TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2015-05-12 Dnr: 2015/181-ÄN-751 Ann Östling - au996 E-post: ann.ostling@vasteras.se Kopia till Äldrenämnden Redovisning av Hälso- och sjukvårdsindikatorer tertial 1, 2015 Förslag till beslut Äldrenämnden godkänner rapporten om den samlade redovisningen av hälsooch sjukvård samt beslutar att lex Mariaanmälningar ska ingå i den samlade rapporteringen. Äldrenämnden beslutar också att redovisning framgent ska ske två gånger per år, per 31 augusti och per 31 december. Ärendebeskrivning De senaste två åren har hälso- och sjukvårdsindikatorer redovisats för nio olika områden på årsbasis. Diskussioner har förts i nämnden om möjligheten att redovisa per tertial. I ett försök att förenkla redovisningen har nu en webbenkät arbetats fram och använts. Den redovisning som nu görs ska ses som en så kallad baslinjemätning. I enkäten efterfrågas utöver antal avvikelser inom de nio olika områdena också antal allvarliga händelser och hur många av dem som lett till en lex Mariaanmälan. Lex Mariaanmälningar har tidigare lagts fram som enskilt ärende till nämnd, men i och med möjligheten att nu redovisa en samlad bild av hälso- och sjukvård förslås att nu och framöver redovisa tillsammans. Redovisningen omfattar även täckningsgrad i kvalitetsregistret senior alert samt ett spindeldiagram från palliativregistret. På samma sätt som förslaget om redovisning av klagomål och synpunkter samt lex Sarah, föreslås att den här samlade redovisningen fortsättningsvis sker två gånger per år, dels per 31 augusti och dels per 31 december. Sociala nämndernas förvaltning har i skrivelse den 12 maj 2015 lagt fram förslag till beslut. Bilagor Enkät för redovisning av kvalitetsindikatorer inom hälso- och sjukvård tertial 1 2015 Resultat palliativ vård i livets slut Redovisning av kvalitetsindikator inom hälso- och sjukvård tertial 1 2015 Redovisning av kvalitetsindikatorer inom hälso- och sjukvård per tertial 1, 2015 samt förslag på ny rutin för redovisningen Skickad av: Eva Sahlén - SNSES03
VÄSTERÅS STAD TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) 2015-05-12 Dnr: 2015/181-ÄN-751
TJÄNSTESKRIVELSE 1 Diarienr 2015-05-12 2015/181-ÄN Sociala nämndernas förvaltning Ann Östling ann.ostling@vasteras.se Telefon 021-391544 Redovisning av kvalitetsindikatorer inom hälso- och sjukvård per tertial 1, 2015 samt förslag på ny rutin för redovisningen Bakgrund För 2013 och 2014 har redovisning av kvalitetsindikatorer inom hälso- och sjukvård gjorts för nio olika områden; fall, trycksår, undernäring, munhälsa, kommunikation och information, läkemedel, fördröjd, utebliven eller felaktigt utförd vård och behandling, infektioner och smittspridning samt medicintekniska produkter. I samband med redovisning av dessa för nämnden, diskuterades möjligheten om en kommande redovisning av avvikelserna per tertial, för de olika indikatorerna. En mer samlad redovisning och handlingsplan för området i stort skulle kunna redovisas som egen rapport i samband med årsredovisning eller som en, av SNF i förväg strukturerad, del i patientsäkerhetsberättelsen. Ny rutin - förslag I ett försök att förenkla redovisningen, inte minst för de olika verksamheterna, har en webbenkät arbetats fram och använts. I och med det så kan redovisningen exempelvis grupperas efter behov. I den här första redovisningen, som ska ses som en så kallad baslinjemätning, redovisas varje indikator för Västerås som helhet, samt för respektive utförare/leverantör. Det finns alltså inga jämförelsesiffror från tidigare år. I enkäten efterfrågas förutom de nio olika indikatorerna också antal allvarliga händelser som utretts, samt hur många av dessa som lett till en lex Mariautredning. Tidigare har antal lex Mariaärenden redovisats som ett eget ärende i samband med tertialrapport, men då den uppgiften nu ingår i webbenkäten föreslås att det fortsättningvis enbart blir den samlade redovisningen som gäller. I redovisningen ingår också täckningsgrad i kvalitetsregistret senior aler samt resultat avseende det palliativa registret. Dessa uppgifter tas direkt ur registren. Redovisningen från palliativregistret presenteras i ett spindeldiagram med samtliga verkamheters resultat. Förvaltningen fortsätter dock att följa resultat på enhets- och utförarnivå i den mån det är möjligt. Vissa frågeställningar ser vi också vara möjliga att framgent lägga till i webbenkäten, för att få ytterligare tydlighet i uppföljningen. På samma sätt som förslaget om redovisning av klagomål och synpunkter samt lex Sarah, föreslås att den samlade redovisningen enligt ovan, sker två gånger per år, dels per 31 augusti och dels per 31 december.
2 (2) Resultat I bilagan ses antal avvikelser per indikator; fall, trycksår, undernäring, munhälsa, kommunikation och information, läkemedel, fördröjd, utebliven eller felaktigt utförd vård och behandling, infektioner och smittspridning samt medicintekniska produkter. Siffrorna i sig går inte att tolka annat än att det är det antal avvikelser som skett. Syftet är att följa dem och se eventuella förändringar, vilket kan göras först efter att fler redovisningar gjorts. Att redovisning görs per utförare/leverantör är också för att följa förändringen för var och en. Att beakta är dock att det är olika typer av verksamhet och olika stora verksamheter, det går inte att bara jämföra siffrorna rakt av mellan utförare/leverantör. Både nämnden och förvaltningen har tidigare ställt sig frågan varför det är så få lex Mariaanmälningar. Medicinskt ansvariga sjuksköterskor har dock menat att det görs många utredningar, men få leder till anmälan. Därav anledningen att inkludera antal allvarliga händelser i uppföljningen. I redovisningen för första tertialen 2015 anges fem allvarliga händelser, varav en lett till en lex Mariaanmälan. Målvärdet för täckningsgrad i senior alert är 90 procent. Fram till och med 30 april har Västerås en täckningsgrad på cirka 87 procent. I palliativregistret ses generellt en ökning avseende antal utförd validerad smärtskattning och antal erbjudna eftersamtal under perioden 2014:2-2015:2 jämfört med perioden 2013:2-2014:2. Antal registrerade väntade dödsfall har också ökat. För övriga indikatorer ses ingen nämnvärd förändring. Den största förbättringen, totalt sett, kan ses på korttidsenheterna Zethelius och Gryta.
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-05-10 Dnr: 2015/88-ÄN-750 Emelie Ågren - aw736 E-post: emelie.agren@vasteras.se Kopia till Äldrenämnden Välfärdsteknologi på äldreboenden Förslag till beslut Äldrenämnden godkänner rapporten, Delrapport välfärdsteknologi på äldreboenden. Ärendebeskrivning På uppdrag av Äldrenämnden driver Servicepartner projektet välfärdsteknologi på äldreboenden. Projektet startade i september 2013. Delrapporten redogör för hittills genomförda aktiviter och resultat inom projektet. Sociala nämndernas förvaltning har i skrivelse den 8 maj 2015 lagt fram förslag till beslut. Bilagor Delrapport välfärdsteknologi på äldreboenden Skickad av: Eva Sahlén - SNSES03
Rapport Diarienr 2015-04-30 2015/88-ÄN-750 Servicepartner, konsultcenter Ulrika Stefansson Delrapport välfärdsteknologi på äldreboenden Sammanfattning Det finns ett starkt intresse bland Västerås Stads äldreboenden att få jobba med välfärdsteknologi. Många verksamheter beskriver att behovet av ny teknik är stort. Att införa ny teknik innebär framförallt en metodförändring med nya möjligheter att förändra arbetssätt. Klockarkärlekens gruppboende har förändrat sitt arbetssätt med stöd av verksamhetsanpassad teknik och åtgärder i miljön som understödjer aktivitets och delaktighetsförmågan för de boende. Detta har möjliggjort att verksamheten öppnats upp och begränsande åtgärder i den fysiska boendemiljön minskat. De boendes integritet och rörelsefrihet kan i större omfattning bibehållas. Förändringsarbetet påvisar att fastigheter där vård och omsorg bedrivs, i större omfattning bör anpassas för verksamheten. Fastighetens och teknikens utformning kan bidra till en instängd arbetsmetod för den som utför vård och omsorg. Erfarenheter visar att möjligheten till aktivering och stimulans kan öka markant med stöd av välfärdsteknologi. Hög ålder är ingen begränsning för att lära sig att använda ny teknik! Surfplattor ger nya möjligheter att kommunicera med anhöriga men kan också fungera som ett kommunikationsstöd för personer med demenssjukdom. Under projektåret 2015 kommer metodförändringen kring att minska begränsande åtgärder i boendemiljön att införas i flera verksamheter. Västeråsmodellen, en riktlinje för införande av trygghetsskapande teknik inom vård och omsorg (Diarienr 2014/427-ÄN) kommer att breddinföras. Projektet behöver skaffa mer erfarenhet och kunskap kring hur metod kan formas för att ge ökad trygghet och ostörd nattsömn med stöd av välfärdsteknologi. Metoden att aktivera med stöd av surfplatta kommer under 2015 att breddinföras till ett större antal verksamheter. Att kommunicera med anhöriga via sociala medier har hittills provats i mindre omfattning och ytterligare erfarenheter bör göras för att kunna forma en arbetsmetod. ID: p_7_150506 delrapport Välfärdsteknologi
2 (12) 1 Bakgrund och syfte Alla människor vill i grunden vara så självständiga, delaktiga, aktiva och trygga som möjligt. Ålder och sjukdom kan begränsa möjligheterna till att uppnå detta utan stöd från omgivningen. Modern informations- och kommunikationsteknik (IKT) skulle kunna ge ett väsentligt bidrag till att nå dessa önskemål men den allmänt tillgängliga tekniken är ofta inte utformad för att passa den äldre målgruppen. Utvecklingen av anpassade IKT-lösningar som utformas speciellt för och tillsammans med äldre och funktionshindrade har ökat de senaste åren och benämns välfärdsteknologi. Äldrenämnden har sedan 2006 arbetat med välfärdsteknologi i olika projekt. Fokus har hittills legat på teknik i ordinärt boende. Det finns ett stort behov av att fortsätta utveckla insatser även i de särskilda boendena då andelen äldre med omsorgsbehov ökar. Verksamheterna behöver även svara upp till det ökande intresset för teknikstöd hos äldre och deras anhöriga. Projekt Välfärdsteknologi på äldreboende påbörjades september 2013. Syftet med projektet är att kartlägga behov av, möjligheter med och konsekvenser av en ökad teknikanvändning på särskilda boenden. Projektet ska se över om ny teknik kan bidra till en aktivare, tryggare vardag samt en förbättrad kommunikation med anhöriga för de som bor på äldreboende. Projektet ska även se över om och hur ny teknik påverkar personalens arbetsmetoder och arbetsmiljö. Projektet har på uppdrag från tidigare Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) och Hjälpmedelsinstitutet (numera sammanslagna till Myndigheten för delaktighet, MFD) medverkat som försöksverksamhet. Syftet var att målgruppen, personer med nedsatt beslutsförmåga, gavs möjlighet att prova välfärdsteknologi och förbättrade miljöanpassningar. Hur kan begränsningsåtgärder minskas med nya tekniska lösningar och förbättrad inom- och utomhusmiljö? (Diarienr: 2015/48-ÄN-750) Med utgångspunkt i personens individuella behov kan ökat teknikstöd ge.
