Årsrapport 216 Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor stockholm.se
Stockholmenkäten 216 Utgivare: Socialförvaltningen Kontaktperson: Helena Robertsson, Erik Begler och Julia Sandahl Uppdaterad: 217-2-24 Författare: Helena Robertsson, Erik Begler och Julia Sandahl
3 (177) Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund och syfte 11 Stockholmsenkäten till nytta för många 12 Metod och material 13 Datainsamling 13 Genomförande 13 Svarsfrekvens och bortfall 14 Enkätens innehåll 15 Tolkningsstöd för Stockholmsenkäten 15 Generella påpekanden vid självdeklarationsundersökningar 15 Specifika aspekter med Stockholmsenkäten 16 Tre olika mått 16 Selekterade frågor 16 Jämförelser över tid 17 Skillnader mellan tolkning av data på stadsdelsområdes- respektive stadsdelsnivå 17 Resultat 18 Tobak 18 Stadsövergripande resultat 18 Resultat på stadsdelsområdesnivå 24 Resultat över tid uppdelat på stadsdelsområdesnivå 29 Alkohol 39 Stadsövergripande resultat 39 Resultat på stadsdelsområdesnivå 44 Resultat över tid uppdelat på stadsdelsområdesnivå 49 Narkotika 59 Stadsövergripande resultat 6 Resultat på stadsdelsområdesnivå 61 Resultat över tid uppdelat på stadsdelsområdesnivå 64 Skola 68 Stadsövergripande resultat 68 Resultat på stadsdelsområdesnivå 71 Resultat över tid uppdelat på stadsdelsområdesnivå 76 Mobbning 84 Stadsövergripande resultat 84 Resultat på stadsdelsområdesnivå 86 Resultat över tid uppdelat på stadsdelsområdesnivå 88 Spel 92 Stadsövergripande resultat 92 Resultat på stadsdelsområdesnivå 93 Resultat över tid uppdelat på stadsdelsområdesnivå 94 Brott 96 Stadsövergripande resultat 96 Resultat på stadsdelsområdesnivå 12 Resultat över tid uppdelat på stadsdelsområdesnivå 11
4 (177) Förhållande till andra människor 126 Stadsövergripande resultat 126 Resultat på stadsdelsområdesnivå 13 Resultat över tid, uppdelat på stadsdelsområdesnivå 135 Hälsa 143 Stadsövergripande resultat 143 Resultat på stadsdelsområdesnivå 144 Resultat över tid uppdelat på stadsdelsområdesnivå 146 Trygghet 148 Stadsövergripande resultat 148 Resultat på stadsdelsområdesnivå 151 Resultat över tid uppdelat på stadsdelsområdesnivå 155 Debutålder 161 Stadsövergripande resultat 161 Resultat på stadsdelsområdesnivå 165 Resultat över tid uppdelat på stadsdelsområdesnivå 169 Slutord 177
5 (177) Sammanfattning Rökning bland stadens unga ligger på rekordlåga nivåer Under förra mätomgången 214 konstaterades att tobaksbruket bland stadens unga har minskat kontinuerligt sedan 21. Årets undersökning visar att denna generella trend håller i sig andelen elever som uppger sig inte använda någon form av tobak är nu den lägsta som uppmätts sedan mätningarna startade och detta gäller för både flickor och pojkar i årskurs 9 respektive år 2 på gymnasiet. En nyansering av mönstret visar att den generella nedåtgående trenden drivs av att andelen elever som uppger sig röka dagligen eller ibland har minskat bland samtliga grupper. När det gäller snusning visar den senaste mätningen att nivåerna är ungefär desamma som under 214, med undantag för pojkar i år 2 på gymnasiet som uppger att de snusar i något högre utsträckning i 216 års mätning. Precis som under tidigare år är rökning vanligare bland flickor än bland pojkar. År 216 uppger 25 procent av flickorna i år 2 på gymnasiet att de röker dagligen eller ibland medan motsvarande andel bland pojkarna är 22 procent. Bland elever i årskurs 9 är det 14 procent av flickorna och 8 procent av pojkarna som röker dagligen eller ibland. I likhet med tidigare års mätningar är snusning betydligt vanligare bland pojkar än bland flickor oavsett årskurs. År 216 uppger 19 procent av pojkarna i år 2 på gymnasiet att de snusar dagligen eller ibland medan motsvarande andel bland pojkar i årskurs 9 är 6 procent. Bland flickor är det ovanligt att snusa endast 2 procent bland flickor i år 2 på gymnasiet och mindre än en halv procent bland flickor i årskurs 9 uppger att de snusar dagligen eller ibland. Ytterligare en indikator på den generellt sett positiva utvecklingen avseende tobaksbruk bland unga är att både flickor och pojkar i årskurs 9 uppger något högre debutåldrar jämfört med tidigare mätningar. Både nivåer och utvecklingen vad gäller tobaksbruk bland Stockholms stads unga är snarlika resultaten från den senaste rikstäckande undersökningen bland elever som genomfördes 215 av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Den senaste komparativa undersökningen avseende rökning och narkotika bland unga i Europa visar att den nedåtgående trenden gällande rökning inte endast är begränsad till Sverige utan gäller
6 (177) överlag i hela Europa, även om det finns variationer mellan enskilda länder (ESPAD). Allt fler unga väljer bort alkohol Sedan 22 har andelen ungdomar i Stockholms stad som uppger att de inte dricker alkohol mer än fördubblats bland elever i årskurs nio och nästan tredubblats bland elever på gymnasiets år 2. Denna positiva trend fortsätter även i årets undersökning. Mer än hälften av ungdomarna i årskurs 9 (62 %) svarar år 216 att de inte dricker alkohol, vilket kan jämföras med 55 procent i 214 års undersökning. Även på gymnasiet har denna andel ökat kontinuerligt sedan 22 och fortsätter att öka i årets undersökning (33 % uppger att de inte dricker alkohol 216 jämfört med 28 % 214). Ökningen är lika stor för pojkar som för flickor men pojkar avstår helt från alkohol i större omfattning än flickor. Som förväntat är andelen icke-konsumenter lägre i gymnasiets år 2 jämfört med grundskolans årskurs 9. Utvecklingen beträffande andelen storkonsumenter 1 är också positiv såtillvida att färre ungdomar dricker mycket vid ett och samma tillfälle. Sedan förra mätningen 214 har andelen storkonsumenter i årskurs 9 minskat från 15 procent 214 till 11 procent 216. Den kortsiktiga utvecklingen beträffande år 2 på gymnasiet är mer stabil (31 % storkonsumenter år 216 kan här jämföras med 32 % år 214). Sett till hela mätperioden är andelen storkonsumenter i årskurs nio vid årets mätning 216 en tredjedel av andelen storkonsumenter år 22 (36 % 22 kan jämföras med 11 % 216). Motsvarande siffror på gymnasiet är 58 procent 22 och 31 procent 216. Undantaget är en gradvis ökning som sker mellan 24 och 28 varefter andelen storkonsumenter åter minskar fram till 216. Trenderna är mycket likartade mellan åldersgrupperna men med förväntat lägre andel storkonsumenter i grundskolans årskurs 9 jämfört med gymnasiets år 2. I båda åldersgrupperna är andelen storkonsumenter relativt jämnt fördelade mellan könen. Värt att notera här är att nedgången i storkonsumtion påverkas av den allt större andelen ungdomar som väljer att helt avstå från alkohol. 1 Storkonsument konsumerar minst en gång i månaden alkohol motsvarande 18 cl sprit eller en helflaska vin eller fyra stora flaskor stark cider/läsk eller fyra burkar starköl eller sex burkar folköl.
