Lågaffektivt bemötande i förskolan

Lågaffektivt bemötande i förskolan - om beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén & David Edfeldt Leg. psykologer

Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem - Vem? - Vi definierar beteendet som ett problem, när det är ett problem för oss - Det är det oftast när vi inte har rätt metod Denna definition innebär att vi kan undvika en del maktlöshet

Attributionsteori Vi kan förlägga orsaken till beteende olika Bernhard Weiner

Ansvarsprincipen Den som tar ansvar kan påverka Bernhard Weiner om attributionsteori

Men Om vi inte har rätt metod försöker vi ibland bli av med ansvaret tlll - Anhöriga - Politiker och ledning - Barnet med beteendet

Ansvarsprincipen Man kan lägga ansvar på barnet genom att tycka att hon är - Envis - Omotiverad - Kravavvisande - Trotsig - Olydig

Ansvarsprincipen Eller genom - Vädjande samtal - Straff och konsekvenser - Belöning

Teckenekonomi Biverkningar - Legitimerande effekter - Glädjeminskning - Inflation - Motsatspositioner - Upplevelse av straff - Beteendet vi vill öka minskar när belöningen fasas ut - Låg självkänsla

Synvändan Ross Greene pratar om en synvända - Greene säger att det handlar om huruvida vi anser att barnet gör det med flit eller gör sitt bästa

Synvändan McGregor beskrev i 1960 två grundläggande syn på människor som färgar våra metoder - X - Att människor är lata och måste motiveras, kontrolleras och övervakas - Y - Att människor är autonoma och gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar

Synvändan Vi vet kanske inte helt än vad synvändan är Men vi vet precis när den händer - Diagnos brukade leda till den Kanske handlar synvändan om flera faktorer vi kommer att ta upp Helt klart är dock att det handlar om attribution

Parkeringsvakten Attributionsteoretisk exempel Får man en parkeringsbot kan man ta två utgångspunkter - Jag ställde bilen fel. Det var dumt - Parkeringsvakten är en idiot - Tar man sista utgångspunkten ställer man bilen likadant dan efter - Och får en ny parkeringsbot - Och blir bekräftat: Parkeringsvakter är idioter - Vilket innebär att man inte lär sig någonting

Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Affektreglering Ingen kontroll Självkontroll Affektintensitet Affektutlösare Tid

Affektreglering Strategier - Att vägra - Att ljuga Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Advances in Child Development and Behavior 40#139-79 January 2011

Affektreglering Strategier - Att vägra - Att ljuga - Att rymma - Spottas eller slåss - Självskade - Glåpord Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Moral pop-out effect Ana Gantmans forskning visar att vi bearbetar moralisk information snabbare än annan information Det betyder att vi har en tendens att se andras beteende med moraliserande glasögon Det betyder att vi attribuerar fel

Moral pop-out effect Vi lägger gärna ett moraliskt filter över strategisk beteende Vilket betyder att vi oftare fördömer än förstår Kanske är synvändan att vi börjar undertrycka popouteffekten Då blir synvändan även beroende av stress

Barn som kan uppföra sig gör det Ross W. Greene

Annars kan man kanske inte leva upp till krav och förväntningar kring - Att förstå konsekvenser av eget handlande - Flexibilitet - Uthållighet - Impulskontroll - Sociala förmågor - Stresstålighet - Kommunikationsförmåga - Följsamhet

Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen

Affektsmitta Affekt smittar - vi känner av varandras känslor Det gör vi genom såkallade spegelcellsfunktioner Vi speglar varandras muskelspänningar

Affektsmitta Alla barn är födda med förmågan till affektsmitta Det är det första ledet i empatiutvecklingen Vissa barn har svårigheter med den fortsatta empatiutvecklingen Man utvecklar inte förmågan att särskilja egna och andras affekter lika bra som andra

Metod: Låg-affektiva strategier Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Lågaffektiv metod Dämpa känslouttrycken Undvik dominerande ögonkontakt Prata lugnt utan att höja rösten och utan käkspänningar Få barnet att tänka på annat - avleda

Lågaffektiv metod Respektera det personliga utrymmet - Varje gång barnet går två steg bort från dig ska du gå två steg baklänges - Gå baklänges vid kravsättning - Placera dig inte mitt emot

Lågaffektiv metod

Lågaffektiv metod Sätt dig när barnet blir oroligt Undvik att markera dig fysiskt Låtsas du är på väg hem från stan en mörk kväll! Undvik att smittas av barnets oro Se till att smitta med ditt lugn

Stress och affektreglering Kinner et al visade att vi har svårare att bromsa affektsmitta om vi är stressade

Stress och affektreglering Roelofs et al visade att vi fokuserar på hotfulla uttryck när vi är stressade

Stress och affektreglering Det betyder att stress gör att vi: - Fokuserar på barnets ilska - Bedömer ilskan som dåligt beteende istället för att förstå den - Smittas lättare av ilskan

Metod: Vid kaos Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Lågaffektiv metod - vid kaos Vänta - oftast räcker det Få ut andra barn så det blir utrymme och lugn Undvik beröring med spända muskler - Slappna av om barnet tar tag i dig

Lågaffektiv metod - vid kaos Och i nödsituationer, där du måste ta tag

Principer för fysiska interventioner Effektiva Ingen risk för skada Ingen smärta Okomplicerade rörelser Socialt acceptabla Måste skapa självkontroll, inte kontroll

Lågaffektiv metod - vid kaos Och i nödsituationer, där du måste ta tag - Följ barnets rörelse, håll inte fast, det ökar adrenalinet - Släpp aktivt efter några sekunder

Metod: Landa Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Lågaffektiv metod Lugn Vänta ut Återgå till vardagsaktiviteter Städa upp Avleda vidare

Metod: Vardag igen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen