Patienters/närståendes upplevda brister gällande läkemedel och läkemedelshantering

Patienters/närståendes upplevda brister gällande läkemedel och läkemedelshantering Nationell rapport Patientnämnderna December 211 Anders Pettersson Landstinget Kronoberg Elisabeth Ödman Olofsson Västragötalandsregionen Inger Hagelin Region Skåne Lollo Lindsmyr Örebro Läns Landsting Susanne Klaesson Landstinget Sörmland

Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning och bakgrund...4 Syfte...4 Arbetssätt...4 Resultat...5 Av patienter rapporterade riskområden...7 Antikoagulantia...7 Smärtstillande läkemedel...7 Generika...8 Biverkan...8 Information...8 Uppföljning och planering...9 Dokumentation... 1 Tillgänglighet... 1 Interaktion... 1 Ekonomi... 11 Kommun... 11 Psykiatri... 11 Reflektioner... 12

Sammanfattning I följande rapport redovisas resultatet av en innehållsanalys gällande läkemedelsärenden till landstingens 21 patientnämnder. Syftet med analysen är att med hjälp av patienternas berättelser identifiera patientsäkerhetsrisker inom området läkemedelshantering. Resultatet visar sammanfattningsvis på bristande tillgänglighet i vården, bristande information och att patienterna upplever sig inte bli lyssnade på. Detta bidrar till problemområden som till exempel bristande uppföljning, för mycket eller för liten mängd läkemedel alternativt fel läkemedel. Ärenden som rör behandling med blodförtunnande läkemedel handlar ibland om att patienten blir utan behandling eller får felaktig behandling, vilket kan leda till svåra komplikationer. Synpunkter som rör smärtlindring beror, enligt patienterna, på att de varken blir lyssnade på eller trodda. Koppling mellan läkemedelsberoende och smärtlindring förekommer i flera ärenden. Patienter som vårdas inneliggande på sjukhus omges av personal som ansvarar för kontroll av läkemedelslistor och administrering av läkemedel. När patienterna skrivs ut från sjukhusvård och när läkemedelshanteringen sköts av läkare i primärvården förväntas patienterna ha egenkontroll på behandlingen vilket förutsätter god tillgänglighet med välfungerande kommunikation mellan patient och läkare. Brister gällande information och informationsöverföring rör flera områden. Information till patient, informationsöverföring mellan vårdpersonal och vårdenheter samt mellan vårdformer och mellan vårdgivare. Att informera om bland annat läkemedelseffekter och eventuella biverkningar ingår i informationens syfte och innehåll enligt handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal, utgiven av Socialstyrelsen. Brister i informationsöverföring leder ibland till att patienten blir utan läkemedel, får fel läkemedel eller tar avstånd från föreslagen behandling. Dokumentation är en förutsättning för god kvalitet bland annat för uppföljning av läkemedelsbehandling. Brister i receptskrivningsprocessen bidrar till försämrad kontinuitet i läkemedelsbehandlingen. Nytt informationsmaterial från Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting uppmuntrar patienten att engagera sig i sin egen vård och behandling. Förutsättningen för engagemang från patienten är att vården uppfyller behovet av tillgänglighet och kompetent personal som informerar, lyssnar och följer upp behandlingen. 3