7 (177) Ytterligare ett mått som används för att beskriva utvecklingen av alkoholkonsumtion är totalkonsumtion den totala mängden 1 procentig ren alkohol i centiliter som konsumerats under det senaste året. Även detta mått följer den nedåtgående trenden från de senaste årens undersökningar. Vid årets mätning har minskningen fortsatt och totalkonsumtionen ligger nu på den lägsta nivån sedan 1998, såväl i årskurs 9 som i år 2 på gymnasiet. I linje med den positiva utvecklingen har även den genomsnittliga debutåldern (den ålder som ungdomarna anger att de var första gången de var berusade) ökat något. I årskurs 9 har den genomsnittliga debutåldern ökat från 13,1 år 22 till 14 år 216. Den nedåtgående trenden beträffande ungdomars alkoholkonsumtion återfinns även i nationella motsvarande undersökningar. CAN redovisade rekordlåga siffror på alkoholkonsumtion vid den nationellt representativa skolundersökningen 215. I årets undersökning tycks de låga nivåerna antingen sjunka ytterligare eller ligga kvar (CAN 216). Även internationellt sett, karaktäriseras utvecklingen av ungas alkoholvanor de senaste åren av stabilitet eller minskningar. Endast ett fåtal länder rapporterar ökningar i självrapporterad alkoholkonsumtion i den europeiska undersökningen ESPAD (212). Stabil trend bland de som prövar narkotika men aningen fler som använder ofta Mellan 26 och 21 års undersökningar kunde vi se en tendens till ökning av andelen som någon gång använt narkotika i så gott som samtliga grupper. Sedan 212 års mätning har den självrapporterade narkotikaanvändningen istället gått ned något och då i synnerhet i årskurs 9. Sett till hela perioden är utvecklingen stabil under 2- talet. I årets mätning 216 är nivåerna sammantaget aningen lägre jämfört med förra mättillfället 214, vilket gäller för samtliga grupper utom för pojkar på gymnasiet där nivån är oförändrad. Totalt har 9 procent av niorna och 25 procent av de tillfrågade gymnasieeleverna uppgivit att de någon gång använt narkotika. Vid förra årets mätning var motsvarande andelar 11 respektive 26 procent. Den stabila trend som kan skönjas under 2-talet beträffande elever som någon gång har provat narkotika gäller för både flickor och pojkar. Däremot skiljer sig nivåerna något; flickor har provat narkotika i lägre omfattning än pojkar i båda årskurserna. Jämfört med motsvarande siffror för hela Sverige
8 (177) (CAN 215) ligger såväl årskurs nio som år två på gymnasiet i Stockholm på högre nivåer (9 % av niorna i Stockholm kan jämföras med 6 % i riket och 25 % av gymnasieeleverna i Stockholm kan jämföras med 15 % i riket). Sett ur ett internationellt perspektiv är det mer ovanligt att ha prövat narkotika i Sverige jämfört med övriga Europa (ESPAD). Eleverna ombeds också att besvara frågan huruvida de har använt narkotika minst en gång under den senaste månaden. Avsikten med denna fråga är att försöka fånga ett mer frekvent och därmed allvarligare narkotikabruk. Sedan förra mättillfället 214 är utvecklingen oförändrad för årskurs 9, medan det för gymnasiet finns en svag tendens till ökning. I årskurs 9 ligger andelen som uppger att de använt narkotika den senaste månaden stadigt runt 4 procent sedan 26 när frågan fördes in i enkäten, med något lägre nivåer för flickor (runt 3 %) jämfört med pojkar (runt 5 %). Motsvarande andel på gymnasiet har ökat ett par procentenheter under samma period, från 6 procent år 26 till 9 procent vid årets mätning. Denna ökning gäller främst bland pojkarna (från 7 % till 12 %), medan nivån för flickor på gymnasiet är mer stabil. Den övervägande majoriteten av de som har provat narkotika har använt cannabis (91 % i årskurs 9 respektive 96 % i år 2 på gymnasiet). Att cannabis är det vanligaste preparatet att använda stämmer överens med såväl nationella som internationella undersökningar på området. Här kan vi inte heller se några förändringar över tid. Däremot har andelen gymnasieelever som uppger att de använder cannabis ofta (d.v.s. mer än 2 ggr) ökat något det senaste decenniet. Denna tendens till ökning av mer frekventa cannabisanvändare har rapporterats även i riket (CAN 215). I 214 års mätning fick eleverna för första gången möjlighet att kryssa i preparatet Spice, vilket då visade sig vara den näst vanligaste drogen att ha testat efter cannabis. Av de som 214 uppgav att de testat narkotika var det 35 procent i årskurs 9 och 23 procent på gymnasiet som rapporterade att de prövat Spice. I årets mätning har dessa andelar sjunkit kraftigt (14 % i årskurs 9 respektive 18 % i år 2 på gymnasiet). Andra preparat som förekommer lite oftare bland de som uppger att de provat narkotika är kokain, ecstacy och olika sorters läkemedel utan läkares ordination.
9 (177) Vid 21 års mätning avvek Stockholm något från trenden i Sverige genom den ökning av narkotikaanvändare som då kunde skönjas, i synnerhet bland pojkar i årskurs 9. År 212 tycktes resultaten bättre stämma överens med trenden i stort. Under 2-talet har detta mått varierat med ett par procentenheter men utan tydlig trend, vilket överensstämmer med CAN:s riksrepresentativa resultat. Skillnaderna i brottsnivåer mellan flickor och pojkar minskar De självrapporterade brotten bland stadens unga har sammantaget minskat något sedan 214 års undersökning. Framförallt gäller denna minskning pojkar i nian som uppger lägre nivåer av såväl lindriga (snatteri, klotter) som allvarliga (allvarliga egendomsbrott, hot och våld) brott. Bland flickor är nivåerna ungefär desamma som i 214 års undersökning med undantag för flickor i gymnasiet där lindrigare brott såsom snatteri har ökat något. Sett över ett längre perspektiv visar utvecklingen på en svag tendens till minskning av brottsnivåerna bland både elever i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet. Den långsiktiga trenden överensstämmer väl med utvecklingen bland unga i hela riket samt med utvecklingen generellt i norden (Brå). En uppdelning på flickor och pojkar visar att den generella svagt nedåtgående trenden av den självrapporterade brottsligheten i Stockholms stad framförallt drivs av att pojkar uppger att de begår allt färre brott. I 216 års undersökning uppger 2 procent av pojkarna i årskurs 9 och 14 procent av pojkarna i år 2 på gymnasiet att de har snattat någon gång under de senaste 12 månaderna. Motsvarande siffror för 28 års undersökning var 3 respektive 19 procent. I 216 års undersökning uppgav 7 procent av pojkarna att de begått minst ett allvarligt egendomsbrott under de senaste 12 månaderna medan motsvarande andel för 28 års undersökning var 12 procent. Bland pojkar i gymnasiet har andelen som begått något allvarligt egendomsbrott minskat från 9 procent 28 till 7 procent 216. Bland flickorna är utvecklingen brokigare än bland pojkarna. Årets undersökning visar att det bland flickor i år 2 på gymnasiet finns en ökning från 214 års undersökning när det gäller lindrigare brottskategorier såsom snatteri och klotter. Andelen flickor i gymnasiet som uppger att de har snattat under de senaste 12 månaderna har ökat från 9 procent 214 till 14 procent 216. Men i likhet med pojkarna finns tendenser till minskad brottslighet bland
