Symptoms Checklist 90 SCL-90

Transkript

1 Symptoms Checklist 90 SCL-90 M. Fridell, & Z. Cesarec. Lund University, Department of Psychology 1

2 HISTORISK BAKGRUND The Hopkins Symptom Checklist (HSCL) från 1960-talet ur vilket SCL-90 utvecklades (Derogatis 1994). Det innehöll endast fem olika subskalor, uteslutande avsett för forskning 1970-talet utvidgades formuläret med 45 nya items och antalet diagnostiska subskalor ökades till nio. Svarsalternativen ökades till nuvarande fem och lade dessutom till tre globala skalor: prototypen, SCL-90 från 1973 förbättrat 1974, 1977 och Senaste versionen benämnd SCL-90-Revised (Derogatis et al. 1994). 2

3 HISTORISK BAKGRUND II Tre svenska versionerna av instrumentet; SCL-90[1] (Göteborg/Umeå 1978) och SCL-90-Revised[2] (Stockholm 1982/Lund 1994) samt en av SiS noggrant gjord översättning SCL 90[3] (Lund 1997). ABCDdesígn Den med SiS hjälp översatta (Lund 1997) har föredragits av fp:s i jämförelse med tidigare vers. SCL-90 skiljer sig från SCL-90-R enbart i två item (80 och 86). Någon officiell översättning av SCL-90-R finns idag inte till svenska. Förkortade versioner som SCL-63 samt SCL-15 ej standardiserade eller validerade för svenskt bruk.. 3

4 HISTORISK BAKGRUND III KORTVERSIONER AV SCL-90-R The Brief Symptom Inventory (BSI) - samma 9 subskalor och tre globala index, 53 items. The Derogatis Psychiatric Rating Scale - (DPRS) som har 8 skalor plus ett globalt patologi index. Har 7 svarsalternativ. Brief Derogatis Psychiatric Rating Scale (B-DPRS) som bara innehåller färre subskalor från DPRS. The SCL-90 Analogue fylls i av testledaren. Det finns 10 items: ett för varje skala samt ett globalt psykopatologiindex. 4

5 BESKRIVNING 90 frågor Frågeformulärsteknik Fem svarsalternativ 0 4 samt 5=obesvarad Symtom senaste veckan Rättning med datorprogram (diskett) med syntaxfil för överföring till SPSS Mäter nio variabler Normerat med linjära T- poäng Den enskilda mätningens medelfel ligger inom standardavvikelsen 5

6 Tabell 1. De nio primära subskalorna i SCL-90 med antalet items som sorterar under respektive subskala. 1. Somatisering (12 items) Upplevelse av kroppsliga obehag, Eventuellt hypokondri 2. Obsessiv-kompulsivitet Att man känner sig tvungen att tänka vissa tankar eller upprepa (10 items) vissa beteenden 3. Interpersonell sensitivitet Att man är överobservant på andras beteenden eller förändringar (9 items) i omgivningen. 4. Depression (13 items) Upplevelser av nedstämdhet 5. Ångest (10 items) Upplevelse av starkt obehag eller panik 6. Fientlighet/Vrede (6 items) Känslor av aggressivitet mot andra 7. Fobisk ångest (7 items) Undvikande av bestämda obehagliga situationer. 8. Paranoidt tänkande (6 items) Tankar och känslor av att vara förföljd eller hotad 9. Psykoticism (10 items) Splittrat eller förvirrat tänkande 6

7 Tabell 2. De tre globala subskalorna som mäter överordnade aspekter av generella besvär. Globalt svårighetsindex (GSI) Nivån av generellt psykiska besvär Definitioner (Genomsnittssvaret oavsett subskala) Positivt Symtomstörningsindex (PSDI) Djupet av de upplevda problemen (Genomsnittet på ej- 0-svar ) Totala antalet positiva symtom (PST) Antalet bejakade symtom. (Antalet ej-0-svar). 7

8 ANVÄNDNING 1. Symtom sista veckan. 2. Sitt med när testet administreras 3. Om Läs- och skrivsvårighet läs upp frågorna 4. Gå igenom att ingen sida missats 5. Fråga om många utelämnade svar 6. Använd rättningsdiskett 7. Svara ja på utskrift om Du har parallellkabel 8. Svara ja på spara 9. Tolka och förmedla T-poängsresultat 10. Validera gärna mot patientens egen upplevelse 11. Testvärden är tolkbara på individnivå. 12. Tolkning i relation till andra data intressantast. 8