3 (12) 2 Inventering av välvärdsteknologi 2.1 Enkät och sammanställt resultat Under oktober 2013 genomförde projekten Välfärdsteknologi på äldreboenden och Mobil dokumentation en gemensam webenkät. Enkäten var ett första steg i att få ökad kunskap om nuläget inom repektive projektområde och planerades ligga till grund för det fortsatta arbetet. Mottagare av enkäten var alla enhetschefer för äldreboende inom Västerås Stad som vid enkättillfället var totalt 29 st. Svarsfrekvensen var hög, 90%. Av 29 utskickade enkäter besvarades 26. 2.2 Nulägesanalys Webenkäten visade att verksamheterna ser ett behov av ny teknik på äldreboende. Majoriteten uppgav intresse av att delta i pilotförsök och på så sätt bidra till den fortsatta utvecklingen. Trygghetsskapande teknik så som traditionellt trygghetslarm användes inom alla tillfrågade verksamheter men nya funktioner efterfrågades. Knappt hälften av de tillfrågade verksamheterna använder teknik som en möjlighet vid aktivering tillsammans med de boende. Fler av enhetscheferna efterfrågade mer inspiration och mer kunskap och utveckling för använding av trådlösa nätverk. Behov av surfplattor och utbildning i nya larm lyftes fram. 2.3 Utvalda pilotenheter Utifrån genomförd enkät erbjöds fyra verksamheter att delta i projektets inledande fas: Klockarkärlekens gruppboende, Tre Små Hus gruppboende, Parkgårdens servicehus och ålderdomshem samt Tujagårdens ålderdomshem. Relaterat till uppdraget från MFD blev det inledande fokuset på personer med demenssjukdom. Därav valet att erbjuda två gruppboenden att medverka. Vid val av gruppboende planerades en samordning med projekt Framtidens Trädgård. De både projekten såg flera beröringspunkter och möjlighet till samverkan. Tujagårdens ålderdomshem avböjde medverkan och styrgruppen tog då beslutet att avvakta med ytterligare pilotenhet. Vallby servicehus har även deltagit som pilotenhet under en begränsad period. 3 Projektets metod Allt idéarbete och kartläggning har utgått ifrån verksamheten där boendes behov stått i centrum.varje pilotenhet har skapat egna arbetsgrupper tillsammans med projektledare. Undersköterska, sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut, äldrepedagog och enhetstchef har ingått i arbetsgruppen. Sammansättningen i grupperna har varierat mellan de olika piloterna. Projektledare har även medverkat vid ett flertal arbetsplatsträffar på respektive pilotenhet. Metoden att i hög grad involvera den personal som jobbar närmast de boende är framför allt viktig för personer med demenssjukdom. Sjukdomen kan för den enskilde sätta gränser i möjligheten att vara delaktig i alla steg kring kartläggning av behov.