1 (177) flickor i årskurs 9 när det gäller lindrigare egendomsbrott. Mellan år 21 och 216 har andelen flickor som uppger att de snattat någon gång under de senaste 12 månaderna minskat från 24 till 17 procent. I övrigt kan utvecklingen i det längre perspektivet beskrivas som relativt stabil. Sammantaget visar utvecklingen att flickor och pojkar i Stockholms stad närmar sig varandra i självrapporterad brottslighet och att denna utveckling framförallt drivs av en minskad brottslighet bland pojkar. Denna utveckling ligger i linje med en generell trend i Sverige och bland flera övriga länder i västvärlden. Viktigt att poängtera är att nivåskillnaderna mellan flickor och pojkar är särskilt små när det gäller lindrigare brottskategorier såsom snatteri medan de är betydligt större när det gäller allvarligare brott såsom grövre egendomsbrott samt hot och våld. Årets undersökning visar till och med att det är lika stora andelar bland flickor och pojkar i år 2 i gymnasiet som uppger sig ha snattat under de senaste 12 månaderna (14 %). Lindrigare brottslighet är därmed relaterad till ålder i större utsträckning än till kön elever i årskurs 9 snattar och klottrar i större utsträckning än elever i år 2 på gymnasiet oavsett deras kön. Det motsatta gäller den allvarligare brottsligheten, såsom grövre egendomsbrott samt hot och våld, där pojkar är överrepresenterade oavsett årskurs. Tendens till försämrad psykisk hälsa främst bland flickor I enkäten finns flera frågor som gemensamt avser att mäta hur eleverna mår. En av dessa indikatorer är frågan om hur ofta elever upplever sig vara ledsna och deppiga utan att veta varför. Även om utvecklingen varit relativt stabil från det första mättillfället 24 fram till mätningen 216 kan en kontinuerlig ökning i psykisk ohälsa skönjas från 21 fram till årets mätning enligt denna indikator. Denna förändring gäller främst bland flickor. År 21 uppger 31 procent av flickorna i årskurs 9 att de ofta är ledsna och deppiga utan att veta varför, motsvarande andel år 216 är 38 procent. Även pojkarna uppger att de mår dåligt i aningen större utsträckning idag jämfört med 24 (i årskurs 9 svarar till exempel 11 % att de är ledsna och deppiga utan att veta varför år 24 vilket år 216 uppgått till 15 %). Det mest framträdande beträffande psykisk ohälsa är de stora skillnader som råder mellan flickors och pojkars upplevda mående. Könsskillnaderna beträffande psykisk ohälsa är till skillnad från övriga områden som presenteras betydligt
11 (177) tydligare än åldersskillnaderna. Dessa mönster kan skönjas även sett till indikatorer på psykosomatiska besvär i Stockholmsenkäten. Att unga mår allt sämre stämmer väl överens med resultat från liknande nationella undersökningar utförda av Folkhälsomyndigheten. Andelen 15-åriga flickor som rapporterar sömnbesvär mer än en gång i veckan under det senaste halvåret har till exempel ökat från 18 till 24 procent under 2-talet. Samma ökning av psykisk ohälsa syns däremot inte i de övriga nordiska länderna (WHO). Bakgrund och syfte Stockholmsenkäten genomförs av socialförvaltningen vartannat år och är en enkätundersökning som besvaras av ungdomar i årskurs nio och år två på gymnasiet i Stockholms stad. Den har i olika former genomförts sedan 197-talet och förvaltningen har idag tillgång till tidsserier sedan 1998. Samtliga kommunala skolor deltar. Fristående skolor deltar frivilligt och i stor omfattning. Enkäten distribueras också i flera av Stockholm stads kranskommuner. Stockholmsenkäten uppfyller flera syften. Ett är att följa utvecklingen över tid när det gäller ungdomars normbrytande beteende. Resultaten av undersökningen fungerar som ett kartläggningsinstrument och ingår genom ett antal frågor, nyckeltal och indikatorer i stadens uppföljningsrutiner. Det datamaterial som produceras vid varje datainsamling fungerar också som underlag för praktiknära forskning och kunskapsutveckling på de områden som enkäten behandlar. Det ursprungliga och kanske viktigaste syftet med Stockholmsenkäten är att resultaten ska utgöra underlag för planering och beslut om preventiva insatser, såväl på stadsövergripande- som på stadsdelsförvaltningsnivå i Stockholms stad. År 216 har Markör Marknad och Kommunikation AB genomfört datainsamlingen. I linje med tidigare år har själva mätningen gjorts under vårterminen (vecka 1-11). Enkäten besvaras av eleverna i klassrummet under lektionstid och överlämnas i förslutet kuvert till klassläraren. Datainsamlingen utförs vid ett tillfälle och något uppsamlingstillfälle för frånvarande elever görs inte. Medverkande elever i Stockholms stad uppgick till 1 71 i mätningen år 216, vilket ger svarsfrekvensen 78 procent som är en glädjande ökning jämfört med föregående mätning (76 % år 214).
12 (177) Vid varje datainsamling sprids först ett urval av de stadsövergripande resultaten till olika målgrupper i staden. Därefter presenteras resultat på stadsdelsområdesnivå och på skolnivå. I föreliggande rapport presenteras 216 års resultat, förändringar över tid, samt skillnader mellan stadsdelsområden deskriptivt. Innan det är dags för nästa datainsamling brukar också ett par fördjupningsstudier på särskilt prioriterade områden ha publicerats. Undersökningen utförs och finansieras huvudsakligen av socialförvaltningen men sker i samverkan med, samt med delfinansiering av, utbildningsförvaltningen. I styrgruppen för Stockholmenkäten finns representanter från såväl socialförvaltningen som från utbildningsförvaltningen. Stockholmsenkäten till nytta för många Socialförvaltningen arbetar bland annat med att samordna, utveckla och stärka det drog- och brottsförebyggande arbetet i stadsdels- och fackförvaltningar. Ett av uppdragen hos Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor är arbetet med Stockholmsenkäten. Nedan finns en bild över några av de målgrupper och insatser som använder resultat eller data från undersökningen.
13 (177) Först presenteras ett urval resultat på stadsövergripande nivå samt på stadsdelsområdesnivå vid Stockholms stads hemsida. Sedan sker utskick till skolorna. Varje skola med tillräckligt många svarande elever och tillräckligt hög svarsfrekvens får en egen skolrapport 2, där skolans resultat kan jämföras med stadsövergripande resultat. Av sekretesskäl redovisas inte resultat som kan möjliggöra identifiering av enskilda elevers svar, det vill säga procentandelar som motsvarar 1-6 personer. I sådana fall utelämnas resultatet för den skolan. Skolrapporterna används till exempel genom att resultaten analyseras och presenteras av elevhälsopersonal vilka också tar hänsyn till data från exempelvis brukarundersökningar och elevhälsosamtal. Ibland sker dessa analyser i samråd med exempelvis stadsdelsförvaltningens preventionssamordnare. I vissa skolor presenteras även resultaten vid föräldramöten. Slutligen sammanställs Stockholmsenkätens årsrapport med tillhörande fördjupningar. Stadsdelsförvaltningarna presenterar ofta resultat för sina respektive nämnder medan socialförvaltningen gör motsvarande för socialnämnden. Såväl stadsövergripande resultat som resultat på stadsdelsområdesnivå används i stadens integrerade ledningssystem (ILS) i syfte att följa upp uppsatta mål. Metod och material Datainsamling År 216 besvarade 1 71 elever i Stockholms stad enkäten. Undersökningen har i sin nuvarande form genomförts vartannat år med start år 2, vissa frågor finns med så tidigt som från 1998. Enkäten genomförs också i flera andra kommuner i Stockholms län. Genomförande Den praktiska datainsamlingen upphandlas enligt LOU. År 216 utfördes datainsamlingen av Markör Marknad och Kommunikation AB. Liksom vid tidigare tillfällen genomfördes datainsamlingen under våren. Enkätformulären lämnades i skolorna och besvarades anonymt av eleverna under lektionstid. De ifyllda enkäterna lämnades i förslutna kuvert till klasslärarna. Enkäterna hämtades därefter på varje skola för dataregistrering/scanning. 2 Baseras på de elever som går i den aktuella skolan oavsett var de bor (skolkommun).
