Vem riskerar bli sjukpensionär?

Relevanta dokument
Forskning om sjukfrånvaro

Sjukskrivning i psykiska diagnoser och risk för att få sjuk- eller aktivitetsersättning eller för förtida död

Sjukskrivning och risk för framtida sjuk- och. aktivitetsersättning bland kvinnor och män

Forskning om sjukfrånvaro

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

This is Skåne. Area square kilometers. Biggest cities and populations Malmö 320,000 Helsingborg 140,000 Lund 120,000 Kristianstad 80,000

En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser

Sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Uppföljning BUP för perioden 1 januari-30 september, resp. år

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

Betydelsen av arv och miljö för sjukskrivning och sjukersättning bland kvinnor och män i en kohort av svenska tvillingar

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar

Kvartalsuppföljning, 3:e kvartalet 1 januari-30 september, respektive år

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 2003 och 2004

Unga vuxna med aktivitetsersättning: risk för suicidförsök och suicid

Projekt Tidig Samverkan

Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Stöd för Rätt Sjukskrivning (SRS)

Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv

Suicidriskprevention genom forskning

Läkarutlåtande..och lite sjukskrivning

Områdesbeskrivning Norrköping

9 Delrapport 9 i projekt om kvinnors och mäns sjukfrånvaro

Jämställd sjukfrånvaro - bedöms män och kvinnor likvärdigt i sjukskrivningsprocessen?

Webbinarium om etablering och psykisk ohälsa. 22 mars 2018 kl

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Åter i arbete efter stress

Den stressrelaterade psykiska ohälsan i en primärvårdspopulation Lilian Wiegner Överläkare, doktorand ISM. ISM Institutet för stressmedicin

Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Psykiska sjukdomar och sjukdomar i rörelseorganen

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Kodningslathund för kuratorer/psykologer

Kommunens yta är km². Socialförvaltningens budget är på 932 mkr.

Naturunderstödd rehabilitering. Ulf Hallgårde Överläkare Projektledare i sjukskrivningsprojektet Region Skåne Ulf.hallgarde@skane.

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2014

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Sjukskrivning i den kliniska vardagen

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Barn med psykisk ohälsa

Användbara diagnos- och KVÅ-koder

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Svar på regeringsuppdrag: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. Delrapport

INTERPELLATION. Barn och ungas psykiskaohälsa Dnr 29/1)--4772// Anden Nyköping den 12 feb 2018

Allmänläkaren och sjukskrivningen

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Unga vuxna med aktivitetsersättning

Regeringens skrivelse 2018/19:27

LUFTFÖRORENINGAR-DET OSYNLIGA HOTET MOT DEN HAVANDE KVINNAN?

Tabellbilaga till rapporten Psykisk ohälsa

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

ANALYSERAR Nya sjuk- och aktivitetsersättningar/förtidspensioner med fokus på yngre med psykiska diagnoser under åren

Grön rehabilitering. Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Kommunens yta är km². Socialförvaltningens budget är på 932 mkr.

Läkares sjukskrivningspraxis en skakig historia. Lars Englund

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess. Med hälso- och sjukvården

Sjukfrånvarons utveckling

Projektet Bra Sjukskrivning

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Helårsuppföljning BUP och VUP

Bättre vård för. -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention

Psykisk ohälsa i kommun- och landstingssektorn

Stina Lasu leg psykolog

Vad kan psykiatrin göra?

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Psykisk hälsa i primärvård

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Rehabkoordinator, en triageringsmöjlighet i telefon och på öppen mottagning

Psykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin

Spelberoende och samsjuklighet ExpoMedica 3 april Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Hälsa, sjukdom, arbetsförmåga och sjukfrånvaro. Kristina Alexanderson Professor Sektionen för försäkringsmedicin

Vårdsamordnare psykisk ohälsa i primärvård

Rehabkoordinatorn gör skillnad!

Psykiska diagnoser i kontaktyrken inom vård, skola och omsorg FÖRSÄKRING

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Genusperspektiv på hälsa och vård. Försäkringsmedicinskt forum

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Q1 Jag som svarar på denna enkät är:

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

HAKuL-modellen för rehabilitering

Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga

Försäkringarna omfattar:

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Ortopedisk ohälsa. Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna

Transkript:

Vem riskerar bli sjukpensionär? En prospektiv kohortstudie av personer i Sverige med ett nytt sjukskrivningsfall i psykisk ohälsa Alexander Enström ST-läkare, allmänmedicin

Bakgrund Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. Sjukskrivning i psykiska diagnoser är starkt kopplat till förhöjd risk för sjukersättning (förtidspension). Sjukersättning ökar risken för förtida död, även efter justering för ålder, tidigare sjuklighet och sociodemografiska förhållanden.

Vem riskerar bli sjukpensionär? Endast ett fåtal studier har undersökt sambandet mellan psykisk ohälsa och risken för sjukersättning utifrån sociodemografiska faktorer. Syfte Identifiera sociodemografiska riskfaktorer för sjukersättning hos personer med sjukskrivning i psykisk ohälsa.

