningen var hög. Detta följdes upp regelbundet och efter några år hade den geografiska skillnaden utjämnats. Verksamhetschefer på alla hlm i Vallentunaområdet har fortsatt detta kvalitetsarbete och är nu en av de mest lågförskrivande kommunerna i SLL. Det har också funnits fortsatt efterfrågan på återkoppling vilket har stärkt uppfattningen att kontinuitet och uppföljning är viktigt. Strama Stockholm har fortsatt arbeta metodiskt på liknande sätt i andra delar av Stockholm. Strama Stockholm arbetar för övrigt med att Besöka så många hlm och sjukhuskliniker som möjligt med fortbildning om aktuella behandlingsriktlinjer, antibiotikaresistens och återkoppling av antibiotikaförskrivning. Under 2016 besöktes till exempel cirka 100 hlm av cirka 215 i länet. Föra en dialog med verksamhetschefer och chefläkare i arbetet mot onödig antibiotikaförskrivning då ledningens engagemang är avgörande Återkoppla vårdenheters egen antibiotikaförskrivning Återkoppla lokalt resistensläge i samarbete med länets mikrobiologiska laboratorier
4 (5) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2017-0460 Fortbilda Smittskydds-/Stramansvariga på varje hlm ihop med Smittskydd Stockholm Samarbeta med avtalshandläggarna i HSF för att premiera lokalt kvalitetsarbete med bonus och krav på besök från Strama Stockholm eller informationsläkare/-apotekare Anordna öppna seminarier för läkare och sjuksköterskor om infektionsbehandling Stödja sjukhusen i länet att initiera så kallade antibiotikaronder, det vill säga att läkare med infektionskompetens utvärderar samtliga patienter som på en viss avdelning behandlas med antibiotika Marknadsföra egna webb-utbildningar, www.antibiotikasmart.se, www.antibiotikaellerinte.se, www.sårsmart.se Marknadsföra Strama SLL-appen med nationella behandlingsrekommendationer Utbilda samtliga läkarkandidater om antibiotikaförskrivning och patientcentrerat samtal i samarbete med adjunkterna i primärvården flera gånger per år Föreläsa på läkarutbildningens infektionskurs Fortbilda utlandsutbildade läkare Föreläsa på samtliga vårdhögskolor för sjuksköterskeelever Under 2017 driva en särskild satsning i Södertäljeområdet med seminarier för samtliga hlm och fortbildning på Södertälje sjukhus Skicka ut nyhetsbrev med informationsmaterial samt uppföljning av antibiotikaförskrivning i primärvården regelbundet till alla verksamhetschefer, förskrivare och sjuksköterskor Sammanställa diagnoskopplade data över antibiotikaförskrivningen från hlm vilket förbättrar lokal återkoppling baserat på frivillig rapportering från 166 hlm under 2016 Ta fram utbildningsmaterial för Elevhälsan i Stockholms kommun under 2017 Utbilda förskolepersonal om Hygien och smitta i förskolan och presentera checklistor för hygien och städning I samverkan med SLL Kommunikation ta fram kampanjer riktade till allmänheten om att inte använda antibiotika i onödan Ta fram broschyrer, ett bildspel för väntrums-tv och en sagobok för ålderskategorierna 6-8 år med information om virus, bakterier och antibiotika. Översätta sagoboken till olika språk och förmedla denna via Barnavårdscentraler i länet.
