Använd betestillväxten till nötkreaturen och inte till parasiterna. Lena Stengärde och Torbjörn Lundborg Växa Sverige

Relevanta dokument
Ungdjurs tillväxt på Bete

Bete fördelar, tips & råd

Naturbetesmarker en resurs för ungdjuren

Släpp tidigt Rotationsbete oftast bäst avkastning både på djur och bete Anpassa beläggningen! Tumregel: Efter halva sommaren, halva beläggningen

Naturbetesmarker en resurs för dikalvproduktionen

Betesplanering, dikor

Parasiter hos nötkreatur och får

Naturbete. En föreläsning om djur på naturbete Av Birgit Fag Hushållningssällskapet Jönköping 11 januari

Välkommen. Elstängsel Elnät, rulleltråd. Tänk rätt när du sätter upp stängslet

Jordbruksinformation Bra bete på ekologiska mjölkgårdar

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt

ALLMÄNT OM PARASITER & DIAGNOSTIK. Anna Lundén & Eva Osterman Lind Avdelningen för mikrobiologi Sektionen för parasitologi

Figur 3. Tillväxten under andra betessäsongen för respektive omgång. RT=rotation, FD=foder, UT=obehandlad och DO=regelbunden avmaskning.

Är det viktigt att ha kontroll på inälvsparasiterna?

Naturbetesmarker en resurs för får- och lammproduktionen

Ekologisk parasitkontroll hos förstagångsbetande nötkreatur

Betesdrift mjölkproduktion

Jordbruksinformation Starta eko. dikor

Praktisk parasitkontroll i integrerad ekologisk dikoproduktion

Det är inne att vara ute Skara nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik

Omläggning till ekologisk mjölkproduktion

Ekologisk nötköttsuppfödning

Problem En medelstor mjölkkobesättning där kalvarna plötsligen och oförklarligt börjar dö. Inga rutiner har förändrats. Kalvarna föds i kalvningsbox

Stora leverflundran. hos får

Jordbruksinformation Starta eko. Lamm

Parasiter och ekologisk husdjursproduktion? Det är inne att vara ute! Johan Höglund BVF Sektionen för parasitologi

Jordbruksinformation Starta eko Lamm

Hantering av parasitproblematik på naturbetesmark

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Referat från seminariet Det är inne att vara ute november 2012

Ekologisk djurproduktion

Parasiter hos gris Utomhusproduktion. Per Wallgren Enheten för djurhälsa och antibiotikafrågor Statens Veterinärmedicinska Anstalt Uppsala

Utfodringspraxis Mjölby nov Carin Clason Växa Halland

SPRIDNING AV LUNGMASK HOS NÖTKREATUR

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Naturbetesmarker en resurs i mjölkproduktionen

Sjukdomar hos får. Mariannelund Katarina Gustafsson, Fårhälsoveterinär, SvDHV

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Anett Seeman

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Uti vår hage vem klarar sig där?

Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Parasitstatus och kontroll av betesburna parasitinfektioner i ekologiska mjölkkobesättningar

Lamm på bete en gårdsstudie. Jordbruksverkets FoU-dagar i Skövde september 2016 Annika Arnesson, Annelie Carlsson och Carl Helander

Växa Sverige. Utfodring i torkans spår. Kicki Markusson. Det gick inte att hitta bilddelen med relations-id rid4 i filen.

Inköps- och besöksrekommendationer för fårbesättningar

Hästens inälvsparasiter

Bibliografiska uppgifter för Gastrointestinala nematodinfektioner i ekologiska mjölkkobesättningar: förekomst, effekter och kontrollmetoder

Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010

Parasiter i ekologiska nötkreatursbesättningar, aktuell forskning och dess tillämpning

Sida 2 av

Utfodringspraxis Mjölby nov

Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård

Råd och rekommendationer vid utfodring av renar

Sjuklighet och sjukdomsförebyggande åtgärder vid uppfödning av dikalvar i Sverige

Förord. Uppsala i december Maud Gustafsson Fahlbeck. Ekokött ek. för. Box Uppsala

Dikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström

Planering för bra vallfoder. Cecilia Åstrand

Kväveeffektiv uppfödning av ungnöt

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper. OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats.

Nötkreaturs betesbeteende - har rasen någon betydelse? Anna Hessle, SLU Skara

Rapport av parasiter i träckprov hos Allmogegetter, 2017

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern

Mellangårdsavtal Mjölkraskalv

Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem

INMATNING AV UPPGIFTER OM GÅRDEN

Lungmask och löpmagsnematod hos nötkreatur

Välkommen till Naturpunkt Betesmarken

Optimal slakttidpunkt på en mjölkrastjur

MJÖLKRASKVIGORS TILLVÄXT PÅ NATURBETE

Fem åtgärder för bättre kalvhälsa i dikobesättningar. Lena Stengärde Djurhälsoveterinär Växa Sverige, Kalmar, Öland, Vimmerby

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING

Hur kan vi förbättra miljöprestandan i olika typer av nötköttsproduktion?

