Kandidatuppsats Bachelor s thesis Företagsekonomi 15 hp Business Administration 15 credits Aktiv vs passiv fondförvaltning - En studie som jämför aktiv och passiv förvaltning i Sverige, Storbritannien och USA i relation till varderas marknadsutveckling under perioden 2008-2017 David Millner & Sara Lööf
Förord Vi vill börja med att tacka vår handledare Lars-Anders Byberg som genom samtal gett oss insikt i vilken riktning vi skulle gå med vår studie samt gett oss stöd och användbara tips under arbetets gång. Vidare vill vi tacka Morningstar och biblioteket på Mittuniversitetet som hjälpt oss få tillgång till databasen Morningstar Direct. Ett speciellt tack till Christian Guggenheim på Morningstar för din introduktion du gav oss i databasen, vilket gjorde vår process mer effektiv att finna den information studien krävde. Östersund 11 januari 2018. David Millner Sara Lööf MITTUNIVERSITETET Avdelningen för ekonomvetenskap & juridik Examinator: Wilhelm Skoglund, wilhelm.skoglund@miun.se Handledare: Lars-Anders Byberg, lars-anders.byberg@miun.se Författare: David Millner, dami1500@student.miun.se Sara Lööf, salf1500@student.miun.se Utbildningsprogram: Ekonomprogram, 180 hp Huvudområde: Företagsekonomi Termin, år: HT, 2017
Sammanfattning Sparande är ett stort ämne inom privatekonomin och omfattar olika sätt att investera sitt kapital. Av de vanligaste sätten att spara framgår aktiefonder som ledande på marknaden. Tidigare studier belyser skillnader mellan passivt och aktivt förvaltade fonder jämfört med marknaden. Den aktuella studien behandlar hur aktivt och passivt förvaltade fonder presterar jämförelsevis med marknadens utveckling, index. Syftet var att undersöka vilken aktiefond som är mest lönsam sett till olika nyckeltal, om förvaltningsavgifterna är motiverade samt om de föreligger samband mellan Sverige, Storbritannien och USA s fonder. Frågeställningarna belyser lönsamhet, risk och kostnad i förhållande till de olika fondtyper som undersökts. För att besvara syftet och frågeställningarna användes olika nyckeltal som är vanliga inom finansvärlden och tidigare forskning. Studien avsåg att uttala sig om 70 svenska fonder, 106 brittiska fonder och 304 amerikanska fonder med aktiva och passiva plus ett index för varje kategori. Insamling av kvantifierbar sekundärdata hämtades via fondinformationsbolaget Morningstar, vilket i sin tur bearbetades statistiskt via Excel. Undersökningens utfall visar att i Sverige och Storbritannien presterar aktivt förvaltade fonder bättre medan passiva presterar bättre i USA. Vidare framgick att förvaltningsavgiften var helt motiverad i Sverige och Storbritannien men endast delvis i USA, eftersom det i Sverige och Storbritannien var högre snitt av aktivt förvaltade fonder som lyckades prestera bättre än de passiva gentemot studiens marknadsindex. Studiens slutsats visar att den genomsnittliga svenska och brittiska spararen bör investera i en aktivt förvaltad fond, medan den amerikanska bör placera sitt kapital i en billig indexfond som följer marknadens utveckling. Det bör påpekas att oavsett fond finns ingen garanti att en investering resulterar i en bra avkastning. Nyckelord: Fondprestation; aktivt förvaltade fonder; passivt förvaltade fonder; index; lönsamhet; avkastning; risk; sharpekvot; treynorkvot; jensens alfa; risk; beta; tracking error; förvaltningsavgift
Abstract Savings is a major subject within the private economy and includes various ways of investing its capital. One of the most common, and also market leading ways to save money, appear to be in equity funds. Previous studies illustrate differences between passive and actively managed funds compared to the market. This study deals with how active and passive managed funds perform compared to the market. The purpose was to investigate which stock fund is performing better with help from different measures, if the administration fees are motivated and if there is a relationship between Sweden, the United Kingdom and the United States. The questions illustrate the profitability, risk and cost in relation to the different types of funds that were investigated. Different key ratios that usually are used in the financial world and previous research were used to answer the purpose and the questions in this study as well. The study includes 70 Swedish funds, 106 British and 304 funds from America, some were active and some were passively managed every country had one index for comparison. The collection of quantifiable secondary data was retrieved via the fund information company Morningstar, and through Excel made to statistics. The outcome of the survey shows that asset funds perform better in Sweden and Britain while passive funds perform better in the United States. Furthermore, the management fee was motivated in Sweden and in the UK, but in the US the management fee was only partly motivated. In Sweden and in the UK there was a larger number of actively managed funds that managed to perform better than the study s market index. Finally, the conclusions show us that the average Swedish and British savers should invest in an actively managed fund, while the US should invest its capital in a cheap index fund that follows market developments. It is important, that regardless of which fund you choose, there is no guarantee that an investment results in a good return. Keywords: Fund Performance; actively managed funds; passively managed funds; index; profitability; return; risk; sharpe ratio; treynor; jensens alpha; risk; beta; tracking error; management
Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Problembakgrund... 1 1.2 Problemdiskussion... 4 1.3 Syfte & Frågeställningar... 5 1.4 Avgränsning... 5 2.1 Fonder... 7 2.1.1 Aktiefonder... 7 2.1.2 Indexfonder... 7 2.1.3 Aktiv- och Passiv förvaltning... 8 2.2 Effektiva marknadshypotesen... 8 2.3 Lönsamhet... 9 2.3.1 Avkastning... 9 2.4 Lönsamhet i relation till risk... 10 2.4.1 Sharpekvoten... 10 2.4.2 Treynorkvoten... 10 2.4.3 Jensens alfa... 11 2.5 Risk... 12 2.5.1 Beta... 12 2.5.2 Standardavvikelse... 12 2.5.3 Tracking error... 13 2.6 Kostnad... 14 2.6.1 Förvaltningsavgift... 14 2.7 Sammanfattning av teorin... 14 3. Metod... 16 3.1 Metodval... 16 3.2 Fondurval... 17 3.3 Bortfallsanalys... 18 3.4 Insamling och bearbetning av sekundärdata... 18 3.5 Bearbetning av sekundärdata till resultat... 19 3.5.1 Analysmetod... 19 3.6 Jämförelseindex... 19 3.7 Operationalisering... 20 3.8 Metodkritik... 20 3.9 Reliabilitet och Validitet... 21 4. Resultat & Analys... 23
