Budgetunderlag för Malmö högskola. 2. Globala och lokala utmaningar. Viktigt för Malmö högskola

Transkript

1 (Dnr. LED /85) 1 (av 21) Malmö högskola, Gemensamt verksamhetsstöd Avdelningen för utbildnings- och forskningsstöd Carl Henrik Bonde, Chefscontroller Beslutat av högskolestyrelsen Budgetunderlag för Malmö högskola På kort tid har Malmö högskola utvecklats till landets största högskola. Högskolan kännetecknas av en öppen och inkluderande kultur, aktivt samhällsengagemang samt av fleroch tvärvetenskaplig utbildning och forskning. Verksamheten bygger på kärnvärdena mångfald, kreativitet, kvalitet och samhällsengagemang. Vi utbildar och forskar för att möta samhällsutmaningar och bidra till hållbar utveckling. Nedan presenteras förslag som är av yttersta vikt för Malmö högskolas förutsättningar att fortsätta de senaste årens starka utveckling och för att nå de uppsatta målen. 2. Globala och lokala utmaningar Skåne och övriga Sverige står i dagsläget inför stora utmaningar, som även kan innebära möjligheter för samhällsutvecklingen, bland annat i form av ett stort antal nyanlända, fortsatt hög arbetslöshet och brist på personal inom vård och skola. Det finns alltså stora behov inom sektorer där Malmö högskola i högsta grad kan bidra med lösningar. Bland de nyanlända finns ett stort antal personer med relevant utbildning som kan komma i arbete relativt snabbt med hjälp av utbildnings- och valideringsinsatser. Högskolan kan även öka antalet utbildningsplatser inte bara genom en fortsatt utbyggnad av utbildningar inom vård och skola utan står också väl rustad att bidra till växande behov av samhällsvetare, studie- och yrkesvägledare samt specialutbildade socionomer. Även när det gäller forskning kring migrationsfrågor är högskolan väletablerad. Viktigt för Malmö högskola Prövas för universitetsstatus Möta samhällsutmaningar Uppdrag inom breddad rekrytering Uppdrag inom social innovation Medel för migrationsforskning Validering och komplettering av utländska examina Högskolepedagogik Kompletterande utbildning Högskolan vill växa Förutsättningar för utökat utbildningsuppdrag Ökade basresurser för forskning Förbättrade planeringsförutsättningar Tillstånd att starta holdingbolag Höjd ersättning HSJT och översyn av ersättningsbelopp VFU-platser inom vård Postadress Malmö högskola Gemensamt verksamhetsstöd Malmö Webb E-post carl-henrik.bonde@mah.se

2 (Dnr. LED /85) 2 (av 21) 3. Tillåt Malmö högskola att prövas för universitetsstatus. Sedan grunden för de så kallade nya universiteten i Sverige lades i slutet av 1990-talet har frågan om att inrätta ytterligare universitet aktualiserats från flera håll och vid olika tidpunkter, dock ännu utan resultat. Visserligen är ordningen att högskolor kan ansöka hos Universitetskanslersämbetet om examenstillstånd för områden på forskarnivå ett steg i den riktningen, men Malmö högskola anser att det är viktigt att gå hela vägen och att det därför återigen ska bli möjligt för en högskola att bli prövad för universitetsstatus. Omfånget av externa forskningsintäkter för ett urval av lärosäten (se fig 1) kan utgöra ett exempel hur godtycklig gränsen är mellan en högskola och ett universitet. Figuren visar att Malmö högskola numera har större forskningsintäkter från externa medel än de nya universiteten. Då Malmö högskola även har en omfattande och välprofilerad utbildning kan man på goda grunder anse att högskolan är kvalificerad att prövas för universitetsstatus. Ytterligare en viktig anledning att få prövas för universitetsstatus är att utbildningen behöver forskningsanknytas på ett bättre sätt för att på sikt kunna bibehålla hög kvalitet. I dagsläget är den ekonomiska obalansen mellan utbildning och forskning för stor Malmö högskola Linnéuniversitetet Mittuniversitetet Örebro universitet Karlstads universitet Figur 1, Intäkterna (tkr) av forskningsbidrag och uppdragsforskning för ett urval av lärosäten ) visar att Malmö högskola har större konkurrenskraft inom forskning än vissa universitet utan att för den skull varken ha ett lika stort basanslag för forskning och forskarutbildning eller generellt tillstånd att utfärda examen på forskarnivå. (Enligt NU-databasen.) Malmö högskola är i dagsläget ett lokalt och globalt förankrat samverkansinriktat lärosäte med fokus på samhällsutmaningar, samproduktion och ett flervetenskapligt arbetssätt. Profilering har också skett genom framgångsrik rekrytering av studenter med olika bakgrund. Malmö högskola samverkar framgångsrikt med olika omgivande samhällsaktörer, har en hög externfinansieringsgrad av forskningen (cirka 60 %) och finansierar samverkansrelaterade verksamheter och forskningsprojekt som sökts i hård konkurrens. Malmö högskolas forskning