Inledning och bakgrund Att händelser som är relaterade till läkemedel är en vanlig orsak till att patienter utsätts för, eller riskerar att utsättas för vårdskada har uppmärksammats i flera studier, bland annat i den vårdskademätning som Socialstyrelsen genomförde 27 och publicerade under 28 1. Patientnämnderna i landet tar emot drygt 25 synpunkter och klagomål varje år från patienter och deras närstående varav ca 7 % utgörs av läkemedelsärenden 2. Vanligtvis tar patienten kontakt med patientnämnden för att delge sin berättelse om en negativ händelse och för att göra det känt för vården i syfte att förhindra återupprepning. Ibland kontaktas patientnämnden för att få information om Läkemedelsförsäkringen och Patientförsäkringen LÖF, med frågor om ekonomisk ersättning. Syfte Syftet med analysen är att lyfta fram patienters/närståendes upplevda brister gällande läkemedel och läkemedelshantering. Arbetssätt Under första halvåret 211 registrerade landstingens samtliga 21 patientnämnder läkemedelsärenden enligt fastställd mall. Registreringsmallen innehöll 13 problemområden att klassificera ärenden under. (Bilaga 1). Det totala antalet ärenden till patientnämnderna, under första halvåret var 1468 varav antalet läkemedelsärenden under samma period var 971, vilket motsvarar 7 %. Av de 971 ärendena gjordes ytterligare ett urval enligt följande kriterier: Ärenden med bristande innehåll i patientens berättelse eller inget läkemedelsärende togs bort från analysen Patientberättelse som identifierar risk och/eller förtydligar avvikelse från patientens förväntningar och behov. Ingen kommunikation med vården har skett och avvikelsen är inte verifierad. Patientens berättelse har kommunicerats med vården och vården har bekräftat avvikelsen. Patientens synpunkt på avvikelse/risk förnekas av vården De tre sista punkterna utgör materialet, 678 ärenden har sammanställts och analyserats. 1 Socialstyrelsen, Artikelnummer: 28-19-16 2 Läkemedelsärende enligt patientnämndernas definition: Ett ärende där patientens/närståendes synpunkter, klagomål eller frågor berör läkemedel och/eller läkemedelsbehandling/läkemedelshantering 4

Diagrammet visar ärenden, klassificerade enligt registreringsmall. Figur 1. Diagrammet visar de 678 ärenden som ingår i analysen, fördelning problemområden. Tretton problemområden: 1. Förväxling Ex fel patient, fel tid, fel dos, fel läkemedel, fel beredningsform 2. Generika (lika läkemedel) Ex informationsbrist vid byte av läkemedel 3. Informationsöverföring mellan personalgrupper och vårdformer inom samma huvudman 4. Informationsöverföring mellan kommuner och landsting 5. Informationsöverföring mellan vårdpersonal och patient/närstående 6. Problem med recept / receptförnyelse / läkemedelsadministrering Ex fördröjning 7. Uppföljning av ordination och läkemedelsbehandling Ex tidigare ordinationer 8. Biverkan, Ex upplevd, misstänkt, bevisad 9. Patient/närstående och förskrivare ej överens om ordination av läkemedel 1. Ekonomiska faktorer Ex nekad läkemedel p g a kostnad 11. Interaktion (läkemedel som ej passar ihop) Ex upplevd, misstänkt, bevisad 12. Dokumentation Ex fel i läkemedelslistor 13. Övrigt Kön- och åldersfördelning, och problemområden redovisas för varje vårdtyp i bilaga 2. Resultat Patientnämndernas ärenden, patienternas synpunkter och frågor, besvaras av vården om patienterna begär det. Av de ärenden som rapporten bygger på har färre än hälften sänts till vården, med begäran om svar. I materialet ingår alla ärenden oberoende av om kommunicering skett eller inte. Av yttrandena framkommer att vården i flera ärenden har bekräftat patientens berättelse, medan det i andra ärenden framkommer en annan sida av händelseförloppet. Rapportens struktur utgår från de riskområden som patienternas berättelser ger information om. De brister som patienterna identifierar är desamma inom de olika vårdtyperna. 5