4.1 Lönsamhet... 23 4.1.1 Avkastning... 23 4.1.2 Analys av lönsamheten... 25 4.2 Lönsamhet med hänsyn till risk... 26 4.2.1 Sharpekvoten... 26 4.2.2 Treynorkvoten... 28 4.2.3 Jensens alfa... 29 4.2.4 Analys av lönsamheten med hänsyn till risk... 31 4.3 Risk... 32 4.3.1 Beta... 32 4.3.2 Standardavvikelse... 34 4.3.3 Tracking error... 35 4.3.4 Analys av risken... 36 4.4 Kostnad... 38 4.4.1 Förvaltningsavgift... 38 4.4.2 Analys av kostnaden... 39 5. Slutsats... 41 5.1 Slutdiskussion... 41 5.1.1 Lönsamheten... 42 5.1.2 Lönsamheten med hänsyn till risk... 42 5.1.3 Risken... 42 5.1.4 Kostnaden... 43 5.2 Sammanfattning av studiens slutsatser... 43 5.3 Förslag till vidare forskning... 44 Referenslista... 46
Tabellförteckning Tabell 3:1 Studiens urvalsram... 17 Tabell 4:1 Svenska fonders avkastning... 23 Tabell 4:2 Brittiska fonders avkastning... 24 Tabell 4:3 Amerikanska fonders avkastning... 24 Tabell 4:4 Svenska fonders sharpekvot... 26 Tabell 4:5 Brittiska fonders sharpekvot... 27 Tabell 4:6 Amerikanska fonders sharpekvot... 27 Tabell 4:7 Svenska fonders treynorkvot... 28 Tabell 4:8 Brittiska fonders treynorkvot... 28 Tabell 4:9 Amerikanska fonders treynorkvot... 29 Tabell 4:10 Svenska fonders alfa... 29 Tabell 4:11 Brittiska fonders alfa... 30 Tabell 4:12 Amerikanska fonders alfa... 30 Tabell 4:13 Svenska fonders beta... 32 Tabell 4:14 Brittiska fonders beta... 33 Tabell 4:15 Amerikanska fonders beta... 33 Tabell 4:16 Svenska fonders standardavvikelse... 34 Tabell 4:17 Brittiska fonders standardavvikelse... 34 Tabell 4:18 Amerikanska fonders standardavvikelse... 35 Tabell 4:19 Svenska fonders tracking error... 35 Tabell 4:20 Brittiska fonders tracking error... 36 Tabell 4:21 Amerikanska fonders tracking error... 36 Tabell 4:22 Svenska fonders förvaltningsavgift... 38 Tabell 4:23 Brittiska fonders förvaltningsavgift... 39 Tabell 4:24 Amerikanska fonders förvaltningsavgift... 39
1. Inledning I det inledande kapitlet introduceras ämnet som studien handlar om. En övergripande presentation som senare blir konkret med hjälp av tidigare forskning. Detta leder fram till studiens syfte, frågeställning och avgränsning. 1.1 Problembakgrund Inom privatekonomin är sparande ett väldigt stort ämne, något som många väljer att engagera sig i och intresset blir allt större för de som inte tidigare sparat alls (Nordea, 2018). Hushållen kan välja att spara på olika sätt och till olika ändamål. Beroende på hur länge de vill binda sitt sparande och vilken risk de är villiga att ta, kan varje person anpassa detta till den form som passar dem bäst (Ibid). Det finns olika sparformer som ger den privata spararen möjligheter att välja vad som passar just för det hushållet (Swedbank, 2018). Några av de alternativ som finns på marknaden är sparkonton hos en bank, investeringssparkonto, enskilda aktier, individuellt pensionssparande och fonder (Ibid). Inom hushållens finansiella sparande, alltså nysparandet minus skuldökningen, är fondsparande den tredje största finansiella tillgången bland hushållens placeringar (SCB, 2017). Att ha ett sparkapital är något som för många ger trygghet och även en möjlighet att lösa framtida problem eller utgifter (Fondbolagens förening, 2011). Ett framtida bostadsköp, pension eller att kunna spara till något som varit en dröm blir för många en motivering till ett eget sparande. Fonder är ett alternativ som är positivt att använda när sparandet är tänkt att vara långsiktigt och de ger även möjlighet till högre avkastning än till exempel sparkonton i längden (Ibid). En fond är en kollektiv förvaltning av värdepapper av ett så kallat Fondbolag (Hansson, 2009). Det finns olika typer av fonder, däribland aktiefonder, räntebärande värdepapper (till exempel obligationer), räntefonder samt en mix av dessa som kallas blandfonder (Ibid). Att spara i fonder har för den enskilde spararen varit ett resultat till att få bra avkastning och det är en drivande faktor till att flera vill göra det (Bolmesson, 2018). För att granska en fond närmare är avkastning ett fokus som gemeneman känner till, men det räcker egentligen inte för att få en tydlig bild, utan då kan det även behövas ta hänsyn till vilken risk som investeraren faktiskt 1
tagit när avkastningen erhölls. För att ta reda på den risken används måttet sharpe-kvot. Avkastningen visar då vilken utdelning en fond gett, medan sharpe-kvoten mäter både avkastning, fluktuationerna i portföljen och den riskfria räntan. Vanliga sidor som Avanza och Nordnet har gett sparare möjligheten att se sharpe-kvoterna i sina portföljer då det blivit allt mer efterfrågat att få den informationen (Ibid). Det finns hemsidor som beskriver fondsparande, hur aktier verkar och utvecklas (Finansportalen, 2018). Där finns även många direktiv och tips för att kunna lära sig hur marknaden ser ut. Det talas om strategier kring sparande och vanligt förekommande förändringar som kan ske på marknaden, även mellan branscher. Ett mål som tas upp är att investering endast bör ske med medel som sparare kan förlora utan att det påverkar den enskilda ekonomin för mycket (Ibid). Det är också viktigt att tänka på vilken risk som ska tas. Risk och avkastning tas ofta upp och det övergår till att fokusera på den kostnad detta kan innebära. Att köpa fonder när de är billigare för att sälja när de är dyrare gör att sparandet går runt och det går därför att undvika en alltför stor förlust (Ibid). Genom att jämföra med olika index kan det bilda en uppfattning över hur avkastningen för fonder med en viss placeringsinriktning varit tidigare (Fondbolagens förening, 2011). Index varierar baserat på vilken kategori fonden hamnar i och ett jämförelseindex representerar den marknad och/eller de värdepapper fonden investerar i (Morningstar, 2009). I en undersökning utförd av TNS Sifo Prospera, publicerad av fondbolagen (2016) med respondenter i åldern 18-75 framgick att nya sparare ansåg att den viktigaste informationen för dem var vilken avgift en fond hade, och vilken risknivå den låg på vid köpet. Om fonden var aktivt eller passivt förvaltad var mer relevant för män att veta, än det var för kvinnor. Vid frågan om respondenterna var villiga att ta en högre risk med chans till högre avkastning svarade 45 procent ja, medan 42 procent valde att inneha en låg risk i sitt fondsparande. Tidigare nämndes risk och kostnad som två vanliga mått vid fondsparande. Eftersom det framgått att avkastningen på en fond visar utdelningen, kan det ses som ett mått på lönsamhet, och tillsammans visar de tre delarna en stor del av fonders prestation. Vidare är fonder indelade i olika betygsnivåer, men detta är inget som professionella fondutvärderare tar hänsyn till, de undersöker istället en rad olika nyckeltal för att utvärdera hur väl fonden presterar (Hammarlund, 2011). Att analysera fonders avkastning är en bra början, men för att få en helhetsbild är lönsamhet, risk och kostnad tre byggstenar att använda för att få en djupare 2