4 (12) Personalen som arbetar närmast individen blir då den som ser och kan beskriva behov. 4 Utformning av arbetssätt och metod 4.1 Utbildning för personal Under projektåret 2013-2014 har gedigna utbildningsinsatser genomförts. Syftet med utbildningsinsatserna har varit allt ifrån att inspirera till att forma metoder och lära sig att hantera tekniken. För att förändra sina metoder och arbetssätt behöver verksamheterna få tid för utbildning och inspiration. 4.2 Metodutveckling öppet boende för ökad trygghet, delaktighet och aktivering Att införa ny teknik innebär framförallt en metodförändring, att förändra arbetssätt. Fastighetens utformning har bidragit till att befästa en begränsande miljö och ett instängt arbetssätt vilket pga av stängda dörrar gett ett fokus på ensamarbete och ett begränsande arbetssätt. Verksamheten har öppnats upp och tekniken har varit ett stöd i det arbetet men framförallt har det handlat om ett förändrat arbetssätt för personalen. De öppna dörrarna har för personalen inneburit att de utvecklat sitt teamarbete som inte bara gynnat de boende utan även påverkat personalens arbetsmiljö positivt. Verksamheten beskriver en ökad arbetsglädje för personalen, att känslan av att ensamarbete och sjukfrånvaron minskat. Dessa positiva effekter bör mer djupgående följas under 2015. Nattpersonal har lyft att nattoro hos boende kan vara relaterat till ljus och ljud som stör. Exempel kan vara olika larm som låter från boendets trygghetslarm, dörrar som öppnas och stängs vid olika tillsynsbesök utförda av personal samt ljud och ljus från arbetsuppgifter så som städning och tvätt. Hur kan ny teknik och förändrade arbetsmetoder förbättra situationen på natten? Projektet behöver under 2015 fördjupade kunskaper kring detta. 4.3 Västerås modellen Erfarenheter utifrån att prova ny trygghetsskapande teknik/trygghetlarm tydliggör vikten av att tillsyn alltid ska utgå ifrån den enskildes individuella behov. De förväntade vinsterna/förväntade effekterna för den enskilde ska lyftas fram. Tex vad blir vinsten för personen att alltid ha med sig en personal vid promenader? Vad blir vinsten att ge stöd med trygghetsskapande teknik? Vårdteamet på boendet, sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut, kontaktman och boende utifrån sin förmåga, är de som bör bedöma risker, aktivitetsförmåga, behov och åtgärd. Processen ska dokumenteras och följas upp regelbundet. Utifrån projektets erfarenheter har Västeråsmodellen, en riktlinje för införande av trygghetsskapande teknik inom vård och omsorg formats. (Diarienr: 2014/427-ÄN) Syftet är att på bästa sätt använda ny trygghetsskapande teknik inom vård och omsorg med utgångspunkt i de rättsliga förutsättningarna och med fokus på att säkerställa individens rätt till god vård och omsorg. Modellen ska säkerställa att
5 (12) införandet och användningen i verksamheten sker på ett sådant sätt att god kvalitet kan bibehållas och utvecklas, att individens rätt till trygghet och skydd för integriteten säkerställs och att varje åtgärd och insats utgår ifrån individens behov. 4.4 Anhörigas delaktighet Anhöriga har en unik kompetens och erfarenhet. I arbete med att forma nya arbetsmodeller bör anhöriga därför involveras. Dialog med anhöriga har skett vid anhörigmöten på två av pilotenheterna samt vid spontana direktmöten i vardagen. Anhöriga har varit positiva till metodutvecklingen kring införandet av ny trygghetsskapande teknik samt teknik för aktivering och stimulans. Ett mindre antal anhöriga har uttryckt oro om ett ökat teknikinförande skulle innebär neddragningar på personal. Ett tydligt önskemål som framförts från anhöriga har varit att få nya och ökade möjligheter till delaktighet i sin närståendes vardag. 4.5 Miljöanpassning som viktig del i metodförändring På Klockarkärlekens gruppboende och Tre Små hus gruppboende har miljöanpassningar som understödjer aktivitets och delaktighetsförmågan genomförts. Viktiga frågor har varit hur miljön kan möjliggöra bättre rumslig orientering och igenkänning. När ett boende ska minska befintliga begränsningsåtgärder, hur ska då boendemiljön ge stöd till personen att självständigt kunna orientera sig? Åtgärder som provats är bla färgsättning för att underlätta orientering och igenkänning, utforma av olika tydliga skyltar som underlättar orientering samt genom färgsignaler kunna öka uppmärksamhet. Åtgärderna som gjorts visar positiva effekter. Tex att dörrar som inte behöver dra till sig uppmärksamheten kamouflerats. En entrédörr gjordes mer diffus genom förändrad kontrastfärg och frostning av glas. Den frostade entrédörren var mycket effektiv då få boende visat intresse för att gå ut genom entrédörren på egen hand. Frostning av entrédörrarna upplevs även bidra till ökad trygghet och integritet för både boende och personal. Nattpersonal beskriver att det tidigare har förekommit att personer utifrån stått och tittat in under kvällar och nätter. Detta är inte längre ett problem. På avdelning där lägenhetsdörrar markerats med kontrastfärg beskriver personalen att det är lättare att ge de boende muntlig guidning. Ett exempel är när personen inte hittar tillbaka till sin lägenhet från det gemensamma köket. Gå till den röda dörren upplevs som lättare att förstå av de boende än Gå till den första dörren på vänster sida. Detta skapar en större trygghet för den boende och mindre missförstånd i kommunikationen. 