Promemoria Sid. 1(8) Guatemala City. Ekonomisk och handelspolitisk rapport för Guatemala 2014

Transkript

1 Promemoria Sid. 1(8) Guatemala City Ekonomisk och handelspolitisk rapport för Guatemala 2014 Tendenser under 2014 BNP ökade med drygt fyra procent under Det är troligt att en ny regering (allmänna val hålls i september 2015) kommer att fortsätta att föra en ekonomisk politik som bevarar den makroekonomiska stabiliteten. Beslutsfattarnas oförmåga att tackla strukturella problem och implementera reformer som förbättrar produktiviteten (t ex inom områdena hälsa, utbildning och infrastruktur) kommer även fortsättningsvis påverka den ekonomiska tillväxten negativt och omöjliggöra framgångsrik reducering av den utbredda fattigdomen. Guatemalas skatteuttag är lägst i Latinamerika (knappt 11 procent). Det låga skatteuttaget försvårar möjligheterna till sociala insatser och utveckling. De fiskala inkomsterna minskade under 2013 och 2014 i förhållande till BNP. Under våren 2015 har regeringen skakats av diverse korruptionsskandaler, varav en involverade ansvarig myndighet för skatteindrivning: SAT (Superintendencia de Administración Tributaria). Upplåningen har ökat under de sex senaste åren. Skuldkvoten håller sig fortfarande inom rimliga gränser men på grund av den låga skatteuppbörden kan statsskulden bli ohållbar på sikt. Handelsunderskottet reducerades något jämfört med 2013 och stannade på 10 procent av BNP. Exporten ökade med cirka 7 procent jämfört med 2013, och importen ökade med 4 procent. Det bi-regionala associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika är sedan hösten 2013 i kraft vad gäller handelsdelen i samtliga centralamerikanska länder men mycket återstår innan avtalet når sin fulla potential. Sveriges handel med Guatemala är begränsad, liksom närvaron av svenska företag. Sveriges export 2014 uppgick till 315 MSEK (241 MSEK 2013), (huvudsakligen verkstadsprodukter), medan importen från Guatemala nådde 37 MSEK under samma år (38 MSEK 2013) (huvudsakligen kaffe).

2 2(8) Bakgrund Guatemala är Centralamerikas största ekonomi och har regionens största befolkning, drygt 15 miljoner invånare. Världsbanken klassar Guatemala som ett lägre medelinkomstland. Trots detta är fattigdomen betydligt mer utbredd än i andra länder med motsvarande BNP. Drygt hälften av befolkningen lever i fattigdom och hälften av landets alla barn under fem år är kroniskt undernärda, vilket är den högsta andelen i Latinamerika och en av de högsta i världen. Av den dryga halva av befolkningen som utgörs av urfolk, främst olika mayafolk, lever sju av tio personer i fattigdom. Tre fjärdedelar av den arbetsföra delen av befolkningen arbetar inom den informella sektorn. Minst 50 procent av kvinnorna står utanför den reguljära arbetsmarknaden. Våld mot kvinnor är ett stort samhälls- och utvecklingsproblem. Sammantaget visar dessa indikatorer på ett av de tydligaste karaktärsdragen i det guatemalanska samhället: den markanta sociala och ekonomiska ojämlikheten, som utgör ett hinder för ökad produktivitet, bättre konkurrenskraft och ett gynnsammare investeringsklimat samt ekonomisk utveckling generellt. Exportsektorn har varit drivkraften bakom den tillväxt som skett, med stöd av en makroekonomisk stabilitet och några genomförda strukturreformer. Ekonomin har gynnats av övergången från militärt till civilt och demokratiskt styre (1985) och de elva fredsavtalen (1996) som satte punkt för 36 års intern väpnad konflikt. Ett av Guatemalas många problem är den långsamma ökningen av produktiviteten. Den låga produktiviteten är en spegel av de strukturproblem som försvårar ekonomisk utveckling. Svag produktivitetstillväxt är länkad till den jämförelsevis låga nivån av investeringar som andel av BNP(drygt två procent). Dessa fenomen är i sin tur kopplade till ett ogynnsamt investeringsklimat, där exempel på underliggande brister och problem är svaga och ineffektiva institutioner, utbredd korruption i hela samhället, juridisk osäkerhet, höga brotts- och våldsnivåer, straffrihet samt bristande kvalitet i de offentliga tjänsterna, inte minst inom utbildningsväsendet. Flera av dessa problem kan länkas till en kraftig underfinansiering av offentliga tjänster, både i en regional och i en global jämförelse. Guatemala har ett skatteuttag om endast cirka elva procent av BNP. Guatemala är rikt när det gäller naturtillgångar med en rik flora och fauna, hög jordbrukspotential, omfattande möjligheter för vattenkraft och betydande mineraltillgångar. Landet har en hög potential för utveckling. Samtidigt är det ett av de länder som är mest utsatta för naturkatastrofer i världen. En bety-