förståelse i hur marknaden faktiskt ser ut och vad detta innebär för de som vill investera i ett sparande. För att se hur lönsam och hur stor risken är i en fond undersöks dessa nyckeltal, de jämförs ofta med aktuellt marknadsindex för att ha en bra jämförelse hur bra eller dåligt fonden presterat jämfört med marknadsutvecklingen. Kostnaden är avgifterna som medföljer av fonder (Ibid). Fonder kan köpas på flera sätt, genom banker eller direkt via internet (Bodie, Kane & Marcus, 2009). Fondförvaltare tar ut avgifter för deras jobb, som kan vara via en procent av fondförmögenheten eller kommission, antingen vid köpet eller när fonden säljs. För att bli delägare i en fond krävs att betalning sker till bank eller till en annan återförsäljare, vilka placerar medlen åt aktieägarna (Ibid). Fördelarna med detta sätt att spara är att fondförvaltaren erbjuder en professionell placering och riskspridning av kapitalet (Hansson, 2009). När en förvaltare hanterar en fond väljer den personen hur fondens investeringar ska vara utifrån olika analyser (Fondbolagens förening, 2011). Då genomgår förvaltaren information om företag och den ekonomiska utvecklingen för att på så sätt få en så bra bild som möjligt. Målet med den analysen är att fonden ska generera en högre avkastning än det jämförelseindex som är aktuellt för den fonden. Som enskild sparare kan det vara en risk om inte förvaltaren lyckas med sitt arbete och att avkastningen i fonden som studerats inte är högre än jämförelseindex. Alla aktivt förvaltade fonder slår inte jämförelseindex vilket gör att det är en chansning spararen tar i dessa fall. Vid passiv fondförvaltning är målet att det ska vara lägre kostnader och så ska avkastningen spegla den genomsnittliga utvecklingen på en viss marknad, alltså index. Då räknas också fondens avgift bort i kostnaden. Det görs ingen egen analys av marknaden, utan istället är utgångspunkten det index som valts och målet är att fonden ska spegla det. Avgiften är oftast lägre i en passivt förvaltad fond än i en aktivt förvaltad fond (Ibid). Sedan det tredje kvartalet 2010 har fondförmögenheten i Sverige ökat stabilt från 1500 Mkr till 3500 Mkr efter samma period 2017 (SCB, 2017). Av de fonder som utgör fondförmögenheten är det aktiefonder som har ökat mest (Ibid). I oktober 2017 steg fondförmögenheten till en ny rekordnivå på 3 996 miljarder kronor och närmare hälften av nysparandet gick till aktiefonder (Fondbolagens förening, 2011). Hushållen nettosålde aktier för ca 6 miljoner svenska kronor under andra kvartalet och de nettoköpte fonder för liknande belopp (SCB, 2017). Aktiefonder ökade i nettoköp under samma period medan räntefonder nettosåldes. Det är vanligast att nettospara i aktiefonder bland spararna år 2017, det är också den sparformen som kommer undersökas i studien (Ibid). 3
Eftersom det är så vanligt i Sverige att numera investera sina besparingar i fonder, är det en stor anledning att detta granskas närmare i denna studien. Trots att det är en så stor del av det finansiella sparandet, är det få som vet vilka fonder som kan vara värd att investera i och vad som skiljer dem åt, och därav kan en undersökning vara till fördel för dem som vill veta mer om detta. Det kan också vara till nytta för dem som är intresserade av ett eget sparande men vill ha mer kunskap om skillnader fonder emellan och inom området. 1.2 Problemdiskussion Utifrån det som tidigare beskrivits i bakgrunden är fondsparande ett vanligt sätt att placera sina besparingar. I och med att det finns olika fondtyper kan det vara bra att undersöka vilken av dessa som är bäst med hänsyn taget till lönsamhet, risk och kostnad för att sedan jämföra dessa och analysera vilken typ som är bäst. En fond kan ha bättre avkastning, men beror det på tur eller har den bättre genomsnittlig avkastning? Till vilken risk? Är kostnaden för fondens förvaltning motiverad sett till avkastning och aktivitet? Dessa är några frågor vi har och förhoppningsvis kommer att finna och ge svar på. Av den tidigare forskning som belyser detta ämne finns det många utländska studier, men det är endast ett fåtal svenska som har hittats. De har delade meningar om vilken fondtyp som föredras utifrån olika nyckeltal som analyserats. Eftersom en stor del av den svenska befolkningen, som beskrivits tidigare, har valt att spara i fonder, betraktas ämnet som aktuellt och relevant. Detta då mycket av hur det går för spararnas fonder utgör hur deras framtida ekonomiska situation ser ut. William Sharpe förknippas ofta med ämnet om fonders prestation och förvaltning (Bodie, Kane & Marcus, 2009). Han är upphovsmannen bakom sharpekvoten som kommer beskrivas tydligare i teoridelen. I sin studie (1966) försöker Sharpe belysa ett problem med beräkningen av fonders prestation och menar på att den höga avkastning en fond kan ha ofta erhålls genom att de håller en riskfylld portfölj. Studien är baserad på en undersökning av 34 olika fonder som jämfördes med Dow Jones industriindex under en period på tio år. För att kunna utvärdera en fonds prestation betraktas avkastningen och risken. Två vanliga riskmått är standardavvikelse som visar svängningar mot fondens eget medelvärde samt beta 4