4.6 Verksamhetsanpassning av befintlig teknik Det uppmärksammades att den befintliga tekniken på Klockarkärleken behövde anpassas till verksamhetens behov. Ljud från de automatiska dörröppnarna har bla bidragit till att störa och trigga de boende till ökad oro. På dagtid har uppmärksamheten dragits mot dörrarna när dessa öppnats vilket sedan skapat frustration när dörren åter stängts framför personen. Nattetid har personal reflekterat kring hur ljudet från dessa dörrar även kan påverka de boendes nattsömn. För att minska den störande ljudbilden gjordes en verksamhetsanpassning. Personalen kan nu öppna dörrarna ljudlöst med låstagg. Dörrarna kan utifrån de boende behov även sättas i helt öppet läge med hjälp av en väggfast magnet. Under projektet har enheten använt gammalt och nytt larmsystemet parallellt. Då återupprepade dörrlarm varit en stor bekymmer i den störande ljudbilden för både boende och personal togs
6 (12) generella dörrlarm bort. Resultatet har blivit en lugnare boendemiljö och att personalen upplever minskad frustration hos de boende 5 Trygghet, aktivering och kommunikation med stöd av välfärdsteknologi Den boendes behov har under hela projektet stått i centrum. Boende på de olika pilotenheterna har tillsammans med personal involverats att prova olika typer av välfärdsteknologi i reella, vardagliga situationer. Framför allt för att forma förändrade arbetssätt och metoder men också för att förstå vilken teknik vi kan använda som blir ett stöd för individen och möjliggör de förändrade arbetssätten. Dels för att projektet ska få erfarenhet om vilken teknik som kan användas men också för att forma förändrade arbetssätt och metoder för användning. 5.1 Öka trygghet och minska begränsningsåtgärder med stöd av teknik På Klockarkärlekens gruppboende har ny trygghetsskapande teknik provats. Fokus har varit att med stöd av ny teknik och åtgärder i boendemiljö se om begränsande åtgärder kan minskas eller helt tas bort. Med begränsande åtgärder menas i detta sammanhang bla generellt låsta avdelningsdörrar där dörrar är utrustade med kodlås eller låstaggsystem som försvårar för de boende att ta sig ut. Det befintliga trygghetslarmet har inte varit anpassat utifrån de boendes eller verksamhetens behov. Möjligheten att påkalla hjälp har varit begränsad till lägenheten. Det rörelselarm som använts har inte kunna anpassas efter individens behov. De boende har inte getts möjlighet att använda bärbar larmklocka vilket gjort att larm från gemensamma utrymmen så som kök och vardagsrum inte varit möjligt. Ingen larmmöjlighet från den närliggande utomhusmiljö tex trädgården har funnits. Larmsystemet har genererat mycket störande ljud då alla larm har hörts i hela fastigheten. Personalen har inte haft tillgång till en portabel larmmottagare då larm har visats på ett flertal displayer i byggnaden. Blinkande från displayerna har påverkat de boende negativt. Under projektet har därför ny trygghetsskapande teknik provats. Med det nya tekniken ges de boende möjlighet att påkalla hjälp i hela fastigheten samt från den närliggande utomhusmiljön. Varje boende erbjuds en bärbar larmklocka. Personalen tar emot larm i portabel larmmottagare vilket lett till att störande ljud kraftigt har reducerats. Larmkedjor dvs vem som ska ta emot larm styrs utifrån verksamhetens behov. Teknik för tillsyn med digitalt stöd dvs rörelsesensorer för användning i lägenhet kan anpassas efter individen.verksamhetens nya erfarenheter att arbeta med ny trygghetsskapande teknik är mycket positiv. Begränsande åtgärder i den fysiska boendemiljön har minskat och de boendes integritet och rörelsefrihet kan bibehållas. 5.1.1 Öka tryggheten vid utomhusvistelse Ett larm med GPS-funktion fungerar utanför bostaden och används av personer som behöver kunna nås eller hittas. Larmet gör det även möjligt för personen att själv kunna påkalla hjälp.
7 (12) GPS larm har under projektet provats i mindre omfattning på Klockarkärlekens och Tre Små Hus gruppboende. Det har från flera äldreboenden framkommit behov av att få använda denna typ av larm. Flera verksamheter anser att GPS larm kan ge de boende nya möjligheter till självständiga aktiviteter och ge bibehållen integritet. Ett larm som kan användas utomhus kan ge en ökad trygghet och personen ges en känsla att vara mindre begränsad. Ett GPS larm skulle kunna bidra till att begränsande åtgärder i boendemiljön minskas eller helt kan tas bort då det möjliggörs att boende kan få röra sig fritt Sedan hösten 2013 kan GPS larm förskrivas via Hjälpmedelscentrum till personer i ordinärt boende. Ett kriterium är närstående som ansvarar för larmmottagning. Anvariga förskrivare är arbetsterapeut, sjuksköterska och fysioterapeut. Under projekttiden har det inte varit möjligt att förskriva GPS larm till en person boende på ett särskilt boende. Utifrån de erfarenheter som samlats i projektet kunde Västerås Stad påvisa behov av GPS larm även för personer boende på ett särskilt boende. From 1 januari 2015 är det nu möjligt att som boende på särskilt boende få ett GPSlarm förskrivet. Anvariga förskrivare är arbetsterapeut, sjuksköterska och fysioterapeut. Ett kriterium är att boendet ansvarar för larmmottagning.hjälpmedelscentrum planerar under 2015 utökad förskrivarutbildning för de kommunala förskrivarna. 