3 3(8) dande degradering av miljön pågår. Jordbruket består av stora arealer som brukas av några få med monokulturell exportodling och småjordbrukare som odlar för egen konsumtion på mycket små jordplättar. Dock finns en begynnande del av småjordbrukare som under de senaste åren börjat odla grönsaker för försäljning. Gruv- och oljeindustrin växer men staten har låg kapacitet och bristande intresse att bevaka att utvinning sker på ett miljömässigt korrekt sätt som tillvaratar allmänna intressen. Det finns ett stort antal konflikter kring utvinningsindustrin, vattenkraft och landrättigheter. Ekonomiska indikatorer INDIKATOR (prognos) BNP (real tillväxt 4,2 3,0 3,7 4,2 3,8 i %)** Nominell BNP 47,7 50,4 53,9 58,7 63,1 (Miljarder USD)** BNP/capita* (USD, köpkraftsjusterad) BNP/capita*(USD, nominell, löpande priser) Statsskuld (% av 28,9 30,2 31,0 30,4 30,9 BNP)** Budgetunderskott -2,8-2,4-2,1-1,9-2,3 (% av BNP)** Inflation %**** 6,21 3,79 4,39 2,95 Skatteuppbörd (% 10, ,8 av BNP)**** Export (miljarder 10,5 10,1 10, ,5 USD)** Import (miljarder 15,5 15,8 16,4 17,1 16,5 USD)** Handelsbalans (% -10,4-11,4-11,5-10,3-9,6 av BNP)** Bytesbalans (% av -1,0-3,5-2,7-2,6-2,2 BNP) ** Utl. direktinvesteringar 1,03 1,24 1,30 1,40 (miljarder USD)*** Valutareserv (mil- 6,2 6,7 7,3 7,3 7,5

4 4(8) jarder USD)** Källor för siffrorna i tabellen: * IMF; ** The Economist Intelligence Unit (EIU)*** Economic Commission for Latin America and the Caribbean (ECLAC) ****Banco de Guatemala *****Superintendencia de Administración Tributaria (SAT). Vissa siffror har avrundats. Makroekonomisk utveckling Tillväxten har varit stabil, i genomsnitt tre procent varje år sedan En försiktig makroekonomisk politik har hållit statsskulden och budgetunderskotten hanterbara. Tillväxten har dock varit otillräcklig för att lyfta den breda majoriteten av befolkningen ur fattigdomen. Efter den kraftiga inbromsningen i ekonomin (med minussiffror i utrikeshandel, remissor (penningförsändelser från migranter), privata investeringar och skatteintäkter), vände utvecklingen uppåt 2010 och Tillväxten landade på drygt 4 procent under 2014, främst på grund av fortsatt ekonomisk återhämtning i USA, Guatemalas viktigaste handelspartner. Remissorna, som står för nästan 10 procent av BNP, ökade med drygt 8 procent mellan 2013 och 2014 och uppgick till cirka 5,7 miljarder USD. Valutareserven uppgick till 7,6 miljarder USD i maj 2015 till följd av ökat kapitalinflöde, utländska direktinvesteringar, ökad turism och remissor. Turismen ökade med drygt 5 procent under 2014 och genererade ett inflöde av 1,6 miljarder USD i utländsk valuta. Exporten ökade med 7 procent under 2014 och importen ökade med 4 procent. Underskottet i bytesbalansen under 2014 motsvarade drygt 2 procent av BNP. Efter att svampepidemier haft svåra konsekvenser för kaffeskörden i Centralamerika de senaste åren har kaffeexporten börjat återhämta sig. Kaffe utgör cirka 7 procent av exporten. Flödet av utländska direktinvesteringar ökade cirka 8 procent och uppgick till nästan 1,4 miljarder USD. Budgetunderskottet uppgick till knappt två procent under. Styrräntan uppgick till 4 procent i slutet av året och inflationen uppgick till 2,95 procent. Statsskulden utgjorde 31 procent av BNP i december Finans- och budgetpolitik Skatteuttaget är bland de lägsta i världen och utgör ett hinder för att kunna modernisera och utveckla landet. Skattesystemet är regressivt och baseras främst på indirekt beskattning och slår därmed hårdast mot låg-och medelinkomsttagare. Nuvarande skattetryck; 10,8 procent ligger alltjämt under de nivåer som fredsavtalen från 1996 stipulerar (13,2 procent). Skatteuppbörden motsvarar den