som beskriver svängningar gentemot marknaden (Bodie, Kane & Marcus, 2009). I en undersökning av svenska fonders prestation utförd av Dahlquist, Engström & Söderlind (2000) visar ett blandat resultat i olika kategorier av fonder, gällande aktiv och passiv förvaltning. Undersökningen visade på att fonder med högre avgifter inte presterade lika bra som fonder med en lägre avgift. Det visade också att aktivt förvaltade fonder presterade bättre än passivt förvaltade fonder. De fonder som har låg avgift förknippas med passivt förvaltade fonder medan de med hög avgift förknippas med aktivt förvaltade fonder. Aktiva och passiva fonders jämförelse med index är tidigare studerat men är inte lätt att hitta så mycket forskning med många nyckeltal, inte heller att finna jämförelser mellan olika länder, eller hur privata sparare har agerat i andra länder. En jämförelse mellan de olika fonderna med ett nytt fokus på ett geografiskt perspektiv som inte hittats är därför en kunskapslucka som går att studera närmare. Tidigare studier har använt sig av nyckeltal som avkastning, standardavvikelse, beta och sharpekvoten vilka även kan vara till fördel att använda även i detta arbete. Studiens mål är att fördjupa sig inom hur fonderna presterar utifrån lönsamhet, risk och kostnad. 1.3 Syfte & Frågeställningar Syftet med studien är att undersöka vilken aktiefond som är mest lönsam sett till olika nyckeltal, om förvaltningsavgifterna är motiverade samt ifall det föreligger ett samband mellan olika länder. Vilken typ av aktiefond är bäst med hänsyn taget till lönsamhet? Vilken typ av aktiefond har bäst lönsamhet i relation till risk? Vilken typ av aktiefond är bäst med hänsyn taget till risk? Vilken typ av aktiefond är bäst med hänsyn taget till kostnad? 1.4 Avgränsning Studien begränsas till aktiefonder med placeringsinriktning Sverige, Storbritannien och USA. Anledningen till att fler länder än Sverige undersöks är för att öka signifikansnivån då det inte finns tillräckligt med aktiefonder att analysera i Sverige. Varför just Storbritannien och USA valdes är för att det är stora marknader och det kan vara lätt att få tillgång till information och data inom dessa. Eftersom stor del av fondförmögenheten placeras i aktiefonder är det en kategori som är lämplig att studera närmare. För att kunna ge en aktuell och långsiktig bild över 5
hur fonderna utvecklats är studien avgränsad till fonder med uppgifter av de senaste tio åren, för att på så sätt kunna se vilken utveckling som skett. 6
2. Teoretiskt ramverk Detta kapitel behandlar områdena avkastning, tracking error, sharpekvoten, standardavvikelse, effektiva marknadshypotesen, Jensens alfa- och betavärde. Vi förklarar närmare vad de olika delarna innebär och vilka som går att räkna på. 2.1 Fonder 2.1.1 Aktiefonder Med aktiefond menas fonder som arbetar genom att ha enbart eller i stort sätt innehavet placerat i aktier (Hansson, 2009). Andra fonder kan ha innehav i form av likvida medel, obligationer eller i andra placeringar. Aktiefonder har i förhållande till andra fondtyper en högre risk, vilket innebär att sannolikheten att en värdeökning eller värdeminskning ska ske är mycket större (Ibid). Vid placering i fonder och aktier är det däremot fördelaktigt att sprida risken, och aktiefonder sprider sin risk automatiskt i många olika aktier (Fondkollen, u.å,.). Aktiefonder som placerar på mer etablerade marknader som till exempel Nordamerika eller Europa har lägre risk än fonder som placerar på tillväxtmarknader. Fonder som placeras utomlands kan också innehålla ännu en risk, nämligen valutarisk (Ibid). Sett till ifall aktiefonderna är svenska, brittiska eller amerikanska skiljer de sig inte så mycket (Hansson, 2009). Det är istället fondernas placeringsinriktning, om de ger utdelning eller inte, samt i vissa lägen skatter som kan skilja sig mellan fonderna (Ibid). 2.1.2 Indexfonder Med indexfonder menas fonder som genom deras förvaltare följer index med extrem noggrannhet, på aktuell marknad (Hansson, 2009). Indexfondernas mål är alltså att försöka återspegla marknaden så bra som möjligt, det sker oftast maskinellt (Alltomspara, 2018). Indexfonder har en lägre förvaltningsavgift eftersom de, jämfört med aktiva och passiva fonder, kräver en förvaltare som har koll på fonden och gör justeringar på den (Ibid). Fondens avkastning kan spegla index på olika marknader, där ett exempel kan vara OMXS30- index på stockholmsbörsen (Konsumenternas, 2015). Genom att fondens placeringar har lika sammansättning av aktier som index har kan de följas åt. Denna utveckling av index följer därmed index. Avgiften för en indexfond är oftast låg (Ibid). 7
2.1.3 Aktiv- och Passiv förvaltning Passiv förvaltning kallas det när det är hög spridning i portföljen utan att det läggs någon större ansträngning eller andra medel för att förbättra investeringarnas prestation genom säkerhetsanalyser (Bodie, Kane & Marcus 2009). Med aktiv förvaltning av fonder försöker förvaltaren att förbättra prestationen genom att identifiera felprissatta säkerheter eller genom att mäta prestationen av breda tillgångar (Ibid). I studien som Dahlquist, Engström & Söderlind (2000) framgick i resultatet av studien att fonder med låg avgift, passiva fonder, presterade bättre än fonder med hög avgift, aktiva fonder. De visade ett blandat resultat i en studie av endast svenska fonder. Att undersöka passivt förvaltade fonder och aktivt förvaltade fonder är relevant för att se om det finns någon skillnad mellan dem för att ytterligare öka medvetenheten för enskilda sparare. 2.2 Effektiva marknadshypotesen När det talas om den effektiva marknadshypotesen så delas föreställningarna om vad som menas med all tillgänglig information upp i tre delar: den svaga, semistarka och den starka formen av hypotesen (Bodie, Kane & Marcus, 2009). Den svaga formen menar på att aktierna är prissatta med hjälp av all information som finns tillgänglig genom marknadsanalyser i form av historiska aktiepriser, handelsvolym eller svagt intresse. Svaga formen innebär vidare att en så kallad trendanalys är onödig, då tidigare aktiekursdata finns tillgängligt för alla och är i princip kostnadsfritt att tillgå. Investerare skulle enligt denna form av hypotesen lära sig att läsa signaler av historiska aktiepriser, handelsvolym och intresset kring aktierna, vilket resulterar i att signalerna inte är så värdefulla då de blir allmänt kända och vid en köpsignal stiger aktiepriset direkt. Den semistarka formen hävdar på att all offentlig tillgänglig information om företaget såsom tidigare aktiepris, väsentlig data om företagets produktlinje, ledningskvalitét, balansräkning, aktiva patent, intäktsprognoser samt redovisningspraxis, avspeglar det aktuella aktiepriset. Även här så förväntas det aktuella aktiepriset härledas från den tillgängliga informationen som investerare har tillgång till via offentliga källor. Sist kommer den starka formen. Här återspeglar aktiepriset all tillgänglig information som är relevant för företaget, även information som endast finns tillgänglig för folk inom företaget, alltså insiderinformation. Ju starkare form, desto effektivare är marknaden. Om marknaden är effektiv och priserna reflekterar all relevant information, är det bättre att följa passiva strategier istället för att 8