Vårdansvaret för patienterna flyttas ofta mellan vårdtyper som exempelvis sjukhusvård och primärvård vilket gör det omöjligt att i varje enskilt ärende tillskriva en viss vårdtyp ansvaret. I förekommande fall där problemområde kan härledas till särskild vårdtyp, markeras det i texten. Sjukhus Inom sjukhusvård är det framförallt biverkningar, att ej vara överens med behandlaren om läkemedelsbehandlingen och förväxling, som anges som problemområden. Vid granskning av innehållet i ärendena framkommer att orsaken till att patienterna inte är överens med sin behandlare beror bland annat på att patienterna upplever sig inte bli lyssnade till eller trodda. Tillgängligheten brister och leder till bristande kommunikation. De läkemedelsgrupper som återkommer i patientärendena är framförallt läkemedelsbehandling med antikoagulantia och smärtstillande läkemedel. Primärvård Inom primärvården anger patienterna att de inte är överens med behandlaren om läkemedelsbehandlingen, upplever biverkningar, har problem med recept och receptförnyelse samt anger att det sker förväxlingar som till exempel dosfel och läkemedel ordinerat på fel patient. Bakomliggande orsak till dessa problemområden är att de följer samma mönster som inom sjukhusvård, det vill säga bristande tillgänglighet och att man upplever sig inte bli lyssnad till och inte heller trodd. Kommunal hälso- och sjukvård Ärenden som rör kommunal hälso- och sjukvård är få till antalet och handlar om informationsöverföring samt att inte vara överens med behandlaren om läkemedelsbehandlingen. Av ärendena framkommer att det handlar om synpunkter på övermedicinering, samverkan mellan primärvård och kommun. Psykiatrisk vård Inom psykiatrisk vård är flest ärenden registrerade under följande problemområden; ej överens med behandlaren samt problem kring receptförnyelse, uppföljning av läkemedelsbehandling och biverkningar. Även inom psykiatrisk vård är bakomliggande orsak bristande tillgänglighet och att man upplever sig inte bli lyssnad till och inte heller trodd. Patienter för också fram att det inte sker något samråd med dem när läkare vill förändra deras mediciner. Tandvård Eftersom enbart enstaka läkemedelsärenden registrerats under denna vårdtyp finns de inte med i analysen. Övrig vård Under övrig vård finns endast ett fåtal ärenden registrerade. Dessa handlar om biverkan av influensavaccin samt bristande uppföljning av provsvar. 6

Av patienter rapporterade riskområden I ärenden till patientnämnderna är två läkemedelsgrupper framträdande. Den ena gruppen är behandling med blodförtunnande, antikoagulantia, och den andra gruppen är behandling med smärtstillande läkemedel. Ärenden gällande dessa två områden förekommer framförallt inom sjukhusvård och primärvård. Antikoagulantia Det är känt att risker finns i samband med antikoagulantiabehandling. Fel i samband med behandlingen kan leda till dödsfall enligt en avhandling från december 211 3. Även patienterna uppmärksammar att de utsätts för risker, trots vårdprogram och behandlingsrutiner. Ex: - Antikoagulantia sattes ut efter fraktur, patienten insjuknade strax därefter i en stroke - En patient hade opererats under dagkirurgi, det missades att skriva ut blodförtunnande behandling vid utskrivning Behandling med blodförtunnande läkemedel är ett område där samverkan mellan sjukhusvården och primärvården är viktig. kan inte med säkerhet avgöra om sjukhusvården i alla ärenden ansvarar för behandling och uppföljning då behandlingsansvar och uppföljning ibland ligger i primärvården. Smärtstillande läkemedel Ärenden som påtalar otillräcklig smärtlindring kan gälla behandling vid akut insjuknande eller i samband med ingrepp som till exempel operation. Vid långvarig smärta är det ofta primärvården som har vårdansvar. Patienterna berättar om att inte bli trodda, personalen uppfattar inte patientens uttryck för smärta och hänvisar till standardbehandling utan att göra individuell behovsbedömning. - Patient med njurstensanfall anser sig inte fått tillräckligt med smärtlindring. Vården svarar att patienten fått standardbehandling - Patienten fick inte tillräckligt med smärtlindring under utförandet av rectoscopi. Patienten upplevde det som ett övergrepp och undersökningen fick avbrytas flera gånger Otillräcklig smärtlindring beroende på bristande uppföljning och planering är onödigt utnyttjande av vårdens resurser då patienten måste uppsöka vården trots känt behov av behandling med smärtstillande. - En patient väntade på en knäoperation. Under väntan på ingreppet tillgodosågs inte behovet av smärtlindring. Patienten måste söka på akutmottagningen för hjälp 3 Avhandling: Drug-related morbidity and mortality : pharmacoepidemiological aspects. Anna K Jönsson. December 211 7