5 5(8) nivå som Sverige hade omkring år 1930 och är en av de lägsta nivåerna i Latinamerika, och långt under snittet för utvecklingsländer (18 procent). President Otto Pérez Molina drev i början av sin mandatperiod igenom en första del av en skattereform i kongressen, som var tänkt att öka skatteuttaget som andel av BNP till över 13 procent inom fyra år. Skattereformen genomfördes emellertid aldrig i sin helhet och skatteintäkterna minskade under 2013 och Under våren och sommaren 2015 har regeringen skakats av en rad korruptionsskandaler som bland annat involverar ett kriminellt nätverk som opererade inom skattemyndigheten SAT (Superintendencia de Administración Tributaria). I brottsyndikatet, som misstänks ha tillskansat sig mångmiljonbelopp genom mutor och rabatterade tullavgifter, ingick bl. a chefen för SAT och vicepresidentens privatsekreterare. Ett annat korruptionsnätverk har avslöjats inom socialförsäkringsmyndigheten IGSS (Instituto Guatemalteco de Seguridad Social), där förutom chefen för IGSS även chefen för Guatemalas centralbank är misstänka för att ha berikat sig på statens bekostnad. Dessa avslöjanden om kriminella nätverk som opererar inom statliga institutioner har varit möjliga tack vare de rättsvårdande myndigheternas samarbete med CICIG, Den internationella kommissionen mot straffrihet i Guatemala. Det är troligt att de senaste månadernas politiska tumult kommer att påverka den ekonomiska tillväxten negativt samt orsaka osäkerhet bland investerare. Enligt studier av den oberoende tankesmedjan ICEFI (Instituto Centroamericano en Estudios Fiscales) kostar korruptionen mellan procent av statsbudgeten. Landets totala skuldsättning i nuläget uppgår till 31 procent av BNP och budgetunderskottet uppgick till knappt två procent i slutet av Internationella Valutafonden, IMF:s, rekommenderade högsta statsskuldsnivå är 40 procent, så än är skulden inom normala gränser. På längre sikt kan det dock innebära problem om staten inte lyckas få in de intäkter som krävs för att minska budgetunderskottet och skuldsättningen. I Transparency International s rapport om korruption från 2014 rankades Guatemala som land nummer 115 av 175. Den utbredda korruptionen genomsyrar både rättsväsende och politiska institutioner och hindrar den sociala och ekonomiska utvecklingen i landet. Den försvårar även möjligheterna för regeringen att genomföra de reformer som behövs för att minska fattigdomen och stärka statens finanser. Guatemala fortsätter att vara ett viktigt transitland för narkotikahandel från Sydamerika till USA. Drogrelaterade kapitalinflöden har uppskattats till mellan tre och fem procent av BNP.

6 6(8) Penningpolitik Valutan quetzals värde har sett över längre tid stärkts, kursförändringarna är tämligen modesta vilket bidrar till att hålla nere inflationen och stabilisera förutsättningarna för import och export. Under 2011 sköt höga globala livsmedels-och oljepriser upp inflationen, som uppgick till drygt 6 procent i slutet av året. När råvarupriserna stabiliserades och det inhemska efterfrågetrycket försvagades sjönk inflationen kraftigt under Vid slutet av 2014 uppgick inflationen till 2,95 procent, vilket är något under centralbanken Banguat:s mål på 4 procent (+/- 1 procent). I ljuset av den låga inflationen och i syfte att stimulera tillväxten sänkte centralbanken styrräntan från 4 till 3,5 procent i februari Sänkningen reflekterar det faktum att inflationen är under kontroll, råvarupriserna har stabiliserats och remissorna ökar. Handel och handelspolitik Guatemala är frihandelsvänligt och bedriver en aktiv handelspolitik. Säkerhetsrelaterade problem samt den höga graden av korruption utgör emellertid i praktiken hinder för ett investeringsvänligare klimat och högre internationell konkurrenskraft. Guatemala är medlem i den Centralamerikanska Gemensamma Marknaden, har frihandelsavtal med Mexiko, Taiwan, Chile, Panama, Colombia, Ecuador och Peru samt frihandelsavtalet DR-CAFTA med El Salvador, Nicaragua, Honduras, Costa Rica, Dominikanska Republiken och USA. Förhandlingar om ett frihandelsavtal med Kanada är i slutfasen. Honduras och Guatemala tecknade under början av 2015 ett bilateralt avtal om att ingå en tullunion. Guatemala omfattas sedan juni 2015 av frihandelsavtalet mellan EFTA-länderna (Island, Norge, Lichtenstein, Schweiz) och Panama och Costa Rica. Guatemala omfattas även av det bi-regionala associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika som sedan 1 december 2013 är i kraft rörande handelsdelen. Avtalet har tre pelare: politisk dialog, utvecklingssamarbete och frihandel. Frihandelsdelen av avtalet är i kraft i samtliga centralamerikanska länder sedan 2013 men för att avtalet ska gälla i sin helhet måste det först ratificeras av EU:s samtliga medlemsländers parlament. Den processen går framåt men långsamt. Så kallade högnivådelegationer mellan EU och Centralamerika har börjat sammanträda för att diskutera konkret implementering av associeringsavtalet. Under 2014 steg exporten med 7 procent, och importen med 4 procent under samma period. Detta medförde en reducering med tre procentenheter av handelsunderskottet, som landade på cirka 10 procent av BNP för En stor del av handelsunderskottet kan hänföras till frihandelsavtal, främst det med USA. Exporten består till största delen av textil och konfektion samt övriga industriprodukter (processade livsmedelsprodukter, kemiska produkter