spendera medel i ett meningslöst försök att överträffa konkurrenterna på den finansiella marknaden (Ibid). Den effektiva marknadshypotesen har valts ut till studien för att ytterligare visa hur fondernas prestation är gentemot marknaden. Genom att tillämpa den effektiva marknadshypotesen tillsammans med studiens resultat kan det senare visa om marknaden kan ses som svag, semistark eller stark. 2.3 Lönsamhet 2.3.1 Avkastning Avkastning på en investering används för att beräkna och utvärdera en investering som gjorts (e-conomic, 2018). Avkastningen kan göra skillnad för många beslut gällande aktier, obligationer och andra investeringsbeslut. För att beräkna avkastningen, divideras vinsten från en investering med kostnaden för den. Resultatet visar effektiviteten av det kapital som investerats och är till fördel vid jämförelse mellan andra alternativ (Ibid). Millicent Holmes kom i sin studie (2007) fram till att i 4 av 5 fall så överpresterade index de aktivt förvaltade fonderna. I Fortin & Michelsons (1999) studie visar resultaten på att passiva fonder gav bättre avkastning än aktivt förvaltade fonder i 62% av fallen. En svensk studie gjord av Boman och Lundkvist (2013) jämfördes 31 aktiva och 5 passiva med ett jämförelseindex som gav resultaten att de passiva överpresterade de aktiva och jämförelseindex överpresterade både de aktiva och passiva. I Ippolitos (1989) studie dras slutsatserna däremot att de aktiva fonderna presterat bättre än de passiva. För att beräkna den genomsnittliga avkastningen används följande formel: 9
2.4 Lönsamhet i relation till risk 2.4.1 Sharpekvoten Måttet sharpekvot används för att se hur en portfölj av tillgångar har utvecklats för att kunna jämföra olika portföljer mot varandra (Nordnet, u.å,.). Ju högre sharpekvot desto bättre har portföljen varit på att skapa avkastning till den risk som tagits. Eftersom sharpekvoter skiljer sig mellan olika marknader är det endast relevant att jämföra det måttet inom en och samma marknad (Ibid). Sharpekvoten är framtagen av William Sharpe, och det är ett sätt att riskjustera avkastning (Morningstar, 2018). Målet är att uppnå så hög avkastning som möjligt för den risk som tagits. Desto högre sharpekvot en fond har, desto bättre är fondens riskjusterade utveckling. För att beräkna det måttet divideras avkastningen (minus riskfria avkastningen) med avkastningens standardavvikelse omräknad till årstakten. Hur bra sharpekvot en bra fond har kan variera mellan marknader, men det som är intressant att titta på är vilken fond som har högst kvot (Ibid). William Sharpe (1966) skriver i sin studie att han försöker belysa ett problem med beräkningen av fonders prestation och menar på att den höga avkastning en fond kan ha ofta erhålls genom att de håller en riskfylld portfölj. Sharpekvoten beräknas genom att dividera riskpremien hos portföljen, alltså portföljens medelavkastning minus den riskfria räntan, med portföljens standardavvikelse. 2.4.2 Treynorkvoten Treynorkvoten är snarlik Sharpkvoten, då den också undersöker portföljens avkastning i relation till risken, alltså beskriver treynorkvoten även den en form av riskjusterad avkastning (Bodie, Kane & Marcus, 2009). Medan sharpkvoten tar hänsyn till den totala risken mätt i standardavvikelse, tar endast treynorkvoten hänsyn till den systematiska risken, alltså marknadsrisken beta (Ibid). En studie skriven av Georges Hübner (2005) visar också att treynor är ett enkelt mått på prestation. Studien visar att det är ett exakt mått och som mäter det den ska mäta. 10
I Scholz och Wilkens (2005) studie berättar de att de inte kan ge svar på vilken av dessa två mått som en investerare bör välja för att utvärdera fonder men de menar på att om den ena fonden är överlägsen gentemot den andra, förutsatt att den inte är sämre i det andra måttet. Alltså om den ena fonden har bättre sharpekvot än den andra fonden, medan treynorkvoten är lika hos båda fonder, bör den med bäst sharpekvot väljas. 2.4.3 Jensens alfa Alfa beskriver skillnaden mellan den förväntade- och den faktiska avkastningen på en fond med hänsyn taget till risknivån som uttrycks i beta (Morningstar, 2018). Ett positivt alfavärde visar på att fonden presterat bättre än vad dess beta förutspått. Tvärtom visar ett negativt alfavärde en fonds underprestation utifrån förutsägelsen dess beta (Ibid). Hur förnuftig en privat investerares efterfrågan på aktiv förvaltning i en fond är enligt Del Guercio och Reuter (2014) ett intressant och aktuellt område att studera. I deras studie beskriver de alfavärdet som ett av det vanligaste tillvägagångssättet är att ifrågasätta användningen av det positiva oberoende alfavärdet som det enda kriteriet för att undersöka en åtråvärd aktiv förvaltning. Glode (2011) menar på att det är logiskt för investerare att acceptera genomsnittliga negativa alfavärden om de aktivt förvaltade fonderna överpresterat under lågkonjunkturer när den köps vid en hög grad. 11
2.5 Risk 2.5.1 Beta Betavärdet används för att förklara en fonds känslighet gentemot marknadens svängningar (DNB, u. å,.). Fondens avkastning mäts då historiskt mot fondens jämförelseindex. Om fonden har ett betavärde över 1, påverkas fonden vid en positiv marknadstrend genom att öka, och vid en negativ marknadstrend kommer troligtvis fonden att minska. Att ha ett högt beta är alltså endast till fördel vid en stigande marknad (Ibid). Beta är ett nyckeltal som används som riskmått för att ange hur en akties pris historiskt har svängt upp och ned i förhållande till börsen (Avanza Bank, 2018). Syftet med beta är att få en hint om hur mycket en akties pris kan förväntas att svänga i framtiden jämfört med börsen, och det baseras på historiska värden. Helt enkelt undersöks om aktien har rört sig lika mycket, eller mer än börsen och hur det kan se ut i framtiden. Om en akties beta är 1 innebär detta att aktiens svängningar är exakt likadana som börsen. Om beta är under 1 har aktien svängt mindre än börsen den perioden. Den har stigit mindre än börsen vid uppgång men också sjunkit mindre än börsen när marknaden fallit. Är beta över 1 har aktien svängt mer än börsen under mätperioden. Det innebär att den historiskt har stigit mer än börsen, men också att den sjunkit mer vid fallande marknad. Det finns olika syn på om ett högt eller lågt beta-tal är bättre. Men det viktiga är att beta-talet på investeringen överensstämmer med den risk varje sparare är beredd att ta. En högre svängning kan generera högre avkastning och i de fallen bör en aktie med högre beta investeras i. Men om en mer stabil utveckling i portföljen eftersträvas, kan aktier med lägre beta vara bättre (Ibid). 2.5.2 Standardavvikelse Standardavvikelsen av avkastningen är ett mått på risk, och mäter hur mycket fondens avkastning i genomsnitt avviker från medelvärdet (Morningstar, 2009). Har en fond låg 12
