Malmö universitet Budgetunderlag 2019-2021
(Dnr.1.3-2017/397) 1 (av 19) Malmö universitet, Gemensamt verksamhetsstöd, Universitetskansliet Carl Henrik Bonde, Chefscontroller PM Budgetunderlag 2019-2021 1. Malmö universitet Malmö universitet bidrar till ett hållbart och mer jämlikt samhälle genom forskningsbaserad kunskap, kritisk reflektion och handlingskraft. Universitetet är grundat på medmänskliga, demokratiska och akademiska värden som har vuxit fram ur idétraditioner om ett öppet samhälle, det fria ordet och det kritiska tänkandet. Under 2017 har en ny strategi avseende perioden 2018-2022 beslutats av styrelsen. Strategin pekar ut tre övergripande mål som universitetet ska arbeta mot under de kommande åren för att uppnå hög kvalitet i utbildning och forskning, där universitetet i samverkan med andra aktörer delar och sprider kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Långsiktig, nationellt och internationellt framstående forskning som tillsammans med forskarutbildningen utgör en tredjedel av universitetets verksamhet. Utbildning som är vetenskapligt förankrad både avseende pedagogik och ämnesinnehåll, vilket ger förutsättningar för inkluderande och studentaktivt livslångt lärande. Sammanhållna, starka och gränsöverskridande internationella akademiska miljöer där utbildning, forskning och samverkan är integrerade. Viktigt för Malmö universitet Forskning och samverkan Ökat basanslag så att Malmö universitet ges bättre förutsättningar att nå uppsatta mål för forskningen vilket ska bidra till högre akademisk kvalitet Ytterligare kapitalisering av kommande holdingbolag för att uppnå finansiell uthållighet och stabilitet, och därmed på ett bra sätt främja nyttiggörandet av forskning och innovation Utbildning Resurser att stärka engelskspråkig utbildning på avancerad nivå Fri disposition av anslag inom utbildningsområdena idrott och medicin Planeringsförutsättningar Otillräcklig anslagsuppräkning, högre ersättningsbelopp inom vissa utbildningsområden Postadress Malmö universitet Gemensamt verksamhetsstöd 205 06 Malmö Besöksadress Nordenskiöldsgatan 1 Telefon 040-665 72 81 Fax 040-665 70 10 E-post carl-henrik.bonde@mah.se Webb www.mah.se
2 (av 19) 2. Forskning och samverkan Målet är att Malmö universitets forskning och forskarutbildning ska öka sin andel av universitetets omsättning från en femtedel till en tredjedel under perioden 2018-2022. En viktig förutsättning för hög kvalitet i både forskning och utbildning är att skapa sammanhållna och gränsöverskridande akademiska miljöer. Vidareutvecklingen av högkvalitativ forskning förutsätter även en ökad internationalisering samt att forskningskommunikation och forskningsinfrastruktur förstärks. Även en utökad forskarutbildning är nödvändig för att skapa sammanhållna akademiska miljöer. Eftersom Malmö universitet under 2017 beviljats både holdingbolag och eget innovationskontor är det också en målsättning att utveckla dessa funktioner som är viktiga i arbetet med att skapa sammanhållna akademiska miljöer där utbildning, forskning och samverkan är integrerade. 2.1 Lärosätenas samhällsansvar Den akademiska friheten och integriteten är en förutsättning för hög akademisk kvalitet och för att lärosätena på bästa sätt ska kunna bidra med samhällsrelevant kunskap. Med akademisk frihet följer ett samhällsansvar och det måste finnas en tillit till universitetets förmåga att ta sitt samhällsansvar. Genom att akademin självständigt formulerar forskningsfrågor skapas bättre möjligheter att kunna blicka längre fram i tiden. Utbildningen av framtidens samhällsprofessioner är universitetens viktigaste bidrag till en hållbar samhällsutveckling såväl lokalt som globalt. Malmö universitet har stora förväntningar på resultatet av den pågående Styr och Resursutredningen (STRUT) ska bidra till en ökad akademisk frihet och tillit till vår förmåga att ta ett samhällsansvar tillsammans med övriga universitet och högskolor. När det gäller en utökning av utbildningen av lärare och sjuksköterskor behövs det dock tillsättas särskilda medel till forskarutbildningen för att fylla behovet av fler disputerade lärare inom dessa utbildningar för att upprätthålla en hög kvalitet. Malmö universitet vill ha möjlighet att utöka den akademiska friheten och integriteten för att uppnå hög kvalitet i forskning och utbildning och för att kunna ta ett samhällsansvar. Det är också önskvärt att regeringen satsar särskilda medel för att stärka lärarutbildningens och sjuksköterskeutbildningens kvalitet och forskningsförankring. 2.2 Behov av ytterligare ökat basanslag Malmö universitet har, trots tillskottet om 90 mnkr i samband med att högskolan blir universitet, en stor obalans mellan utbildning och forskning, något som bland annat inneburit svårigheter med forskningsförankringen av utbildning på grund-