5 (5) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2017-0460 Resistenta bakterier är ett hot mot människors liv och hälsa. Brist på fungerande antibiotika kommer att lamslå många delar av det som dagens sjukvård kan åstadkomma med till exempel cancerbehandling, neonatalvård och proteskirurgi. Förutom ökad sjuklighet och dödlighet, kostar resistenta bakterier sjukvården enorma summor. Beräkningar från FoHM visar att notan för enbart direkta kostnader för patientvård och smittspårning, landar på minst fem miljarder kronor fram till år 2024 givet att Sverige lyckas behålla den förhållandevis låga ökningstakt av resistenta bakterier vi har idag. Om takten ökar och inräknat indirekta kostnader som till exempel produktionsbortfall, är summan avsevärt högre. Om resistensnivån ökar till motsvarande Italiens hamnar kostnadsökningen på 28 miljarder. Enligt FoHM kan förebyggande åtgärder, till exempel lokalt Stramaarbete, bromsa skenande kostnader och vara strategiskt lönsamt i det långa perspektivet. Barbro Naroskyin Hälso- och sjukvårdsdirektör Johan Bratt Avdelningschef
Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2016 Öppenvård och sjukhus
1400 Uthämtade antibiotikarecept per 1000 invånare och år för olika åldersgrupper i Sverige 1200 Recept / 1000 invånare och år 1000 800 600 400 0-4 5-14 15-64 65* - All age groups 200 0 2016 sågs en liten minskning (- 2 %) av uthämtade antibiotikarecept per 1000 invånare i Sverige jämfört med 2015. Recept till barn 0-4 år ökade med 4,4 %under 2016 efter en längre tids nedgång.
400 350 300 Uthämtade antibiotikarecept* per 1000 invånare och län 2014-2016 Källa: Concise, e-hälsomyndigheten Linjen indikerar det nationella patientsäkerhetsmålet 2014 2015 2016 Recept / 1000 invånare 250 200 150 100 50 0 *J01 exkl metenamin 2016 sågs en minskning med 2 % av uthämtade antibiotikarecept i Stockholms län jämfört med 2015. På nationell nivå minskade uthämtade antibiotikarecept också med 2 %. För att nå det nationella målet behöver antibiotikaförskrivningen fortsätta minska i Stockholms län. Stockholms län har högst förbrukning i landet (345 uthämtade recept per 1000 invånare och år jämfört med Skånes 341). Västerbotten ligger nära det nationella målet.
Öppenvårdsförsäljning antibiotika (J01 exkl metenamin) Recept/1000 invånare (beräknat med avrundat värde) 1 jan - 31 dec 2015 1 jan - 31 dec 2016 Diff Diff % Stockholm 352 345-7 -2% Skåne 350 341-9 -3% Gotland 332 334 2 1% Västmanland 323 329 6 2% Uppsala 331 324-7 -2% Riket 323 318-5 -2% Kalmar 322 313-9 -3% Kronoberg 312 312 0 0% Blekinge 314 310-4 -1% Halland 307 310 3 1% Östergötland 313 309-4 -1% Västra Götaland 311 306-5 -2% Norrbotten 298 306 8 3% Södermanland 307 305-2 -1% Örebro 313 304-9 -3% Värmland 315 301-14 -5% Västernorrland 294 296 2 1% Jönköping 295 294-1 0% Dalarna 291 278-13 -4% Gävleborg 284 278-6 -2% Jämtland 274 275 1 0% Västerbotten 252 252 0 0% Källa: ehälsomyndigheten, Insikt Sid 4. 2017-06-01
450 Uthämtade antibiotikarecept* per 1000 invånare och kommun 2014-2016 Källa: Concise, e-hälsomyndigheten 400 350 Recept / 1000 invånare 300 250 200 150 2014 2015 2016 100 50 0 Uthämtade antibiotikarecept visar blandad utveckling i kommuner inom SLL sedan föregående år. Totalt minskade uthämtade antibiotikarecept per 1000 invånare med 2 % under 2016. Skillnaderna mellan olika kommuner är mindre nu än tidigare år. *J01 exkl metenamin
Vilka förskrev antibiotikarecept i SLL 2016? Tandläkare 7% Övriga 7% Närakuter 10% Vårdcentraler 45% Privatläkare 13% (N 761 000 recept) Akutsjukhus 18% I övriga förskrivare ingår framförallt geriatrik, kommunal hälso- och sjukvård samt företagshälsovård.