9 STATISTIK Faktoranalys på item och skalnivå Konfirmatorisk faktoranalys LISREL 8,5 Univariat och multivariat variansanalys Tukey s honest difference tillämpas generellt Reliabiliteten Cronbach s Alpha Test-retest Standardisering med T-poäng Den enskilda mätningens medelfel beräknades Genomsnittskorrelationer med andra instrument har vid beräkning omvandlats Fisher s Z 9

10 NORMERINGS-, STANDARDISERINGSoch VALIDERINGSMATERIAL Normalmaterial om totalt vuxna personer. Ålder: år, 73% kvinnor Normalmaterial ungdomar om pers. Ålder: år, 84% flickor Validering: patientmaterial från hela landet med totalt personer: 957 kvinnor och 741 män. På itemnivå har personer använts. Totalt 11 diagnostiska psykiska sjukdomstillstånd och personlighetsstörningar enligt DSM-III-R. Samtidig validitet mot personlighetstest (BCT, CMPS) Socialt nätverk (ISSI) och Känsla av sammanhang (KASAM) 10

11 Reliabiliteten i normalmaterialen - 1 I det svenska standardiseringsmaterialet har kvinnor signifikant högre poäng än män på samtliga skalor i SCL-90. Även flickor under 20 år har signifikant högre råpoäng än pojkar på samtliga SCL-90-variabler i standardiseringsmaterialet. Jämförelser mellan ungdomsmaterialet och de yngsta grupperna i standardiseringsmaterialet visar att flickor i ungdomsmaterialet har signifikant högre poäng på samtliga skalor än unga kvinnor i standardiseringsmaterialet. 11

12 1,8 1,6 NORMALMATERIAL Kvinnor NORMALMATERIAL Män 1,4 PATIENTMATERIAL Kvinnor PATIENTMATERIAL Män 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0, SCL-90 Råpoäng SCL-90-variabler Somatisering Obsessiv- komp. Interpersonell sens. Depression Ångest Fientlighet Fobisk ångest Paranoidt tänkande Psykoticism GSI (index) SCL-90-skalor Diagram 1: Råpoäng för SCL-90-skalor i normalmaterial (n=707 kvinnor och n=309 män) respektive patientmaterial (n=955 kvinnor och n=738 män)

13 Standardisering och mätningens medelfel Cronbach s Alpha och interkorrelationerna för de nio subskalorna är höga. Den totala reliabiliteten i normalmaterialet är Alfa=.98 Korrelationerna mellan subskalor och ålder försvinner efter korrektion med T-poäng. Däremot kvarstår korrelationerna för icke ålderskorrigerade T-poäng enligt amerikanska normer. De skillnader vi fann mellan svenska och amerikanska sampel kvarstår även för T-poängen. Amerikanska bör alltså inte användas. Den enskilda mätningens medelfel ligger mellan 3,2 och 5,3 enheter för T-poäng. Individens sanna värde ligger med 95% sannolikhet inom gränserna för poängen plus minus 10, vilket betyder att skillnader under 20 inte bör tolkas. 13

14 Patientmaterialet Faktoranalys enligt principalkomponentmetoden och varimaxrotation ger totalt 15 faktorer med eigenvalue > 1, som svarar för 63% av den totala variansen. Med antalet faktorer begränsat till 9 (n=1.381) erhålls ungefär samma överensstämmelse mellan faktorerna och Derogati`s subskalor som i normalmaterialet. Totalt svarar de nio faktorerna för 52 % av den totala variansen. 14

15 Patientmaterialet - Reliabilitet Cronbach s Alpha och interkorrelationerna för de nio subskalorna är höga. Den inre konsistensen i patientmaterialet är marginellt högre än i normalmaterialet. Alfa och genomsnittskorrelationen för samtliga 90 items är höga även i patientmaterialet (Alfa = 0,98, r = 0,31). 15