3 (av 19) och avancerad nivå. Malmö universitet bör ha samma andel basanslag för forskning som de nya universiteten. Målet bör vara att Malmö universitets anslag för forskning och forskarutbildning på sikt höjs till en nivå som motsvarar den som i genomsnitt gäller för de övriga nya universiteten sett i relation till utbildningsanslaget, det vill säga cirka 26 % av det totala anslaget. Detta skulle innebära att forskningsanslaget skulle behöva öka med ytterligare 94 mnkr utöver den förstärkning på 90 mnkr som genomförts 2018. 2018 2018 2018 GU anslag tkr FO anslag tkr Andel FO Malmö universitet enl BP18 936 237 20% Malmö förutsatt samma nivå som nya universitet 936 331 26% Under 2017 fastställdes att universitets starkaste miljöer, de fem fakultetsöverskridande forskningscentrumen, får en utökad basfinansiering 2018 och att medel för ytterligare fyra så kallade forskningsprogram ska tilldelas nya forskningsområden som har potential att växa sig ännu starkare under de kommande åren. För att skapa dessa starka forskningsmiljöer behövs även externa bidrag och statsanslaget behöver i stor utsträckning användas till medfinansiering. Professorerna har en viktig roll i att leda utvecklingen av starka forskningsmiljöer och under 2017 beslutades därför en utökning av professorernas forskningstid. Fakulteterna planerade under 2017 att göra särskilda satsningar på forskarutbildningen då doktorander är särskilt viktiga vid skapandet av starka och sammanhållna akademiska miljöer. För att få en gynnsam tillväxt inom forskning och forskarutbildning och skapa starka sammanhållna forskningsmiljöer är det nödvändigt att rekrytera lärare och forskare på olika nivåer inom några befintliga ämnesområden eller miljöer. Det finns också behov av att skapa tydliga karriärvägar för forskare och lärare som ett led i att skapa en attraktiv akademisk miljö. En ytterligare utökning av basanslaget för forskning skulle möjliggöra en satsning på rekrytering av biträdande lektorer som behövs för att stärka utvecklingen av starka miljöer som bedriver forskning kring viktiga och komplexa framtida samhällsutmaningar. Malmö universitet anhåller om utökat basanslag för forskning och forskarutbildning så att samma relation som de nya universiteten uppnås mellan forskningsanslag och totalt anslag. Ytterligare basanslag behövs för att möjliggöra för Malmö universitet att uppnå de ovan beskrivna målområdena och för att skapa sammanhållna och berikande
4 (av 19) akademiska miljöer som kännetecknas av att en kritisk massa uppnåtts. Förslagsvis tillförs resurserna under perioden 2019-2021. 2.3 Forskarskolor Skollagens utgångspunkt att utbildningen inom skolväsendet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet behöver stödjas genom olika insatser, exempelvis att öka andelen lärare med doktorsexamen, för att realiseras till fullo. I sådant stöd ingår insatser som utförs av universitet och högskolor. Forskarskolor för yrkesverksamma lärare är en av lärosätenas insatser som leder till en kompetenshöjning av skolpersonal genom vetenskapligt arbete, men dessa satsningar har av olika anledningar minskat. I sammanhanget kan omhändertagandet efter forskarexamen vara en framgångsfaktor. Bland andra sätt som bidrar till att lärosätena stärker skolornas vetenskapliga grund kan nämnas att Malmö universitet har gjort en strategisk satsning på en forskarskola i Lärande i mångkulturella samhällskontexter samt erhållit medel från Vetenskapsrådet för en forskarskola inom specialpedagogik. Insatserna inom området är emellertid otillräckliga och därför behövs ytterligare resurser för att lansera forskarskolor riktade mot lärarutbildning och praktiknära forskning, gärna med internationell utblick. För att upprätthålla och förbättra kvaliteten och den vetenskapliga förankringen i sjuksköterskeutbildningen behövs fler studenter som går vidare till utbildning på forskarnivå. Malmö universitetet ser därför även ett stort behov av forskarskolor med inriktning mot sjuksköterskeutbildning. Malmö universitet önskar resurser för lansering av fler forskarskolor med inriktning mot lärarutbildning och sjuksköterskeutbildning och för att bidra till att utveckla starkare forskningsmiljöer inom dessa områden, och därmed bidra till en bättre forskningsförankring av lärarutbildningen och sjuksköterskeutbildningen. 2.4 Holdingbolag och innovationskontor Malmö universitet fick i budgetpropositionen 2018 möjlighet att bilda ett holdingbolag och att kapitalisera detta med 1,5 mnkr ur forskningsanslaget. För att det blivande holdingbolaget ska få finansiell uthållighet och därmed förutsättningar att långsiktigt kunna främja nyttiggörande av forskning och innovation på ett bra sätt behövs ytterligare kapitalisering av bolaget. Det är välkänt (se t. ex. Deloittes utredning Finansiell och strategisk analys av universitetens holdingbolag och innovationskontor från 2013) att lärosätenas holdingbolag ofta är underkapitaliserade, och att det i regel tar lång tid innan ett holdingbolag av denna typ får några intäkter att tala om.