3 (Dnr. LED /85) 3 (av 21) har utvecklats mycket positivt, särskilt under de senaste åren och denna utveckling har skett snabbare än för genomsnittet av lärosäten när det gäller publicering, citering och externa medel. I Skåne med drygt 1,3 miljoner invånare finns idag endast ett universitet (Lund) och en fakultet vid SLU placerad i regionen, medan det i Sveriges tredje största stad inte finns något universitet. Malmö högskola har under sin korta existens utvecklats från en regional högskola till ett profilerat lokalt och globalt lärosäte med nationell rekrytering. Satsningen på breddad rekrytering är framgångsrik och har blivit nationellt uppmärksammad. För fortsatt utveckling i regionen där såväl dess breda mänskliga resurser som nya innovativa forskningsområden måste tillvaratas skulle universitetsstatus för Malmö högskola ha genomgripande betydelse och ge ytterligare drivkraft. Malmö högskola anser att det är angeläget att regeringen gör det möjligt för lärosäten att ansöka om universitetsstatus efter prövning mot fastställda kriterier och att Malmö högskola därmed ges möjlighet att erhålla universitetsstatus. 4. Malmö högskolas bidrag till lösningar på samhällsutmaningar. 4.1 UPPDRAG INOM BREDDAD REKRYTERING Malmö högskola har sedan starten arbetat konsekvent och målmedvetet med breddad rekrytering och inkludering med tidiga och beprövade insatser för rekrytering till studier, med en inkluderande pedagogik som stimulerar till deltagande och genomförande av studier samt en inkluderande studie- och karriärvägledning. Detta arbete har uppmärksammats som ett gott exempel såväl nationellt som internationellt. Utifrån denna mångåriga erfarenhet ser vi ett behov av att beforska effekterna av arbetet med inkludering och breddad rekrytering. Sådan forskning görs till exempel redan i Storbritannien och USA men har ännu inte fått genomslag i Sverige. Liksom övrig verksamhet inom högre utbildning bör arbetet med att bredda rekryteringen och vidga deltagandet vara forskningsanknutet. En satsning på forskning om högre utbildning inbegriper områden som studentrekrytering, validering, inkluderande högskolepedagogik, retention, och inträde på arbetsmarknaden. Särskilda medel bör skapas och fördelas i detta syfte. Malmö högskola är med sin långa och breda erfarenhet väl lämpad att leda det fortsatta arbetet med breddad rekrytering och är beredd att också ta ett uppdrag som nationell samordnare för forskning kring breddad rekrytering givet att särskilda medel för detta avsätts. 4.2 UPPDRAG INOM SOCIAL INNOVATION För att kunna hantera de utmaningar som samhället står inför krävs att insatser inom forskning, utbildning och innovation riktas så att de mest angelägna utmaningarna ställs i centrum för kunskapsutveckling. Malmö högskolas fokus på samhällsutmaningar, samproduktion och ett flervetenskapligt arbetssätt lämpar sig väl för att möta det växande behovet av att utveckla och dela kunskap för att nå ett inkluderande och hållbart samhälle.

4 (Dnr. LED /85) 4 (av 21) Malmö högskola har sedan 2010 i samverkan med privat-, offentlig, ideell sektor och akademi utvecklat och etablerat en nationell samlande kunskapsnod för social innovation, Mötesplats Social Innovation(MSI). MSI kartlägger forskning och utbildning inom området samt synliggör och sprider fungerande initiativ och modeller. Genom att skapa olika arenor för erfarenhetsutbyte kan lokala och regionala initiativ lyftas till nationell nivå för att bidra till en positiv samhällsutveckling i Sverige. Specifikt är MSI en katalysator för att utveckla nya lösningar och ny kunskap med fokus på: nya samverkans- och finansieringsmodeller hållbarhet som drivkraft för innovation och tillväxt i näringslivet ledarskap och metoder för innovation i offentlig sektor Malmö högskola behöver nationell och långsiktig finansiering för fortsatt utveckling av MSI som en nationell drivande kunskapsnod för social innovation 4.3 MEDEL FÖR MIGRATIONSFORSKNING Globaliseringen gör att Sverige påverkas av storskaliga skeenden särskilt flyktingfrågan har fått hög aktualitet på senare tid. Det är därför angeläget att särskilda satsningar görs för att genom ny forskning och sammanställning av befintlig kunskap vid lärosätena utveckla nya sätt att möta de aktuella samhällsutmaningarna. Malmö högskola har framträdande forskning i anslutning till migrationsfrågor, främst genom Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare. Malmö högskola gör under en extra satsning på forskning relaterad till den aktuella flyktingsituationen, som bland annat innebär utlysning av 5 6 postdoktoranställningar inom forskningsfältet. Malmö högskola har en vilja och beredskap att ta ett nationellt ansvar för samordning av forskning som ska leda till spridning av kunskapsbaserade lösningar till de migrationsutmaningar som uppstår i samband med situationen, särskilt i Mellanöstern. Malmö högskola förordar en statlig satsning på forskning kring de migrationsrelaterade frågor som är föranledda av situationen i Mellanöstern och uttrycker samtidigt en vilja att påta sig ansvaret för en nationell samordning av sådan forskning. 4.4 VALIDERING AV UTLÄNDSK UTBILDNING OCH REELL KOMPETENS Det finns idag omfattande kompetens i samhället som inte är erkänd men som bör och kan tas tillvara för att säkerställa den framtida kompetensförsörjningen. Situationen tydliggörs ytterligare med det stora antalet migranter som sedan en tid tillbaka kommer till Sverige. För att samhället ska kunna tillgodogöra sig denna kompetens kommer validering av utländsk utbildning att spela en avgörande roll. Högskolorna är betydelsefulla i detta arbete, och arbetet med validering behöver utvecklas. Valideringsprocessen, med kartläggnings- och bedömningsfas och insatser från vägledare, administratörer och ämneskunniga, tar betydligt mer resurser i anspråk än en analys av verifierande dokument från ett annat svenskt lärosäte. Detta i kombination med att ett tillgodoräknande innebär utebliven ersättning för de högskolepoäng för vilka

