En trilogi i två delar

Relevanta dokument
Riskklassificering främmande arter

BILAGA. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) /...

Invasiva främmande arter

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Europeiska unionens officiella tidning

Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

Smittspridning och klimat

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar

ARTSKYDD I SAMHÄLLS- UTVECKLINGEN

Naturvårdvården & främmande arter

Framtiden för skogens arter

Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö

1. Vad är ett ekologiskt samhälle?

Program för forskning om biologisk mångfald

Livskraftiga ekosystem

Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Stockholms ekologiska infrastruktur - Bakgrund och beskrivning av databas och karta

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1

FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING

Beslut om godkännande av arten Amblyseius swirskii för användning som biologiskt bekämpningsmedel i Sverige

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Biodiversitet

Dagordning hearing om riskklassificering av främmande arter

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?

Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

Naturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län. Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning

Invasiva främmande arter

Innehåll. Biologisk mångfald. Biologisk mångfald. Biologisk mångfald och Nationellt ansvar för unika naturmiljöer i Östersunds kommun

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Skogsindustrierna har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på ovanstående förslag och vill anföra följande.

Viktiga begrepp i arbetet med grön infrastruktur

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Fisk - Åtgärder för a1 skydda akva4ska miljöer. Ulf Bergström Hav och samhälle Marstrand

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014

Granskningsversion. Naturvärdesinventering vid Kragstalund, Vallentuna kommun

Beslut om godkännande av arten Phytoseiulus persimilis för användning som biologiskt bekämpningsmedel i Sverige

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Heterogen miljö en omgivning som varierar i tid eller rum - kan bidra till att mellanartskonkurrensen inte hinner få full effekt.

Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.

Artbildning och utdöende

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra?

Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU

Våra nordiska smådjur

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Riskvärdering av nya växtskadegörare

Beskrivning av använda metoder

Svårbedömt vi förbättrar och försämrar samtidigt!

16 Ett rikt växt- och djurliv

INSTITUTIONEN FÖR MARINA VETENSKAPER

Växtskyddslagstiftningen och invasiva främmande arter

FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Erfarenheter av slåttehumle (vallhumla) och kløverhumle från Sverige - status och möjliga tiltik (åtgärder)

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Europeiska unionens officiella tidning L 317/35

Bilaga 1 Flödesschema för Mosaic i marin miljö

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE Bjärekusten i Båstads kommun

Svensk författningssamling

Vattnets ekosystemstjänster i sjöar, vattendrag och hav. Andreas Bryhn, docent, tekn dr SLU Aqua

REFERENSGRUPPSMÖTE HANTERINGSPROGRAM FÖR JÄTTELOKA OCH JÄTTEBALSAMIN

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute

INSTITUTIONEN FÖR MARINA VETENSKAPER

Anders Dahlberg, ArtDatabanken. Illustration: Martin Holmer

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Arbetsplan för N2000-området Jungfruvassen SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014


Version 1.00 Projekt 7471 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hän, Töcksfors Årjängs kommun

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015

Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016

IUCN:S MANUAL FÖR RÖDLISTNING

BIOLOGI I VATTENMILJÖER

BAKGRUND. Sid 04 INVENTERING AV FJÄRILAR I LÖVSKOGAR OCH HAGMARKER I SÖDERMANLANDS LÄN ÅR 2002.

Yttrande över Remiss om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet Vectobac G i Nedre Dalälvsområdet

ORDINARIE TENTAMEN I TROPISK EKOLOGI 15 HP DISTANS ht 2008-vt 2009

Motion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta

Här kommer Naturskyddsföreningen Stockholms läns yttrande över RUFS 2050.

Transkript:

En trilogi i två delar Så har vi gjort Mikael Svensson

Grovsortering screening IUCN/SSC Invasive Species Specialist Group (ISSG) Environmental Impact Classification of Alien Taxa (EICAT)

Svensk förekomst Funnen i Sverige? Hur tog arten sig till Sverige? När etablerades arten i Sverige; före eller efter år 1800? Inhemsk eller främmande?

Kan arten överleva i Sverige?