700 Uthämtade antibiotikarecept* till barn 0-6 år i respektive kommun 2014-2016 Källa: Concise, e-hälsomyndigheten 600 + 7,3 % senaste året! 500 Recept / 1000 barn 400 300 200 2014 2015 2016 100 0 Antalet antibiotikarecept till barn 0-6 år ökade med 7,3 % 2016 jämfört med 2015. En påtaglig ökning efter flera års minskningar. Det finns inga säkra medicinska förklaringar till de i vissa fall stora skillnaderna mellan kommunerna. *J01 exkl metenamin
900 Uthämtade antibiotikarecept* per åldersgrupp i SLL 2016 jämfört med 2009 Källa: Concise, e-hälsomyndigheten Recept / 1000 invånare 800 700 600 500 400 300-30 % Total minskning med 20 % sedan 2009! 2009 2016 200 100 0 Mellan 2009 och 2016 har antalet uthämtade antibiotikarecept per 1000 invånare och åldersgrupp särskilt minskat för barn under 10 år. Totalt sett har uthämtade antibiotikarecept per 1000 invånare minskat med 20 % sedan 2009 i länet.
800 Uthämtade antibiotikarecept per 1000 invånare och åldersgrupp i SLL 2016 Källa: Concise, e-hälsomyndigheten 700 600 "Aknepreparat" Hud- och mjukdelsantibiotika Urinvägsantibiotika Luftvägsantibiotika Recept / 1000 invånare 500 400 300 200 100 0 De allra äldsta medborgarna hämtar ut flest antibiotikarecept per 1000 invånare och åldersgrupp. Luftvägsantibiotika dominerar bland små barn medan nästan hälften av alla antibiotikarecept till de äldsta utgörs av urinvägsantibiotika.
70 000 60 000 Uthämtade antibiotikarecept per åldersgrupp i SLL 2016 Källa: Concise, e-hälsomyndigheten "Aknepreparat" Hud- och mjukdelsantibiotika Urinvägsantibiotika Luftvägsantibiotika 50 000 Antal recept 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Sett till totala antalet uthämtade antibiotikarecept får små barn flest recept. Luftvägsantibiotika dominerar. De allra äldsta åldersgrupperna innehåller färre individer och därför blir antalet antibiotikarecept till dem heller inte så många.
300 Olika typer av antibiotikarecept per år till invånare i SLL Källa: Concise, e-hälsomyndigheten Luftvägsantibiotika Urinvägsantibiotika 250 Hud- och mjukdelsantibiotika "Aknepreparat" Recept / 1000 invånare 200 150 100 50 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Sedan 2009 är det framförallt luftvägsantibiotika som minskat till befolkningen i SLL. Förbrukningen av övriga antibiotikatyper visar också en svagt sjunkande trend de senaste åren. Under 2016 minskade luftvägsantibiotika med 0,7 %, urinvägsantibiotika med 3,5 %, hud- och mjukdelsantibiotika med 2,6 % och aknepreparat med 7,2 %.
100% 90% Andel PcV av uthämtade luftvägsantibiotika* till barn 0-6 år per kommun 2014-2016 Källa: Concise, e-hälsomyndigheten Linjen indikerar det nationella målvärdet 80% 70% 60% 50% 40% 30% 2014 2015 2016 20% 10% 0% *Som luftvägsantibiotika räknas PcV, amoxicillin, amoxicillin med klavulansyra, cefalosporiner och erytromycin Andelen PcV av luftvägsantibiotika till barn i Stockholms län låg på 66 % under 2015. Under 2016 ökade andelen till 68 %. Den totala användningen av luftvägsantibiotika till barn 0-6 år ökade med hela 10 % under 2015.