standardavvikelse är avkastningen över tid ganska jämn och detta innebär i sin tur en lägre risk. Om det är en högre standardavvikelse innebär det att fondens volatilitet, värdesvängningar, har varit stora, och det innebär en hög risk. Fonden ger då en hög avkastning under vissa perioder och tvärtom under andra (Ibid). 2.5.3 Tracking error Detta nyckeltal kan vara det viktigaste av dem alla för studiens undersökning (Hansson, 2009). Tracking error, eller aktiv risk, mäter avvikelsen på avkastningen mellan den aktuella fonden med dess jämförelseindex. Många fonder har uppsatta regler på hur mycket de får avvika från index, uttryckt i tracking error. I och med dessa regler så kan inte fonderna gå mycket sämre än index och samtidigt kan de förstås inte gå mycket bättre än index (Ibid). Anledningen till att avvikelser uppstår är innehaven som förvaltaren väljer att köpa (Lindmark, 2013). Detta visar snabbt hur väl förvaltaren följer, alternativt avviker från sitt jämförelseindex. Ju högre avvikelse desto större är risken att avkastningen blir sämre i framtiden, men samtidigt är möjligheten större att den är bättre. Tracking error mäter alltså volatiliteten hos skillnaden i avkastning mellan fonder och deras jämförelseindex. De indexfonder som finns i Sverige har som mål att ha ett tracking error på noll (Ibid). 13
2.6 Kostnad 2.6.1 Förvaltningsavgift Det finns olika typer av kostnader som förekommer i samband med fonder (Avanza Bank, 2018). En kostnad är förvaltningsavgiften. Förvaltningsavgiften tas ut av fondbolagen eftersom de arbetar med att förvalta, förvara, administrera och sköter fonderna. Det finns också en årlig avgift, som också innehåller förvaltningsavgifter. Då täcker den kostnaden distribuering, registrering och rådgivning. Beroende på inriktning kan fonder ha olika avgift, då vissa placeringar kan innebära mer administration och därav högre kostnader (Ibid). Om fonder har olika inriktning har de normalt sett även olika avgifter (Avanza Bank, 2018). Fonder som till exempel placerar på mer exotiska marknader, så som exempelvis Pakistan eller Indonesien, kan ha högre förvaltningsavgifter eftersom denna placeringsinriktning kan medföra högre kostnader då det ofta krävs mer administration och ett större behov av anställda analytiker hos fondbolaget (Ibid). Andelsägarna gör ingen särskild inbetalning av förvaltningsavgifterna utan det överförs från fondens kapital till förvaltningsbolaget (Hansson, 2009). Detta gör att andelsägarna slipper besvär med emissioner och liknande och istället kan dra fördel av den information och erfarenhet som en fondledning kan erbjuda. Detta kan till exempel vara en fördel vid placering i en utlandsfond istället för direktköp av utländska aktier (Ibid). 2.7 Sammanfattning av teorin I detta kapitel beskrivs först vad aktiefonder är och vad skillnaden är mellan aktiv och passiv förvaltning, här påvisas att det inte skiljer så mycket mellan svenska, brittiska och amerikanska aktiefonder. Vidare redogörs den effektiva marknadshypotesen för att kunna tolka marknaden som effektiv eller inte vilket kan utläsas ifall de aktiva fonderna kan överprestera marknaden. Är en marknad effektiv i ett land, kan den fortfarande vara ineffektiv i ett annat land. En aktuell jämförelse mellan aktivt och passivt förvaltade fonder samt med sitt jämförelseindex är något som är svårt att finna vilket gör det intressant att närmare undersöka hur de skiljer sig åt, hur stor förvaltningsavgiften egentligen är och om den är befogad. I studien genomförd av Boman och Lundkvist (2013) drar de slutsatsen att förvaltningsavgiften inte var motiverad. Deras studie var intressant och jämförbar med våra tankar men den 14
innehåller för få fonder, istället skulle det vara bra att ha fler för att resultatet då blir mer generaliserbart. I de tidigare studierna som är gjorda på utländska marknader finns skilda meningar om vilken typ av aktiefond som är att föredra. I och med det kan denna studie stå till hjälp om hur situationen är i dagsläget. De olika prestationsmåtten är tillsammans olika sätt att se på lönsamhet, risk och kostnad, och kan ge en överskådlig bild som visar hur fonderna fungerat på de olika marknaderna. Något som varit svårt att hitta är om det i tidigare forskning undersökts om det finns likheter eller skillnader mellan fondens presterande mellan olika länder. Detta är något som anses intressant och kommer således att undersökas vad det finns för likheter eller skillnader demografiskt i denna studie. 15
3. Metod Metodkapitlet behandlar val av metod, fonder, insamling och bearbetning av sekundärdata, operationalisering samt jämförelseindex. En bortfallsanalys tas upp i slutet av metoddelen samt ett avsnitt om reliabilitet och validitet. 3.1 Metodval Denna studie grundar sig i kvantitativ forskning. En kvantitativ undersökning innehåller fyra viktiga drag som är viktiga att ta hänsyn till, mätning, kausalitet, generalisering och replikation (Bryman, 2008). Först och främst ville vi se utfallet mellan olika fonders prestation i jämförelse till varandra samt hur den enskilda fonden presterat. För att kunna mäta det har valet att göra en kvantitativ studie blivit aktuellt. För att kunna skapa variation i informationen som samlas in krävs det systematisk och standardiserad metod för bedömning av denna variation och den viktigaste fördelen med kvantifiering är att den ger forskningen en konsekvent riktlinje vilket är fördelaktigt till denna studie, och därför är det kvantifierbar sekundärdata som använts (Ibid). Genom att genomföra en kvantitativ studie kan informationen studeras objektivt och opartiskt, vilket vi anser hade blivit annorlunda vid en kvalitativ studie. Det data som hämtas blir det som avses ska jämföras och analyseras. Mätning är det första som ska göras i undersökningen, och sedan ska det i studien berättas varför måtten ser ut som de gör. Generalisering är ett fokus för att kunna visa mer hur fondmarknaden ser ut men eftersom vi avser att göra en totalstudie behöver vårt resultat inte generaliseras, utan det representerar den population vi valt att undersöka. Datainsamlingen sker genom att kvantifiera fakta och därefter behandla den i statistiska modeller och på så sätt kan det dras slutsatser. Genom att söka i litteratur och vetenskapliga artiklar har vi funnit fakta som varit en grund till denna studie. Tidigare kurslitteratur används samt ytterligare litteratur med information om kvantitativ forskning. För att kunna genomföra studien behövdes data från olika fonder i Sverige, Storbritannien och USA, vilket inhämtas från sökmotorn Morningstar för att därefter analyseras och vara utgångspunkt för en diskussion och slutsats. Genom att använda oss av olika nyckeltal, eller prestationsmått, kan de olika fonderna jämföras i olika länder och det visar mer information som senare kan analyseras. Vilka prestationsmått som skulle användas valdes 16