5.1.2 Trygghet och ökad aktivering vid risk för fall Att äldre drabbas av fallolycker är idag ett välkänt problem. Detta gäller även personer som bor på ett äldreboende. De trygghetslarm som i nuläget används på Västerås Stads äldreboenden möjliggör inga automatiskalarm vid ett fall tex inne i lägenhet. Personal beskriver att ett återkommande problem är att personen som fallit inte kunnat använda sig av befintligt trygghetslarm. Då finns en risk att personen kan bli liggande utan hjälp vilket innebär större risk för följdskador och komplikationer. Boende och personal på Vallby servicehus och Gideonsbergs servicehus deltog vid en visning tillsammans med teknikleverantör som visade ett automatiskt fallsensorlarm. Totalt deltog ca 35 personer. Då både boende och personal var positiva beslutades att genomföra en testperiod tillsamman med några frivilliga boende. Under senhösten 2014 genomfördes en 8 veckors lång testperiod av den kroppsburna fallsensorn på Vallby servicehus. Gideonsbergs servicehus avstod pga förändrad situation för testpersonerna. Tre personer deltog och var aktiva under utvärderingsprocessen tillsammans med personal i verksamheten. Deltagarna hade alla tidigare fallit och bedömdes ha risk för nytt fall. Fallsensorn placerades på överkroppen med hjälp av en tunn plastfilm och reagerade automatiskt för fall när överkroppen böjdes framåt. Larm gick till personalens portabla larmmottagare, som också kunde prata med den boende via fallsensorn om bäraren av fallsensorn var i lägenheten. Räckvidden för sensorn var i stora delar av fastigheten och vissa delar av den närliggande trädgården. Erfarenheterna visade att det inledningsvis fungerar bra för deltagarna att bära kroppsensorn dygnet runt. Inget obehag eller smärta upplevdes. Larm genererades som beskrivet när överkroppen böjdes framåt men inte vid fall av mjukare karraktär så som när en person gled rakt ner. Detta upplevdes av verksamhetens som en brist. Efter 5-7
8 (12) veckors använding uppvisade alla tre deltagarna någon typ av hudpåverken: klåda eller tryckmärken där sensorn var eller hade varit placerad. Hudpåverkan i kombination med att larm för mjukt fall inte genererades gjorde att projektet valde att avsluta testperioden. 5.2 Aktivering med stöd av välfärdsteknologi 5.2.1 Ökad aktivering och delaktighet Surfplatta har används för aktivitet individuellt och i grupp. På pilotenheten för yngrepersoner med demenssjukdom har surfplattan fått en central funktion vid aktivering där den används fler gånger per dag, både tillsammans med personal och på egen hand av de boende. Metoden att använda surfplatta för aktivering har gjorts på Tre små hus, Klockarkärleken och Parkgården. Både boende och gäster på dagverksamhet har involverats. Att ha tillgång till musik som enkelt kunde plockas fram utifrån personens önskemål visade sig vara mycket positivt. Med stöd av musik väcks minnen och goda samtal stimulerades. Förutom musik har surfplattan används till att spela olika spel och frågesporter lösa korsord läsa tidningar titta på filmklipp från You Tube och SVT play använda olika appar googla efter bilder googla efter ord Erfarenheterna visar att användning av surfplatta innebär många nya möjligheter till aktivering. Hög ålder är ingen begränsing för att lära sig använda ny teknik! Personer som passerat 85 + kan med rätt stöd lära sig att använda en surfplatta. Att kunna låna utrustning och prova sig fram är en framgångsfaktor för att locka och väcka den äldres nyfikenhet. 5.2.2 Ny möjlighet till reminicens och aktivitet jdome BikeAround är en typ av motionscykel som kopplas ihop med Googlemaps. jdomen ger en virtuell möjlighet att få besöka olika välkända platser och adresser. Personen sitter på en stol eller i rullstol och kan utifrån sin egen förmåga få trampa på pedaler och hålla händerna på ett styre. Bild visas på en stor rundad skärm framför personen. Tillsammans med personal eller anhörig kan man färdas på bekanta vägar och gator, titta på välkända byggnader och vägskyltar. jdome har provats på pilotenheterna Klockarkärleken och Tre Små Hus, verksamheter för personer med demenssjukdom. Även dagverksamheterna har involverats. Erfarenheterna från att använda jdome var mycket positivt. Användningen lockade till skratt både för boende, gäster på dagverksamhet och personal. Det gav personalen ett helt nytt verktyg att skapa goda samtal med de boende och ny möjlighet till reminiscens dvs hågkomst av minnen. Deltagare med svårigheter att uttrycka sig visade tydlig igenkänning genom att försöka få fram ord och genom att peka på tex vägskyltar med bekanta ortsnamn. Personalen beskrev att den positiva effekten satt i