16 Uthämtade luftvägsantibiotika per månad i Stockholms län 2011-2016 Källa: Concise, e-hälsomyndigheten Fenoximetylpenicillin (J01CE02) Doxycyklin (J01AA02) Amoxicillin (J01CA04) Cefalosporiner (J01DB-E) Amoxicillin och enzymhämmare (J01CR02) Erytromycin (J01FA01) 14 12 Recept / 1000 invånare 10 8 6 4 2 0 2011-01 2011-03 2011-05 2011-07 2011-09 2011-11 2012-01 2012-03 2012-05 2012-07 2012-09 2012-11 2013-01 2013-03 2013-05 2013-07 2013-09 2013-11 2014-01 2014-03 2014-05 2014-07 2014-09 2014-11 2015-01 2015-03 2015-05 2015-07 2015-09 2015-11 2016-01 2016-03 2016-05 2016-07 2016-09 2016-11 Uthämtade recept på luftvägsantibiotika minskade totalt sett med 0,7 % under 2016 jämfört med 2015. Under 2016 ökade fenoximetylpenicillin (PcV) med 3,4 %. Doxycyklin minskade med hela 10 %, amoxicillin med 5,5 %, erytromycin med 4,9 % och cefalosporiner med 3,3 %. Amoxicillin/klavulansyra ökade med 3,3 % under året.
100% Andel kinoloner av uthämtade urinvägsantibiotika till kvinnor 18-79 år per kommun i Stockhoms län 2014-2016 Källa: Concise, ehälsomyndigheten 90% 80% 70% 60% 2014 2015 2016 50% 40% 30% 20% Linjen indikerar det nationella målvärdet 10% 0% *Som urinvägsantibiotika räknas pivmecillinam, nitrofurantoin, trimetoprim samt kinolonerna ciprofloxacin och norfloxacin Andelen kinoloner av urinvägsantibiotika till kvinnor i länet låg på 12,3 % under 2016. En minskning från 12,6% 2015. Ett par kommuner ligger nära det nationella målvärdet på max 10 % kinoloner.
Urinvägsantibiotika per månad till kvinnor 18-79 år i Stockholms län 2011-2016 Källa: Concise, ehälsomyndigheten 8 Pivmecillinam (J01CA08) Ciprofloxacin + norfloxacin (J01MA02+ 06) Nitrofurantoin (J01XE01) Trimetoprim (J01EA01) 7 6 Recept / 1000 kvinnor 5 4 3 2 1 0 2011-01 2011-03 2011-05 2011-07 2011-09 2011-11 2012-01 2012-03 2012-05 2012-07 2012-09 2012-11 2013-01 2013-03 2013-05 2013-07 2013-09 2013-11 Förskrivningen av pivmecillinam och nitrofurantoin, som är likvärdiga förstahandspreparat, har ökat sedan 2011, medan förskrivningen av övriga urinvägspreparat minskat i enlighet med rekommendationerna. Urinvägsantibiotika till kvinnor har totalt minskat med 2,9 % senaste året. 2014-01 2014-03 2014-05 2014-07 2014-09 2014-11 2015-01 2015-03 2015-05 2015-07 2015-09 2015-11 2016-01 2016-03 2016-05 2016-07 2016-09 2016-11
Antibiotika i tandvården Recept
35 Uthämtade antibiotikarecept från tandläkare i Stockholms län per 1000 invånare i länet 2011-2016 Källa: Concise, ehälsomyndigheten 30 2011-2016: - 18 % 25 Recept / 1000 invånare 20 15 10 J01 exkl metenamin 5 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Antibiotikaförskrivningen från tandläkare har minskat senaste åren. År 2016 minskade förskrivningen i länet med 3,3 % jämfört med 2015. Sedan 2011 är minskningen hela 18 %.
