SAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND Bisnode Jan Fineman och Miriam Kuflu 2017-05-30 Besöksadress: Rosenborgsgatan 4 6, Solna
Sida 2 (13) Innehåll Bakgrund... 3 Metod... 3 Region Halland... 4 Kommuner... 6 Branscher... 7 Knowledge Intensive Business Services (KIBS)... 9 Branschbalans... 11 Växande och krympande branscher... 12 Observationer... 13
Bakgrund Bisnode har under ett antal år analyserat Regionens näringsliv och dess utveckling. Detta är en sammanfattning av den senaste analysen för perioden 2010 2015. Bolagsdata som ligger till grund för analysen innehåller data för alla aktiebolag som har arbetsställe i regionen (respektive bokslut på Sverigenivå har fördelats ut per arbetsställe, för att så långt som möjligt spegla det halländska näringslivet.). Metod Simpler kan besvara frågeställningar om var konkreta resultat uppnåtts på företagsnivå och för aggregat av företag (branscher). Utgångspunkten är det värde som företaget själv skapar, förädlingsvärdet, och de kostnader företaget har för att skapa detta. Förädlingsvärdet är försäljning minskat med inköp samt avskrivningar. Kostnaderna som krävs för att skapa förädlingsvärdet är personalkostnader samt kapitalkostnader. Kapitalkostnaderna består dels av kostnader för lånat kapital (ränta) och dels av kostnader för det egna kapitalet (genomsnittlig ersättning till aktieägare). Vi använder en för svenskt näringsliv genomsnittlig (medel)avkastning till aktieägarna vilket ger ett benchmark mot hela näringslivet. Ett företag, eller ett aggregat av företag, kan placeras in i ett Simplerdiagram enligt nedan. Sida 3 (13) Positionen i diagrammet visar hur bra företaget går. Ett företag som ligger på ett Simplerindex 1 går lika bra som genomsnittet av företagen i Sverige. Företag eller branscher i den nedre delen av diagrammet (index >1) har svårt att skapa lönsamhet medan företag i den övre delen av diagrammet (index <1) kan skapa vinster utöver en genomsnittlig (medel)ersättning till aktieägarna. Tillväxten hos företagen eller branschen mäts i tillväxt i Förädlingsvärde. Storleken på bubblan motsvarar förädlingsvärdets storlek. Metoden gör det också möjligt att samtidigt visualisera tillväxt i förädlingsvärde och konkurrenskraft enligt Simplerindex. Då framträder fyra fält där det övre högra hörnet visar var tillväxt och konkurrenskraft sammanfaller. Det går att avgöra hur näringslivet växer och utvecklas genom att placera olika aggregat, t ex en bransch eller näringslivet i en kommun, i diagrammet.
Region Halland Sida 4 (13) I Halland finns två bolag som skapar mycket stora finansiella värden vilket stör utvecklingen (tillväxtsiffrorna) under perioden och gör regionen svår att jämföra med andra. Därför har dessa bolag (Statkraft Sverige AB och FCR Media Holding AB) uteslutits ur analysen. Region Halland har ett stabilt näringsliv med en liten känslighet för konjunktursvängningar jämfört med regioner med en större andel av bland annat konjunkturkänslig verkstadsindustri. Regionen har en god position ovanför linjen alla år utom 2013 då regionen påverkas negativt av Mediabolaget Västkusten, Stora Enso Hylte samt Ringhals. Om dessa företag haft ett normalår hade bubblan för år 2013 legat ovanför linjen med en god konkurrenskraft. 2015 är ett år med mycket god konkurrenskraft. Tillväxten för perioden 2010 2015 är mycket lik tillväxten för hela Sveriges näringsliv. Tillväxt i förädlingsvärde: +23% (Sverige +22%) Tillväxt i antal anställda +13% (Sverige +11%) Tillväxt i antal företag +39% (Sverige +38%) (4 594 företag netto) Halland 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Förädlingsvärde (FV) 42 677 220 45 154 460 44 908 848 42 474 847 47 832 771 52 421 288 Omsättning 160 667 669 169 979 419 173 146 448 166 873 369 172 492 698 185 111 221 Simpler-index 0,94 0,94 0,95 1,03 0,94 0,88 Antal anställda 62 394 65 082 67 284 66 422 68 248 70 790 Antal företag 11 717 12 795 13 719 14 448 15 257 16 312 Region Halland har en något högre tillväxt i antal anställda och företag samt en liknande tillväxt i förädlingsvärde precis som det var i den tidigare rapporten över perioden 2008-2014.