5 (av 19) Malmö universitet beviljades i december 2017 ett eget innovationskontor vilket ger universitetet möjlighet att utveckla innovationsstrukturer som är anpassade till universitetets samhällsinriktade forskning. Det finns också behov av att utveckla nya stödformer, särskilt anpassade till social innovation och samhällsentreprenörskap. Idag saknas modeller och finansiering för detta område såväl hos Malmö universitet som vid flertalet andra lärosäten. Malmö universitet ser gärna ett riktat uppdrag att i samarbete med andra lärosäten utveckla och praktiskt införa nya metoder för riktat stöd. Malmö universitet begär ytterligare 8.5 mnkr i kapital till holdingbolaget. Malmö universitet ser gärna att den kompletterande kapitaliseringen sker med medel som ligger utanför universitetets anslag. Vidare önskar Malmö universitet resurser för att ytterligare utveckla nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap med potential för sociala innovationer och socialt entreprenörskap. 2.5 Nationell mötesplats för social innovation Malmö universitets fokus på samhällsutmaningar, samproduktion och ett flervetenskapligt arbetssätt lämpar sig väl för att möta det växande behovet av att utveckla och dela kunskap för att nå ett inkluderande och hållbart samhälle. Malmö universitet har sedan 2010 i samverkan med privat-, offentlig-, idéburen sektor och akademi utvecklat och etablerat en nationell samlande kunskapsnod för social innovation och samhällsentreprenörskap, Mötesplats Social Innovation (MSI). MSI kartlägger forskning och utbildning inom området, skapar arenor för erfarenhetsutbyte samt synliggör och sprider fungerande initiativ och modeller. MSI syftar till att på olika sätt inhämta, utveckla och dela kunskap. En viktig del i arbetet med att främja utvecklingen av fältet i Sverige är att lyfta fram historier och konkreta exempel på sociala innovationer. I år lanserade MSI boken 100 Sociala Innovationer som kan förändra Sverige där vi lyfter fram exempel som kan fungera som inspiration och kunskapsbas för alla som på olika sätt arbetar med utvecklingen av social innovation i Sverige. MSI tillsammans med Göteborgs universitet via GU Ventures, Jönköping University, Malmö universitet, Luleå tekniska universitet och Umeå universitet beviljades i december medel av Vinnova för att genomföra en förstudie i syfte att öka kunskapsutvecklingen, kunskapsdelningen och möjligheten för utövare och potentiella utövare inom social innovation och socialt företagande att mötas. Förstudien ska föreslå möjliga aktörer, organisering och genomförandeplan för att etablera och vidareutveckla en nationell kunskapsplattform med lokal och regional förankring.
6 (av 19) Malmö universitet behöver nationell och långsiktig finansiering för fortsatt utveckling av MSI mot en nationell drivande kompetensnod för forskning, utbildning och entreprenörskap inom social innovation. Malmö universitet har pågående forskning som bidrar till sociala innovationer och har även en ambition att starta ett forskningscentrum som bedriver mer långsiktig forskning kring social innovation och social förändring, Centre for social change and innovation, som blir det första i sitt slag i Sverige och en viktig forskningsnod och kunskapsbas till Malmö universitets satsning på MSI. 2.6 Medel för forskningsinfrastruktur. I och med den nationella målbilden kring öppen vetenskap krävs utökade möjligheter för forskare och lärosäten när det gäller forskningens infrastrukturer för att hantera, kommunicera och tillgängliggöra forskningsresultat och på sikt även forskningsdata. Det gäller inte minst en ökad digitalisering av forskningsprocesserna, vilket bland annat att leder till utvecklingskostnader för att tillgängliggöra forskningsdata. Det innebär att nya resurskrävande forskningsinfrastrukturer behövs på lärosätena eller i samarbete mellan lärosäten. Därför bör ytterligare statliga medel tillskjutas för forskningsinfrastrukturella ändamål av nationell och internationell karaktär. Malmö universitet anser att regeringen bör öka satsningarna på infrastruktur för främjande av öppen vetenskap. 3. Utbildning Malmö universitet behöver konsolidera och vidareutveckla utbildningsutbudet genom att öka andelen kurser på avancerad nivå, där Malmö högskola vid slutet av 2016 hade en andel om 13,2 %, vilket ligger under riksgenomsnittet, som vid samma tidpunkt var 20,3 %. Det är viktigt för Malmö universitet att fortsätta skapa sammanhållna akademiska miljöer, då sådana är kvalitetsdrivande för både utbildning och forskning. Malmö universitet önskar resurser för att utöka utbildningen på avancerad nivå, framförallt engelskspråkig utbildning, och därmed få förbättrade möjligheter att skapa sammanhållna akademiska miljöer. 3.1 Jämställdhetsintegrering Uppdraget att jämställdhetsintegrera Malmö universitets (JiMau) verksamhet ska säkerställa att styr- och beslutsprocesser beaktar hur kön och makt görs i akademin. Det ställer krav på kartläggning och analys av konsekvenser kopplat till kön innan beslut fattas. Där det framkommer att en process bidrar till ojämställdhet ska en