14 (177) Svarsfrekvens och bortfall I stadens skolor finns ett relativt stort antal elever som har en annan hemkommun än Stockholms stad. När resultaten från enkäten presenteras är basen vanligtvis hemkommun, det vill säga de elever som bor i Stockholms stad. Totalt lämnades 16 558 enkäter ut till skolorna varav 12 943 godkända inkom. Svarsfrekvensen vid 216 års mätning uppgick således till 78 procent. Svarsfrekvensen är dock beräknad på de elever som svarat på enkäten i någon av Stockholms stads skolor det vill säga skolkommun. I jämförelser med tidigare datainsamlingar har svarsfrekvensen ökat några procentenheter (76 % 214). Vidare i denna rapport baseras resultatet på elever som bor i Stockholms stad. Nedan visas en tabell över antal svarande elever och som också uppgett Stockholms stad som hemkommun. Mellan år 1998-21 exkluderades de elever som inte uppgav könstillhörighet. Detta förändrades 212 då även elever som inte uppgav könstillhörighet inkluderas vilket är anledning till att totalen är högre än de sammanlagda antalen i de fyra grupperna. Tabell 1. Antal svarande elever boende i Stockholms stad fördelat på år, årskurs och kön. År 1998-216. 1998 2 22 24 26 28 21 212 214 216 Totalt 4411 81 8375 8773 992 1716 1121 137 8997 171 Pojkar årskurs 9 2211 2221 2382 2641 2699 2937 314 2693 234 269 Flickor årskurs 9 22 2283 2283 2452 2755 291 2729 2753 2216 2688 Pojkar gymn. År 2 * 1724 1796 1844 2233 2368 266 2343 1973 226 Flickor gymn. År 2 * 1733 1914 1836 2233 251 287 2311 2182 2177 * 1998 ingick inte gymnasiets år 2 i undersökningen. År 216 deltog elever från 197 skolor inom Stockholms stad. Kommunala skolor är ålagda att ingå i undersökningen vilket inte gäller för friskolor. Ökningen av medverkande skolor kan bero på att fler friskolor deltog i årets mätning (43 % år 214 jämfört med 63 % i årets mätning). Den vanligaste anledningen till att fristående skolor inte deltog i undersökningen var att dessa skolor inte gick att nå inför datainsamlingen. Den utförande aktören (Markör) gjorde flertalet kontaktförsök både via e-post och per telefon under flera veckors tid. Vissa fristående verksamheter uppgav att de inte ville
15 (177) delta i undersökningen (i huvudsak särskolor). De få fall av kommunala verksamheter som inte deltog utgörs av särskolor/- gymnasier. Ytterligare diskussion om bortfallet återfinns nedan i avsnittet Tolkningsstöd för Stockholmsenkäten. Enkätens innehåll År 216 bestod frågeformuläret av cirka 35 frågor/delfrågor. Utöver bakgrundsbeskrivningar (ålder, kön 3, boendesituation, boendetid i Sverige, föräldrars utbildning och arbete, m.m.) så finns flera temaområden i enkäten: tobak, alkohol, sniffning, narkotika, doping, hjälpinsatser (pga. alkohol och droger), skola, fritid, brott, förhållande till andra människor, hälsa och bostadsområde. Tolkningsstöd för Stockholmsenkäten Utifrån Stockholmenkäten presenteras en stor mängd statistik. För att bättre förstå hur olika typer av statistik kan tolkas och vilka utmaningar som finns presenteras här ett tolkningsstöd. Generella påpekanden vid självdeklarationsundersökningar Enkät som datainsamlingsmetod när det gäller ungdomars normbrytande beteenden har vissa generella problem. För det första kan elever som fyller i enkäten överdriva sina svar. Dessa oseriösa svar kan bestå av elever som svarat högsta möjliga frekvens på alkohol och drogkonsumtion. Samtidigt finns en tanke om att på det sätt som enkäterna fylls i, under tystnad i klassrummet, ska bidra till att minska överdrifter. För närmare beskrivning av hur dessa oseriösa svar har gallrats hänvisas till Stockholmsenkäten 216 Teknisk rapport. För det andra finns ett motsatt problem i form av underrapportering. Om frågor uppfattas som känsliga finns risk för att elever undanhåller svar. Detta problem kan antas vara särskilt omfattande vid frågor som har socialt önskvärda svar, som exempel vid kriminalitet. Även psykosomatisk hälsa och mobbing kan vara känsliga områden. 3 I Stockholmsenkäten går det att välja mellan de två könstillhörigheterna pojke eller flicka.
16 (177) Det tredje generella problemet är olika typer av bortfall. I undersökningen finns två typer av bortfall, externt samt internt bortfall. Externt bortfall är skolor, klasser och elever som av olika skäl inte besvarat enkäten. Stockholmsenkäten använder sig inte av något uppsamlingstillfälle. Orsakerna till att elever inte deltar kan vara flera och elever som inte närvarar vid mättillfället brukar ha en högre förekomst av avvikande beteende. Med internt bortfall menas bortfall i enskilda frågor i frågeformuläret, det vill säga elever som inte besvarat en eller flera frågor i enkäten. I genomsnitt är det interna bortfallet 3,4 procent. Ingen av frågorna har ett bortfall över 1 procent. För mer information se gärna Teknisk rapport. Det finns därmed risk för viss felmarginal i Stockholmsenkäten, i synnerhet vad gäller nivåskattning. Samtidigt tycks problemen med överdrifter, underdrifter och bortfall vara oförändrade över tid. Det innebär att problemen är konstanta vilket betyder att jämförelser över tid endast påverkas marginellt. Specifika aspekter med Stockholmsenkäten Tre olika mått I Stockholmsenkäten redovisas tre typer av mått. Procent anger andel elever som uppgivit ett visst svar (exempel: 84 procent av eleverna i årskurs 9 använder inte tobak). Medelålder används för att beskriva debut för tobaksanvändning, berusning, narkotika och brott (exempel: narkotikadebuten för elever i årskurs 9 sker i genomsnitt vid 14 års ålder). Vid jämförelse över tid indikerar en lägre siffra att beteendet går nedåt i åldern medan en högre siffra indikerar att beteendet går uppåt i åldern. Index används för att sammanfatta flera frågor till ett mått (exempel: måttet svag uppmärksamhet från föräldrarna utgörs av frågorna: De ger mig beröm när jag gör något bra; De brukar uppmuntra och stötta mig; De märker när jag gör något bra). Index i Stockholmsenkäten kan variera mellan 1-1 där 1 ibland betyder bästa möjliga värde och ibland sämsta möjliga värde, något som anges i resultatredovisningen. Selekterade frågor Generellt används svaren från alla elever. Vissa frågor baseras emellertid enbart på en del av eleverna, så kallade selekterade frågor (exempel: andel som köper folköl själv i affär beräknas utifrån de som dricker och är yngre än 18 år). Viktigt i dessa fall är att baserna, utifrån vilken procenten räknas ut, påverkas och då även procenten. Vid selekterade frågor nämns detta i resultatredovisningen.