Studiepopulation: Personer 18-59 år boende i Sverige med ett nytt sjukskrivningsfall i stressrelaterad psykisk ohälsa, depressivitet eller ångest år 2006 (N= 66 097). ÅR P O P U L A T I O N Utfallsmått: Nybeviljad sjukersättning 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Sociodemografiska faktorer: Kön Ålder Föregående arbetslöshet (2005) Föregående sjukskrivning (2005) Födelseregion Typ av bostadsort Sjukskrivningsdiagnos

Resultat - Övergripande 7,0 % (4 610 st) av studiepopulationen fick nybeviljad sjukersättning under uppföljningsperioden på fyra år. Flera sociodemografiska faktorer kunde identifieras som riskfaktorer för sjukersättning hos personer med sjukskrivning i psykisk ohälsa.

Studiepopulationens fördelning Risk för sjukersättning Kön OR* KI 95 % Kvinnor (69,2%) 1 Män (30,8%) 1,14 1,06-1,21 * Risken för sjukersättning utifrån de olika sociodemografiska faktorerna beräknades som ojusterade oddskvoter (OR) med 95-procentiga konfidensintervall (KI 95 %). Riskfaktor för sjukersättning Manligt kön

Studiepopulationens fördelning Risk för sjukersättning Ålder OR KI 95 % 18-24 år (6,7%) 1 25-34 år (25,8%) 0,63 0,55-0,72 35-44 år (32,1%) 0,80 0,70-0,92 45-54 år (25,0%) 1,26 1,10-1,43 55-59 år (10,4%) 2,56 2,24-2,94 Riskfaktor för sjukersättning Ålder >45 år

Studiepopulationens fördelning Risk för sjukersättning Födelseregion* OR KI 95 % Sverige (86,3%) 1 Västerländska länder (5,3%) 1,35 1,20-1,53 Icke västerländska länder (8,4%) 1,78 1,63-1,95 * 1) Sverige, 2) Västerländska länder (de nordiska länderna, alla länder i EU, Nordamerika och Oceanien) och 3) Icke västerländska länder (samtliga övriga länder). Riskfaktor för sjukersättning Födelseregion utanför Sverige

Studiepopulationens fördelning Risk för sjukersättning Typ av bostadsort* OR KI 95 % Större stad (38,5%) 1 Mellanstor stad (35,1%) 1,09 1,01-1,17 Mindre stad eller landsbygd (26,4%) 1,31 1,21-1,41 * 1) Större stad (Stockholm, Göteborg och Malmö), 2) Mellanstor stad (stad med fler än 90 000 invånare inom 30 km från stadens centrum) och 3) Mindre stad eller landsbygd (alla övriga städer och byar). Riskfaktor för sjukersättning Bostadsort annat än större stad

Studiepopulationens fördelning Risk för sjukersättning Arbetslöshet året innan OR KI 95 % 0 dagar (82,7%) 1 1-90 dagar (8,2%) 1,59 1,44-1,75 >90 dagar (9,1%) 2,52 2,32-2,73 Riskfaktor för sjukersättning Föregående arbetslöshet

Studiepopulationens fördelning Risk för sjukersättning Sjukskrivning* året innan OR KI 95 % 0 dagar (73,8%) 1 1-90 dagar (21,1%) 1,72 1,61-1,84 >90 dagar (5,2%) 3,08 2,78-3,40 * Antal sjukpenningdagar. Riskfaktor för sjukersättning Föregående sjukskrivning

Studiepopulationens fördelning Risk för sjukersättning Sjukskrivningsdiagnos OR KI 95 % Stressrelaterad psykisk ohälsa (51,2%) 1 Depressivitet (36,9%) 2,23 2,08-2,38 Ångest (11,8%) 2,46 2,25-2,69 Stressrelaterad psykisk ohälsa (F43 Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress) Depressivitet (F32 Depressiv episod, F33 Recidiverande depressioner) Ångest (F40 Fobiskt syndrom, F41 Andra ångestsyndrom, F42 Tvångssyndrom) Riskfaktor för sjukersättning Depressivitet och ångest

Sammanfattning Typpatient vid sjukskrivning i psykisk ohälsa: Stressrelaterad psykisk ohälsa hos svenskfödd kvinna i medelåldern boende i större eller mellanstor stad och utan föregående arbetslöshet eller sjukskrivning. Typpatient med störst risk för sjukersättning: Depressivitet eller ångest hos utländskfödd man 55-59 år boende i mindre stad eller landsbygd och med föregående arbetslöshet eller sjukskrivning.

Vad göra med patient som har hög risk för sjukersättning? Tidigt avstämningsmöte? Tidig kontakt med rehabkoordinator? Trepartsmöte? PR-team?

Tack! Frågor? Alexander Enström ST-läkare, allmänmedicin