genom att tidigare studier visade på användbara nyckeltal men samtidigt hjälpte kontakten med sökmotorn Morningstar till ytterligare med att bestämma de slutgiltiga måtten som senare används i studien. 3.2 Fondurval Det finns ett stort utbud fonder på marknaden, men det som vi valt att använda i studien är aktiefonder. Bakgrundsinformationen visade att det blivit allt vanligare att spara i den kategorin, och att en stor del av fondförmögenheten visade sig vara aktiefonder och är en aktuell fondkategori att undersöka. Eftersom Morningstars (2018) databas innehåller ca 32500 fonder är det helt klart att vi inte kan undersöka alla. Ifall vi gör ett slumpmässigt urval kan vi få fram fonder som är helt olika vilket leder till att validiteten sjunker. För att säkra upp att vi undersöker det vi avser att undersöka väljer vi att göra ett icke-sannolikhetsurval. Efter samtal med en anställd på Morningstar tas ett antal kriterier fram och därifrån undersöks alla de fonder som matchar kriterierna. Dessa kriterier finner ni i studiens urvalsram i Tabell 3:1 nedan. Med fondklass menas att vissa fonder är uppdelade i olika fondklasser (Morningstar, 2010). Det som skiljer dessa åt är vanligtvis avgiften och regler för minsta insättning, medan innehavet är detsamma (ibid). Detta gör att deras nyckeltal är snarlika eller identiska och därför är det endast nödvändigt att undersöka en av dessa, där den äldsta då väljs. När små och medelstora bolag valdes gjordes det för att det kan skilja mer mellan stora bolag mellan länder än vad det gör mellan de som klassas som små och medelstora bolag. Efter sållandet av kriterierna kvarstod resterande aktiefonder: 70 svenska varav 8 var passivt förvaltade, 106 brittiska varav endast en var passivt förvaltad samt 304 amerikanska varav 30 var passivt förvaltade. Detta gör att det blir en totalstudie som gör att det resultat studien får fram, representerar de marknader 17
som undersöks. Eftersom endast en av de brittiska fonderna som återstod efter sållandet var passivt förvaltad kan det anses att sänka generaliserbarheten i Storbritannien. 3.3 Bortfallsanalys Om Morningstar har kategoriserat bort fonder felaktigt gällande fondtyp eller inriktning kan det finnas en risk för ett omedvetet bortfall. Den risken bedöms inte tillräckligt stor då bolaget tillhandahåller investeringsinformation och är världens största oberoende utgivare av fondinformation (Morningstar, 2018). Av det slutgiltiga fondurvalet uteslöts de fonder som saknade fullständiga uppgifter om de nyckeltal som skulle undersökas, vilket endast var ett fåtal fonder. 3.4 Insamling och bearbetning av sekundärdata Tidigare studier har använt sökmotorn Morningstar som källa, vilket gjorde att vi fick upp ögonen för dem. Bolaget Morningstar Inc har huvudkontor i Chicago och är börsnoterad på Nasdaq. Morningstar i Sverige har sedan 1999 publicerat objektiv, tillförlitlig, jämförbar och lättillgänglig information om både svenska och internationella värdepappersfonder (Morningstar, 2018). Sökmotorn ger inte ut information till vem som helst och har särskilda användarvillkor för dem som får tillgång till dess information. Det är Morningstar Sverige som vi har varit i kontakt med och som gett oss tillgång till all sekundärdata till studien. Det har visat sig vara en bra informationskälla när vi väl fick tillgång till det vi behövde. Vi stötte på problem med att få tillgång till databasen och det var en tidskrävande process som krävde en del mailkontakt för att få ta del av informationen vi bett om. Eftersom sekretessen är hård och användarkraven är noggranna behövde Mittuniversitetet en licens för att ta del av utbudet, vilket inte fanns sedan tidigare. Eftersom uppsatsen är under en viss period och det hela skulle ta alltför lång tid, fanns en kompromiss att tillgå, nämligen att använda sig av en 30 dagar lång trial till sökmotorn. På så sätt fick vi tillgång till all data som behövdes, och undgick att förlora mer tid i väntan på en licens. Att använda sig av en ny sökmotor med stor del information om hela världens fonder var nytt för oss men genom att boka in ett telefonmöte med en representant från Morningstar fick vi ta del av en introduktion i hur sökmotorn fungerade och hur det gick att ändra sina sökningar utefter vilket resultat som eftersträvas. I programmet finns ett område som kallas workspace, vilket enligt representanten från Morningstar var det område som passade bäst att använda till den studie som skulle genomföras. 18
Där väljs vilket land som ska undersökas, vilka sorters fonder, vilka kategorier och nyckeltal som ska tas med i sökningen och liknande. De kategorier vi tog med var de som ligger till grund för denna studie; avkastning, sharpe- och treynorkvoten, alfa, beta, standardavvikelse och tracking error. 3.5 Bearbetning av sekundärdata till resultat I databasen Morningstar Direct finns ett verktyg som gjorde det möjligt att exportera den sekundärdata som insamlats till Microsoft Office program Excel. I Excel har vi omvandlat datan till ett avkodat resultat samt gjordes en sammanställd tabell med varje typ av fonders genomsnitt, minimum och maximum i vardera land för att göra det lättare att avläsa resultatet. När väl sekundärdatan avkodats och lagts in i lämpliga tabeller, har strukturen för hur resultatet ska presenteras genomarbetats, där lönsamheten, lönsamhet med hänsyn till risk, risk och kostnad är de fyra huvuddelarna. 