Promemoria Sid. 1(9) Guatemala City 2014-05-13 Ekonomisk och handelspolitisk rapport för Costa Rica 2013 Tendenser under 2013 Efter den ekonomiska avmattningen 2008-2009 inleddes en övertygande återhämtning i ekonomin som har fortsatt med en årlig tillväxt på drygt fyra procent 2010-2012. Tillväxten mattades av något under 2013 och stannade på 3,5 procent. Inflationen uppgick till fem procent år 2013 vilket ligger inom ramen för centralbankens uppsatta mål. En kraftig värdeminskning av valutan under det första kvartalet 2014 har dock skapat oro för en ökad inflation, även om prognosen för närvarande inte är alarmerande. På grund av kraftigt minskade skatteintäkter under 2009 skapades ett budgetunderskott som nådde en topp om drygt fem procent av BNP 2010. Genom diverse statliga åtgärder sjönk underskottet något under följande år men 2013 slutade underskottet återigen på en rekordnivå om 5,4 procent. Det stora budgetunderskottet kombinerat med avsaknaden av fiskal konsolidering gör att statsskulden riskerar att blir ohållbar på lång sikt. Den omfattande skattereformen som utlovades av den föregående regeringen kom aldrig till stånd. Den nuvarande presidenten Luis Guillermo Solís, som tillträdde i maj 2014, har visserligen uttalat sig om vikten av att få igenom en sådan reform men har samtidigt sagt att det troligen inte kommer att ske förrän tidigast 2016. Detta ökar risken för ett stigande budgetunderskott under de närmsta åren. Det bi-regionala associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika (undertecknat i maj 2010) trädde i kraft i Costa Rica vad gäller handelsdelen i oktober 2013. Sveriges export till Costa Rica uppgick till 261 MSEK under 2013 och dominerades av maskiner och verkstadsprodukter. Sveriges import från landet uppgick till 423 MSEK samma år och bestod till främst av matvaror (i huvudsak frukter, nötter och bananer)och i något mindre skala verkstadsprodukter.
2(8) Bakgrund Costa Rica har en lång tradition av politisk stabilitet och ett konsensusbaserat samhällssystem. Landet uppvisar goda sociala indikatorer i ett regionalt perspektiv och ligger på andra plats efter Panama av de centralamerikanska länderna på UNDP:s utvecklingsindex. Andelen sociala utgifter i Costa Rica är bland de högsta i Latinamerika. Statens del av de totala utgifterna inom hälsosektorn uppgår till cirka sju procent av BNP, vilket är högt i en regional jämförelse. Det senaste årtiondet har landet dock rört sig i en nedåtgående spiral, med högre våldsnivåer, infrastruktur som förfaller, korruption och en överdimensionerad statsapparat som inte längre levererar den förhållandevis goda service som en gång gav landet beteckningen Centralamerikas Schweiz. Fattigdomen och inkomstklyftorna har trots god ekonomisk utveckling ökat de senaste åren. En statsledd industrialisering under 60- och 70-talen samt framväxten av en exportinriktad produktion under de följande årtiondena förvandlade landet från en jordbruksdominerad till en diversifierad ekonomi med utvecklade produktions- och tjänstesektorer. Denna trend stärktes i mitten av 90-talet då högteknologisk produktion startade och finansiella tjänster snabbt expanderade. Den statsledda tillväxtmodellen har genererat relativt välstånd, men den komplexa strukturen av statliga institutioner har visat sig kostsam. Mellan 1999 och 2002 avstannade tillväxten och landet blev makroekonomiskt mer sårbart. Åren 2000-2002 skedde ingen per-capitatillväxt alls och statsfinanserna försämrades till följd av en stadig ökning av utgifter i form av löner och pensioner samtidigt som statsskulden växte till över 50 procent av BNP. 2003-2007 upplevde landet en kraftig ekonomisk tillväxt, bl.a. tack vare en återhämtning av exportsektorn och ökade privata investeringar. I slutet av 2007 började dock den costaricanska ekonomin lida av överhettningssymptom. Under 2008 drogs landet med i den globala ekonomiska nedgången, och tillväxten under det andra halvåret 2008 minskade drastiskt. USA är den främsta handelspartnern och står för den största delen av utländska direktinvesteringar, och den ekonomiska nedgången i USA fick direkta effekter på landets exporttunga ekonomi. Den ekonomiska återhämtningen, med början under det första halvåret 2010, har varit relativt god med en tillväxt på omkring fyra procent årligen sedan dess.
