Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Relevanta dokument
Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

KVÄVESTRATEGIER TILL HÖSTRAPS

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring

Kvävestrategi i höstvete

Sortanpassad kvävegödsling

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Kvävestrategi i höstvete

Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara

Kvävestrategi i höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

R E S U L T A T 2011 M R N112. NPK behov i oljelin

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Kvävestrategi i höstvete

R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Fosfor till stråsäd. SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Försöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Kväveformer och kväveeffektivitet. Yara försök 2018

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Kvävepass med Gunsorna

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Kväveupptaget har tagit fart

Kväve i höstvete 2013

Markens mineralisering medel jämfört med

UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Proteinhalten ökar i genomsnitt med 1% för

Markens mineralisering högre än normalt

Kväveform och strategi i höstvete

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård

Försökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Optimal N-giva på våren till höstraps

Kvävestrategi i höstvete

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Försöksplatser: Ströö Gård (Färlöv), Vansbro (Tommarp), Lugnadal (Marieholm), Kristinebergs Gård (Eslöv), Krageholm (Ystad).

Årets kvävemätningar har startat

Kvävebehov hos olika maltkornssorter

Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan

Kvävestrategier i höstvete

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

Yara Kväverekommendation 2017, Stråsäd. Ingemar Gruvaeus

NPK till korn. Flera olika faktorer påverkar skörd och kvalitet! Gunilla Frostgård 2012

Kväveupptaget går långsamt i kylan

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Nu är höstvetet i axgång

Kvävestrategi i höstvete

NPKS till vårkorn med stigande fosforgiva

Kaliumgödsling till ensilagemajs

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Gödsling i varje sort VÄXTNÄRING

Kväveupptaget ökar ordentligt

R E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps

Kvävebehov hos olika maltkornssorter L7-426

R E S U L T A T 2014 OS M S001

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Kvävestrategier till höstraps

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Västerås NPK-stege i vårkorn

R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Fältforskningsenheten Grödor Skördeår: Plan: OS7-31 Höstrybs. Sortförsök

Kvävestrategier till höstraps

Kvävebehov hos olika höstvetesorter L7-150

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Vi ser ingen omkullkastning av sorternas

Kväveform i höstvete Anna-Karin Krijger Försöksledare Hushållningssällskapet Skaraborg

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret

Transkript:

Syfte med försöken Målet med den här försöksserien har varit att undersöka havrens kvävebehov samt att se om det är möjligt att dela kvävegivorna till havre och därmed förbättra möjligheten att årsmånsanpassa gödslingen. Att ge underlag för gödslingsrekommendationer i havre Anna-Karin Krijger 6 försök per år i 4 år, 27-21 Försöksplatser Västergötland (Grästorp, Dalsboslätten) Östergötland (Klostergården) Västmanland (Brunnby) Örebro (Vintrosa) Uppland/Stockholm (Märsta) Försöken är finansierade av regionerna, Jordbruksverket, Yara AB Försöksplan M3-2279 Kvävegiva kg N/ha Kombi DC 32-37 Total N Led Axan Kalksalpeter kg/ha A B 4 4 C 7 7 D 1 1 E 13 13 F 16 16 G 7 3 1 H 7 6 13 Hela försöket är grundgödslat med 2 kg/ha PK 11-21 Kreaturslösa gårdar med lerjordar Mätts med N-sensor i stadium 32

Kväve till havre, M3-2279, 16 försök 27-211, Medeltal Skörd Delning Vippor Tusen- Rymd- Protein 15% vh diff mot antal korn vikt Total N hel giva vikt kg/ha kg/ha kg/ha st/m2 g g/l % i ts 2866 394 4,4 533 1,2 4 4551 41 4,7 547 1, 7 5476 445 4,4 543 1,5 1 696 464 39,9 539 11,2 13 6533 493 39,8 533 11,7 16 6594 499 39,4 528 12,2 1 5963-133 484 39,9 535 11,2 13 636-227 51 39,1 531 11,9 p *** ***,52 *** *** LSD 381 31,8 5,2,28 Optimal kvävegiva, sorterade årsvis efter fallande optimal kvävegiva (2 försök) Skörd vid optimal N-giva (2 försök) N-skörd i -rutan (2 försök) 12 1 14 12 a iv g a l N tim p o v id rd S k ö 8 6 4 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 11112131415161718192 Försök N skörd i N (kg/ha) 1 8 6 4 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 19 2 Försök

Samband mellan kväveskörd i N och optimal kvävegiva Havrens kvävebehov Optimal N-giva 18 16 14 12 1 8 6 4 2 y = -1,5252x + 18,23 R² =,788 Kvävebehov gödsling + markleverans 25 225 2 175 15 125 1 75 5 25 y =,125x + 12,76 R² =,4558 2 4 6 8 1 12 14 2 4 6 8 1 12 Kväveskörd i ogödslat Skörd vid optimum Havrens kvävebehov, kg/ha, i form av gödsling + kväveskörd i ogödslat x 1,62 i förhållande till skörd vid optimum Samband mellan N-sensor DC 32 och N-skörd i N Sammanfattning M3-2279 6, 5, 4, 3, SN 2, 1,, y =,3385x + 17,245 R² =,5288 2 4 6 8 1 12 14 Kväveskörd -gödslat Trots en del torra försomrar med dålig mineralisering har delad giva fungerat. Stor variation på kväveoptimum, mellan år och mellan platser. Bra samband mellan optimal kvävegiva och kväveskörd i ogödslat så havrens optimala kvävegiva beror till stor del av kväveleveransen från marken. Svårt att mäta med N-sensor i DC 32 Inga samband mellan N-min och optimal kvävegiva Frågan är fortfarande hur man ska veta kväveleveransen det aktuella året.