3.5.1 Analysmetod Analysen har vi placerat i samma avsnitt som resultatet. Varje huvuddel: lönsamhet, lönsamhet med hänsyn till risk, risk och kostnad har en analys i slutet för att göra det lättare för läsaren att hänga med. Vi har analyserat resultatet genom avläsning och tolkning av de tabeller som använts för att sedan koppla det mot studiens syfte, frågeställningar samt teorin och tidigare forskning. Detta blev vidare en grund för studiens slutsatser som har samma upplägg som resultat och analysdelen med fyra huvuddelar vilket ger studien en bra struktur genom arbetet. 3.6 Jämförelseindex Ett jämförelseindex är en sammanställning av hela eller delar av en marknad har utvecklats genomsnittligt (Morningstar, 2018). Genom att jämföra en fonds utveckling med marknadens utveckling ges en bra hänvisning till hur sin fond har presterat jämfört med marknaden (ibid). För att undersöka det vi vill undersöka har följande index valts: Nasdaq OMX Stockholm Benchmark GR SEK, FTSE Small Cap TR GBP, Russel Mid Cap TR USD. Nasdaq avser att återspegla stora delar av Stockholmsbörsen vilket representerar den svenska marknaden. FTSE återspeglar Londonbörsen vilken i sin tur representerar den brittiska marknaden. Vidare fanns olika alternativ och eftersom studien undersöker små och medelstora bolag anses valt index lämpa sig bäst. Russell söker att återspegla den amerikanska marknaden och det Russell index som passar studien bäst anses vara Russell Mid Cap. 19
Då det inte finns något index på dessa marknader som återspeglar både små och medelstora bolag har bedömningen gjorts att dem ovan valda jämförelseindex är lämpliga och ökar studiens validitet då de representerar marknaderna i länderna och där stora bolag är uteslutna då studien inte undersöker dessa. 3.7 Operationalisering Operationaliseringen har sin utgångspunkt i den teori vi ställt upp. Studien avser att undersöka olika fonders prestation över en period i Sverige, Storbritannien samt i USA. I teorin ställs olika nyckeltal upp som genom insamling av sekundärdata i databasen Morningstar Direct, kan sammanställas i tabeller i resultatet och vidare analyseras. Genom detta kan en röd tråd fortsätta att genomsyra arbetet genom teorin in i resultatet och analysen. 3.8 Metodkritik Kvantitativ forskning kan kritiseras, och ofta om det jämförs med kvalitativ forskning. I vår studie har vi insamlat fakta genom att använda oss av en sökmotor, och därför en sekundärkälla som redan har all den information som kan tänkas behövas. Det har inte gjorts någon enkät eller egen undersökning vilket kan innebära fördelar och nackdelar. Sekundärdata ger bra information som går att använda till studier. I vårt fall fanns svårigheter att få tillgång till den informationen, och en enkät eller annan undersökning hade eventuellt gett snabbare tillgång och gett en möjlighet till att utforma egna frågor. När kvantifierbar fakta ska jämföras mellan fonder som i detta fall, är en sekundärkälla tydligare att läsa av och kan ge mer information och tydligare statistik. För att få samma omfång information i en enkät skulle frågorna behöva vara väldigt många samt inkludera ett stort antal respondenter. Det skulle innebära en omfattande undersökning men som inte för den anledningen skulle vara bättre. Däremot kan även en bra planerad och genomförd metodprocess innehålla tvivelaktiga moment. Bryman (2008) ifrågasätter användandet av sekundärdata. Datainsamlingens ändamål kan enligt Bryman skilja sig mellan primärkällan och den sekundära källan. Författarna saknar även kontroll över kvalitéten på sekundärdatan. Däremot litar vi på källan som använts till sekundärdata, då den insamling som gjorts enligt de själva är objektiv och tillförlitlig. Då vi inte använt oss av primärdata i denna studie, har användningen av sekundärdata varit 20
nödvändig. Vi anser dock inte att detta är en brist då den information som använts varit av god kvalitet då det är bearbetat och trovärdigt, och då sökmotorn är börsnoterad och därmed redovisar riktig information. Vi har bortsett från skatt i beräkningarna, eftersom det utifrån olika banker skulle kunna särskiljas. Om den tagits med kunde resultatet bli missvisande. För att göra studiens resultat mer trovärdigt och jämförbart har Sverige, USA och Storbritannien studerats. Varje lands fonder skulle uppnå ett högt antal för att skapa en statistik som gick att analysera och bidrog till hela studiens tillförlitlighet. 3.9 Reliabilitet och Validitet Reliabilitet handlar i grunden om måtten och mätningens pålitlighet och följdriktighet och kan delas in i tre kategorier; stabilitet, intern reliabilitet och interbedömarreliabilitet (Bryman & Bell, 2011). Reliabilitet innebär att resultatet ska vara detsamma vid upprepade mätningar och oberoende av vem som utför dem. Stabilitet innebär att resultatet över tid blir detsamma om en ny undersökning görs, och att det inte ska skiljas åt i någon större utsträckning (Ibid). Mätningen här sker på sekundärdata som inhämtats under de senaste tio åren, och ett högt samband skulle bli resultatet om en ny undersökning skulle göras på samma information. Då vår undersökning inte innehåller specifika respondenter, kommer det inte påverkas något emellan de två olika undersökningarna, då resultatet på den första undersökningen inte skulle påverka resultatet på den andra. Måtten i studien kan anses vara stabila eftersom de inte är framräknade på egen hand och framtagandet av måtten har skett via en trygg sökmotor. Det som däremot kan göra att resultatet inte skulle bli detsamma om studien genomfördes igen är de omvärldsfaktorer i ekonomin som påverkar utfallet. Den interna reliabiliteten i studien anses vara hög då de mått som använts inte har tolkats som ett och samma mått. De har skiljts åt och istället behandlats i relation till varandra. Den insamlade data som använts var kategoriserad vid insamlandet och har inte tolkats eller kategoriserats i någon större bemärkelse samtidigt som de inte gav utrymme till ytterligare tolkning. Detta gör att interbedömarreliabiliteten kan anses vara hög. Studiens urval är representativt då större delen av de fonder som var tänkt ingå i undersökningen även gör det i slutändan. Validitet förklarar hur väl måtten som mäter ett begrepp, verkligen visar det som avses (Bryman & Bell, 2011). Exempelvis att undersökningens mätinstrument är avsedda att besvara studiens frågeställningar (Thurén, 2007). Undersökningens mätinstrument Morningstar är vanligt i finansbranschen och även i tidigare forskning gällande risk, avkastning och liknande vilket gör 21