9 (12) flera timmar efter avslutat aktivering. Gäster från dagverksamheten kunde återberätta när det kommit tillbaka till hemmet att idag har jag varit hemma i Där anhöriga bjöds in mottogs det positivt och gav nya möjligheten att uppleva gemensamma minnen. Projektet kommer att hyra jdome BikeAround tom oktober 2015 med syfte att fortsätta att inspirera verksamheterna att använda ny teknik för aktivering. Därefter får utförarna ta beslut om fortsatt använding. 5.2.3 Fysisk aktivering med virtuell teknik Under hösten 2014 genomfördes på Parkgården en testperiod att använda teknik för fysik aktivering och träning, ett internetbaserat träningsprogram utformades utifrån det individuella behovet. Programmet visades på en TV skärm som även utrustats med rörelsekännare vilket möjliggjorde för personen att få direktåterkoppling hur rörelsen utförts. Ansvarig personal kunde följa utförandet på distans. Under testperioden på Parkgården var utrustningen på verksamhetens dagverksamhet. Enhetens fysioterapeut och arbetsterapeut ansvarade för genomförandet. Fem personer boende på Parkgården deltog. Träningen genomfördes tillsammans med fysioterapeut då ingen av deltagarna hade förmåga att träna på egen hand. Initialt planerades att undersköterskor skulle involveras för att öka antal tillfällen för träning. Detta genomfördes inte vilket ledde till att träningsdagarna blev begränsade till de tillfällen fysioterapeuten kunde medverka. Erfarenheter från testperioden var att både boende och fysioterapeut upplevde att det var mycket roligt och stimulerande att träna med stöd av det virtuella systemet. Trots ett litet antal deltagare såg fysioterapeuten att virtuell träning skulle kunna fylla en stor och viktig funktion i ett förebyggande arbete för att främja fysisk aktivitet hos äldre. Förslag på placering skulle kunna vara på en mötesplats för äldre där även personer från ordinärt boende skulle kunna delta. Då målgruppen äldre boende på ett särskilt boende är en skör målgrupp, ofta multisjuka, uttryckte fysioterapeuten viss tvekan kring att självständig träning skulle vara möjlig för den målgruppen med stöd av aktuellt system. Utifrån gjorda erfarenheter samt höga kostnader för utrustning och licensavgifter beslutades att under projektår 2015 inte gå vidare med den provade tekniken. 5.2.4 Ökad aktivering och stimulans med trygghetsskapande teknik Användande av ny trygghetskapande tebehoknik på Klockarkärlekens gruppboende visar tydligt att den nya tekniken i kombination med verksamhetens metodutveckling och miljöförändringar påverkar möjligheten till ökad aktivering och stimulans. De öppna dörrarna har gjort att rörelseytan inte längre starkt begränsas till den egna avdelningen och att tekniken ger stöd till boende att utifrån sin egen förmåga klara sig mer självständigt. Tex ges nya möjligheter att förflytta sig självständigt inom hela boendet och i närliggande utomhusmiljö. Det har lett till att boendes möjlighet att ta spontanta nya sociala kontakter har ökat markant. 5.3 Förbättrad kommunikation med stöd av teknik 5.3.1 Anhörigstöd Erfarenheter visar att använding av surfplatta ger nya möjligheter att kommunicera med anhöriga. Med rätt stöd kan personer med hög ålder bli självständiga teknikanvändare. Genom sociala medier, i detta fall Facebook, och email kan
10 (12) kontakten ökas med familjemedlemmar och vänner. Speciellt ger det fördjupad kontakt med tex barnbarn som bor i andra delar av Sverige och världen. Att med hjälp av email kunna ta emot bilder från familjens olika aktiviteter ökar kommunikationen samt känslan av närhet och delaktighet. För personer med nedsatt minne tex på grund av demenssjukdom ger surfplattan nya möjligheter till kommunikation med anhöriga. Genom de ökade möjligheter att fotografera vid aktiviteter under dagen kan anhörigas delaktighet öka. Samtal mellan personen och anhörig underlättas genom bildstödet. Detta gäller även mellan personen och personal. På Parkgården har verksamheten med stöd av projektet påbörjat arbetet med en Facebook sida. Enheten såg behov av att hitta nya vägar att involvera och kommunicera med anhöriga. Man ville också få möjlighet att sprida en mer positiv bild av äldreomsorgen rent generellt. Efter erfarenhetsutbyte med Hagalidsgården kring deras arbete med Facebook, framkom att anhörigas förtroende snabbt kan förbättras. Just Facebook har gett anhöriga mer insyn i verksamheten vilket haft positiv påverkan. Återkopplingen från boende och anhöriga på Parkgården är positiva. Verksamheten ser behov av att jobba vidare med metodutveckling och att fortsätta involvera boende och anhöriga. Viktiga frågor kring metoden är medgivande vid fotografering, vad är lämpliga bilder, vilken information är lämplig att lägga ut 5.3.2 Kommunikationsstöd Genom att använda internet och söka efter bilder och ord kan surfplattan även ha en betydande funktion att stötta i den dagliga kommunikationen tex för boende med annat modersmål än svenska. Att snabbt kunna söka efter ett ord som personen inte själv kan få fram minskar frustrationen och ger en förbättrad kommunikation. 6 Övriga frågor som projektet har arbetat med under första projektåret Synliggjort behov av ökat samarbete mellan Sociala nämndernas förvaltning, IT och Fastighetskontoret vid införande av ny trygghetskapande teknik på särskilt boende bla kring IT frågor. På uppdrag av Sociala nämndernas förvaltning arbetet med frågor rörande trygghetslarm tillsammans med Fastighetskontoret. Medverkat vid val av verksamhetsanpassad teknik för Hälleborgs äldreboende. Medverkat vid introduktionsutbildning för personal på Hälleborgs äldreboende.