7 (av 19) förändring eller omorganisering ske för att bidra till jämställdhet mellan kvinnor och män. Under 2016 2017 har, på uppdrag av regeringen, en handlingsplan tagits fram och beslutats av rektor 15 maj 2017. I handlingsplanen finns tre målområden: Jämställdhetsintegrerade forskningsmiljöer Jämställda akademiska karriärvägar Jämställdhetsintegrerade professionsutbildningar Under 2017 har ett antal aktiviteter och förändringar i befintlig verksamhet genomförts för att bidra till genomförandet av handlingsplanen för jämställdhetsintegrering. Under 2018 planeras fortsatt arbete inom de ovan nämnda målområdena. 3.2 Uppdrag inom breddat deltagande Lärosätet har sedan starten arbetat konsekvent och målmedvetet med breddat deltagande och inkludering med tidiga och beprövade insatser för rekrytering till studier, med en inkluderande pedagogik som stimulerar till deltagande och genomförande av studier samt en inkluderande studie- och karriärvägledning. Detta arbete har uppmärksammats som ett gott exempel såväl nationellt som internationellt, och Malmö universitet ser inkludering och breddat deltagande i utbildning som en väsentlig förutsättning för att alla i samhället ska kunna göra sin röst hörd och ges möjlighet att påverka. Utifrån denna mångåriga erfarenhet ser vi ett behov av att utforska effekterna av arbetet med inkludering och breddat deltagande. Sådan forskning görs till exempel redan i Storbritannien och USA men har ännu inte fått genomslag i Sverige. Liksom övrig verksamhet inom högre utbildning bör arbetet med att bredda rekryteringen vara forskningsanknutet och som all utbildning vetenskapligt förankrad både avseende pedagogik och ämnesinnehåll, vilket ger förutsättningar för inkluderande och studentaktivt livslångt lärande En satsning på forskning om högre utbildning inbegriper områden som studentrekrytering, validering, inkluderande högskolepedagogik, retention och inträde på arbetsmarknaden. Särskilda medel bör skapas och fördelas i detta syfte. Vi ser också ett nationellt behov av en breddad rekrytering till forskarutbildning, ett område där Malmö som enda lärosäte i Sverige har påbörjat ett uttalat arbete för att skapa metoder och modeller för att i större utsträckning rekrytera doktorander som tillhör första generationens akademiker till doktorandstudier. Särskilda medel bör skapas och fördelas för utveckling även på detta område.
8 (av 19) Malmö universitet är med sin långa och breda erfarenhet väl lämpat att leda det fortsatta arbetet med breddat deltagande och i skenet av det stora ansvar vi tar bör särskilda medel avsättas för att ytterligare förbättra arbetet. Det finns behov av att bygga upp forskning kring breddat deltagande. I det fall universitetet inte beviljas ökat basanslag önskas särskilda mede till detta ändamål. 3.3 Fri användning av utbildningsområdena idrott och medicin Vid Malmö universitet ges idrottsutbildningar inom lärarutbildningen men också för professioner utanför skolsektorn, genom Idrottsvetenskapligt program med inriktning mot fysisk aktivitet och hälsa respektive sport management samt en högre tränarutbildning. Kurser inom lärarutbildningen får enligt regleringsbrevet klassificeras inom utbildningsområdet idrott. Övriga idrottsutbildningar har likartat ämnesinnehåll och bör därmed kunna klassificeras inom samma utbildningsområde, vilket Malmö universitet inte har möjlighet att göra idag. Vid andra lärosäten finns redan möjlighet att klassificera idrottsrelaterade kurser som tillhörande utbildningsområdet idrott, även om dessa inte ingår i ett lärarprogram. Principen är således redan godkänd och tillämpad. Att lärosäten ska behandlas enhetligt i fråga om ersättningsnivåer lyftes fram i dåvarande Högskoleverkets uppföljning av kursklassificeringar. I och med att Malmö universitet dessutom blir Riksidrottsuniversitet från och med 2018, borde begränsningen för att använda utbildningsområdet idrott tas bort. Malmö universitet får enligt regleringsbrevet endast använda utbildningsområdet medicin för sådana kurser som har övertagits från landsting genom det förändrade huvudmannaskapet. Det har nu gått många år sedan universitetet tog över kurser från landstinget och under den tiden har det tillkommit många kurser som på goda grunder borde kunna få använda utbildningsområde medicin. Det skulle ge universitetet möjligheter till en mer optimal kursklassificering. Malmö universitet anhåller om utökade möjligheter att klassificera kurser inom utbildningsområdet idrott, även då de inte ingår i lärarprogrammen. Malmö universitet anhåller också om att få klassificera relevanta kurser som tillkommit efter övertagandet från landstinget inom utbildningsområdet medicin. 3.4 Tandhygienistutbildningen Det pågår inom utbildningsdepartementet ett beredningsarbete för att införa ett tredje år i tandhygienistutbildningen. Enligt gällande plan ska de aktuella lärosätena ansöka om examenstillstånd i oktober 2018, och den nya utbildningen beräknas