5 (Dnr. LED /85) 5 (av 21) tillgodoräknandet sker, begränsar möjligheten att genomföra validering av utländsk utbildning och reell kompetens, då ingen intäkt genereras utan bara en kostnad. Ett fungerande och kostnadstäckande system för validering är nödvändigt, i annat fall är risken stor att den presumtiva studenten anser vägen för komplettering och/eller till examen för lång. Malmö högskola önskar särskilda resurser för valideringsverksamheten. 4.5 KOMPLETTERANDE UTBILDNING I budgetpropositionen föreslås en förstärkning av satsningen på kompletterande utbildning för utländska akademiker inom yrken som läkare, lärare, tandläkare, sjuksköterskor och jurister. En del av förstärkningen föreslås utgöras av en breddning i utbildningsutbudet till fler yrkesområden. Malmö högskola har ett uppdrag att validera utländska lärarutbildningar och bedriver kompletterande utbildning för individer med sådan utbildning. Vid högskolan finns också utbildning inom områdena sjuksköterska, tandläkare och biomedicinsk analytiker. Därutöver bedriver högskolan ingenjörs- och socionomutbildningar, områden där regeringen identifierat behov av kompletterande utbildning. Högskolan erbjuder vidare aspirantutbildning som vänder sig till en bredare grupp med utländsk examen till exempel inom det samhällsvetenskapliga området, och som syftar till att underlätta inträdet på den svenska arbetsmarknaden, särskilt inom förvaltning. Malmö högskolas arbete med målgruppen är utvärderat vid ett antal tillfällen, bl a av Universitetskanslersämbetet och Stockholms universitet, med påvisat goda resultat i fråga om studenternas etablering på arbetsmarknaden. Malmö högskola önskar särskilda resurser för att bedriva kompletterande utbildning för personer med utländsk utbildning inom områdena sjuksköterske-, biomedicinsk analytiker och tandläkare. Utöver dessa utbildningar önskar Malmö högskola särskilda resurser för att även bedriva kompletterande ingenjörs- och socionomutbildning samt inom det bredare samhällsvetenskapliga området. 4.6 HÖGSKOLEPEDAGOGIK Lärares kompetens och kontinuerliga kompetensutveckling, såväl inom det egna ämnet som inom högskolepedagogik, är avgörande för god kvalitet i utbildning. Frågan om hur pedagogisk kompetens bör värderas och belönas har lyfts både på nationell och på europeisk nivå och Malmö högskola ställer sig bakom de krav som framförts av bland annat Sveriges förenade studentkår och efterlyser således en nationell satsning på högskolepedagogik. Malmö högskola efterfrågar en tydlig markering av vikten av pedagogisk kompetens för högskolelärare och att lärosätena får uppdrag att dokumentera och beforska den pågående utvecklingen av högskolepedagogik. Vi föreslår därför att medel till högskolepedagogisk forskning och utvecklingsarbete avsätts med möjlighet för lärosätena att ansöka om sådana medel. Det är också önskvärt att frågan om eventuell nationell samordning av pedagogisk meritering utreds.

6 (Dnr. LED /85) 6 (av 21) 5. Tillåt Malmö högskola att växa 5.1 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT ÖKAT UTBILDNINGSUPPDRAG Malmö högskola har sedan starten 1998 haft en snabb ökning av utbildningsvolymen, och ser goda möjligheter att fortsätta denna ökning. Högskolan har också under de senaste åren haft ett högt söktryck som med all tydlighet visar att våra utbildningar är högt eftertraktade. Till följd av det stora antalet nyanlända som kommit under hösten 2015 skapas nya behov, framförallt inom lärarutbildning och vårdutbildningar. Malmö högskola har beredskap för, och skulle kunna ta ett större uppdrag för att möta efterfrågan från samhället och framtida studenter och därmed bidra till att åtgärda de behov som kommer att uppstå inom de närmaste åren. Dock har Malmö högskola i dagsläget en stor obalans mellan utbildning och forskning, vilket gör att högskolan inte kan åta sig ett utökat utbildningsuppdrag med mindre än att basanslaget för forskning ökar i minst samma omfattning. Malmö högskola eftersträvar en jämnare fördelning mellan anslagen för utbildning och forskning för att kunna säkerställa forskningsanknytning och kvalitet i utbildningen. Malmö högskola har goda förutsättningar att ta ett större utbildningsuppdrag för att möta de regionala och nationella utmaningarna under förutsättning att basanslaget för forskning ökar i minst samma omfattning som utbildningsanslaget (takbeloppet). 5.2 ÖKADE BASRESURSER FÖR FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING Tidigare politik har inneburit att en stor andel av senare års ökning av statliga ekonomiska resurser för forskning har kanaliserats till forskningsråden. Lärosätena har genom råden i ökad utsträckning och i konkurrens fått ansöka om olika former av statligt finansierade projektbidrag. Detta, tillsammans med att andra aktörer inom forskningsfinansiering blivit alltmer framträdande, har inneburit att externfinansieringen av högskolesektorns forskning och forskarutbildning numera är betydligt större än den som basanslaget står för, vilket inte ger den stabila grund som långsiktig forskning behöver. Nackdelarna med nuvarande finansieringsmönster är många och välkända, bland andra: - medel avsedda för fri forskning och forskningsförankring av utbildning går till samfinansiering av externa projekt som inte är fullkostnadsfinansierade, vilket betyder att lärosätenas strategiska manöverutrymme för fri forskning minskar; - en kort finansieringshorisont bäddar för en osäker postdoktoral karriär inom akademin genom att olika typer av tidsbegränsade anställningar prioriteras framför tillsvidareanställningar; - forskningsanknytningen blir svår att genomföra på ett likvärdigt sätt inom systemet för högre utbildning; - arbetet som lagts ner på att göra en ansökan som sedan får avslag kan vara betydande och anses ofta till stora delar som improduktivt. Om det inte är möjligt att skjuta till forskningsresurser för ökade basanslag under kommande forskningspolitiska period föreslår Malmö högskola att ökningen av basanslaget i så fall förverkligas genom minskad avsättning till forskningsråden.