7 7(8) etc.). De traditionella jordbruksprodukterna socker, kaffe och bananer står tillsammans för drygt 20 procent av exporten. Guatemalas största exportmarknader 2014 var USA (35 procent), El Salvador (12 procent), Honduras (8 procent) och Nicaragua (5 procent). Exporten till EU uppgick till 7 procent. Guatemalas viktigaste importpartners är USA (40 procent), Mexiko (11 procent), Kina (10 procent) och El Salvador (5 procent). Importen från EU uppgick till 7 procent Guatemalanska och sydostasiatiska företag producerar främst märkeskläder på legosömnadsfabriker i Guatemala, så kallade maquilas. Dessa erhåller förmånliga investerings- och skattevillkor och lyder inte under den vanliga arbetslagstiftningen (bland annat har sömmerskorna lägre minimilön än övriga arbetare). Dessa har i hög grad bidragit till de senaste årens markanta ökning av exportgruppen textil och konfektion. Flödet av utländska direktinvesteringar (FDI) ökade åtta procent under 2014 jämfört med 2013 och uppgick till drygt 1,4 miljarder USD. Under flera år i rad har naturresurssektorn erhållit den största andelen av FDI men under 2014 var andelen FDI störst i energisektorn (24 procent), medan naturresurssektorn erhöll 23 procent. Tillverkningsindustrin tog emot 13 procent och detaljhandeln 15 procent av den totala andelen utländska direktinvesteringar. Säkerhetssituationen är en faktor som påverkar utländska investeringar negativt. Det faktum att urfolkens rätt att bli rådfrågade inför påbörjandet av statliga eller privata projekt med påverkan på det område där dessa grupper lever inte respekteras eller sköts av staten på ett konventionsenligt sätt har lett, och leder, till många och svåra sociala konflikter kring utvinning av naturresurser. Sveriges ekonomiska relationer med Guatemala Sveriges handel med Guatemala är begränsad, liksom närvaron av svenska företag. Sveriges export 2014 uppgick till 315 MSEK (241 MSEK 2013), medan importen från Guatemala nådde 37 MSEK under samma år (38 MSEK 2013). En stor del av importen från Guatemala går dock via europeiska hamnar och registreras sedan EU-inträdet inte som import till Sverige, vilket gör att siffrorna i verkligheten är högre. År 2014 var de främsta svenska exportprodukterna till Guatemala verkstadsprodukter; maskiner, telekommunikationsutrustning och pappersprodukter samt livsmedel (maltmjöl). De viktigaste importvarorna var kaffe, sesamfrön samt tobak. Två svenska företag, Ericsson och ABB, har kontor i Guatemala, och står också för den största delen av Sveriges export till landet. Tetra Pak har en

8 8(8) representant i landet. Andra företag, såsom SKF, företräds genom dotterbolag i något av grannländerna. Ett tjugotal andra företag representeras genom lokala återförsäljare och distributörer, såsom Elof Hansson, Volvo personvagnar, Volvo lastvagnar, Elektrolux, Atlas Copco, Sandvik, Oriflame, Astra Zeneca, de Laval, Husqvarna, Bahco, Orrefors och Kosta Boda. Skogssektorn, infrastruktur, bioteknologi, vattenkraft och miljöteknik är sektorer med stor utvecklingspotential för Sveriges del. Det investeringsskyddsavtal som Guatemala och Sverige skrev under i februari 2004 är ett verktyg som kan underlätta investeringar. Ett annat sådant verktyg är det riskkapital som Swedfund ställer till förfogande för svenska investeringsprojekt i Centralamerika.