Kvävebehov i höstkorn Försöksserien M3-2287, kvävebehov i höstkorn, startades 21. Totalt nio försök lades ut. Kvävestege från till 21 kg kväve/ha form av Axan med en tidig vårgiva på 6 kg N/ha vid tillväxtstart och resterande kväve vid DC 3. I försöken har utförts mätningar med N-sensor i stadium 37 Försöken har finansierats av Yara, Jordbruksverket, SLF och de regionala försöksregionerna. Tabell 1. Kväve till höstkorn, M3-2287, 21, Skörd 15 % vh, kg/ha Skörd, kg per hektar 3M1 3M11 3M12 3M13 3M14 3M15 3M16 3M17 3M18 Kvävegiva kg N/ha Malmöv. Nybo Gylle Galltorp Follingbo Malma gård Russelbacka Högby Bost. Låddesta Tidigt Normal Total-N Ängelholm Svalöv Trelleborg Borgholm Visby Götene Järpås Vreta Bålsta Axan Axan kg/ha Kloster A 2 88 4 34 2 67 2 68 2 43 3 98 2 71 2 59 2 8 B 6 6 5 39 7 88 5 25 5 45 4 51 5 78 6 15 4 62 3 47 C 6 3 9 6 66 9 32 6 75 5 98 5 23 6 25 7 37 5 63 4 26 D 6 6 12 7 68 1 6 8 6 82 5 83 6 63 8 16 6 13 4 42 E 6 9 15 8 41 1 37 8 71 7 57 6 71 7 8 8 6 47 4 94 F 6 12 18 9 6 1 67 9 13 7 66 6 52 7 2 8 91 7 24 5 71 G 6 15 21 9 42 1 86 9 39 8 1 7 22 7 8 9 59 6 86 5 48 CV % 2,8 2,6 2,8 4,4 6 7 4 5,6 7,6 Prob-värde *** *** *** *** *** *** *** *** *** LSD 29 35 3 41 49 55 44 47 51 Optimal N-giva, kg/ha * 25 168 184 189 156 136 16 168 184 Sort Bombay Anisette Nickela Anisette Chess Bombay Chess Bombay Bombay Förfrukt Höstvete Havre Höstvete Höstvete Rågvete Höstvete Höstvete Korn Höstvete N-min, vår -6 cm kg/ha 22 54 91 17 25 29 34 Jordart mmh ML nmh SandLL mmh Moll mmh MjälaLL mmh Lerig mo * priskvot 8 mellan kväve och nettopris kärna (inkl skördeberoende kostnad som torkning, transport m.m.) mmh MLL mmh MLL mmh MLL nmh SLL M3-2287 4 försök Mellansverige Samband mellan optimal kvävegiva och skördens storlek vid optimal gödsling

Samband mellan optimal kvävegiva och skördens storlek vid optimal gödsling Samband mellan N-sensor och Kväveskörd i nollrutan Kvävebehov till oljelin Kvävebehov i höstkorn Högst optimum hade försöket i Ängelholm med 25 kg N/ha. Lägst optimum uppnåddes i försöket i Götene med 136 kg N/ha. Kväveoptimum mellan 135-21 kg Kväveoptimum blev mycket högt för året. I medeltal för alla försöken hamnade optimal N-giva på 172 kg N/ha. Nästa års försök är kompletterat med två försöksled med kvävetillförsel på hösten. Se över gödslingen!? Syftet är att hitta oljelinets kvävebehov-skörd och markbidrag 4 försök i Mellansverige Kvävestege från -12 Två delade givor ( 6+2, 6+4)

M3-2288 4 försök i Mellansverige 4 försök i Mellansverige Gödslade med 6 kg N och 9 kg S I litteraturen står det att linet svarar dåligt på PK. PK behov i oljelin M3-836 4 försök 21 Kväve/ P-K behov till oljelin N P K S Frö 9 % Rel Råfett Axan (NS 27-4) 6 8 1253 1 48,1 NPK 27-5- 6 11 7 1153 92 47,8 NPK 25--9 6 22 1 123 98 48, NPK 24-4-5 6 1 13 9 15 84 47,3 NPK 21-4-7 6 11 21 9 123 96 47,8 NPK 27-3-3 6 6 6 8 123 96 48,8 Delade givor har ej fungerat i år- kan bero på året eller att det är svårt med delade givor i lin. Delad kvävegiva som tillförts vid begynnande knoppstadie har sänkt skörden och förskjutit mognaden. Kväveoptimum mellan 5 och 12 kg i år!!! P, K och S har inte gett något utslag alls på skörden. NPK 22-6-6 6 16 16 11 119 95 47,6 N27 utan S 6 1223 98 48,3