7 (Dnr. LED /85) 7 (av 21) I detta sammanhang ska nämnas att Malmö högskola, till följd av att anslaget till forskning är litet i jämförelse med utbildningsanslaget, har svårt att på ett bra sätt forskningsanknyta all utbildning. Därmed finns en risk att den högre utbildningen inte får lika stor möjlighet att kvalitetssäkras. Nedanstående diagram visar tydligt problemet med ett alltför litet basanslag för forskning. Linnéuniversitetet (19 %) Malmö högskola (10 %) Örebro universitet (23 %) Karlstads universitet (23 %) Mittuniversitetet (27 %) Mälardalens högskola (12 %) Högskolan i Jönköping (13 %) Högskolan i Borås (10 %) Högskolan Dalarna (10 %) Högskolan i Gävle (16 %) Högskolan Väst (10 %) Högskolan i Halmstad (14 %) Högskolan Kristianstad (10 %) Högskolan i Skövde (12 %) Blekinge tekniska högskola (22 %) Utbildning, totalt Forskning, anslag Forskning, bidrag Uppdragsforskning (tkr.) Figur 2. Intäkter fördelade på utbildning och forskning (2014) för ett urval av lärosäten. Andelen som forskningsanslaget står för av lärosätets totala statsanslag anges inom parentes. Ingen klar skiljelinje kan dras mellan universitet och högskolor med hjälp av de totala intäkterna som lärosätena är sorterade efter i figuren. (Enligt NU-databasen.) Malmö högskola anser att basanslaget för forskning bör höjas generellt samt att hänsyn ska tas till lärosätenas utbildningsvolym i den nationella resursfördelningen av basanslag för forskning. 6. Förbättrade planeringsförutsättningar 6.1 FÖRSTÄRKA MÖJLIGHET TILL NYTTIGGÖRANDE GENOM HOLDINGBOLAG Växelverkan mellan utbildning, forskning och samverkan med samhället ger lärosäten en framträdande roll i samhällsutvecklingen. Holdingbolag är viktiga för att hantera vissa former av denna kunskapsdelning. De lärosäten som ännu inte har holdingbolag bör ges möjlighet och resurser att bilda holdingbolag för att alla aspekter beträffande nyttiggörande och kommersialisering av forskningsresultat och tillhörande innovationer ska få likvärdiga möjligheter att utvecklas inom hela högskolelandskapet. Holdingbolag ger möjlighet för ett

8 (Dnr. LED /85) 8 (av 21) lärosäte att samverka i alternativa organisationsformer så att effektivitet och professionalitet uppnås i alla de delar som samverkan består av. Malmö högskola har starkt samverkansfokus men saknar för närvarande möjlighet att anknyta ett holdingbolag. Ett sådant skulle ge positiva effekter beträffande nyttiggörande av forskningsresultat, bland annat med fokus på social innovation, samt stärka förmågan hos lärosätet att göra strategiska satsningar i samverkan med externa partners. Malmö högskola önskar få tillstånd att inrätta holdingbolag. 6.2 OTILLRÄCKLIG ANSLAGSUPPRÄKNING OCH ÖVERSYN AV ERSÄTTNINGSBELOPP. Produktivitetsavdragets införande har inneburit en kontinuerlig urholkning av lärosätenas resurser eftersom lönekostnadsökningar inte täcks fullt ut. I betänkandet Resurser för kvalitet (SOU 2007:81, s ) dras slutsatsen att högre utbildning borde undantas från produktivitetsavdraget. Det finns en stor risk att effektiviseringar leder till sämre kvalitet i undervisningen i form av färre undervisningstimmar och större studentgrupper. Ett grundläggande problem med dagens resursfördelningssystem är att det finns alltför stora skillnader mellan ersättningsbeloppen för olika utbildningsområden. Relationen mellan de olika ersättningsbeloppen fastställdes för över 20 år sedan, och då på historiska grunder. I dagsläget är det inte längre motiverat med så stora skillnader. Nuvarande låga ersättningsnivåer inom humaniora, samhällsvetenskap och juridik orsakar problem i form av stora studentgrupper och få undervisningstimmar. Trots den pågående kvalitetssatsningen så kvarstår problem med alltför lite lärarledd undervisning och därmed kvalitetsproblem inom HSJT. En åtgärd som skulle främja kvaliteten inom utbildningen vore att ta fram en grundläggande ersättningsnivå för all högskoleutbildning som skulle vara tillräckligt hög för att säkerställa en grundläggande utbildningskvalitet. Högskolans långsiktiga planerings- och utvecklingsarbete inom utbildning påverkas negativt av en oförutsägbar resurstilldelning. Ett exempel på detta är den ovan nämnda kvalitetssatsningen, där det är osäkert om den finns kvar efter Senaste tidens turbulens inom svensk högskolepolitik understryker också problemen med detaljstyrda utbildningsplatser. Fokus har svängt från lärarutbildning till vård och tillbaka till lärarutbildning. Planeringsförutsättningarna blir därmed osäkra och kortsiktiga. Malmö högskola anser att regeringen bör slopa produktivitetsavdraget för utbildning och forskning, samt att den minskning som görs av anslag som PLO-uppräknas bör tas bort. Den pågående kvalitetssatsningen bör permanentas, och ersättningsbeloppen till utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik dessutom höjas utöver kvalitetssatsningen. En översyn av relationen mellan de olika ersättningsbeloppen bör göras, och en grundläggande ersättningsnivå bör utredas och fastställas för att säkra kvaliteten i utbildningen. Malmö högskola önskar också att regeringen skapar stabila förutsättningar för att planera utbildningsutbudet utifrån kvalitet och effektivitet samt studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov.