17 (177) Jämförelser över tid Stockholmenkäten har som tidigare nämnts utförts på ett liknande sätt sedan 1998, även om vissa enstaka frågor förändrats och tillkommit. När jämförelser görs över tid är det viktigt att poängtera att det är nya elever som tillfrågas varje mätomgång. Det går att uttala sig om hur ungdomspopulationen (grundskolans årskurs 9 och gymnasiets år 2) beter sig över tid, men inte om hur förändringen för specifika individer ser ut. Det senare hade varit möjligt om samma grupp ungdomar följts upp över tid, vilket Stockholmsenkäten inte gör. Något som kan vara viktigt att tänka på när det gäller utveckling över tid för debutåldrar är att det även här finns skillnader mellan grundskolans årskurs 9 och gymnasiets år 2. Vid jämförelse över tid är det viktigt att titta på antingen grundskolans årskurs 9 eller gymnasiets år 2 i och med att medelåldern skiljer sig något mellan årskurserna. Skillnader mellan tolkning av data på stadsdelsområdesrespektive stadsdelsnivå På stadsövergripande nivå innefattar Stockholmsenkäten ett stort antal svarande (cirka 1 elever i grundskolans årskurs 9 och i gymnasiets år 2, boende i Stockholms stad). Det medför att även mindre vanliga företeelser kan undersökas på ett stabilt sätt. När hela staden inkluderas är det även möjligt att undersöka utvecklingen över tid. Storleken på populationen gör att enstaka personer inte riskerar att få alltför stort genomslag på resultatet. Vid jämförelse på stadsdelsområdesnivå är antalet svarande självklart lägre. Lägst hade Älvsjö med 149 svarande (årskurs 9) och högst hade Bromma med 624 svarande (årskurs 9). Eftersom resultaten från Stockholmsenkäten delas upp på fyra grupper (grundskola/gymnasiet respektive pojkar/flickor) blir undergrupperna bitvis små till antalet. När man jämför resultaten på stadsdelsområdesnivå över tid kan det därför hoppa mycket från ett år till ett annat just på grund av att det inte är så många elever i varje grupp som svarat. Tolkningar baserade på små grupper ska därför göras med stor försiktighet. Utvecklingen över tid (på stadsdelsområdesnivå) påverkas av att det är olika elever som vid varje tillfälle besvarar undersökningen. Siffrorna får god tillförlitlighet om de jämförs mellan stadsdelsområden för samma år (eller mellan stadsdelsområdet och staden i stort) samt att man över tid istället tittar på hela Stockholms stad. En annan fråga som med god tillförlitlighet kan undersökas på stadsdelsnivå är skillnader
18 (177) mellan pojkar och flickor eller mellan grundskolans årskurs 9 och gymnasiet år 2. Resultat I resultatdelen redogörs för 216 års undersökning samt tidsserier med resultat från tidigare mätningar. Resultaten som presenteras nedan är uppdelade i 11 teman. Dessa teman utgår från de nyckeltal som varit centrala i tidigare års undersökningar: tobak, alkohol, narkotika, skola, mobbning, spelande, brott, förhållande till andra människor, psykisk hälsa, trygghet samt debutålder. Varje tema inleds med en kort beskrivning och sammanfattning. Därefter beskrivs utvecklingen för hela staden. Sedan görs en jämförelse mellan stadsdelsområdena på resultatet för 216. Avslutningsvis presenteras en tabellsamling över resultat för staden samt stadsdelsområdena utifrån 216 och tidigare års mätningar. Tobak Det är allmänt vedertaget att tobaksbruket har en negativ inverkan på både individ- och samhällsnivå. I detta kapitel redovisas utvecklingen över tid och skillnaden mellan Stockholms stadsdelsområden på utvalda variabler: andelen som röker dagligen eller ibland, andelen som snusar dagligen eller ibland samt anskaffningssätt (köp av tobak i butik) samt andelen som inte använder tobak. Sett till hela tidsperioden tycks ungdomars tobaksbruk (rökning och snusning) minska i samtliga grupper. Tydligast är detta fram till 26, därefter sker åter en ökning liknande 1998 års nivåer. Sedan 21 och fram till 216 års undersökning är den stadsövergripande trenden nedåtgående i samtliga grupper där mätperiodens lägsta nivåer återfinns i årets mätning. Stadsövergripande resultat Nedan presenteras ett urval resultat på stadsövergripande nivå över tid samt uppdelade på kön och årskurs.
19 (177) Diagram 1. Andel som röker dagligen eller ibland. Uppdelad på kön och årskurs. 1998-216. % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1998 2 22 24 26 28 21 212 214 216 Åk 9 grsk. Pojkar Åk 9 grsk. Flickor År 2 gymn. Pojkar År 2 gymn. Flickor Andelen som röker dagligen eller ibland minskar från mätningens start år 1998 fram till 26. Mellan 26 och 21 sker en svagare ökning, efter 21 minskar dock andelarna igen. Denna minskning sker tydligast bland elever i årskurs 9 men liknande tendens syns även hos gymnasieelever. År 216 uppger 8 procent bland pojkarna samt 14 procent bland flickorna i årskurs 9 att de röker dagligen eller ibland. Motsvarande siffror för gymnasieeleverna är 22 procent för pojkar samt 25 procent för flickor.
2 (177) Diagram 2. Andel som köper cigaretter själv i butik (bland de som röker dagligen eller ibland och är yngre än 18 år). Uppdelad på kön och årskurs. 26-216. % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 26 28 21 212 214 216 Åk 9 grsk. Pojkar Åk 9 grsk. Flickor År 2 gymn. Pojkar År 2 gymn. Flickor Andelen elever som inhandlar cigaretter själv i butik 4 har minskat i samtliga kategorier från år 26 till 21. Mellan åren 21 och 214 är resultaten relativt stabila utan större förändringar. Andelen som köper cigaretter själv är genomgående högre bland gymnasieelever än elever i årskurs 9. I årets resultat är det 36 procent av pojkarna och 48 procent av flickorna i grundskolan som uppger att de har köpt cigaretter själv i butik. För gymnasieelever är motsvarande 59 procent samt 52 procent för pojkar respektive flickor. 4 I frågan ingår elever som röker dagligen eller ibland samt har uppgivit att de är yngre än 18 år.
21 (177) Diagram 3. Andel som snusar dagligen eller ibland. Uppdelad på kön och årskurs. 1998-216. % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1998 2 22 24 26 28 21 212 214 216 Åk 9 grsk. Pojkar Åk 9 grsk. Flickor År 2 gymn. Pojkar År 2 gymn. Flickor I frågan om eleverna snusar dagligen eller ibland går det att urskilja att pojkar, oavsett årskurs, snusar i högre utsträckning än flickor under hela mätperioden. Samtidigt snusar gymnasieflickor något mer än flickor i grundskolan. Mellan åren 2 och 22 sker en ökning bland pojkarna i båda årskurserna, vilken sedan vänder och generellt minskar fram till 216. Skillnaden som syns mellan flickorna är den ökning som skedde mellan åren 2 till 26 där ökningen var något högre för gymnasieflickorna jämfört med flickor från grundskolan. Efter 26 sjunker andelarna och vid 21 fram till 216 är nivån stabilt låg för flickorna i båda årskurserna. Andelen flickor som snusar är lika låg i mätningens början som vid årets mätning. I årets mätning var det 6 procent som svarade att de snusar dagligen eller ibland bland pojkarna i årskurs 9, detta jämfört med 1 procent av flickorna. Bland gymnasieeleverna svarade pojkarna 19 procent och flickorna 2 procent.
22 (177) Diagram 4. Andel som köper snus själv i butik (bland de som snusar dagligen eller ibland och är yngre än18 år). Uppdelad på kön och årskurs. 26-216. % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 26 28 21 212 214 216 Åk 9 grsk. Pojkar Åk 9 grsk. Flickor År 2 gymn. Pojkar År 2 gymn. Flickor Förutom flickor i årskurs 9 svarar resterande tre grupper en mindre andel vid årets mätning än vid 26 på frågan om de köper snus själva i butik 5. Samtliga grupper hade även lägre nivåer år 212 än vid 26. Det är vid år 212 som förändring sker, flickor i årskurs 9 uppger högre andelar, jämfört med resterande elever där andelarna istället sjunker. År 216 svarar pojkar och flickor i nionde klass 44 respektive 56 procent. Motsvarande siffror för gymnasiets pojkar respektive flickor är 6 samt 3 procent. 5 I frågan ingår elever som snusar dagligen eller ibland samt har uppgivit att de är yngre än 18 år.
23 (177) Diagram 5. Andel som inte använder tobak (cigaretter eller snus) av samtliga. Uppdelad på kön och årskurs. 22-216. % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 22 24 26 28 21 212 214 216 Åk 9 grsk. Pojkar Åk 9 grsk. Flickor År 2 gymn. Pojkar År 2 gymn. Flickor Under mätperioden för frågan om elever som inte använder tobak (cigaretter och snus) går det att utläsa en högre andel som helt väljer bort tobak. Denna trend gäller för både pojkar och flickor samt i de båda årskurserna. Vid 216 års mättillfälle svarade 89 procent av pojkarna och 86 procent av flickorna i årskurs 9 att de inte använder tobak. Bland gymnasiets pojkar samt flickor uppgav 69 respektive 74 ingen tobaksanvändning.