9 (av 19) starta höstterminen 2019. Det är av stor vikt att finansiering för detta tredje år tillförs universitetet. Malmö universitet anser det av yttersta vikt att finansiering för ett tredje år inom tandhygienistutbildningen tillförs i samband med att den nya utbildningen startar. Det är också önskvärt att det tillkommer ett separat tandvårdsanslag avseende tandhygienisternas kliniska utbildning. 4. Förbättrade planeringsförutsättningar 4.1 Översyn av resursfördelningssystem I avvaktan på beslut angående den pågående utredningen om nytt resursfördelningssystem (STRUT), förordar Malmö universitet att en ökning av utbildningsområdena HSJT och Undervisning genomförs. 5. Återrapportering enligt direktiv till budgetunderlag 5.1 Förändringar i utbildningsutbudet I Malmö universitets Strategi 2022 framgår det tydligt att utbildningen ska vara förankrad i vetenskap och beprövad erfarenhet, och utgå från frågeställningar som gör att studenterna utvecklar sin förmåga att kritiskt värdera kunskap och omsätta kunskapen i handling. Som ett modernt universitet ska vi ta tillvara den digitala utvecklingens möjligheter och ligga i framkant när det gäller informations- och kommunikationsteknologi i våra utbildningar. I Malmö universitets process för inrättande av utbildningsprogram ska ansökan bland annat innehålla en omvärldsanalys som speglar behovet av utbildningen på arbetsmarknaden samt hur avnämarna varit involverade i framtagandet av utbildningsplanen. Ansökan ska också redogöra för hur utbildningen motsvarar studenternas efterfrågan. Ett prioriterat område är jämställdhetsintegrering av universitetets professionsutbildningar En annan viktig del av ansökningsprocessen är att redogöra för de ekonomiska förutsättningarna för att bedriva en utbildning. Eftersom högskolans takbelopp begränsar mängden utbildning som kan bedrivas, kan detta ofta vara en avgörande faktor. Under 2017 har två utbildningar fått ställas in på grund av bristande ekonomiska resurser, trots att programmen fyller ett behov på arbetsmarknaden och hade många sökanden.
10 (av 19) Under 2013 genomfördes en omfattande process att anpassa högskolans utbildningsutbud till ett minskat takbelopp. I denna process lades många fristående kurser ner, då högskolan ville prioritera välsökta utbildningsprogram. Denna minskning av fristående kurser har nu avstannat och universitetet ser det som prioriterat att framöver öka andelen fristående kurser i utbildningsutbudet för att stödja det livslånga lärandet. Likaså behöver utbildningsutbudet på avancerad nivå öka de kommande åren för att säkerställa sammanhållna akademiska miljöer. Fördelningen mellan campus- och distansutbildning kommer att vara i stort sett oförändrad under perioden. Lärarbristen i förskolor och skolor är enorm. Söktrycket till samtliga lärarutbildningar ökade kraftigt 2014 och har därefter stannat på den nivån. Detta ledde till regeringssatsningar för utbyggnad av lärarutbildningarna. Malmö universitet genomför en stor utbyggnad av förskollärar- och lärarutbildningarna utifrån uppdrag som kom i vårändringsbudget 2015 (150 nya utbildningsplatser motsvarande 420 hst fram till 2019) och i budgetproposition 2017 (85 nya utbildningsplatser motsvarande 348 hst fram till 2021). Våren 2014 fick Malmö högskola signaler om att antalet platser inom förskolläraroch lärarutbildningarna skulle öka från och med 2015. Med anledning av detta upphävdes en planerad minskning av antalet platser hösten 2014 och Malmö högskola antog fler förskollärar- och lärarstudenter än budgeterat trots en kraftig överproduktion. Eftersom denna utbyggnad även gällde ämneslärare antogs dubbelt så många ämneslärare inom matematik (60 istället för 30). Ämneslärarna kom emellertid inte att ingå i utbyggnaden som beslutades av den nya regeringen 2015. Eftersom utökningen gällde först från och med 2015 fanns inte utrymme inom anslaget för det ökade antalet studenter som antogs 2014. Det innebar att den neddragning som var planerad för antagning 2014 istället genomfördes för antagning 2015. Utbyggnaden av antalet platser bör därför för Malmös del utgå ifrån antalet nybörjare 2015 istället för 2014. Utbyggnaden sker i så stor omfattning som är möjligt utifrån fakultetens utbildningsuppdrag och söktryck - se tabell nedan. Vad gäller KPU och speciallärare så beror den uteblivna ökningen bl a på att antagna studenter i högre utsträckning valde att inte påbörja utbildningen trots att de tackat ja till platsen. Söktryck och antal reserver i KPU har minskat eftersom vi numera endast antar studenter som har tidigare akademiska studier inom skolans bristämnen matematik, naturvetenskap, teknik, moderna språk, modersmål samt ett antal så kallade vissa ämnen.