9 (Dnr. LED /85) 9 (av 21) Ytterligare ett problem som relaterar till resursurholkningen är den satsning på höjda lärarlöner som regeringen aviserade i budgetpropositionen för Detta, som i grunden är positivt för skolan, gör att en redan besvärlig kompetensförsörjningssituation nu kommer att förvärras. Om inte motsvarande satsning görs på lönerna inom universitet och högskolor finns risk för att regeringens satsning på höjda lärarlöner på sikt kommer att erodera lärosätenas kompetensförsörjning och därmed resultera i fallande kvalitet i skolorna eftersom kommande generationer av lärare då inte kommer att utbildas av de högst kvalificerade adjunkterna, lektorerna och professorerna i Sverige. 6.3 MEDEL FÖR FORSKNINGSINFRASTRUKTUR Samtidigt som en viss spridning av forskningsresurser är påkallad av den stora variationen i den högre utbildningens förankring, är det också viktigt för Sverige som forskningsnation att göra vissa nationella infrastrukturella satsningar. De samlade vetenskapliga informationsresurserna vid landets högskole- och universitetsbibliotek är en viktig del av den statliga forskningsinfrastrukturen. Ett ökat utnyttjande av digitalisering för att på olika sätt öppet kommunicera och nyttiggöra forskningsresultat och forskningsdata tillhör framgångsfaktorerna. Öppenheten bygger på en god forskningsinfrastruktur. Nationell finansiering är därför nödvändig i denna betydelsefulla fråga, eftersom nyttiggörandet av forskning inte enbart bör vara avhängigt enskilda lärosätens insatser. Malmö högskola anser att Sverige bör öka satsningarna på infrastruktur i form av forskningsinformationssystem. 6.4 FÖRBÄTTRAD OCH UTÖKAD STIPENDIEVERKSAMHET Malmö högskola verkar för ökad internationell mobilitet och internationella relationer för både medarbetare och studenter. Som ett led i internationaliseringen har högskolan satsat på rekrytering av internationella studenter. Genom att erbjuda utbildning till internationella studenter kan vi stödja demokratiprocesser och samhällsutveckling, men studieavgiftssystemet utgör ett hinder för tredjelandsmedborgare. Malmö högskola anser det nödvändigt att mer resurser tillförs det nationella stipendiesystemet och att högskolorna får större rådighet över dessa. Ett generöst, attraktivt och riktat stipendieutbud är en förutsättning för att i ett avgiftssystem rekrytera de mest talangfulla studenterna på den globala utbildningsmarknaden. Stipendiesystemet bör också möjliggöra att studier främjas att genomföras på samtliga tre utbildningsnivåer. Malmö högskola anser att regeringen bör utöka stipendieverksamheten inom alla utbildningsnivåer och ge högskolorna större rådighet över stipendierna.