Relevans för Sverige Relevant klimat? Ja/nej Klimatet i någon del av Sverige är sådant att arten kan etablera sig och reproducera sig. RCP 8,5. Relevant habitat? Ja/nej Det finns lämpliga livsmiljöer i någon del av Sverige för att arten ska kunna etablera sig och reproducera sig. Relevant ekologi? Ja/nej Det finns tillräckliga ekologiska förutsättningar i någon del av Sverige för att arten ska kunna etablera sig och reproducera sig och sprida sig. Kommentar

Påverkar arten förhållandena i Sverige?

Effekter i Sverige Biologisk mångfald Ja/nej Arten kan, direkt eller indirekt, signifikant eller långvarigt ha påverkan på biologisk mångfald. Ekosystemtjänster Ja/nej Arten kan, direkt eller indirekt, signifikant eller långvarigt ha påverkan på ekosystemfunktioner eller relaterade ekosystemtjänster. Hälsa Ja/nej Arten kan, direkt eller indirekt, signifikant påverka människors hälsa. Kommentar

Ekologiska effekter Konkurrens den främmande arten konkurrerar med inhemska arter (t.ex. om vatten eller utrymme) vilket leder till negativa effekter på inhemska arter. Predation den främmande arten prederar på inhemska arter, antingen direkt eller indirekt (t.ex. genom ökning av inhemska predatorer på lägre nivå i näringskedjan ökar i samband med att toppredatorer påverkas), vilket leder till negativa effekter på inhemska arter. Hybridisering den främmande arten hybridiserar men inhemska arter, vilket leder till negativa effekter på inhemska arter.

Ekologiska effekter Sjukdomsspridning den främmande arten fungerar som vektor för sjukdomsspridning till in hemska arter, vilket leder till negativa effekter på inhemska arter. Parasitism den främmande arten är parasit på inhemska arter, antingen direkt eller indirekt (t.ex. genom förändrade konkurrensförhållanden), vilket leder till negativa effekter på inhemska arter. Giftverkan den främmande arten är giftig eller allergen (vid förtäring, inandning eller genom direktkontakt), eller med allelopatiska egenskaper, vilka leder till negativa effekter på inhemska arter.

Ekologiska effekter Bio-fouling den främmande arten uppträder i sådan mängd på våta ytor att den kan tränga undan inhemska arter. Herbivori den främmande arten betar på inhemska flora på ett sådant sätt att det leder till negativa effekter på inhemska arter. Strukturell, fysisk eller kemisk påverkan den främmande arten orsakar: a) strukturella, fysiska eller kemiska förändringar på inhemska naturmiljöer, b) förändringar av vattnets eller andra kemiska ämnens kretslopp, c) förändrar störningsregimer, eller d) påverkar successionsförlopp, vilket leder till negativa effekter på inhemska arter.

Ekologiska effekter Additiva interaktioner den främmande arten interagerar med andra främmande arter (t.ex. i samband med pollination, fröspridning eller genom habitatförändringar) på ett sådant sätt att det leder till negativa effekter på inhemska arter. Den direkta påverkan sker genom någon av de ovan listade faktorerna, men den samlade effekten beror på interaktionen mellan flera främmande arter.

Minimal risk Till riskbedömning Det är inte troligt att förekomst av den främmande arten har haft negativa effekter på inhemsk biologisk mångfald eller naturmiljö Förekomst av den främmande arten har lett till minskad fitness hos enskilda individer av inhemska arter Förekomst av den främmande arten har orsakat populationsminskning hos någon inhemsk art. Förekomst av den främmande arten har orsakat lokala utdöende av någon inhemsk art, vilket i sin tur lett till förändringar i artsammansättning eller på något annat sätt förändrat naturmiljön

Screeningen reducerade antalet arter som behöver riskklassificeras samtidigt som den gav alla inblandade grundläggande kunskap om de berörda arterna

Svensk natur Svensk natur omfattar alla delar av Sverige som är utomhus (inklusive starkt påverkad natur) samt de inhemska arter som förekommer där; när det gäller produktionsarter räknas deras produktionsareal inte till svensk natur. En produktionsart är en art som används för produktionsändamål. En produktionsart räknas som traditionell om den har varit i omfattande i bruk år 1700. Produktionsarealen för en enskild produktionsart är det avgränsade området av starkt påverkad natur som specifikt är avsatt till produktion av den berörda arten.