Betfor en riktig klassiker!

Naturbetesmarker en resurs i vår hästhållning

Not pa bete_1.qxd Sida 1 Nötkreatur på bete Jordbruksinformation

Gris, Nöt och Lamm i siffror En strukturrapport från LRF Kött

Betfor en riktig klassiker!

Från mjölk till kött Från mjölk till kött - vad bör jag tänka på?

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött

Utfodringspraxis Uppsala sep Carin Clason CoA Ab

Materialet får ej kopieras utan medgivande. Illustrationer där inget annat anges: Ewert Ohlsson Layout, original och tryck: Text & Tryck Totab AB,

VÅR KOMPETENS - DIN TRYGGHET

En problemfri start i nya stallet? Conny Karlsson, Hede gård Gunilla Blomqvist, Växa Sverige Torbjörn Lundborg, Växa Sverige

Seminarium: Nyheter inom Foder

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Boosta Mjölkföretaget

Har min katt fått mask? (Inälvsparasiter)

Nötköttsproduktion i Frankrike

Mineraler. och lite annat

Utforma kalv- och ungdjurstallet

Framtidens kött & mjölk

Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat?

Hästen landskapsvårdare eller marodör?

Stefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011,

Snytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt:

Transkript:

Använd betestillväxten till nötkreaturen och inte till parasiterna Lena Stengärde och Torbjörn Lundborg Växa Sverige

Betet En bra betesgång främjar djurens utveckling och ska vara ekonomiskt intressant. Bete är en färskvara Tillgången på bete behöver vara god Djur en bör vara minst 6 månader, annars stöd utfodring Parasittrycket behöver var lågt Foto: Eva Spörndly, SLU

Varför är parasiter ett problem? Begränsad yta Hög beläggningsgrad Högre avkastnings krav

Strategi mot parasiter Minska infektionsrisk Beteshygien Parasitfria beten Öka motståndskraft hos djuren Foder, vatten, mineraler Andra sjukdomar Strategisk avmaskning

Betesplanering Mål med betesdriften? Landskapsvård Ekonomisk optimering (stöd och billigt foder) Max tillväxt Vilka beten har jag? Vilka djur har jag? Vilka parasiter har jag?

Vilka beten har jag? Naturbetesmarker Permanenta beten Kalvfålla Vallåterväxt Beten med dålig tillväxt tidigare år Beteskvalitet Blöta/ torra betesmarker Beten med känd parasitstatus

Betydelsen av foderkvalitet 300 kg ungnöt av mjölkras Tidigt Betes innehåll energi Beteskonsumti on/dag Lagom bete, kortgräs 11 MJ 8 MJ Förvuxet Lång bete 6,5 kg TS* 5 kg TS* MJ intag/dag 71,5 45 Underhållsbeh ov/ dag 34 34 MJ för tillväxt 37,5 11 Möjlig tillväxt på djuret/dag 1000 gr 300 gr *TS= torrsubstans

Betestryck på naturbeten T i l l v ä x t p e r d a g 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Grödans höjd i förhållande till tillväxt 3-6 cm Hårt 6-10 cm Medel Källa Eva Spörndly, SLU >10 cm Låg

Beläggning, antal djur/ha Djurtyp Vikt vid betesläpp Naturbete försommar Naturbete Sensommar Åkerbete försommar Kviga 185 4 2 8 4 420 2 1 4 2 Stut 175 4 2 8 4 375 2 1 4 2 Tjur 225 3 1,5 6 3 Köttras kviga 300 3 1,5 6 3 Diko+kalv 550 1,5 0,75 3 1,5 Åkerbete Sensommar

Parasittryck Lågt Slåttervall, ny etablerat bete/ helsäd (ingen stallgödsel) Växelbete med annat djurslag Efter sinkor Efter äldre ungdjur 2.a årsbetare Högt Permanent kalvfålla, förstagångsbetare

Vilka djur har jag? Kalvar utan ko Förstagångsbetare Dikalvar med ko Äldre Yngre Andragångsbetare Unga Äldre Vuxna djur

Invärtes parasiter, vilka har jag? Beteskoccidier Löpmagsmask Tunntarmsmask Lungmask Stora leverflundran

Mag & tarmmaskar

Parasiten överlevnad utanför idisslaren Temperatur Solljus Nederbörd (fuktighet) Snö/snötäcke Jordart Mekanisk påverkan / träckens beskaffenhet Vegetation Övrig mikroorganismer (Dyngbaggar, övr. insekter, daggmaskar, jordnematoder, bakterier, svampar, virus m.fl.)