11 (av 19) Antalet registrerade nybörjare Utökat uppdrag 2015 2016 Ökning jfr 2015 2017 Ökning jfr 2015 Förskollärarutbildning 50 306 343 37 356 50 Grundlärarutbildningar 38 272 299 27 335 63 Specialpedagog/- 37 106 117 11 110 4 lärarutbildningar KPU 25 51 48-3 53 2 Inom hälso- och sjukvård kommer utbyggnaden av sjuksköterskeprogrammet att vara genomförd vårterminen 2019. Dock har även 2017 påverkats av problemen med specialistsjuksköterskeprogrammet Vård av äldre, som ställdes in hösten 2016 på grund av för få sökande. Universitetet har försökt hantera det låga söktrycket till Vård av äldre genom att utöka på inriktningarna Barn och Psykiatri, men den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) begränsar möjligheterna till ökning. Det pågår ett strategiskt arbete för att lösa problemen med VFU. Utbyggnaden av specialistsjuksköterskeprogrammet som helhet är ändå att betrakta som genomförd. 5.2 Uppdrag att anordna fler relevanta sommarkurser. På grund av att besked och uppdrag om att anordna relevanta sommarkurser för lärarstudenter och lärare kom sent på året har planeringsförutsättningarna inte varit optimala. Det innebär att Malmö universitet endast har möjlighet att erbjuda ett begränsat antal kurser sommaren 2018. För behörighet i Idrott och hälsa i årskurs 1-6 krävs 30 högskolepoäng relevanta studier. Sommaren 2018 kommer kursen Idrott för lärare, 7,5 hp erbjudas. Kursen riktar sig till grundlärare och är påbyggbar för de grundlärare som siktar på utökad behörighet. För att öka genomströmningen inom förskollärar- och lärarprogrammen kommer vi att erbjuda en för målgruppen särskilt anpassad kurs om 7,5 hp i akademisk text och skrivande redan sommaren 2018. Malmö universitet erbjuder en förskollärarutbildning med musikprofil. För att öka söktryck och genomströmning liksom i grundlärarutbildningens valbara undervisningsämne musik erbjuds en kurs i musik i förskola och skola om 7,5 hp sommaren 2018. Malmö universitet är intresserade av att ta del av de beräknade medlen för sommarkurser även från och med 2019. Under 2018 finns det bättre förutsättningar för att planera för ett rikt utbud av sommarkurser från och med sommaren 2019.
12 (av 19) 6. Ekonomisk utveckling År 2018 ökar det statliga anslaget för utbildning på grund- och avancerad nivå då den tillfälliga kvalitetsförstärkningen för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik, teologi samt undervisning och verksamhetsförlagd utbildning förlängs till och med år 2020. Dessutom erhåller lärosätet anslag för år ett av en femårig satsning på sommarkurser samt tilldelas ytterligare medel för regeringens satsning på Utbildning i hela landet. Ökningen av anslagsmedel för utbildning inklusive löne- och prisomräkning är 41560 tkr jämfört med år 2017. Ett antal prioriterade satsningar görs inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå, såsom implementering av ett kvalitetsramverk, fortsatt satsning på breddad rekrytering och inkludering samt insatser inom lärosätets globala engagemang och internationalisering, Härutöver kommer medel i myndighetskapitalet år 2018 att finansiera implementering av ny lärplattform, digitalisering av utbildningar samt fundraising. I samband med att lärosätet från och med år 2018 fått universitetsstatus ökar basanslaget för forskning med 96 258 tkr inklusive löne- och prisomräkning, vilket är en ökning med närmare 70 %. Malmö universitet har som mål att öka den externfinansierade forskningen i motsvarande omfattning under de fem kommande åren. Ambitionen som uttrycks i universitetets strategi 2022 är att utveckla forskningen genom satsningar på bland annat utbyggnad av stöd till forskningsansökningar och utökade möjligheter till medfinansiering, strategisk rekrytering av forskare/lärare och förtydligade interna karriärvägar, utökad forskningstid för professorer, ledarskapsutveckling för blivande forskningsledare, utveckling av ett kvalitetsramverk för forskarutbildning och forskning, stöd till flervetenskapliga forskarskolor inom tematiska fokusområden med mera. Den ökade finansieringen innebär också stora kostnadsökningar. Förutom ökade personalkostnader ökar lokal- och avskrivningskostnaderna. Det aviserade uppdraget gällande polisutbildning förlagd vid Malmö universitet medför också personella och lokalmässiga ökningar. I övrigt fortsätter arbetet med att se över högskolans andel indirekta kostnader i förhållande till de totala kostnaderna enligt SUHF-modellen. Utvecklingen tyder på att den av högskolestyrelsen satta målbilden på 31 % till år 2018 ska nås. 7. Lokalförsörjning Malmö universitets femårsprognos och lokalförsörjningsplan beslutades av högskolestyrelsen i december 2017. Arbetet med en Campusplan inleddes under år
