SCL 90 utifrån cannabis och trauma. Thomas Lundqvist Docent i psykologi Komphash i Roskilde

Relevanta dokument
Hur mycket har du besvärats av:

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

SMÄRTA, ÄNGSLAN, ORO

Version 8, OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11)

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar

SCL Symptoms Checklist

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

INFORMATION OM INVEGA

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Frågeformulär till vårdnadshavare

Example - not for use

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Trauma och återhämtning

Information om förvärvad hjärnskada

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULAR 3 UNGA VUXNA

Ilska har många namn. Full av vrede Arg Förbannad Frustrerad Irriterad Uppriven Vansinnig Ursinnig Upphetsad Enerverad Uppretad Rasande Upprörd

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Vad är psykisk ohälsa?

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?

En liten bok om. komplext. trauma

till dig som varit med om en allvarlig händelse

Att förstå posttraumatisk stress

H / Självskattningar H /2010. Probandnummer: Datum (år/månad/dag): / /

Till dig. som varit med om en allvarlig händelse

Bemötande aspekter för nyanlända.

efter Barry Reisberg,NYU Medical School, svensk översättning Sture Eriksson, Psykogeriatriska kliniken

Neuropsykiatrisk Inventering: Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH)

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale)

Lite info om hälsa & livsstil

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

RESULTATBLAD. ISI : (max 28)

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Namn: Pers nr: Datum:

Karolinska Exhaustion Scale

Till dig som drabbats av skogsbränder 2018

Traumamedveten omsorg

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

aldrig sällan ibland ofta mycket ofta (1) - Hur ofta besväras du av huvudvärk

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Om läkemedel. vid depression STEG 1

1. Ej frågat enl instruktioner 2. Ej relevant pga t ex fysiska orsaker. 4. Tidspress pga information krav 5. Annat - ange vad

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Smärta och obehag. pkc.sll.se

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

3. Har du under de senaste veckorna haft svårt att känna glädje och lust i situationer där du i vanliga fall brukar göra det?

The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Till föräldrar och viktiga vuxna:

ÅNGEST. Definitioner & Fakta:

Elevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i årskurs 7

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

AD/HD självskattningsskala för flickor

Bakom masken lurar paniken

Wender Utah Rating Scale (WURS)

28-dagars Medveten andningsträning

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom

Litet råd kring speciella typer av lidande

Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

Samtal om livet - Enkät vid start

KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet.

Personlighetsstörningar

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

SDQ och RHS Klinisk användbarhet i mötet med barn och unga som flytt

F2 Ångestsyndrom Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Psykotraumatologi och psykiatri. HP Söndergaard Mars 2014

PSYKOLOGISK FÖRSTAHJÄLP

Symptoms Checklist 90 SCL-90

Depression hos äldre i Primärvården

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

NPI 1 Tvilling nr. Intervjuare nr: Tvillingpartner Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation:

Transkript:

SCL 90 utifrån cannabis och trauma Thomas Lundqvist Docent i psykologi Komphash i Roskilde

Symptoms Checklist 90 SCL-90 M. Fridell, & Z. Cesarec. Lund University, Department of Psychology 2 2018-09-24

SCL-90 90 frågor Fem svarsalternativ 0 4 samt 5=obesvarad Symtom senaste veckan Rättning med datorprogram Mäter nio variabler 3 2018-09-24

De tre globala subskalorna som mäter överordnade aspekter av generella besvär Globalt svårighetsindex (GSI) Nivån av generellt psykiska besvär (Genomsnittssvaret oavsett subskala) Positivt Symtomstörningsindex (PSDI) Djupet av de upplevda problemen (Genomsnittet på 0-svar ) ej- Totala antalet positiva symtom (PST) Antalet bejakade symtom. (Antalet ej-0-svar). 4 2018-09-24

ANVÄNDNING 1. Symtom sista veckan. 2. Sitt gärna med när testet görs. 3. Om läs- och skrivsvårighet läs upp frågorna. 4. Gå igenom att ingen sida missats. Fråga om många utelämnade svar. 6. Använd dataprogram för rättning. 7. Tolka och förmedla T-poängsresultat. Validera mot patientens egen upplevelse. 5 2018-09-24