24 (177) Resultat på stadsdelsområdesnivå Nedan redovisas samma frågor som ovan uppdelade på stadsdelsområde samt kön och årskurs för 216. Diagram 6. Andel som röker dagligen eller ibland. Årskurs 9 uppdelad på kön och stadsdelsområde. 216. 1 Pojkar åk 9 Flickor åk 9 8 6 % 4 2 8 14 8 14 5 6 7 1 9 15 6 12 7 15 22 17 2 1 5 15 16 17 9 11 9 5 8 16 6 7 Diagram 7. Andel som köper cigaretter själv i butik (bland de som röker dagligen eller ibland och är yngre än 18 år). Årskurs 9 uppdelad på kön och stadsdelsområde. 216. 1 Pojkar åk 9 Flickor åk 9 8 6 % 4 2 37 48 36 27 27 55 22 5 37 3 6 39 57 6 56 48 43 53 21 41 18 73 36 52 56 5 47 59 13 4
25 (177) Diagram 8. Andel som snusar dagligen eller ibland. Årskurs 9 uppdelad på kön och stadsdelsområde. 216. 1 Pojkar åk 9 Flickor åk 9 8 6 % 4 2 6 9 3 5 3 8 4 2 6 6 1 3 8 1 5 2 7 7 1 4 Diagram 9. Andel som köper snus själv i butik (bland de som snusar dagligen eller ibland och är yngre än 18 år). Årskurs 9 uppdelad på kön och stadsdelsområde. 216. Pojkar åk 9 Flickor åk 9 1 8 1 1 1 6 73 67 % 4 2 56 44 43 56 38 44 4 29 33 5 5 53 25 13
26 (177) Diagram 1. Andel som inte använder tobak (cigaretter eller snus) av samtliga. Årskurs 9 uppdelad på kön och stadsdelsområde. 216. 1 Pojkar åk 9 Flickor åk 9 8 89 86 88 85 94 91 92 9 88 85 92 93 88 85 88 81 78 8 93 84 86 89 9 9 86 83 82 84 92 93 % 6 4 2 Diagram 11. Andel som röker dagligen eller ibland. År 2 på gymnasiet uppdelad på kön och stadsdelsområde. 216. 1 8 Pojkar år 2 gymn Flickor år 2 gymn 6 % 4 2 25 22 21 3 25 18 2 16 3 29 3 23 33 28 23 41 33 26 22 21 17 28 13 22 28 25 3 22 18 18
27 (177) Diagram 12. Andel som köper cigaretter själv i butik (bland de som röker dagligen eller ibland och är yngre än 18 år). År 2 på gymnasiet uppdelad på kön och stadsdelsområde. 216. 1 1 Pojkar år 2 gymn Flickor år 2 gymn 8 6 % 4 2 59 52 5 75 67 52 46 58 4 77 58 67 67 68 55 45 6 53 42 5 59 4 56 54 5 63 83 35 38 Diagram 13. Andel som snusar dagligen eller ibland. År 2 på gymnasiet uppdelad på kön och stadsdelsområde. 216. 1 8 Pojkar år 2 gymn Flickor år 2 gymn 6 % 4 2 26 26 19 2 21 21 21 18 2 21 2 2 3 13 2 12 1 2 2 4 5 2 2 11 2 3 3 14 1
28 (177) Diagram 14. Andel som köper snus själv i butik (bland de som snusar dagligen eller ibland och är yngre än 18 år). År 2 på gymnasiet uppdelad på kön och stadsdelsområde. 216. 1 1 Pojkar år 2 gymn Flickor år 2 gymn 1 8 6 % 4 2 6 3 36 67 6 55 59 5 77 64 67 68 17 39 57 29 67 73 75 33 Diagram 15. Andel som inte använder tobak (cigaretter eller snus) av samtliga. År 2 på gymnasiet uppdelad på kön och stadsdelsområde. 216. 1 8 6 % 4 74 69 65 94 84 77 73 75 Pojkar år 2 gymn 7 7 7 65 67 62 68 Flickor år 2 gymn 59 66 63 69 79 74 71 8 78 75 66 66 69 82 75 2
29 (177) Resultat över tid uppdelat på stadsdelsområdesnivå Nedan redovisas samma frågor som ovan men i tabellform. Flera frågor finns med sedan 1998 men samtliga frågor redovisas över den tid som frågan funnits med i undersökningen. Vid samtliga frågor presenteras resultatet först från årskurs 9 och sedan från år 2 på gymnasiet uppdelat på stadsdelsområde och kön. Tabell 2. Andel som röker dagligen eller ibland. Årskurs 9 uppdelad på stadsdelsområde och kön. 1998-216. 1998 2 22 24 26 28 21 212 214 216 Stockholm Pojke 28 25 23 15 14 19 21 15 12 8 Flicka 36 33 31 26 25 28 26 2 17 14 Rinkeby-Kista Pojke 3 17 18 2 27 16 9 8 Flicka 28 23 25 17 27 12 12 14 Spånga-Tensta Pojke 24 15 16 17 14 7 8 5 Flicka 19 15 17 23 21 12 12 6 Hässelby-Vällingby Pojke 23 14 15 17 15 11 9 7 Flicka 37 32 26 29 3 22 13 1 Bromma Pojke 22 17 15 21 23 17 14 9 Flicka 3 22 25 3 27 22 17 15 Kungsholmen Pojke 34 15 14 24 24 19 13 6 Flicka 43 38 17 33 24 33 22 12 Norrmalm Pojke 23 14 14 24 18 15 13 7 Flicka 24 22 29 33 35 16 16 15 Östermalm Pojke 3 21 19 19 29 26 17 17 Flicka 37 34 37 37 26 21 15 22 Södermalm Pojke 2 11 15 17 24 18 15 1 Flicka 33 28 29 32 3 3 25 2 Enskede-Årsta-Vantör Pojke 22 15 15 2 18 15 11 5 Flicka 31 27 21 3 25 17 18 15 Skarpnäck Pojke 18 19 6 22 21 17 13 9 Flicka 36 27 25 27 16 21 18 11 Farsta Pojke 21 13 1 19 22 18 5 9 Flicka 3 27 24 25 22 17 14 16 Älvsjö Pojke 17 9 12 15 18 11 14 5 Flicka 26 22 23 27 21 16 21 18 Hägersten-Liljeholmen Pojke 26 11 15 2 26 16 15 8 Flicka 31 28 23 29 35 24 27 16 Skärholmen Pojke 22 12 1 18 14 15 9 6 Flicka 24 16 16 2 16 14 12 7