30 Uthämtade antibiotikarecept* från tandläkare till invånarna i respektive län Källa: Concise, ehälsomyndigheten - 3,3 % senaste året Recept / 1000 invånare 25 20 15 10 2014 2015 2016 5 0 Antibiotikaförskrivningen från tandläkare har minskat i alla län senaste åren. År 2016 minskade förskrivningen i Sverige med 3,3 % jämfört med 2015. Invånarna i Stockholms län får förhållandevis mycket antibiotika från tandläkare och minskningen i länet under 2016 var 2,7 %. *J01 exkl metenamin
45 40 35 Uthämtade antibiotikarecept* från tandläkare till invånarna i respektive kommun Källa: Concise, ehälsomyndigheten - 2,7 % senaste året 2014 2015 2016 Recept / 1000 invånare 30 25 20 15 10 5 0 *J01 exkl metenamin Invånarna i Stockholms län får allt mindre antibiotika från tandläkare. År 2016 minskade förskrivningen med 2,7 % jämfört med 2015. Ändrade rekommendationer för profylax och behandling ligger bakom minskningen. Det är stor skillnad mellan olika kommuner när det gäller hur mycket antibiotika invånarna får från tandläkare.
25 Uthämtade antibiotikarecept från tandläkare till patienter i Stockholms län Källa: Concise, ehälsomyndigheten Recept / 1000 invånare 20 15 10 2011 2012 2013 2014 2015 2016 5 *metronidazol ATC-kod P01AB01 0 fenoximetylpenicillin metronidazol* amoxicillin klindamycin doxycyklin erytromycin Antibiotikaförskrivningen från tandläkare har minskat senaste åren. År 2016 minskade förskrivningen i länet med 2,7 % jämfört med 2015. Det är framförallt recept med fenoximetylpenicilllin (PcV) som har minskat över tid.
100 Uthämtade antibiotikarecept* från tandläkare per ålderskategori i Stockholms län 2008, 2012 och 2016 Källa: Concise, ehälsomyndigheten 90 Recept / 1000 invånare 80 70 60 50 40 30 2008 2012 2016 20 10 0 Ålder *J01 exkl metenamin Antibiotikaförskrivningen från tandläkare har minskat senaste åren i alla åldersgrupper, men särskilt i åldrarna 65-74 år. Invånarna i Stockholms län får ändå förhållandevis mycket antibiotika från tandläkare.
Antibiotika på sjukhus Rekvisitionsförskrivning
90 000 DDD per år för vissa antibiotika i slutenvård för akutsjukhusen i SLL Källa: SLL-data 80 000 70 000 Antal DDD 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 Cefalosporiner Kinoloner Piperacillin-tazobaktam PcG Karbapenemer PcV 10 000 0 2013 2014 2015 2016 Försäljningen av cefalosporiner (framförallt cefotaxim) ökade något under 2016. Försäljningen av kinoloner visar en minskning senaste året. Det är angeläget att minska användningen av cefalosporiner och kinoloner, som har större benägenhet att selektera fram bakterier som bildar ESBL. Penicillin G har ökat senaste åren och PcV har minskat. Smalspektrumantibiotika bör väljas i de fall det är möjligt. Piperacillin-tazobaktam fortsätter att öka i rask takt. Försäljningen av karbapenemer på oförändrad nivå senaste året. Totalt sett minskade antibiotikaförsäljningen på rekvisition till akutsjukhusen med 1,4 % under 2016 jämfört med 2015.
350 000 DDD för alla antibiotika* på rekvisition per sjukhus 2013-2016 Källa: SLL-data 300 000 250 000 Antal DDD 200 000 150 000 2013 2014 2015 2016 100 000 50 000 *J01 exkl metenamin 0 KAROLINSKA SÖDERSJUKHUSET AB DANDERYDS SJUKHUS AB CAPIO S:T GÖRANS SJUKHUS SÖDERTÄLJE SJUKHUS AB NORRTÄLJE SJUKHUS ERSTA SJUKHUS Nivån på antibiotikaanvändningen visar blandad utveckling för sjukhusen under 2016. Totalt minskade antalet DDD på rekvisition med 1,4 % under 2016 för akutsjukhusen.