16 VALIDERING del 1 Först jämförs normalmaterial med patientmaterial som helhet. I steg 2 prövas förmågan hos SCL-90 att diskriminera mellan de tre största syndromgrupperna i patientmaterialet: ätstörningar, drogmissbrukare och schizofrena patienter (axel I-diagnoser i DSM-systemet). I ett tredje steg valideras SCL-90 mot ytterligare fyra symtomgrupperingar: ångest, atypisk psykos, affektiva störningar samt depression UNS/neurotiska störningar. 16

17 VALIDERING del 2 Fjärde steget omfattar jämförelser av personlighetsstörningar enligt axel II DSM-III-R/ DSM IV: tre kluster (udda, dramatiska och känsliga) och patienter utan personlighetsstörning. I ett femte steg prövas SCL-90 mot Kernberg s (1977) klassifikation i tre nivåer av personlighetsorganisation: neurotisk (NPO), borderline (BPO) och psykotisk (PPO). 17

18 VALIDERING del IV Sist jämförs SCL-90-variablerna med personlighetsskalorna BCT (Basic Character Trait Test) och CMPS (Cesarec Marke Personality Scheme) samt ISSI (individual Schedule of Social Interaction) som mäter social integration och formuläret KASAM (Känsla av sammanhang) som mäter upplevelse av sammanhang i tillvaron. I samtliga prövningar, förutom jämförelsen mellan normal- och patientmaterial, användes standardpoäng, (linjära T-poäng) för att möjliggöra jämförelser mellan grupper med olika köns- och ålderssammansättning. 18

19 Prediktivitet M ed kanonisk diskrim inantanalys placeras 72% av patienterna i korrekt kategori. B äst placeras gruppen norm ala m ed 86% korrekt predicerade. Tabell 1: D iskrim inantanalys för kom binerat norm al- och patient m aterial. B eräkningar utförda på T-poäng för patienter (anges i procent) Predicerad grupptillhörighet O bserverad grupp N orm al Patient N orm al 85,9 14,1 Patient 38,6 61,4 Totalt 71,8 Indexskalorna ger en m arginellt högre prediktion som placerar något färre personer ur norm algruppen m en ca 10 % fler i patientgruppen i korrekt kategori (73,4). 19

20 Personlighetsstörning och SCL-90 SCL-90-skalorna och indexen har validerats mot personlighetsstörningar (DSM-III-R-kluster), (n= 224). DSM-III-R/IV-kluster och SCL-90 Diskrimineringsförmåga Analysen visar att gruppen utan personlighetsstörning avviker systematiskt från de övriga tre klustren så att den har lägre värden på 6 SCL-skalor än övriga kluster. Endast en indexvariabel ger signifikant skillnad: GSI (p <.04) 20

21 Personlighetsorganisation och SCL-90-skalor I ett blandat patient- och psykoterapimaterial från Umeå (Armelius) har Kernberg s dynamiskt orienterade beskrivning av personlighetsorganisation med tre kategorier: neurotisk personlighetsorganisation (NPO), borderline personlighets- Organisation (BPO) och psykotisk personlighetsorganisation (PPO), n=309, jämförts Diskrimineringsförmåga Gruppen med Borderline Personality Organisation (BPO) har genomgående högst värden på alla SCL-90 variabler och skiljer sig från de två övriga typerna av personlighetsorganisation. 21

22 Samband med Personlíghetsdrag Jämförelser görs med tre patientmaterial: normal, narkomaner och allmänpsykiatriskt material och med två till svenska standardiserade och normerade test: - BCT (Basic Character Trait Test), n=316 - CMPS (Cesarec Marke Personality Scheme), n=353 Slutsats: SCL-90-skalorna visar inga specifika samband med de mätta personlighetshetsvariablerna. De enda samband som finns är såvitt man kan se generella samband mellan vissa personlighetsvariabler och allmän psykopatologi. Det skall inte finnas samband mellan personlighet och symtom, vilket således visas här. 22

23 SCL-90 och Socialt nätverk (ISSI-skalan) Individual Schedule of Social Interaction (ISSI) (Henderson et al 1980, Orth-Gomér & Johnson 1987). Patienterna har delats efter medianen för ISSIformuläret (md = 17,8): låg social integration och högre integration. Antalet patienter under medianen är n=119 respektive över n=127. Patienterna är från ett konsekutivt urval av tunga narkotika- och blandmissbrukare i fem-årsuppföljning (Fridell, Cesarec, Johnsson-Fridell, Cesarec & Kindberg 1996a, 1996b, Fridell 1998). 23