En jämförelse med närliggande regioner och Sverige visar att samtliga län/regioner har en god lönsamhet och växer ungefär som Sverige i förädlingsvärde. Jönköpings län växer snabbast i förädlingsvärde, följt av Kronoberg. Sida 5 (13) Snabbast jobbtillväxt har Halland som i den tidigare rapporten, följt av Västra Götaland. Jämfört med Sverige har Halland en större andel anställda i mindre företag (0 9 och 10 50 anställda) vilket är positivt då det är inom de mindre företagen som tillväxten normalt sker. Samtliga storleksklasser utom den största >500 ökar i anställda. Störst ökningar sker i storleksklasserna 0 9, 10 50 och 101 500 anställda.
Kommuner Halmstad har flest anställda och Kungsbacka har flest företag. Minst i både företag och anställda är Hylte Sida 6 (13) Halmstad och Varberg växer mest i anställda och Kungsbacka växer mest i företag. De mindre kommunerna Laholm och Hylte ligger på is tort sett +/-0 i antal anställda till skillnad från förra årets rapport för perioden 2008-2014 då antalet anställda minskade i kommunernas näringsliv, ett positivt besked.
Sida 7 (13) Samtliga kommuner, förutom Hylte, har god konkurrenskraft år 2015. Laholm och Hylte backar i förädlingsvärde, dock ser vi en ökning av förädlingsvärdet från 2014 vilket är positivt. Hylte påverkas mycket av Stora Enso som är den dominerande arbetsgivaren bland aktiebolagen. Branscher Största branscherna i antal anställda är Detaljhandel och Byggnadsindustri, följt av Partihandel, tillsammans står dessa branscher för ca 1/3 av Hallands näringslivs förädlingsvärde. Störst i antal företag är Företagstjänster. Branschen Företagstjänster och Företagsservice var i förra analysen en bransch som kallades Företagstjänster.
En god lönsamhet 2015 för samtliga branscher, utom Energi. Man kan förvänta sig en god lönsamhet i många branscher då 2015 är ett högkonjunkturår. Energi backar i förädlingsvärde. Sida 8 (13) Störst jobbtillväxt inom Företagsservice och Byggnadsindustri. Störst företagstillväxt inom Företagstjänster och Byggnadsindustri. Pappers- & Massaindustri tappar i anställda. Även Metallvaruindustri minskar något i anställda.
De nystartade företagen (0 3 år gamla företag) skapar flest jobb inom Företagsservice, Besöksnäring och Hälso- & Sjukvård. Sida 9 (13) Knowledge Intensive Business Services (KIBS) Knowledge Intensive Business Services (KIBS) definieras och jämförs med Övriga företagstjänster. KIBS delas in i följande undergrupper baserat på SNI-kod: Teknologiskt orienterade tjänsteföretag (T-KIBS) Datorrelaterade tjänster (C-KIBS) Icke teknologiska tjänsteföretag (P-KIBS) Högst förädlingsvärde per anställd (Produktivitet) inom P-KIBS
Flest företag och anställda finns inom Icke-teknologiska tjänsteföretag (P-KIBS). Sida 10 (13) Störst jobbtillväxt finns inom den mindre kunskapsintensiva gruppen Övriga Företagstjänster och störst företagstillväxt inom P-KIBS. De nystartade företagen skapar flest jobb inom P-KIBS. God lönsamhet för samtliga KIBS branscher.
Branschbalans Vi kan dela upp näringslivet i följande tre sektorer Tillverkande, Företagsstödjande och Ortstjänster. Den tillverkande industrin är basen för näringslivet och omfattar bl.a. Verkstad, Papper & Massa, Stål & Metall, Partihandel och Byggindustrin. Den förtagstödjande sektorn omfattar bl.a. konsulter, företagstjänster, IT/Telekom och Finans. Ortstjänster omfattar bl.a. Detaljhandel, Omsorg och Besöksnäring. Det finns ett samband mellan tjänster (gul sektor) och tillverkning (grön sektor) som ger utrymme för en kommuns tjänstenäring att växa med industrin. Den företagsstödjande sektorn skapar möjligheter för den tillverkande sektorn att växa genom t.ex. möjlighet att hyra in kompetens, få rådgivning eller finansiellt stöd. Här är syftet att spegla balansen mellan olika näringar för att finna utrymme för tillväxt. Sida 11 (13) Diagrammet visar att Halland har en större andel inom den tillverkande sektorn och en potential att ytterligare växa i den förtagsstödjande sektorn, vilket även borde vara positivt för den tillverkande sektorn som kan få ett bättre stöd. Detta är viktigt då många tillverkande företag fokuserar och outsourcar många tjänster. Branschbalansen ser likadan ut som förra året. Vi jämför Hallands totala branschbalans med 0 3 år gamla företags branschbalans i Halland. Nystartade företag har en god (jämnare) branschbalans. Ser vi till den stora tillväxtmotorn, branscherna Företagsservice och Byggindustrin, och hur tillväxten fördelar sig mellan kommunerna i Regionen så ser vi att det är i Varberg Företagstjänster växer snabbast och i Kungsbacka som Byggindustrin växer snabbast. Byggindustrins snabba tillväxt i Kungsbacka kan bero på kommunens närhet till Göteborg.