10 (Dnr. LED /85) 10 (av 21) 6.5 VFU-PLATSER INOM VÅRD Enligt Bologna-överenskommelsen ska hälften av sjuksköterskeutbildningen ha tydlig klinisk anknytning. Dessa moment genomförs via kliniska träningscentra, simulatorövningar samt verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Den verksamhetsförlagda utbildningen fördelas på kommunal- och primärvård samt psykiatrisk och somatisk vård, den senare företrädesvis inom sjukhusvården. Ett problem med att få tillgång till lämpliga VFU-placeringar är att antalet vårdplatser under senare år ständigt minskat. Idag är Sverige bland de europeiska länder som har lägst antal vårdplatser per invånare. För att säkra tillgången på VFU-placeringar har högskolan skrivit ett ramavtal med Region Skåne. Tyvärr uppfylls inte alla delar av avtalet, eftersom det råder stor brist på sjuksköterskor, vilket i detta fall innebär att det saknas handledare till våra studenter. Vad gäller specialistsjuksköterskorna är det svårt att få fram lämpliga VFU-placeringar eftersom studenterna bör handledas av en sjuksköterska med specialistexamen inom respektive område. Idag saknas det specialistutbildade inom flera områden, och eftersom antalet specialistutbildade sjuksköterskor ständigt sjunker blir det allt svårare att finna lämpliga handledare och lämpliga VFU-placeringar. För att komma tillrätta med kompetensbristen inom vården måste fler VFU-platser ordnas fram, med kvalificerade och utbildade handledare. Med flera huvudmän involverade krävs att ett övergripande nationellt ansvar tas. Malmö högskola önskar att regeringen tar ett nationellt initiativ tillsammans med sjukvårdshuvudmännen för att säkerställa att det finns tillräckligt antal VFU-platser så att utbildningens kvalitet kan upprätthållas. 6.6 FRIARE ANVÄNDNING AV UTBILDNINGSOMRÅDENA IDROTT OCH MEDICIN Vid Malmö högskola ges idrottsutbildningar inom lärarutbildningen men också för professioner utanför skolsektorn, genom Idrottsvetenskapligt program med inriktning mot ledarskap/coaching respektive sport management samt en högre tränarutbildning. Kurser inom lärarutbildningen får enligt regleringsbrevet klassificeras inom utbildningsområdet idrott. Övriga idrottsutbildningar har likartat ämnesinnehåll och bör därmed kunna klassificeras inom samma utbildningsområde, vilket Malmö högskola inte har möjlighet att göra idag. Att utbildningsområdet idrott har en hög ersättningsnivå bygger på att idrottsutbildningar är särskilt resurskrävande. Dessa speciella förutsättningar gäller inte enbart lärarutbildningar, de gäller merparten av högskolans idrottsrelaterade kurser och program. Vid andra lärosäten finns redan möjlighet att klassificera idrottsrelaterade kurser som tillhörande utbildningsområdet idrott, även om dessa inte ingår i ett lärarprogram. Principen är således redan godkänd och tillämpad men inte för alla. Att lärosäten ska behandlas enhetligt i fråga om ersättningsnivåer lyftes fram i dåvarande Högskoleverkets uppföljning av kursklassificeringar.

11 (Dnr. LED /85) 11 (av 21) Malmö högskola får enligt regleringsbrevet endast använda utbildningsområdet medicin för sådana kurser som har övertagits från landsting genom det förändrade huvudmannaskapet. Högskolan har erhållit tillstånd att starta en receptarieutbildning hösten Kurserna på receptarieprogrammet (RP) och kandidatprogrammet för biomedicinsk laboratorievetenskap (BML) har likartade upplägg och studenterna samläser många kurser. BML kan använda utbildningsområdet medicin. Receptarieprogrammet på Malmö högskola har en profil där receptarien/apotekaren ska vara en del av det medicinska multiprofessionella teamet runt patienten och bidra med sina expertkunskaper om läkemedel. Detta kräver mycket resurser i form av handledning och laborationer med högteknologisk utrustning. Malmö högskola anhåller därför om utökade möjligheter att klassificera kurser inom utbildningsområdet idrott, även då de inte ingår i lärarprogrammen. Malmö högskola anhåller också om att få klassificera kurser inom receptarieprogrammet inom utbildningsområdet medicin. 6.8 UPPHÖRANDE AV INLEVERANS AV PATIENTAVGIFTER Inleveransen av ersättning från patientavgifter vid tandläkarutbildningen rör ett litet belopp som inte motiverar den administrativa kostnad det genererar. Malmö högskola har, för att få tillräckligt patientunderlag till utbildningen, varit tvungen att minska avgiften till 150 kronor per patientbesök efter införandet av Tandvårdsstödet, vilket gjort att det aktuella beloppet är mycket lågt. Malmö högskola önskar att kravet på inleverans av tandläkarutbildningens patientavgifter upphör. 7. Återrapportering enligt direktiv till budgetunderlag 7.1 FÖRÄNDRINGAR I UTBILDNINGSUTBUDET Malmö högskola utbildar för närvarande fler studenter än högskolan får betalt för från regeringen. Detta i sin tur medför att det är omöjligt att starta nya utbildningar om inte andra avvecklas eller minskas i omfattning. De ökade resurser som tillförts högskolan under 2015 har främst varit riktade satsningar kopplade till vård- och lärarutbildningar (se avsnitt 7.2). Om det skulle ges ekonomiskt utrymme att starta nya utbildningar har högskolan väl etablerade processer för inrättande av nya utbildningsprogram och huvudområden. I det arbetet ingår att bedöma arbetsmarknadens behov på kort och lång sikt i regionen och övriga landet. Det tar flera år att påverka en högskolas utbildningsutbud. Under 2013 gjorde Malmö högskola en översyn av hela sitt utbildningsutbud med syfte att minska överproduktionen. Effekterna av detta arbete påverkar fortfarande utbildningsutbudet. De utbildningar som undantogs från denna översyn var de av regeringen prioriterade utbildningarna tandläkare, sjuksköterskor, lärarutbildningar och högskoleingenjörer. Som ett resultat av detta arbete, samt att nya medel främst tillförs vissa specifika programutbildningar, har andelen fristående kurser minskat. Antalet helårsstudenter på fristående kurser i relation till totala antalet helårsstudenter på har under perioden 2012 till