24 RESULTAT - ISSI Diskrimineringsförmåga; SCL-90 skiljer högst signifikant mellan patienter med låg resp högre social integration så att patienter med låg social integration har högre på 6 av subskalorna än de med hög. Prediktivitet Med kanonisk analys placeras totalt 63% av patienterna korrekt. Bäst prediktion gäller för patienter över medianen (73%) korrekt predicerade, alltså de som har en totalt högre social integration. 24

25 SCL-90 OCH KASAM Samma urval som ovan (n=87). Medianen för KASAM är Md=133,7. I analysen är de under och på medianen (n=44) respektive de över medianen (n=43). Diskrimineringsförmåga Jämförelser av medelvärden i den låga gruppen respektive den höga gruppen (post hoc) visar högst signifikanta skillnader på alla SCL-90-variabler (p <.001). Även samtliga indexskalorna (GSI) ger högst signifikant skillnad mellan grupperna. Prediktivitet Med kanonisk diskriminantanalys prediceras 82,8% av patienterna i korrekt kategori enligt KASAM när samtliga SCL-90-variabler används. Mest korrekt placeras patienter med hög upplevelse av sammanhang (88%) 25

26 SAMMANFATTNING 1 1. SCL-90 (subskalor och indexvariabler differentierar mellan normal- och patientgrupper och indexskalorna placerar normalpersoner och patienter med god säkerhet i rätt kategori. 2. SCL-90 diskriminerar tre kliniska syndrom från varandra men har en låg prediktivitet. Schizofrena patienter ligger högst på alla symtomskalor. Ätstörningar är den grupp som placeras mest korrekt (72%). 3. SCL-90 diskriminerar mellan fyra symtomgrupper och gruppen med schizofreni är den grupp som ligger högst på alla symtom jämfört med övriga grupper. Men skalan predicerar inte tillhörigheten bra. UNS/ neurotiska störningar placeras bäst (78%). 26

27 SAMMANFATTNING 2 4. Personlighetsstörning (DSM-III-R), skiljer patienter utan personlighetsstörning från de övriga i studien. Men prediktiviteten är dålig. 5. Personlighetsorganisation enligt Kernberg skiljer patienter med Borderline Personality Organisation från de övriga två störningarna. Men prediktionsförmågan är dålig. 6. Personality Symptom Index (PSI) differentierar mellan patienter utan personlighetsstörning och övriga tre kluster. Prediktionsförmågan i SCL-90 är låg. 7. Personality Symptom Index (PSI) förbättrar inte prediktiviteten när den läggs till indexvariablerna. 27

28 SAMMANFATTNING 3 8. SCL-90 visar inga specifika samband med personlighetstest, och bör betraktas som en state -skala. Detta är i linje med teori. 9. SCL-90 diskriminerar mellan patienter med bra resp. dåligt fungerande socialt nätverk och ger en rimligt hög prediktion. Paranoidt tänkande är den variabel som predicerar svagt socialt nätverk. 10. SCL-90-variablerna diskriminerar mellan patienter som upplever låg resp hög nivå av sammanhang i tillvaron och prediktiviteten är god. 28

29 Diagram 5. SCL-90-poäng för patienter med drogberoende vid fem års uppföljning (n=90) vid tre nivåer av utfallssituation 29 Somatization Obsessivecompulsive Interpersonal sensitivity Depression Anxiety Aggressive-ness Fobic Anxiety Paranoid ideation Psychoticism Global Severity Index Positive Symptom Distress Index Non stable abstinence (n=38) Abstinence from 6 months to 2 years (n=12) Stable abstinence (2 years or more) (n=40) *** *** *** *** *** *** ** *** *** *** SCL-90 *** Mean

30 Tabell 5 : Faktorer som predicerar dödsfall upp till femton år (Fridell & Hesse 2006) - Högt symtompåslag i SCL-90 - GSI-index - Låg upplevelse av sammanhang KASAM - Poäng under 70 i GAF Global assessment of Functioning 30

31 DATORRÄTTNING Ny hårddiskbaserad variant av SCL-90 och KASAM Ny programvara, oberoende av teknisk utformning av datorn, skriver ut obehindrat Kan sparas både som EXCEL-fil och som SPSS-fil eller bägge delarna 31