3(8) Ekonomiska indikatorer INDIKATOR 2010 2011 2012 2013 2014 (prognos) BNP (real tillväxt 5,0 4,4 5,1 3,5 3,8 i %)* Nominell BNP (Miljarder 36,3 41,2 45,4 49,6 53 USD)* BNP/capita (USD, 11300 11900 12600 12900 13300 köpkraftsjusterad)* BNP/capita(USD, 7939 8857 9673 10400 10900 nominell, löpande priser)* Statsskuld (% av 43,1 46,3 51,6 54,9 59,4 BNP)** Budgetunderskott 5,1 4,1 4,4 5,4 5,4 (% av BNP)** Inflation (KPI)( %)* 5,7 4,9 4,5 5,2 2,9 Skattetryck (% av 20,5 21 21 21 BNP)**** Handelsbalans*** -11,3-14,3-13,8 11,8 Bytesbalans (% av -3,5-5,3-5,2-5,0-5,1 BNP)** Arbetslöshet (%)* 7,3 7,7 7,8 9 8,5 Utl. direktinvesteringar 4 5,2 5,1 5,4 (% av BNP)*** Valutareserv (miljarder USD)**** 4,6 5,8 6,8 7,1 Källor för siffrorna i tabellen: * IMF; ** The Economist Intelligence Unit (EIU), ***Banco Central de Costa Rica, ****OECD. Vissa siffror har avrundats. Makroekonomisk utveckling Efter fem år av kraftfull ekonomisk expansion minskade tillväxten under 2008 och under nästföljande år hamnade den costaricanska ekonomin i recession (- 1,1 procent av BNP). I samband med krisen sjösatte den dåvarande regeringen år 2009 ett ekonomiskt krispaket som syftade till att behålla makroekonomisk och finansiell stabilitet samt upprätthålla ekonomisk tillväxt samtidigt som de mest utsatta delarna av befolkningen skyddades. Paketet omfattade kraftiga ökningar av de sociala utgifterna, framför allt inom hälsa och utbildningssektorerna. De minskade skatteintäkterna under 2009 i kombination med
4(8) ökade statliga utgifter genom krispaketets satsningar skapade ett budgetunderskott som fortsätter att vidgas. Under 2013 uppgick budgetunderskottet till 5,4 procent av BNP och den offentliga sektorns totala statsskuld utgjorde 55 procent av BNP. Mellan 2010-2012 låg tillväxten på omkring 4,5 procent årligen, för att sedan sjunka något under 2013 till 3,5 procent. Tillväxten har främst drivits av expansion av den inhemska efterfrågan, både hushållens slutkonsumtion och bruttoinvesteringar, medan importen av varor och tjänster var större än exporten under samma period. Både exporten och importen ökade med cirka fyra procent under 2013 vilket resulterade i ett handelsunderskott om drygt 5,6 miljarder USD (11 procent av BNP). Bytesbalansen har vidgats sedan krisen och uppgick till -5 procent under 2013. Intäkterna från turism har gradvis ökat och den exportinriktade jordbrukssektorn har återhämtat sig relativt väl sedan 2010. Under 2012 och 2013 har en svampepidemi drabbat centralamerikanska kaffeodlare och förstört en femtedel av skörden. Costa Rica är ett utav de hårdast drabbade länderna och under skörden 2013/2014 beräknas 60 procent av all odling i landet ha drabbats och nästan 15 procent förstörts. Detta bidrog till att den totala jordbrukssektorn för första gången krympte (- 0,1 procent) sedan 2009 vilket påverkade både arbetstillfällen och handelsbalansen negativt. Turismen står för en stor del av inflödet av utländsk valuta och Costa Rica har en av de högre nivåerna av utländska direktinvesteringar per capita i regionen. En del hinder kvarstår dock såsom höga nivåer av byråkrati, rättslig osäkerhet och svagt skydd för investeringar. Flödet av utländska direktinvesteringar uppgick till 2,7 miljarder USD 2013 (drygt fem procent av BNP). Valutareserven uppgick till 7,1 miljarder USD år 2013. Mellan 2007-2012 steg BNP per capita i löpande priser med över 60 procent och uppgick till cirka 10 400 USD år 2013, och Costa Rica klassas därmed som ett övre medelinkomstland. Trots detta har fattigdomen ökat från 16,7 procent år 2007 till 20,7 procent år 2013. Arbetslösheten som låg på under fem procent 2007 och 2008 steg under följande år och uppgick till nio procent år 2013. Ungdomsarbetslösheten (åldersspannet 15-24 år) minskade dock något, från 23 procent 2012 till knappt 22 procent 2013. Fattigdomen har legat runt 15-20 procent i nästan 20 år och det historiskt starka sociala skyddsnätet har delvis urholkats på grund av ökade finansiella restriktioner vad gäller statliga utgifter. Till skillnad från grannländerna i Centralamerika är Costa Rica inte lika starkt beroende av remissor (penningförsändelser från migranter), vilka endast utgör ca två procent av BNP.