Vilka parasiter har jag? Symptom Träckprov Ägg per gram träck Blodprov Antikroppar och enzymer Obduktion Slaktanmärkningar Diagnostisk behandling

Symptom Nedsatt produktion Sämre foderutnyttjande Nedsatt mjölkproduktion Minskad tillväxt på bete & stall Avmagring Diarré Hosta Klåda, håravfall

Beteskoccidier Nötkreatur har sin egen sort Överlever länge på betet Skador i magtarmkanalen Finns hos alla äldre nötkreatur Utvecklar immunitet, förstagångsbetare Betessläppning Diarré Nedsatt produktion Sämre foderutnyttjande Minskad tillväxt på bete & stall Viktminskning/Avmagring

Magtarmmaskar Ostertagia ostertagi löpmagen Cooperia oncophora tunntarmen Skador i löpmage/tarm Övervintrar på betet Foto: Catarina Svensson Diarré och viktminskning Nedsatt tillväxt Foto: Mats Törnquist

Lungmask Nötkreatur har sin egen sort Övervintrar inte alltid på bete Skador i lungorna Symptomlösa smittbärare Nedsatt produktion Sämre foderutnyttjande Nedsatt mjölkproduktion Minskad tillväxt på bete & stall Viktminskning/Avmagring Hosta, ffa vid ansträngning, Andnöd Feber Sensommar/Höst Foto: Bo Pehrson, Göran Jönsson Foto: Bo Pehrson, Göran Jönsson

Stora leverflundran Idisslare kan ha flundror Övervintrar inte alltid på bete Skador i levern Symptomlösa smittbärare Nedsatt produktion Sämre foderutnyttjande Nedsatt mjölkproduktion Minskad tillväxt på bete & stall Viktminskning/Avmagring Feber Sensommar/Höst/Vinter

Högt eller lågt smittryck!

Betesstrategier Utspädande Sambete Växelbete Förebyggande Betesvila Sent betessläpp Växtföljd Inte alltid så enkelt, en del konflikter Naturvårdsintressen, stödformer Näringsvärden / tillväxt Tillgång på åkermark/ naturbeten Olika djur kategorier Arbetsinsats Undvikande Betesrotation

Inte tillgång på parasitfritt Mag/ tarm mask Äldre djur betar, städar upp vid tidpunkter med högt tryck av larver - 1.a hand sinkor - 2.a hand andra gångs betande ungdjur Tillgång på bete - försommaren faller fodervärdet snabbt - anpassa betestrycket (återväxt+ parasittryck) - skörd av halva betet försommar? - högsommar efterbeta återväxten! - sept installning, alt. flytt stödutfodring

Tappad tillväxt

Anthelmintika / Avmaskingsmedel Användningen är ifrågasatt! EKO ej tillåten som förebyggande behandlingar Ekonomiska/praktiska överväganden Konsumentopinionen Läkemedelsresistens

Exempel Dikor 45 ha mark 35 dikor 7 rekryteringskvigor Kalvning i jan-feb Från skiljning Aug-Sept

Exempel Dikor 2017 försommar Beläggnings plan / behov 10 ha 2,5 ha 10 ha Djur typ Bete Förs. Bete Högs. Bete Sens. Ens 5,0 ha 4,0 ha 1 ha 2,0 ha 6,5 ha Dikor+ kalv 11,5 ha 15,5 ha 23,5 ha 10 2,3 ha 2,7 ha Kvigor 2.a års 1,2ha 1,8 ha 2,3 ha 4

Exempel Dikor 2017 Högsommar Beläggnings plan / behov 10 ha 2,5 ha 10 ha Djur typ Bete Förs. Bete Högs. Bete Sens. Ens 5,0 ha 4,0 ha 1 ha 2,0 ha 6,5 ha Dikor+ kalv 11,5 ha 15,5 ha 23,5 ha 10 2,3 ha 2,7 ha Kvigor 2.a års 1,2ha 1,8 ha 2,3 ha 4

Exempel Dikor 2017 Sensommar Beläggnings plan / behov 10 ha 2,5 ha 10 ha Djur typ Bete Förs. Bete Högs. Bete Sens. Ens 5,0 ha 4,0 ha 1 ha 2,0 ha 6,5 ha Dikor+ kalv 11,5 ha 15,5 ha 23,5 ha 10 2,3 ha 2,7 ha Kvigor 2.a års 1,2ha 1,8 ha 2,3 ha 4

Exempel Dikor 2017 Hösten sinkorna får dammsuga Beläggnings plan / behov 10 ha 2,5 ha 10 ha Djur typ Bete Förs. Bete Högs. Bete Sens. Ens 5,0 ha 4,0 ha 1 ha 2,0 ha 6,5 ha Dikor+ kalv 11,5 ha 15,5 ha 23,5 ha 10 2,3 ha 2,7 ha Kvigor 2.a års 1,2ha 1,8 ha 2,3 ha 4

Exempel Dikor 2018 försommar Beläggnings plan / behov 10 ha 2,5 ha 10 ha Djur typ Bete Förs. Bete Högs. Bete Sens. Ens 5,0 ha 4,0 ha 1 ha 2,0 ha 6,5 ha Dikor+ kalv 11,5 ha 15,5 ha 23,5 ha 10 2,3 ha 2,7 ha Kvigor 2.a års 1,2ha 1,8 ha 2,3 ha 4

Tack för oss! Tack till alla som vi har använt bilder och presentationer ifrån