Vårdrelaterade infektioner (VRI)

Vårdrelaterade infektioner (VRI) Mikael Stenhem Överläkare Vårdhygien Stockholms län

Målet med den här föreläsningen: Veta hur man skall agera för att inte själv ge upphov till VRI under kliniktjänstgöringar Orientering om VRI-förekomst och interventioner mot VRI

Vårdhygienisk enhet i enlighet med SoS rekommendation om vårdhygienisk kompetens Målet för verksamheten är att medverka till att de vårdrelaterade infektionerna blir så få som möjligt. Skall enligt SoS rekommendation arbeta med: Undervisning Rådgivning Epidemiologisk övervakning Övriga former av stöd till vårdgivaren

vardgivarguiden.se/vardhygien

Vad är en vårdrelaterad infektion (VRI)? Health care associated/acquired infection (HAI / HCAI)

SoS definition av VRI varje infektionstillstånd som drabbar patienter till följd av sjukvårdskontakt oavsett om det sjukdomsframkallande ämnet tillförts i samband med vården eller härrör från patienten själv oavsett om infektionstillståndet yppas under eller efter vården infektionstillstånd som personal ådragit sig till följd av arbetet

Hur vanligt är det att inneliggande pat. har en VRI?

Prevalensen VRI i svensk slutenvård: 8,3 % hade VRI Tio mättillfällen hösten -08 till hösten-13 >97 % av alla inneliggande patienter i Sverige ingår det allra vanligaste missödet patienter råkar ut för Källa: SKL s PPM-VRI

De vanligaste VRI-diagnoserna HT08 HT13 Diagnosgrupp Andel inneliggande pat. (%) UVI 2,0 % Pneumoni 1,4 % Hud- och mjukdelsinfektioner 1,3 % Septikemi + feber 1,1 % Gastroenterit 0,7 %

Prevalensen VRI (%) Vårdhygien Stockholms län Prevalensen VRI per slutenvårdsinrättning i Sverige HT 2013 25 20 15 Data Average 2SD limits 3SD limits 10 5 0 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 2000 Antal inneliggande patienter Source: Enter Source Here

Smittämnenas ursprung Exogen smitta från den andra människor (oftast), omkringivande miljön, instrument, etc. (t.ex. MRSA, VRE, ESBL, Norovirus, Cl. difficile) Endogen smitta egen koloniserande flora (t.ex. UVI orsakad av egna tarmbakterier, hud-mjukdelsinf. orsakad av egen hudflora, pneumoni orsakad av egen svalgflora)

Förekomst av VRI En minoritet VRI mikrobiologiskt rubricerade Exogen spridning mellan patienter (c:a 14 %) Utbrott (< 5 %) Resterande (> 80 %) kliniska diagnoser Sporadiskt uppträdande endogena infektioner

Smittvägar - kontaktsmitta Källa Direkt kontaktsmitta Kontakt med hud/slemhinna Droppsmitta Mottagare/ ny smittkälla Indirekt kontaktsmitta Händer Livsmedel Kläder Sängkläder Ytor Handdukar Föremål Etc.

Tre begrepp: Kontamination förorening Förekomst av bakterier i vatten, föda, på föremål eller hos en individ utan att bakterierna förökar sig Kolonisation - bärarskap Bakterier förökar sig utan att det sker någon reaktion hos individen Infektion - sjukdom Bakterier förökar sig och ger upphov till immunsvar ev. kombinerat med kliniska symtom Observera att ett enstaka bakteriologiskt prov inte differentierar mellan ovanstående tillstånd

Andra smittvägar då? Yr det i luften? Luftburen smitta Särskilda smittämnen (Varicellae, Morbilli, Tb) Särskilda situationer (t.ex. operationsavd. eller skyddsisolerade pat.) Annan nomenklatur: Blodsmitta Kräver kontakt med blod Basala hygienrutiner spelar roll Faecal-oral smitta Livsmedelsburen smitta

Hur smittar personal? Indirekt kontaktsmitta via: 1. Händer 2. Kläder 3. Annan materiel, instrument, livsmedel etc. vid exogen såväl som endogen smitta

Personal = kringvandrande kontaktytor (ur smittsynvinkel)

Interventioner/rutiner för att förebygga VRI Generella Utrustning: renhetsgrader, desinfektion och handhavande av MTP Ändamålsenliga lokaler och städning Verksamhetens planering och organisation Basala hygienrutiner Riktade Mot specifika smittämnen t.ex. handlingsprogram MRSA, VRE, ESBL och virusorsakad gastroenterit Mot specifika kliniska infektioner t.ex. UVI, septikemi, postop. inf. etc.