5(8) Finans- och budgetpolitik Landet har sedan 2008-2009 ett fortsatt underskott i de offentliga finanserna (budgetunderskottet är bland de högsta i Latinamerika). Underskottet för 2013 slutade på 5,4 procent, en ökning för tredje året i rad. Regeringen misslyckades återigen med att hålla sig till den beslutade budgeten vilket resulterade i att intäkterna nådde 14,5 procent av BNP medan utgifterna uppgick till nästan 19 procent. Bidragande orsaker var bland annat minskade ickeskatterelaterade intäkter, en ökning av de löpande kostnaderna samt en markant uppgång av statens räntebetalningar vilka ökade med nästan 34 procent jämfört med föregående år. Det sistnämnda återspeglar statens allt högre skuldsättning; den offentliga sektorns totala statsskuld uppgick till 55 procent av BNP i slutet av 2013, den högsta nivån sedan 2005. Costa Ricas totala skattetryck ligger på cirka 21 procent. Att uppnå och upprätthålla sunda offentliga finanser, samt att öka den ekonomiska tillväxten, har under de senaste åren varit en av de största utmaningarna för landet. Under 2012 godkände den lagstiftande församlingen en skattereform som syftade till att öka intäkterna, men den ogiltigförklarades sedermera av högsta domstolen på processuella grunder. Den dåvarande regeringen, med president Chinchilla i spetsen, beslutade då istället om särskilda åtgärder för att begränsa utgifterna, öka intäkterna och förbättra skatteförvaltningen. Dessa inkluderade anställningsstopp i offentliga sektorn, minskade löneökningar, rationalisering av utgifter för varor och tjänster, och uppskjutande av icke prioriterade offentliga investeringsprojekt. Under 2012 röstade parlamentet igenom två lagar som syftar till att minska skattefusk och i april 2013 ratificerades Konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden. Landet har också avtal för utbyte av skatteinformation med flera länder. I en ytterligare åtgärd i syfte att finansiera budgetunderskottet utfärdade regeringen statsobligationer för två miljarder USD mellan november 2012 och april 2013, och planerar att ge ut statsobligationer för ytterligare två miljarder USD under de närmaste åren. Den 6 april 2014 valdes Luis Guillermo Solís från PAC (Partido Accion Ciudadana) till president. Bland de prioriterade områdena som nämnts på den nya regeringens agenda finns bland annat effektivare skatteindrivning och minskade statliga utgifter. En större skattereform väntas föreslås först under Solís tredje regeringsår vilket på kort sikt innebär ökad risk för ytterligare ökning av budgetunderskottet.
6(8) Penning- och valutapolitik Efter nästan tre decennier av tvåsiffriga inflationstal har landet sedan 2009 lyckats reducera och bibehålla inflationen kring ensiffriga tal. Under 2013 låg inflationen på 5,2 procent, väl inom Centralbanken (BCCR-Banco Central de Costa Rica) inflationsmål på fem procent ± 1. I början av 2014 sjönk inflationen till runt tre procent men efter en kraftig depreciering av valutan Colón värdet sjönk med nästan tio procent under det första kvartalet 2014 finns risk för en ökad inflation när marknaden pressas på grund av höga importpriser. Värdeminskningen av valutan förväntas fortsätta, om än i svagare takt, främst på grund av den ekonomiska tillväxt som USA för tillfället har med en värdeökning av den amerikanska dollarn som följd. Trots att BCCR uttalat sig om fortsatta interventioner för att bromsa värdeminskningen av Costa Ricas valuta (BCCR sålde i början av mars valuta till ett värde av 136 miljoner USD) har tidigare åtgärder från centralbankens sida visat sig ha begränsad effekt, framförallt på lång sikt. BCCR övergick år 2006 från en växelkurs enligt en kontrollerad bana, s.k. crawling peg, till en s.k. exchange-rate band där valutan tillåts fluktuera inom ett visst spann. BCCR har sedan införandet av denna regim ingripit regelbundet, först för att försvara de övre nivåerna av valutaspannet 2008-2009 och därefter för att försvara de nedre nivåerna, genom totala transaktioner på över fyra miljarder dollar (av vilka drygt en miljard kan hänföras till år 2012). Nu kan ytterligare årgärder väntas efter den kraftiga värdeminskningen av valutan i början av 2014. De stora kapitalinflöden och det ökade apprecieringstrycket som valutaregimen inneburit kan enligt bedömare på sikt äventyra den låga inflationen som uppnåtts under de senaste åren, och motiverar därför en övergång till ett än mer flexibelt växelkurssystem. Handel och handelspolitik Costa Rica rankas som nummer 54 i World Economic Forum s rapport om global konkurrenskraft vilket är det näst bästa resultatet av de centralamerikanska länderna efter Panama. Ekonomin kännetecknas av god innovationskapacitet och drar fördel av landets förhållandevis stabila institutioner, men har dock på senare år påverkats negativt av regeringens oförmåga att upprätthålla goda statsfinanser samt ökad brottslighet. Fördelningen mellan de olika produktionssektorernas andel av BNP liknar de utvecklade ländernas, sånär på en något större jordbrukssektor, och visar på den ekonomiska mognad landet uppnått. Jordbrukets andel av BNP har minskat gradvis de senaste åren och utgör idag sex procent av BNP, byggsek-