Etablering En art räknas som etablerat i Sverige om, och bara om den självständigt reproducerar sig i svensk natur, dvs. om det produceras livskraftig avkomma utomhus och utan mänsklig hjälp. Jfr rödlistan Arter som är under expansion på kontinenten och som är på väg att etablera sig i landet bör tas upp för bedömning först då det finns en över några (normalt 10) år kontinuerlig reproduktion i landet.

Tröskelart En tröskelart är en främmande art som i dagsläget inte är etablerad i Sverige, men som antas kunna etablera ett livskraftigt bestånd inom 50 år.

SFAB Svenska FremmedArtsBasen Grundläggande artinformation Artstatus (etablerad främmande art, ej etablerad främmande art, tröskelart) Ursprung, invandringsväg, reproduktionssätt, generationstid Införselvägar Spridningsvägar Förekomst, svensk utbredninghistoria

SFAB Svenska FremmedArtsBasen Påverkade naturtyper Riskbedömning Invasionspotential Ekologisk effekt Geografisk varation Klimateffekter Samlad bedömning Referenser

Invasionspotential och ekologisk effekt

Invasionspotential A populationens mediana livslängd B expansionshastighet C kolonisation av naturtyper

A populationens mediana livslängd Risken (50 %) att arten finns kvar > 650 år 60 650 år 10 60 år < 10 år

B expansionshastighet Expansionshastighet ökning av förekomstarean

Förekomstarea AOO

Expansionshastighet ökning av förekomstarea

A = 4 km 2 r = 1128 m A = 36 km 2 r = 3385 m

Expansionshastighet (m/år) Beräkna radien av en cirkel med samma yta som artens förekomstarea vid olika tidpunkter Beräkna skillnaden i cirkelns radie mellan de båda tidpunkterna: 3385-1128 = 2257 m Beräkna den årliga förändringen: 2257/25 = 90 m/år

B expansionshastighet

B expansionshastighet

Expansionshastighet är INTE samma sak som spridningshastighet

C kolonisation av naturtyper Andelen av naturtypens samlade förekomstarea som kommer att hysa förekomster av den invasiva arten inom en 50-årsperiod. <5 % 5 10 % 10 20 % >20 %

Ekologisk effekt D effekt på hotade arter eller nyckelarter E effekt på andra inhemska arter F effekt på hotade eller sällsynta naturtyper G effekt på andra naturtyper H överföring av genetiskt material, introgression I överföring av parasiter eller patogener

Negativa effekter Osannolik sannolikt ingen påverkan på inhemska arter Svag interaktion som inte har moderata negativa konsekvenser på beståndsnivån av inhemska arter Moderat interaktion som leder till reduktion på minst 15 % av minst en inhemsk delpopulation under en 10-årsperiod, och utan att någon inhemsk art trängs undan Förträngning interaktion som leder till att inhemska arters förekomstarea eller utbredningsområde minskar med 1 % eller mer

D/E effekter på enskilda arter Hotade arter eller nyckelarter Övriga arter (Om väldigt många arter påverkas hanteras det som påverkan på den eller de berörda naturtyperna)

Nyckelart Art som trots liten mängd (mätt som biomassa) kan ha en stor effekt på andra arters abundans, utbredning och diversitet.

F/G effekter på naturtyper Hotade naturtyper Övriga naturtyper

F/G effekter på naturtyper Andelen av naturtypens samlade förekomstarea som kommer att hysa förekomster av den invasiva arten inom en 50-årsperiod. <5 % 5 10 % 10 20 % >20 %

H överföring av genetiskt material I överföring av parasiter eller patogener

Overföring av parasiter eller patogener Liten effekt. Överföringen innebär en ökad prevalens av redan förekommande parasiter hos inhemska arter som redan bär på parasiten. Medelstor effekt. Överföringen sker till en inhemsk art som inte tidigare bär på parasiten. Stor effekt. Överföringen till en ny inhemsk art som antingen är rödlistad eller nyckelart, eller vektorn bär på en parasit som är ny för Sverige.

Äntligen slut!