Krympande branscher Växande branscher Sida 12 (13) Växande och krympande branscher Branschbalansen visar om det finns en bra grogrund i näringslivets struktur för att skapa tillväxt kan vi även se på hur strukturen ser ut om vi jämför med vilka branscher som växer respektive krymper i Sverige som helhet. Har regionen en stor andel inom krympande branscher kan man förvänta sig ett krympande eller en långsam tillväxt av näringslivet om man inte har speciella förutsättningar som t.ex. Västerås kommun där Elektronikindustrin växer till även om den i landet krymper. Vi baserar detta på tillväxten i antal anställda för olika branscher i Sverige. De branscher som växer mer än Sverigemedel kategoriseras som växande sektor, de som växer ungefär som Sverigemedel kategoriseras som medelbra och övriga kategoriseras som krympande. Exempel på branscher i de olika kategorierna: Växande: Företagstjänster, Byggnadsindustri, Personaluthyrning, Besöksnäring, IT/Telekom och Hälso/Sjukvård. Medelbra: Detaljhandel, Partihandel, Finans/Försäkring och Tillväxt i antal anställda 2008-2013 Huvudkontor Hälso- & Sjukvård Utbildning Besöksnäring Vatten, Avfall & Återvinning Bemanning & Uthyrning Företagstjänster IT & Telekom Byggnadsindustri Areell näring Energi Utvinningsindustri Fastigheter Detaljhandel Finans & Försäkring Partihandel Logistik & Transport Övrig tillverkningsindustri Livsmedelsindustri FoU Media Kemisk industri Elektronikindustri Pappers- & Massaindustri Gummi- & Plastindustri Verkstadsindustri Metallvaruindustri Life Science Stål- & Metallindustri Trävaruindustri Textilindustri Fastighet. Krympande: Verkstadsindustri, Stål/Metall, Elektronikindustri, Papper/Massa, Metallvaruindustri, Livsmedelsindustri och Trävaruindustri. Hallands län har en något större andel än Sverige om vi summerar de växande och medelbra branscherna vilket är positivt. Andelen anställda inom växande branscher är lägre än för Sverige men andelen inom medelbra är högre, en avspegling av den stora Parti- och Detaljhandeln i länet. Andelen inom krympande branscher är något lägre än för Sverige. Bilden ser ut på samma sätt som förra året.
Observationer Liksom i tidigare studier ser vi att näringslivet i Halland är fortsatt stabilt och växande, med en god konkurrenskraft (lönsamhet). Inom regionen är Papper & Massaindustri och Metallvaruindustri krympande i antalet anställda, liksom i Sverige. Detta är exempel på den pågående transformeringen i svenskt näringsliv. Av de större branscherna är det Företagsservice, Företagstjänster och Besöksnäring ökar snabbast i antal anställda under perioden men det finns fortfarande utrymme för ytterligare tillväxt. Det är det positivt att så många nya företag startas inom Företagstjänster och Besöksnäring. Det är viktigt att öka tjänstesektorn för att ge möjlighet för de tillverkande företagen att köpa tjänster och därmed fokusera på sin kärnverksamhet, detta skapar konkurrenskraft i den tillverkande sektorn samt tillväxt inom tjänstesektorn. Det är framför allt inom icke-teknologiska företagstjänster och övriga företagstjänster som tillväxten skett 2010 2015. Anledningar till att den Företagsstödjande sektorn inte växer ännu mer kan vara mognad eller attityd till att köpa tjänster i övriga näringslivet eller att det saknas tjänsteutbud inom vissa områden. Saknas det ett tjänsteutbud finns en marknad för nyetablering av tjänsteföretag inom dessa områden. Det är mycket positivt att se att de mindre kommunerna Laholm och Hylte inte längre tappar i anställda som i förra årets rapport samt de båda kommunerna ökar i förädlingsvärde från 2014. Sida 13 (13)