7(8) torn fem procent, tillverkningsindustrin 15 procent och tjänstesektorn 62 procent. Företagstjänster (kundtjänst, it-centers och callcenters) har varit den mest dynamiska undersektorn med tolv procents tillväxt årligen 2007-2013, trots en viss avmattning under det senaste året. Även den finansiella sektorn har uppvisat positiva resultat med en tillväxt på över sju procent under 2013. Landets ekonomi är i hög grad beroende av export, som utgör 25 procent av BNP. Jordbruksprodukter är fortfarande en viktig del av exporten men föll från 22 procent 2012 till knappt 19 procent 2013. Bidragande orsaker var främst den negativa utvecklingen för landets kaffeproduktion samt uppskrivningen av landets valuta som gjordes under senare delen av 2012 och som kom att slå mot exportpriserna under 2013. Industriprodukter (processade livsmedelsprodukter, farmaceutiska produkter, mjukvara etc.) utgör drygt 75 procent av den totala exporten. Costa Ricas exportindustri drabbades hårt under den ekonomiska krisen men har sedan 2010 visat en tydlig tillväxt, i synnerhet tillverkningsindustrin. Intäkterna från turism sjönk mellan 2008-2009 men har sedan dess ökat stadigt. Costa Rica är det land i Centralamerika som tar emot flest turister. Under 2009 sjönk importen betydligt mer än exporten, på grund av minskad konsumtion och import för återexport. Sedan 2010 har bytesbalansunderskottet åter vidgats i takt med att importen ökar, på grund av en högre inhemsk efterfrågan. År 2013 uppgick bytesbalansen till -5 procent av BNP och handelsbalansen till knappt -12 procent. Costa Rica har frihandelsavtal med CARICOM, Mexiko, Kanada, Chile, Panama, Kina, Singapore, samt frihandelsavtalet DR-CAFTA med El Salvador, Nicaragua, Honduras, Guatemala, Dominikanska Republiken och USA. Landet har även partiella frihandelsavtal med Colombia och Venezuela. Ett frihandelsavtal med Sydkorea är under förhandling och frihandelsdelen av det bi-regionala associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika som undertecknades i maj 2010, trädde i kraft i september 2013 vad gäller handelsdelen. För att avtalet ska gälla i sin helhet måste det först ratificeras av EU:s samtliga medlemsländers parlament. I början av 2014 blev Costa Rica officiellt godkänt för att kunna påbörja medlemsskapsprocessen till Stillahavsalliansen (PA-Pacific Alliance), en allians som för närvarande består av Chile, Colombia, Mexiko och Peru och syftar till att underlätta och öka flödet av varor, tjänster, kapital och arbetskraft mellan de länder som ingår men också med länder i Asien som har Stillahavskust. Under året har även processen för ett medlemskap i OECD fortsatt.
8(8) Landets största exportmarknader 2013 var USA (37 procent), Nederländerna (7 procent), Hong Kong (6 procent) och Panama (5 procent). Exporten till EU uppgick till 18 procent. Viktigaste importpartners 2013 var USA (49 procent), Kina (9 procent), Mexiko (6 procent) och Japan (3 procent). Importen från EU uppgick till 7 procent 2013. Sveriges ekonomiska relationer med Costa Rica Den svenska importen från Costa Rica under 2013 uppgick till 423 MSEK, vilket var en ökning med 71 procent jämfört med 2012. Ökningen berodde främst på en ökad import av nötter och frukt, främst bananer. Den svenska exporten uppgick under samma period till 261 MSEK, en minskning med 28 procent jämfört med 2012. En stor del av importen från landet går även via europeiska hamnar och registreras därför inte som import till Sverige. Den fortsatt viktigaste importkategorin 2013 var matvaror (73 procent, i huvudsak frukter, nötter och bananer) och i något mindre skala verkstadsprodukter (23 procent). De viktigaste svenska exportprodukterna samma år var verkstadsprodukter (76 procent). Bland de svenska företag som har egna kontor i Costa Rica återfinns Ericsson, ABB, SCA och Accenture. Lokala representanter med varierande grad av aktivitet finns för bl.a. Volvo Construction Equipment, Volvo personbilar, Scania (bussar), Elof Hansson, Atlas Copco, Oriflame, DeLaval och Alfa Laval. Swedfund ställer riskkapital till förfogande för svenska investeringsprojekt i Costa Rica liksom i övriga Centralamerika.