50% Andel PcV + PcG av totala antibiotika* i DDD per sjukhus 2014-2016 Källa: SLL-data 45% 40% *J01 exkl metenamin 35% 30% 25% 20% PcG PcV 15% 10% 5% 0% 2014 2015 2016 2014 2015 2016 2014 2015 2016 2014 2015 2016 2014 2015 2016 2014 2015 2016 2014 2015 2016 Danderyd Södersjukhuset S:t Göran Norrtälje Ersta Södertälje Karolinska Andelen penicilliner med smalt spektrum visar blandad utveckling på sjukhusen senaste året. Sjukhusens olika patientunderlag påverkar möjligheten att använda PcV och PcG. När det gäller användningen av PcV och PcG ligger SLL lägre än riksgenomsnittet för slutenvård och en ökad användning av penicillin, när så är möjligt, rekommenderas.
50% Andel kinoloner och cefalosporiner av totala antibiotika* i DDD per sjukhus 2014-2016 Källa: SLL-data 45% 40% 35% Kinoloner Cefalosporiner 30% 25% 20% *J01 exkl metenamin 15% 10% 5% 0% 2014 2015 2016 2014 2015 2016 2014 2015 2016 2014 2015 2016 2014 2015 2016 2014 2015 2016 2014 2015 2016 Karolinska Södertälje Norrtälje S:t Göran Södersjukhuset Danderyd Ersta Andelen cefalosporiner och kinoloner av totala antibiotika visar blandad utveckling på sjukhusen inom SLL. När det gäller cefalosporin- och kinolonanvändning ligger SLL något högre än riksgenomsnittet för slutenvård. Det är angeläget att minska användningen av cefalosporiner och kinoloner, som har större benägenhet att selektera för bakterier som bildar ESBL.
50% Andel piperacillin-tazobaktam av totala antibiotika* i DDD per sjukhus 2014-2016 Källa: SLL-data 45% 40% 35% *J01 exkl metenamin 30% 25% 20% 2014 2015 2016 15% 10% 5% 8% 7% 7% 7% 6% 5% 5% 0% Karolinska Södersjukhuset Ersta Danderyd S:t Göran Södertälje Norrtälje Andelen piperacillin/tazobaktam fortsätter att öka på nästan alla sjukhus i länet. Om vi får en ökad resistens mot piperacilllin-tazobaktam med relativt brett spektrum finns i många fall få behandlingsalternativ kvar. Stockholms län har trots ökningen lägst andel piperacillin-tazobaktam i hela landet.
50% Andel karbapenemer av totala antibiotika* i DDD per sjukhus 2014-2016 Källa: SLL-data 45% 40% 35% *J01 exkl metenamin 30% 25% 20% 2014 2015 2016 15% 10% 8% 5% 5% 4% 3% 3% 3% 2% 0% Karolinska Ersta Södertälje S:t Göran Norrtälje Danderyd Södersjukhuset Andelen verkliga bredspektrumantibiotika som karbapenemer visar blandad utveckling för sjukhusen senaste året. Om vi får en ökad resistens mot bredspektrumantibiotika finns i många fall få behandlingsalternativ kvar.
1 (1) SKRIVELSE 2017-02-21 Skrivelse om antibiotika resistens Antibiotikaresistenta bakterier är ett växande hot och enligt Smittskyddsläkaren är det bara en tidsfråga innan vi får se större dödliga utbrott av tidigare botbara sjukdomar. Alla känner i dag till problemet med antibiotikaresistenta bakterier. Ändå visar statistik i Koladadatabasen, som samlar hållbarhetsindex från alla landsting i Sverige, att Stockholms läns landstig skriver ut överlägset mest antibiotika i hela Sverige. Stockholms läkare skriver ut 345 recept per tusen invånare och år, jämfört med till exempel Västerbotten som skriver ut 229. Miljöpartiet vill därför ha svar på följande frågor: Hur kan Stockholm ha så mycket högre förskrivning av antibiotika än övriga landet? Vilka åtgärder vidtas för att komma tillrätta med detta? Thomas Bengtsson Miljöpartiet de gröna