13 (av 19) 2017 och beräknas vara klar 2018, allt för att universitetets ledning ska kunna fastställa långsiktiga lokalstrategier. Universitetet har, av Malmö stad, fått förlängning av markanvisningen på Kv Amphititre, vilken ger en byggrätt bredvid universitetets nya byggnad Niagara. Denna byggrätt kommer att behövas för den utbyggnad som kommer i samband med universitetsblivandet. Universitetets externa lokalkostnader beräknas öka med ca: 3% procent från 2017, vilket innebär en ökning med ca: 5 Mnkr. Övergången till universitet, innebär utökade anslag och ett behov att anställa personal. Malmö universitet har i nuläget väldigt få vakanser och kommer behöva utöka sitt lokalbestånd för att kunna klara expansionen. Den nyligen beslutade polisutbildningen kommer att kräva nya lokaler, varav hel del speciallokaler vilket möjligen kommer att kräva regeringens medgivande gällande hyreskontraktets längd. Ny förhyrning av 500 kvm i samma byggnad (Nereus) som universitetets studentcentrum är kontrakterad fr.o.m. 1/7-17. Fasaden på byggnaden Orkanen måste renoveras. Detta är under utredning och kostnaderna beräknas när åtgärdsmetod är vald. 8. Räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret Malmö universitet har inget behov av kreditutrymme på räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret. 9. Avgiftsbelagd verksamhet Den avgiftsbelagda verksamheten antas vara stabil över perioden, och en marginell minskning på 2,6 % förutses totalt sett. Uppdragsforskningen beräknas minska medan de övriga två stora posterna inom avgiftsbelagd verksamhet, uppdragsutbildning och tandvård, beräknas öka.
14 (av 19) 10. Tabeller Tabell 1 Total budget 2017 2018 2019 2020 2021 Total budget ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Anslag 1 1 106 875 1 248 254 1 253 438 1 257 904 1 257 904 Avgifter 174 482 167 656 167 200 164 023 170 000 Bidrag 163 643 159 649 172 261 188 577 196 500 Finansiella intäkter 1 235 125 125 125 125 Summa intäkter 1 446 235 1 575 684 1 593 024 1 610 629 1 624 529 Verksamhetens kostnader Personal -993 174-1 086 053-1 097 795-1 114 010-1 131 291 Lokaler -222 113-225 220-225 258-227 527-228 000 Drift/Övrigt -188 823-227 135-225 106-225 298-216 444 Avskrivningar -38 956-42 144-44 733-43 662-48 662 Finansiella kostnader -2 738-132 -132-132 -132 Summa kostnader -1 445 804-1 580 684-1 593 024-1 610 629-1 624 529 Verksamhetsutfall 431-5 000 0 0 0 Transfereringar 0 0 0 0 0 Årets kapitalförändring/ årets resultat 431-5 000 0 0 0 Utgående myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) 2 199 816 194 816 194 816 194 816 194 816 Utgående oförbrukade bidrag 127 789 128 000 128 000 128 000 128 000 1 Intäkterna av anslag ska motsvara summan av anslag i tabell 2 och 3. 2 För stiftelsehögskolorna avses eget kapital och årets resultat.
15 (av 19) Tabell 2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2017 2018 2019 2020 2021 ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Takbelopp 1 Beräknad avräkning 2 (A) 894 005 935 565 940 750 945 216 945 216 Särskilda åtaganden (B) 73 811 75 872 75 872 75 872 75 872 Anslag (A+B) 967 816 1 011 437 1 016 622 1 021 088 1 021 088 Avgifter 143 528 148 045 148 451 148 613 150 000 Bidrag 40 360 32 035 29 167 26 448 33 000 Finansiella intäkter 1 235 100 100 100 100 Summa intäkter 3 1 152 939 1 191 617 1 194 340 1 196 249 1 204 188 Verksamhetens kostnader Personal -777 659-811 489-808 273-807 647-819 743 Lokaler -201 221-202 951-202 824-204 377-204 500 Drift/Övrigt -148 031-158 977-155 748-153 650-144 370 Avskrivningar -31 673-34 337-36 375-35 455-39 455 Finansiella kostnader -2 582-120 -120-120 -120 Summa kostnader -1 161 166-1 207 874-1 203 340-1 201 249-1 208 188 Årets kapitalförändring/ Årets resultat -8 227-16 257-9 000-5 000-4 000 1 Takbelopp enligt budgetpropositionen för 2018 i 2018 års prisnivå 2 Beräknad avräkning av anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå bland annat med hänsyn till ev. utnyttjande av tidigare uppkommet anslagssparande eller överproduktion, samt ev. decemberprestationer. 3 Summering av anslag, avgifter, bidrag och finansiella intäkter.