3 (177) Tabell 3. Andel som köper cigaretter själv i butik (bland de som röker dagligen eller ibland och är yngre än 18 år). Årskurs 9 uppdelad på stadsdelsområde och kön. 26-216. 26 28 21 212 214 216 Stockholm Pojke 7 64 51 49 5 37 Flicka 71 57 49 49 48 48 Rinkeby-Kista Pojke 67 56 39 44 38 27 Flicka 55 48 42 46 43 36 Spånga-Tensta Pojke 77 63 66 36 55 27 Flicka 74 51 48 42 65 55 Hässelby-Vällingby Pojke 69 56 61 46 59 22 Flicka 63 48 59 58 6 5 Bromma Pojke 73 72 64 59 4 37 Flicka 79 65 61 5 54 3 Kungsholmen Pojke 67 79 7 53 56 6 Flicka 62 68 36 65 44 39 Norrmalm Pojke 8 84 41 46 46 57 Flicka 71 73 47 74 5 6 Östermalm Pojke 77 75 63 67 67 48 Flicka 86 72 77 76 53 56 Södermalm Pojke 77 76 51 44 5 43 Flicka 83 62 51 46 42 53 Enskede-Årsta-Vantör Pojke 63 73 55 55 4 21 Flicka 68 54 4 51 45 41 Skarpnäck Pojke 56 56 52 44 8 18 Flicka 73 65 54 36 22 73 Farsta Pojke 8 52 39 35 33 36 Flicka 69 53 39 38 5 52 Älvsjö Pojke 72 46 57 5 36 5 Flicka 71 37 28 41 63 56 Hägersten-Liljeholmen Pojke 53 44 36 41 46 47 Flicka 7 5 43 38 45 59 Skärholmen Pojke 71 59 27 56 7 13 Flicka 48 39 46 47 43 4
31 (177) Tabell 4. Andel som snusar dagligen eller ibland. Årskurs 9 uppdelad på stadsdelsområde och kön. 1998-216. 1998 2 22 24 26 28 21 212 214 216 Stockholm Pojke 15 19 22 19 15 16 14 9 7 6 Flicka 2 1 3 4 4 2 2 1 1 1 Rinkeby-Kista Pojke 21 14 11 14 18 12 6 9 Flicka 1 2 2 4 3 2 3 3 Spånga-Tensta Pojke 16 19 18 11 12 4 5 5 Flicka 3 3 3 1 2 1 2 Hässelby-Vällingby Pojke 24 21 18 12 14 9 6 3 Flicka 2 6 5 3 1 3 Bromma Pojke 28 27 2 21 14 14 5 8 Flicka 3 4 3 2 1 2 Kungsholmen Pojke 24 16 9 18 18 11 6 4 Flicka 5 3 4 4 1 Norrmalm Pojke 2 16 9 17 13 7 1 2 Flicka 5 3 3 2 1 Östermalm Pojke 24 25 24 15 14 1 8 6 Flicka 3 3 3 2 1 3 Södermalm Pojke 22 16 14 16 13 7 9 6 Flicka 1 3 3 3 2 1 1 1 Enskede-Årsta-Vantör Pojke 21 21 14 15 15 7 5 3 Flicka 2 3 3 1 3 Skarpnäck Pojke 22 2 5 15 17 11 7 8 Flicka 1 4 6 3 2 1 1 Farsta Pojke 2 12 9 22 11 9 4 5 Flicka 3 6 7 3 1 1 2 Älvsjö Pojke 22 13 19 1 12 7 8 7 Flicka 3 2 2 3 2 1 Hägersten-Liljeholmen Pojke 17 19 17 15 23 5 7 7 Flicka 3 3 4 3 1 2 1 Skärholmen Pojke 22 13 8 16 8 9 5 4 Flicka 2 2 3 1 1 1
32 (177) Tabell 5. Andel som köper snus själv i butik eller kiosk (bland de som snusar dagligen eller ibland och är yngre än 18 år). Årskurs 9 uppdelad på stadsdelsområde och kön. 26-216. 26 28 21 212 214 216 Stockholm Pojke 66 66 54 53 47 44 Flicka 53 38 32 28 46 56 Rinkeby-Kista Pojke 5 43 47 44 17 43 Flicka 5 17 5 33 1 Spånga-Tensta Pojke 57 74 58 43 14 73 Flicka 43 5 33 Hässelby-Vällingby Pojke 63 62 73 57 77 56 Flicka 53 43 67 57 Bromma Pojke 81 79 69 63 43 38 Flicka 38 5 75 1 Kungsholmen Pojke 67 78 59 6 5 67 Flicka 33 25 Norrmalm Pojke 1 62 38 5 7 1 Flicka 1 67 1 Östermalm Pojke 75 86 63 64 33 44 Flicka 4 Södermalm Pojke 73 74 58 32 59 4 Flicka 78 22 33 1 Enskede-Årsta-Vantör Pojke 63 61 42 65 38 29 Flicka 36 1 29 Skarpnäck Pojke 17 52 52 55 5 33 Flicka 56 1 Farsta Pojke 69 61 6 25 25 5 Flicka 5 75 5 Älvsjö Pojke 7 5 45 67 29 13 Flicka 5 75 1 Hägersten-Liljeholmen Pojke 56 58 48 44 33 53 Flicka 57 5 33 Skärholmen Pojke 5 6 46 46 33 25 Flicka 75 5
33 (177) Tabell 6. Andel som inte använder tobak (cigaretter eller snus) av samtliga. Årskurs 9 uppdelad på stadsdelsområde och kön. 22-216 22 24 26 28 21 212 214 216 Stockholm Pojke 68 75 79 76 75 82 86 89 Flicka 69 73 75 71 74 8 83 86 Rinkeby-Kista Pojke 64 79 78 77 71 81 9 88 Flicka 72 77 75 82 72 86 88 85 Spånga-Tensta Pojke 72 74 77 77 82 91 9 91 Flicka 81 84 81 77 78 88 88 94 Hässelby-Vällingby Pojke 66 75 77 8 79 85 89 92 Flicka 62 67 73 71 71 77 87 9 Bromma Pojke 65 69 76 71 74 77 83 88 Flicka 69 77 73 69 73 77 82 85 Kungsholmen Pojke 63 82 81 7 73 78 87 92 Flicka 57 62 82 67 76 66 78 88 Norrmalm Pojke 68 76 83 7 77 85 81 93 Flicka 74 78 71 67 65 84 84 85 Östermalm Pojke 63 69 65 75 71 72 81 81 Flicka 62 65 63 62 73 79 84 78 Södermalm Pojke 72 78 78 76 73 81 82 88 Flicka 67 7 71 68 7 7 75 8 Enskede-Årsta-Vantör Pojke 67 73 8 77 76 84 88 93 Flicka 69 73 79 7 75 83 82 84 Skarpnäck Pojke 71 69 9 74 73 81 85 86 Flicka 63 71 74 73 83 79 82 89 Farsta Pojke 7 82 87 72 74 79 92 9 Flicka 7 72 75 75 78 83 86 83 Älvsjö Pojke 72 84 78 82 8 86 86 9 Flicka 73 78 76 73 79 84 8 82 Hägersten-Liljeholmen Pojke 7 75 79 75 69 83 8 86 Flicka 69 72 76 69 65 76 73 84 Skärholmen Pojke 68 79 88 77 85 83 89 92 Flicka 76 84 82 8 83 86 88 93
34 (177) Tabell 7. Andel som röker dagligen eller ibland. År 2 på gymnasiet uppdelad på stadsdelsområde och kön. 2-216. 2 22 24 26 28 21 212 214 216 Stockholm Pojke 37 35 27 25 29 3 29 25 22 Flicka 43 42 36 35 4 39 37 31 25 Rinkeby-Kista Pojke 32 37 25 29 27 27 22 22 Flicka 35 3 26 34 28 27 21 3 Spånga-Tensta Pojke 29 26 25 26 22 25 18 18 Flicka 44 25 22 27 37 25 19 16 Hässelby-Vällingby Pojke 3 19 23 23 27 2 19 2 Flicka 41 36 34 34 36 34 32 25 Bromma Pojke 39 29 31 32 28 25 26 3 Flicka 38 35 37 43 43 37 32 29 Kungsholmen Pojke 35 14 22 32 33 38 24 23 Flicka 55 5 44 46 49 46 47 3 Norrmalm Pojke 32 29 28 3 36 37 35 28 Flicka 47 41 5 5 45 39 41 33 Östermalm Pojke 39 36 31 35 29 38 33 23 Flicka 38 42 38 53 43 41 4 41 Södermalm Pojke 41 26 26 33 36 36 26 27 Flicka 46 44 37 46 44 47 44 33 Enskede-Årsta-Vantör Pojke 34 27 26 29 29 27 34 22 Flicka 4 33 34 36 39 39 3 21 Skarpnäck Pojke 36 25 22 24 37 27 14 17 Flicka 39 3 41 4 35 28 31 28 Farsta Pojke 33 27 21 29 26 27 19 13 Flicka 39 35 38 37 38 25 25 22 Älvsjö Pojke 33 32 2 21 24 18 2 28 Flicka 38 39 28 39 43 37 24 25 Hägersten-Liljeholmen Pojke 33 2 23 32 34 3 22 22 Flicka 46 47 39 38 36 4 36 3 Skärholmen Pojke 42 27 16 25 27 23 25 18 Flicka 42 27 21 35 29 31 21 18