12 (Dnr. LED /85) 12 (av 21) 2015 minskat från 26 % till 22 %. Högskolan har som ambition att öka andelen fristående kurser, men har svårt att göra detta av de anledningar som framgår i första stycket i detta avsnitt. Andelen helårsstudenter på distansutbildning i relation till totalt antal helårsstudenter 2015 är 9,9 % jämfört med 9,6 % för Under den kommande perioden väntas denna andel vara relativt konstant. Ny pedagogik gör dock att gränsen mellan campusutbildning och distansutbildning blir alltmer flytande. 7.2 UTBYGGNAD AV LÄRAR-OCH VÅRDUTBILDNINGAR I regeringens vårändringsbudget anges ett antal riktade satsningar (nybörjarplatser) som en del i satsningen på utbyggnad av högskolan. Som en konsekvens av detta är Malmö högskola nu i en utbyggnadsfas när det gäller viss lärarutbildning och sjuksköterskeutbildning. Eftersom signaler om utökat uppdrag inom vissa lärarutbildningar kom redan våren 2014 påbörjades utbyggnaden av lärarutbildningen redan i antagningen för ht 2014, delvis genom att planerade neddragningar aldrig genomfördes. Under åren fram till och med 2018 byggs lärarutbildningarna ut med 265 helårsstudenter. Skälet till att högskolan ligger 155 helårsstudenter under uppdraget är att vi också kompenserar för den överproduktion som vi har just inom de nämnda utbildningarna. Totalt sett genomför högskolan utbyggnaden enligt regeringens intentioner. Den ekonomiska satsningen på utbyggnaden av lärarutbildningarna uppgår till tkr. Inom vård och omsorg har utbyggnad av specialistsjuksköterskeutbildning med 28 platser redan skett. När det gäller sjuksköterskeutbildningen pågår utbyggnad enligt regeringens intentioner, och den kommer att vara genomförd vårterminen För att utbyggnaden ska kunna genomföras krävs att fler VFU-platser tillhandahålls av Region Skåne. Ekonomiskt uppgår ökningen för vårdutbildningarna under perioden till tkr. 8. Ekonomisk utveckling Malmö högskola omsättning år 2015 var mkr och resultatet visade ett underskott om 20,1 mkr, vilket var drygt 9 mkr sämre än budgeterat. Den stora differensen jämfört med budget är ett ackumulerat resultat som i sin helhet är hänförbart till nedläggningen av en av högskolans centrumbildningar. I övrigt är högskolans resultat för 2015 i stort i nivå med budget och prognos. Detaljer finns i bilagda tabeller. Högskolans lokalkostnader har under 2015 ökat med närmare 30 mkr jämfört med föregående år. Till en del är kostnadsökningen tillfällig och beror på dubbla lokalkostnader under del av året inför färdigställandet av högskolas nya byggnad Niagara. Lokalkostnadsandelen år 2015 är ca 16 % jämfört med 13 % år Malmö högskola har fortsatt stort behov av att förändra och anpassa fastighetsbeståndet samt att återställa lokalkostnadsandelen till en lägre nivå. Malmö högskola har sedan 1 januari 2015 samlat all administrativ personal, utom Biblioteket, inom det gemensamma verksamhetsstödet under förvaltningschefen. Syftet är att effektivisera och förbättra verksamhetsstödet och till år 2018 minska de indirekta kostnadernas andel av de totala kostnaderna enligt SUHF-modellens definition. Den organisatoriska förändringen är

13 (Dnr. LED /85) 13 (av 21) genomförd och stabiliserad, men arbetet med att hitta gemensamma arbetssätt och att anpassa stödet till kärnverksamhetens behov fortgår. Malmö högskolas myndighetskapital är tillfredsställande och uppgår till 171,2 mkr vid utgången av De närmaste åren kommer att präglas av fortsatt arbete med att minska det negativa myndighetskapitalet inom forskningsverksamheten. Det positiva myndighetskapitalet inom utbildning används för strategiska åtgärder och totalt förväntas högskolans myndighetskapital minska till ca 130 mkr under treårsperioden. 9. Lokalförsörjning Högskolans femårsprognos och lokalförsörjningsplan beslutades av högskolestyrelsen i november Lokalförsörjningsplanen anger riktningen för det fortsatta arbetet. Högskolans verksamhetsplaneringsprocess utvecklas också vidare för att bättre kunna fånga upp förändrade lokalbehov hos högskolans fakulteter. Under 2016 ökar högskolans lokalkostnader till följd av att behoven av stora flexibla undervisningssalar och tentamenssalar har ökat. Högskolan kommer fortsatt behöva hyra lokaler för detta ändamål i en byggnad som tidigare var tänkt för avveckling. För att de totala lokalkostnaderna på sikt inte ska öka mer än nödvändigt kommer högskolan att arbeta för att lämna ytor i högskolans byggnad för Gemensamt verksamhetsstöd. I byggnaden där Odontologiska fakulteten är inrymd, planeras en stor ombyggnad som kommer generera en hyresökning. Högskolan har för avsikt att under perioden inkomma med framställan att få teckna hyresavtal som kräver regeringens medgivande enligt 8-10 förordningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning. 10. Räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret Malmö högskola har inget behov av kreditutrymme på räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret. 11. Avgiftsbelagd verksamhet Inga större förändringar förutses i den avgiftsbelagda verksamheten under perioden.

14 (Dnr. LED /85) 14 (av 21) 12. Tabeller Tabell Total budget ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Verksamhetsutfall Transfereringar Årets kapitalförändring/ årets resultat Utgående myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) Utgående oförbrukade bidrag Intäkterna av anslag ska motsvara summan av anslag i tabell 2 och 3. 2 För stiftelsehögskolorna avses eget kapital och årets resultat. Större förändringar mellan åren vad gäller budgeterade intäkter för avgifter respektive bidrag ska alltid kommenteras.