16 (av 19) Tabell 3 Forskning och utbildning på forskarnivå 2017 2018 2019 2020 2021 ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 Forskning och utbildning på forskarnivå (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Anslag 1 139 059 236 817 236 816 236 816 236 816 Avgifter 30 954 19 611 18 749 15 410 20 000 Bidrag 123 283 127 614 143 094 162 129 163 500 Finansiella intäkter 0 25 25 25 25 Summa intäkter 293 296 384 067 398 684 414 380 420 341 Verksamhetens kostnader Personal -215 515-274 564-289 522-306 363-311 548 Lokaler -20 892-22 269-22 434-23 150-23 500 Drift/Övrigt -40 792-68 158-69 358-71 648-72 074 Avskrivningar -7 283-7 807-8 358-8 207-9 207 Finansiella kostnader -156-12 -12-12 -12 Summa kostnader -284 638-372 810-389 684-409 380-416 341 Årets kapitalförändring/ Årets resultat 8 658 11 257 9 000 5 000 4 000 1. Med anslag avses de medel som har anvisats myndigheten i budgetpropositionen för 2018 i 2018 års prisnivå.
17 (av 19) Tabell 4 Investeringar i anläggningstillgångar och räntekontokredit Mkr 2017 2018 2019 2020 2021 Investeringar i ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 anläggningstillgångar 1 Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. IB lån i Riksgäldskontoret 227 272 304 320 337 Beräknad nyupplåning 90 74 61 61 61 varav investeringar i immateriella anläggningstillgångar Beräknad amortering 45 42 45 44 49 UB lån i Riksgäldkontoret 272 304 320 337 349 Maximalt utnyttjande av låneramen under året 272 300 300 310 320 Föreslagen låneram 350 350 350 360 370 Beräknad ränteutgift 0 0 1 2 2 Ränteantaganden för nyupplåning (%) 0 0 0 1 Summa räntor och amorteringar 45 42 46 46 51 Maximalt utnyttjande av räntekontokrediten under året 0 0 0 0 0 Föreslagen räntekontokredit 0 0 0 0 0 1 Enligt definition i 5 kap. 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Tabell 6 Lokalförsörjning
18 (av 19) 2017 2018 2019 2020 2021 Redovisning av lokaler (mnkr) ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Area, kvm LOA (exkl. student- och gästforskarbostäder) - föregående års utgång 96 790 97 297 97 297 97 297 97 297 - ökning under året 507 0 0 0 0 - minskning under året 0 0 0 0 0 - vid årets utgång (A) 97 297 97 297 97 297 97 297 97 297 Förbättringsutgift på annans fastighet 1 186 489 225 465 235 012 223 532 201 953 - nyinvesteringar 97 344 63 750 40 500 20 800 10 000 - avskrivningar 21 962 24 774 30 953 32 280 31 579 Lokalhyra (exkl. student- och gästforskarbostäder) (B) 2 176 288 181 903 181 700 184 439 186 117 Genomsnittlig hyra (kr/m 2 LOA) 3 1 812 1 870 1 867 1 896 1 913 Sammanställning av lokalkostnader (exkl. student- och gästforskarbostäder) 4 (C) 219 799 222 998 222 998 225 207 225 680 Genomsnittlig lokalkostnad (kr/kvm LOA) 5 2 259 2 292 2 292 2 315 2 319 Lärosätets totala kostnader (D) 1 445 804 1 579 184 1 593 029 1 610 629 1 624 529 Totala externa hyresintäkter -4 965-4 668-4 668-4 668-4 668 Justerade totala kostnader (D2) 1 450 769 1 583 852 1 597 697 1 615 297 1 629 197 Lokalkostnadens andel av verksamhetens totala kostnader 6 15,20% 14,12% 14,00% 13,98% 13,89% Lokalkostnadens andel av justerade totala kostnader 7 15,15% 14,08% 13,96% 13,94% 13,85% 1 En redovisning ska lämnas av det totala utgående beloppet enligt balansräkningens balanspost. Vidare efterfrågas två specifika särredovisningar, nyinvesteringar och avskrivningar. 2 Inklusive avtalade ersättningar vid avflyttning före viss tidpunkt, i fall då sådan beräknas ske, samt eventuella återställningskostnader vid avflyttning. 3 Beräknas som B/A. 4 Redovisas i enlighet med SUHF:s rekommendationer (REK 2014:1, 2015-10-26, dnr 14/069) om lokalkostnader vid universitet och högskolor i den del som avser sammanställning av lokalkostnader, se bilaga 2 till rekommendationerna. 5 Beräknas som C/A. 6 Beräknas som C/D. 7 Beräknas som C/D2. Tabell 6 Avgifter
19 (av 19) (tkr) Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat År -1 155 626-160 736-5 110 varav tjänsteexport 11 495-11 495 0 År 0 156 500-160 000-3 500 varav tjänsteexport 11 500-11 500 0 År 1 156 500-160 000-3 500 varav tjänsteexport 11 500-11 500 0 Offentligrättslig verksamhet År -1 År 0 År 1 Intäkter till inkomsttitel 1 Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat 1 Intäkter som inte får disponeras Avgiftsintäkter enligt 4 och 15 avgiftsförordningen ska inte redovisas.