Vad innebär basala hygienrutiner? Handhygien Alltid Klädsel etc. Skydd Anpassad för att: möjliggöra god handhygien förebygga kontaktsmitta Vid behov: engångshandskar, plastförkläde, stänkskydd eller andningsskydd (SOSFS 2007:19, SLL s basala hygienrutiner)

Handhygien Händerna skall vara torra (om handtvätt före) Före och efter pat. kontakt Handdesinfektion Handtvätt med tvål och vatten Vid på och avtagande av handskar Före rent och efter orent arbete Mellan arbetsmoment När händerna känns eller är synligt smutsiga När gastroenterit kan misstänkas

Var missar man när man spritar händerna? Flemingforum.org.uk, 16 feb 2005

Klädsel etc. för att möjliggöra handhygien och förebygga kontaktsmitta Arbetsdräkt Naglar Kortärmad Byts dagligen och vid behov (våt eller synligt smutsig) Kortklippta Ej konstgjorda Ej nagellack Händer underarmar Fria från armbandsur och smycken Hår, skägg, smycken eller huvudduk Får inte riskera att hänga ned i arbetsfältet

Skydd Vid risk att arbetsdräkten kommer i kontakt Engångsplastförkläde med biologiskt material: kroppsvätskor, patienten, patientens sängkläder, etc. Vid risk för grov nedsmutsning med Engångshandskar Stänkskydd Andningsskydd kroppsvätskor och utsöndringar, inkl. risk för blodsmitta genom stick/skär Visir, munskydd med visir, munskydd och skyddsglasögon: vid risk för stänk FFP3 vid luftburen smitta t.ex. smittsam eller misstänkt lungtuberkulos

Tänk på: Behandskade händer sprider också smitta

BASALA HYGIENRUTINER Säkrare för patienterna Bakterier man vet finns där Egna bakterier Säkrare för personalen Bakterier man inte visste fanns Sjukhusbakterier Blodsmitta till personal

Interventioner/rutiner för att förebygga VRI Generella Utrustning: renhetsgrader, desinfektion och handhavande av MTP Ändamålsenliga lokaler och städning Verksamhetens planering och organisation Basala hygienrutiner Riktade Mot specifika smittämnen t.ex. handlingsprogram MRSA, VRE, ESBL och virusorsakad gastroenterit Mot specifika kliniska infektioner t.ex. UVI, septikemi, postop. inf. etc.

Medicintekniska produkters (MTP) renhetsgrader Renhetsgrad Vad? När? Hur? Rent För ögat rent Intakt hud Höggradigt rent Sterilt Sannolikheten för en viabel bakterie är <1/1000. Sannolikheten för en viabel bakterie är <1/1 000 000. Slemhinnor Skadad hud Penetrera hud, slemhinna Genomströmmas av vätska till normalt sterila områden Implantat Rengöring /ytdesinfektion Diskdesinfektor Steriliseringsprocess

Riktade åtgärder mot VRI-diagnoser VRI-diagnos Exempel på riskfaktorer Åtgärder UVI 90 % KAD associerade (20 %!!!) Septikemi CVK (12 %) Minimerat antal KAD-dagar Hygienen i handhavandet Policy för insättande Hygienen i handhavandet Postop. sårinf. Desinfektion, hårkortning, rökning Exv. SKL s nationella satsning Gastroenterit Sjukvårdens inadekvata eller uteblivna reaktion på symtom SLL s handlingsprogram Pneumoni Mekanisk ventilation SoS kunskapsunderlag A.b.-resistens Hög VRI-incidens A.b. användningen (30 %!!!) Basala hygienrutiner, etc. Följsamhet till a.b. policy SLL s handlingsprogram

Varför skall jag tänka på VRI? Olika specialiteter fokuserar på sitt Det går inte att skriva en konsultremiss för att förebygga VRI i den egna verksamheten Vad gäller basala hygienrutiner: Andra personalkategorier ser (eller skulle vilja se) läkare som förebilder

Tack för uppmärksamheten! Vårdhygien Stockholms län