35 (177) Tabell 8. Andel som köper cigaretter själv i butik (bland de som röker dagligen och är yngre än 18 år). År 2 på gymnasiet uppdelad på stadsdelsområde och kön. 26-216. 26 28 21 212 214 216 Stockholm Pojke 82 76 62 61 59 59 Flicka 75 66 54 54 54 52 Rinkeby-Kista Pojke 75 76 43 56 5 5 Flicka 61 81 57 55 64 1 Spånga-Tensta Pojke 75 83 67 67 46 67 Flicka 7 56 54 63 67 75 Hässelby-Vällingby Pojke 78 85 73 68 8 52 Flicka 73 47 61 66 48 46 Bromma Pojke 92 78 67 75 74 58 Flicka 61 73 63 49 52 4 Kungsholmen Pojke 86 8 68 62 64 77 Flicka 68 78 76 54 54 58 Norrmalm Pojke 72 89 63 57 62 67 Flicka 81 74 63 69 7 67 Östermalm Pojke 86 88 59 8 75 68 Flicka 82 73 64 76 57 55 Södermalm Pojke 82 61 67 51 69 45 Flicka 78 7 56 42 52 6 Enskede-Årsta-Vantör Pojke 77 83 48 44 46 53 Flicka 78 6 49 45 54 42 Skarpnäck Pojke 67 72 65 31 17 5 Flicka 76 6 5 53 61 59 Farsta Pojke 93 74 65 55 3 4 Flicka 79 7 29 31 17 56 Älvsjö Pojke 71 57 44 7 33 54 Flicka 8 57 28 63 53 5 Hägersten-Liljeholmen Pojke 91 69 59 69 54 63 Flicka 77 65 51 5 56 35 Skärholmen Pojke 1 69 64 8 71 83 Flicka 77 62 35 63 75 38
36 (177) Tabell 9. Andel som snusar dagligen eller ibland. År 2 på gymnasiet uppdelad på stadsdelsområde och kön. 2-216. 2 22 24 26 28 21 212 214 216 Stockholm Pojke 26 3 28 27 22 24 21 17 19 Flicka 2 4 6 8 6 3 2 2 2 Rinkeby-Kista Pojke 25 26 22 18 22 21 16 26 Flicka 2 2 3 5 4 2 2 3 Spånga-Tensta Pojke 35 23 27 25 25 19 15 13 Flicka 4 6 2 6 2 1 1 2 Hässelby-Vällingby Pojke 28 24 3 25 24 15 15 12 Flicka 3 7 1 6 4 1 2 1 Bromma Pojke 43 31 29 18 26 2 21 2 Flicka 5 8 8 5 3 4 2 Kungsholmen Pojke 33 13 29 27 27 29 23 21 Flicka 1 6 8 6 1 2 6 2 Norrmalm Pojke 28 28 19 2 26 12 23 26 Flicka 5 7 8 6 6 1 1 4 Östermalm Pojke 29 34 26 32 2 21 19 21 Flicka 5 11 8 6 2 2 6 Södermalm Pojke 21 24 29 23 28 25 14 21 Flicka 5 7 8 6 5 4 1 5 Enskede-Årsta-Vantör Pojke 27 32 27 24 2 19 17 18 Flicka 4 9 11 8 3 1 2 Skarpnäck Pojke 34 29 28 2 27 15 16 2 Flicka 4 4 11 9 3 5 2 Farsta Pojke 24 27 25 14 2 19 14 11 Flicka 6 4 9 9 4 2 1 2 Älvsjö Pojke 29 3 3 22 15 16 22 21 Flicka 8 5 4 3 2 2 2 3 Hägersten-Liljeholmen Pojke 31 27 27 2 24 19 8 2 Flicka 5 7 1 7 2 3 3 3 Skärholmen Pojke 31 36 17 16 19 17 13 14 Flicka 1 4 5 2 1 1 1
37 (177) Tabell 1. Andel som köper snus själv i butik eller kiosk (bland de som snusar dagligen eller ibland och är yngre än 18 år). År 2 på gymnasiet uppdelad på stadsdelsområde och kön. 26-216. 26 28 21 212 214 216 Stockholm Pojke 85 78 67 71 6 6 Flicka 54 52 44 4 31 3 Rinkeby-Kista Pojke 67 59 73 92 63 36 Flicka 38 33 5 67 Spånga-Tensta Pojke 91 84 71 69 57 6 Flicka 75 5 Hässelby-Vällingby Pojke 75 92 78 61 5 55 Flicka 73 29 33 1 Bromma Pojke 94 92 77 82 83 59 Flicka 86 75 5 43 5 Kungsholmen Pojke 9 81 55 88 78 77 Flicka 67 8 1 33 Norrmalm Pojke 92 86 75 71 83 64 Flicka 57 4 75 Östermalm Pojke 93 81 74 88 8 67 Flicka 63 57 33 5 Södermalm Pojke 78 61 61 75 53 68 Flicka 33 46 5 38 17 Enskede-Årsta-Vantör Pojke 93 81 58 53 42 39 Flicka 39 43 6 1 Skarpnäck Pojke 87 74 77 43 33 57 Flicka 46 6 1 Farsta Pojke 82 82 73 63 5 29 Flicka 5 71 6 1 1 Älvsjö Pojke 85 57 58 64 33 67 Flicka 1 33 Hägersten-Liljeholmen Pojke 86 74 54 79 5 73 Flicka 5 5 25 33 Skärholmen Pojke 91 67 5 67 5 75 Flicka 33 1
38 (177) Tabell 11. Andel som inte använder tobak (cigaretter eller snus) av samtliga. År 2 på gymnasiet uppdelad på stadsdelsområde och kön. 22-216. 22 24 26 28 21 212 214 216 Stockholm Pojke 54 6 63 64 61 64 68 69 Flicka 57 62 63 59 6 63 68 74 Rinkeby-Kista Pojke 59 51 66 66 63 62 71 65 Flicka 65 7 73 65 72 72 79 94 Spånga-Tensta Pojke 56 65 64 67 65 73 74 77 Flicka 55 71 77 72 63 75 82 84 Hässelby-Vällingby Pojke 59 69 61 66 63 72 73 73 Flicka 58 64 62 64 63 66 66 75 Bromma Pojke 46 59 59 63 61 7 64 65 Flicka 6 61 63 56 56 63 68 7 Kungsholmen Pojke 55 81 61 6 57 52 66 7 Flicka 41 48 55 54 51 54 51 7 Norrmalm Pojke 6 61 65 64 55 61 58 62 Flicka 52 57 49 5 53 61 58 67 Östermalm Pojke 52 53 57 54 63 57 65 68 Flicka 62 57 61 46 56 58 6 59 Södermalm Pojke 53 63 59 59 55 55 68 63 Flicka 53 53 61 53 55 52 57 66 Enskede-Årsta-Vantör Pojke 57 56 63 62 63 66 6 69 Flicka 59 66 63 62 6 61 7 79 Skarpnäck Pojke 48 61 63 66 56 64 77 74 Flicka 61 7 56 57 64 71 69 71 Farsta Pojke 6 6 66 72 65 67 77 8 Flicka 6 64 6 61 61 75 75 78 Älvsjö Pojke 54 54 66 66 69 74 7 66 Flicka 6 59 72 59 56 63 74 75 Hägersten-Liljeholmen Pojke 53 64 64 61 57 63 75 66 Flicka 52 5 59 6 64 6 63 69 Skärholmen Pojke 47 53 75 71 67 71 71 75 Flicka 58 72 77 64 7 68 79 82