15 (Dnr. LED /85) 15 (av 21) Tabell ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Takbelopp 1 Beräknad avräkning 2 (A) Särskilda åtaganden (B) Anslag (A+B) Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Årets kapitalförändring/ Årets resultat Takbelopp enligt budgetpropositionen för 2016 i 2016 års prisnivå 2 Beräknad avräkning av anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå bland annat med hänsyn till ev. utnyttjande av tidigare uppkommet anslagssparande eller överproduktion, samt ev. decemberprestationer. 3 Summering av anslag, avgifter, bidrag och finansiella intäkter.

16 (Dnr. LED /85) 16 (av 21) Tabell ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 Forskning och utbildning på forskarnivå (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Årets kapitalförändring/ Årets resultat Med anslag avses de medel som har anvisats myndigheten i budgetpropositionen för 2016 i 2016 års prisnivå.

17 (Dnr. LED /85) 17 (av 21) Tabell 4 MKR Investeringar i ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 anläggningstillgångar 1 Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. IB lån i Riksgäldskontoret Beräknad nyupplåning varav investeringar i immateriella anläggningstillgångar Beräknad amortering UB lån i Riksgäldskontoret Maximalt utnyttjande av låneramen under året Föreslagen låneram Beräknad ränteutgift Ränteantaganden för nyupplåning (%) Summa räntor och amorteringar Maximalt utnyttjande av räntekontokrediten under året Föreslagen räntekontokredit Enligt definition i 5 kap. 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

18 (Dnr. LED /85) 18 (av 21) Tabell 5 Verksamhetsinvesteringar ÅR -1 ÅR 0 ÅR 1 ÅR 2 ÅR 3 ÅR 4 (tkr) Utfall Prognos Beräkn. Beräkn. Beräkn. Beräkn. Immateriella investeringar Datasystem, rättigheter m.m Materiella investeringar Maskiner, inventarier och installationer m.m Byggnader, mark och annan fast egendom Övriga verksamhetsinvesteringar Summa verksamhetsinvesteringar Finansiering Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 kapitalförsörjningsförordn.) Bidrag (2 kap. 3 kapitalförsörjningsförordningen) Finansiell leasing (2 kap. 5 kapitalförsörjningsförordningen) Anslag (efter medgivande av regeringen) Summa finansiering

19 (Dnr. LED /85) 19 (av 21) Tabell 5A Särskild information om verksamhetsinvesteringar Totalt Ack. ÅR 0 ÅR 1 ÅR 2 ÅR 3 ÅR4- (tkr) utfall Prognos Beräkn. Beräkn. Beräkn. Beräkn. Verksamhetsinvesteringar per objekt 1 Fastighet Orkanen Objekt Y Summa utgifter för investeringar Finansiering Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 kapitalförsörjningsf.) Bidrag (2 kap. 3 kapitalförsörjningsförordningen) Leasing (2 kap. 5 kapitalförsörjningsförordningen) Anslag (efter medgivande av regeringen) Summa finansiering Varav investeringar i: Datasystem, rättigheter m.m. Maskiner och inventarier Fastigheter och mark Övriga verksamhetsinvesteringar Summa investeringar i anläggningstillgångar 1 Avser objekt som överstiger 20 miljoner kronor.

20 (Dnr. LED /85) 20 (av 21) Tabell 6 Lokalförsörjning Redovisning av lokaler (mnkr) ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Area, kvm LOA (exkl. studentoch gästforskarbostäder) föregående års utgång ökning under året minskning under året vid årets utgång (A) Förbättringsutgift på annans fastighet nyinvesteringar avskrivningar Lokalhyra (exkl. student- och gästforskarbostäder) (B) Genomsnittlig hyra (kr/m 2 LOA) Sammanställning av lokalkostnader (exkl. studentoch gästforskarbostäder) 4 (C) Genomsnittlig lokalkostnad (kr/kvm LOA) Lärosätets totala kostnader (D) Totala externa hyresintäkter Justerade totala kostnader (D2) Lokalkostnadens andel av verksamhetens totala kostnader 6 Lokalkostnadens andel av justerade totala kostnader ,51% 16,11% 16,32% 16,57% 16,24% 16,53% 16,16% 16,36% 16,61% 16,28%

21 (Dnr. LED /85) 21 (av 21) 1 En redovisning ska lämnas av det totala utgående beloppet enligt balansräkningens balanspost. Vidare efterfrågas två specifika särredovisningar, nyinvesteringar och avskrivningar. 2 Inklusive avtalade ersättningar vid avflyttning före viss tidpunkt, i fall då sådan beräknas ske, samt eventuella återställningskostnader vid avflyttning. 3 Beräknas som B/A. 4 Redovisas i enlighet med SUHF:s rekommendationer (REK 2014:1, , dnr 14/069) om lokalkostnader vid universitet och högsko i den del som avser sammanställning av lokalkostnader, se bilaga 2 till rekommendationerna. 5 Beräknas som C/A. 6 Beräknas som C/D. 7 Beräknas som C/D2. Tabell 7 Avgifter (tkr) Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat År varav tjänsteexport År varav tjänsteexport År varav tjänsteexport Offentligrättslig verksamhet År -1 År 0 År 1 Intäkter till inkomsttitel 1 Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat 1 Intäkter som inte får disponeras Avgiftsintäkter enligt 4 och 15 avgiftsförordningen ska inte redovisas.