De nio primära subskalorna i SCL-90 1. Somatisering: Upplevelse av kroppsliga obehag, ev hypokondri 2. Obsessiv-kompulsivitet: Att man känner sig tvungen att tänka vissa tankar eller upprepa vissa beteenden 3. Interpersonell sensitivitet: Att man är överobservant på andras beteenden eller förändringar i omgivningen 4. Depression: Upplevelser av nedstämdhet 5. Ångest: Upplevelse av starkt obehag eller panik 6. Fientlighet/Vrede: Känslor av aggressivitet mot andra 7. Fobisk ångest: Undvikande av bestämda obehagliga situationer. 8. Paranoidt tänkande: Tankar och känslor av att vara förföljd eller hotad 9. Psykoticism: Splittrat eller förvirrat tänkande 6 2018-09-24

SCL-90 frågor Somatisering Illamående eller orolig mage Huvudvärk Svimningskänsla eller yrsel Smärtor i nedre delen av ryggen Perioder då kroppen känns het eller kall Bortdomning eller krypningar i delar av kroppen En klumpkänsla i halsen Smärtor i hjärta eller bröst Ömhet i musklerna Svårigheter att andas Att känna dig svag i delar av kroppen Att känna dig tung i armar och ben

Obsession-kompulsion: Att känna dig blockerad när det gäller att få saker gjorda Svårigheter att koncentrera dig Icke önskade tankar, ord eller föreställningar som inte vill lämna ditt sinne Ängslan över slarvighet eller vårdslöshet Att behöva kontrollera eller dubbelkontrollera vad du gör Svårigheter att minnas saker Svårighet att fatta beslut Att behöva repetera samma handlingar, t ex att vidröra saker, räkna, tvätta Att behöva göra saker mycket sakta för att vara säker på att det blir rätt Att ditt huvud känns tomt.

Interpersonell känslighet: Att dina känslor lätt såras Att känna att människor är ovänliga eller ogillar dig Att känna dig kritisk mot andra Att känna dig blyg eller osäker inför det motsatta könet Att andra människor inte förstår dig eller är likgiltiga Att känna dig besvärad när människor iakttar eller talar om dig Att känna dig underlägsen andra Att känna dig mycket förlägen när du är tillsammans med andra Att känna dig illa till mods av att äta eller dricka offentligt.

Depression: Att känna dig energilös eller trög Att känna dig nedstämd Att känna hopplöshet inför framtiden Känslor av värdelöshet Tankar på att göra slut på ditt liv Att förebrå dig själv för saker Att inte känna något intresse för saker Ha lätt för att börja gråta Att känna dig ensam Att allt känns som en ansträngning Förlust av sexuella intresse eller njutning Att känna dig snärjd eller fångad Att oroa dig mycket för saker.

Ångest: Att känna dig spänd eller upphetsad Att känna dig så rastlös att du inte kunnat sitta still Att känna dig pressad att få saker gjorda Nervositet eller invärtes oro Perioder av skräck eller panik Att darra Att plötsligt blir skräckslagen utan anledning Att känna dig rädd Att hjärtat dunkar eller du för hjärtklappning Att känna att välkända saker är främmande eller overkliga

Ilska-fientlighet: Att lätt känna dig förargad eller irriterad Vredesutbrott som du inte kunnat kontrollera Att ha impulser att slå, såra eller skada någon Att ha impulser att slå sönder eller krossa saker Att ofta hamna i dispyter Att skrika eller kasta saker

Fobisk ångest: Att känna dig rädd på öppna platser eller på gatorna Att känna dig rädd för att gå från hemmet ensam Att känna dig rädd att resa med buss, tunnelbana eller tåg Att du måste undvika särskilda saker, platser eller aktiviteter därför att de skrämmer dig Att känna dig besvärad i folksamlingar, t ex i affärer eller på bio Att känna dig nervös när du lämnas ensam Att känna dig nervös för att svimma offentligt.