11 (12) 7 Utvecklingsområden för att individens och verksamhetens behov ska styra fastighetens utformning och funktion 7.1 Verksamhetsstyrda åtgärder behövs vid renovering av fastigheter där vård och omsorg bedrivs Under projektåret 2014 genomfördes renovering på Klockarkärlekens gruppboende. Projektet uppmärksammade då att inga tydliga anvisningar om verksamhetsstyrd utforming av boendemiljön getts till fastighetsägare vilken ansvarade för åtgärderna. Det finns idag svensk forskning och kliniska studier som tydligt påvisar att den fysiska vårdmiljön har stor betydelse för välbefinnande och dagliga livets aktiviteter. Även i de nationella riktlinjerna för vård och omsorg om personer med demenssjukdom (Socialstyrelsen 2010) betonas vikten av en god boende- och vårdmiljö som stöd för stimulans, meningsfullhet, social gemenskap och trygghet. Den fysiska miljöns utformning kan bla stödja den demenssjuke personens förmåga att orientera sig i sin omgivning och motverka oro och vandringsbeteende. Att utföra verksamhetsstyrda åtgärder vid renovering och utformning av fastigheter innebär att: - Verksamheter utformas efter dokumenterad kunskap och forskning - Fastighetens utformning utgår från verksamhetens behov. 7.2 Övergripande strategier behövs vid införande av trygghetsskapande teknik på äldreboende Fastighetskontoret har tidigare hanterat alla frågor som rör trygghetslarm på äldreboende. Västerås Stads IT avdelning har inte varit delaktig. I flertalet av de fastigheter som hyrs är fastighetsägaren ansvariga för trygghetslarmet. Fastighetskontoret beskriver svårigheter kring fastighetsägarnas bristande intresse och kunskap om trygghetslarm. Västerås Stad står nu inför ett paradigmskifte där trygghetslarm går från att vara en del av en fastighet till att bli ett viktigt verksamhetsystem. Den nya trygghetsskapande tekniken kan öka den boendes möjlighet till aktivitet och känsla av integritet men också möjliggöra att nya arbetsmetoder kan utvecklas av verksamheten. Individens och verksamhetens behov måste vara styrande vid införande av ny trygghetsskapande teknik. Det krävs nya samarbetsformer/arbetsmetoder för att möjliggöra att trygghetsskapnade teknik utgår ifrån individen och verksamhetens behov. Under 2015 behöver former för samverkan inom staden förändras för att underlätta breddinförande och fortsatt utveckling med välfärdsteknologi på äldreboende. - Fastighetskontoret och IT måste samverka vid införande av trygghetlarm för att fullt ut använda befintlig infrastruktur. - SNF måste vara direktinvolverade vid införande av trygghetslarm tillsammans med fastighetskontoret så att individens och verksamhetens behov styr val av teknik. - De trådlösa nätverken som Äldrenämnden valt att satsa på ska användas för trygghetsskapande teknik. Detta för att vara kostnadseffektiva och använda befintlig infrastruktur.
12 (12) 8 Diskussion/slutsats Att införa ny teknik på våra äldreboenden kan verkligen skapa nya möjligheter för individerna som bor där. För att möjliggöra detta måste synsättet förändras när det gäller teknikanvändning inom äldrevården. Hittills har teknik ffa används som en del av arbetet med skydds- och begränsningsåtgärder för att tex förebygga fall. Fokuset måste nu flyttas till att ny teknik stärker individens integritet, delaktighet och aktivitetsförmåga. Att stärka verksamheterna i det nya synsättet ska göras genom att Västeråsmodellen breddinförs. Använding av ny teknik innebär en metodförändring med nya möjligheter för verksamheterna att förändra och förnya sina arbetsmetoder. Ny teknik ger ökade möjligheter att minska begränsingsåtgärder i boendemiljön och nya möjligheter att få personal att vara på rätt plats vid rätt tid. Ökad använding av trygghetsskapande teknik under natten kan frigöra personal från tex rutinmässiga tillsynsbesök som inte utgår ifrån individens behov. Natttillsyn med stöd av trygghetsskapande teknik har för personer i ordinärt boende visat sig ge ökade möjligheter till ostörd och trygg nattsömn. En förutsättning för att individen ska ges dessa möjligheter är att teknik som installeras på äldreboenden är verksamhetsstyrd dvs utformad utifrån verksamhetens behov. Teknik, som i detta fall trygghetslarm, har hittills köpts in utifrån tekniska krav, inte i hög grad utifrån ett verksamhetsperspektiv. Den nya tekniken måste erbjuda möjlighet till anpassning efter individens unika behov, inte att individens behov ska begränsas av generell teknik. Västerås Stad måste skapa nya förutsättningar och samarbetsformer för att ställa verksamhetskraven i centrum inför kommande upphandling av trygghetsskapande teknik. Ska Västerås i framtiden ha fastighetsstyrda verksamheter eller verksamhetsanpassade fastigheter? Utifrån projektets erfarenhet ses ett tydligt behov av att fastigheter där vård och omsorg bedrivs i större omfattning måste utformas efter verksamhetens behov. Att utföra åtgärder i form av om- och nybyggnationer som inte är verksamhetsanpassade leder till fördyrande kostnader och att verksamheten hindras i sina möjligheter att utforma nya arbetsmetoder. För att möjliggöra verksamhetsanpassade fastigheter för vård och omsorg måste Fastighetskontoret och fastighetsägare få ökad kunskap inom området och Västerås stad bli tydligare kravställare mot fastighetsägare.