Paranoida föreställningar: Att känna att andra har skulden för de flesta av dina problem Att känna att man inte kan lita på de flesta människor Att känna att du är iakttagen eller att andra talar illa om dig Att ha föreställningar eller övertygelser som andra inte delar Att andra inte ger dig rätt erkännande för dina prestationer Att känna att människor skulle utnyttja dig om du tillät dem.

Psykotisism: Föreställningen att något är allvarligt fel med din kropp Föreställningen att något är fel i huvudet på dig Att andra människor är medvetna om dina privata tankar Att känna dig ensam även när du är tillsammans med människor Att aldrig känna förtrolighet med en annan person Föreställningen att någon annan kan kontrollera dina tankar Att höra röster som andra människor inte hör Att ha tankar som inte är dina egna Att ha tankar om sex som bekymrar dig mycket Föreställningen att du bör straffas för dina synder

Övriga skalor: Svårigheter att somna Tankar på döden eller döendet Att du äter för mycket Känslor av skuld Dålig aptit Att vakna tidigt på morgonen Att sömnen är orolig eller störd Med hjälp av rättningsprogram erhålles ett värde för varje skala. Värden över 50 är avvikande i stigande grad. Det innebär att värden mellan 40 och 60 T-poäng ligger inom normalgränsen. De brukar räkna med att värden på 70-75 T-poäng är en lägsta nivå för att kunna tala om kliniskt påvisbara problem.

Maria Ungdomsenhet i Stockholm under åren 2000-2005. 50 individer testades vid ingång och utgång ur programmet och efter 12 månader. Ungdomarna var upp till 18 år. SCL-90 symptom checklist 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Somatiserin g Obsessivkompulsivite t Mellanpers. sensitivitet Depression Ångest Vrede Inskrivning 65,5 66,5 62,1 62,3 66,8 66,7 66,2 67,2 62,5 68 61,2 65,5 Utskrivning 53,6 55,4 51,9 52,3 53,9 53,6 55,2 53,9 54,4 54,4 50,6 56,7 Uppföljning 50,9 50,4 49,7 49,8 52,1 51,7 51 52,6 51,3 51 51,9 51,7 Fobisk ångest Parnoidt tänkande Psykoticism Globalt svårighetsin dex (GSI) Pos. symptomstö rn.index Tot. antal pos. symptom

T värden har en normalzon som ligger mellan 40-60 med en standardavvikelse. Räkna med att värden på 70-75 är avvikande. 25 åringen har en komplex traumatisering med dissociation (flertalet svåra återkommande trauman). Han undviker medicin. Han har högt på interpersonell sensitivitet som tyder på hög känslighet i relationer. Högt även på fientlighet, fobisk ångest, psykoticism. Han styr sin situation med försiktighet eftersom han inte kan se sig själv som individ i ett sammanhang. Han mår trots allt bra, eftersom han inte har ett djup i symtomstörningen.

Mars T värden har en normalzon som ligger mellan 40-60 med en standardavvikelse. Räkna med att värden på 70-75 är avvikande.

Juni ADHD, frågetecken om autism, frågetecken schizofreni osv osv...(frågetecken om hjärnskada). Röker inte hasch längre. Han har fler än ett trauma. Han tar medicin. Han har högt på alla skalorna vid båda tillfällen. Han mår defintivt inte bra. Han bör får en psykiatrisk utredning.

T värden har en normalzon som ligger mellan 40-60 med en standardavvikelse. Räkna med att värden på 70-75 är avvikande. Hon har högt på somatisering, obsessiv-kompulsivitet, paranoidt tänkande, psykoticism, Globalt och Positivt. Hon mår inte bra och att symtomen påverkar starkt hennes emotionella status. Utåt sett kan det vara en psykossjukdom som växer fram. Hon tycks inte kunna skapa en inre kontroll för att hantera sina reaktioner.

Komplekse traumer og rus. - Cannabis brukt som regulering Ut av tåka 2016 presentation av Seniorrådgiver Pål Solhaug RVTS (www.rvtssor.no), special sjuköterska Bruce D Perry: Bonding and Attachment in Maltreated Children: Consequences of emotional neglect in childhood. How can you help?