Kopplingen läkemedelsberoende och smärtlindring förekommer i flera ärenden. Läkemedelsbehandling med smärtstillande leder ibland till beroende hos patienten. Ex: - Patient som ordinerats smärtstillande började efter en tid att överdosera läkemedlet och remitterades till beroendeklinik för att få hjälp Generika Att under pågående läkemedelsbehandling få sitt läkemedel utbytt mot generika kan få allvarliga följder och är resurskrävande. - Patient som blir inlagd på grund av överdosering av läkemedel. Patienten hade fått ett generiskt preparat men hade inte förstått att det är samma läkemedel som patienten har kvar hemma och har därför tagit båda läkemedlen. För att undvika situationen krävs information som är tydlig och förståelig, för patienten. Resultatet är riskfyllt för patienten och resurskrävande för vården. Biverkan Antalet registrerade ärenden som rör biverkningar är betydande, inom sjukhusvård och primärvård. I patientberättelserna återfinns allt från mycket allvarliga händelser med förlängd sjukhusvård som följd, till ärenden med inte lika allvarliga följder. Interaktion kan ge upphov till biverkan, Ex: - Warfarin och diklofenak 4 gavs i kombination, de två läkemedlen skall ej kombineras enligt FASS. Patienten drabbades av hjärninfarkt I redogörelserna framkommer att patienterna ofta saknar möjligheten att kontakta vården vid upplevda biverkningar och när kontakten fungerar upplever patienterna sig inte bli hörda och trodda. I patientberättelserna framgår att patient och läkare inte alltid är överens. Patienterna är besvikna på att bli hänvisade till fortsatt behandling trots upplevda biverkningar. Ex: - Patient som fick sitt blodtrycksläkemedel utbytt till likvärdigt generikapreparat. Patienten mår inte bra av bytet och vill byta tillbaka men läkaren lyssnar inte - Patient berättar att patienten inte mår bra av sina läkemedel mot högt blodtryck och diabetes. Läkaren bryr sig inte utan säger det är gammal beprövad medicin - En patient anger att blodtrycksmedicinen ger svåra biverkningar och framför att läkemedel borde skrivas ut efter individuell anpassning Information Patienter beskriver att man inte fått information om möjliga biverkningar, ibland uttrycks att man kanske t o m hade avstått från aktuellt läkemedel om man i förväg fått kunskap om förväntade biverkningar. 4 Aktiv substans, ej läkemedelsnamn 8

- Vattendrivande medicin gav patienten kända biverkningar. Patienten klagar på utebliven information om biverkningar - En patient fick svåra biverkningar efter cytostatikabehandling. Patienten hade inte fått information om biverkningar och konsekvenser av dessa, innan behandlingen påbörjades Uppföljning och planering Brister gällande uppföljning av pågående behandling är ett område med risk för vårdskada och kan leda till att både vårdens och patientens resurser används i onödan. Patienten bör vara informerad om symtom att vara observant på. Ex: - Innan utskrivning från vårdavdelning gjorde läkaren förändringar i patientens läkemedelsbehandling. Tre läkemedel togs bort. Patienten återkom efter en månad i försämrat allmäntillstånd varpå läkemedlen återinsattes - Patient med axelsmärta fick diklofenak utskrivet. Patienten gavs ingen information om hur länge behandlingen skulle pågå. Efter sex veckor gav läkemedlet biverkan i form av blödning från blåsan och patienten blev inlagd på sjukhus under sex dagar - På grund av felaktig läkemedelsordination blev en planerad operation framflyttad en vecka - Primärvårdsläkaren hade under fem år missat att patienten hade diabetes och behandlat med fel läkemedel. Det ledde till dialys på grund av försämrad njurfunktion Vid byte av vårdenhet bör den nya läkaren följa upp tidigare behandling. Ex: - Patient med epilepsi byter vårdcentral och därmed läkare som vill ändra fungerande medicin. Läkaren sänker epilepsimedicinen med 25 %, vilket gör att patienten får 4 stora anfall och får uppsöka sjukhus. Kan ha fått hjärnskada, får läggas in för nyinställning Exempel på ärende från psykiatrisk vård. Flera patienter uttrycker att läkare har blivit mer restriktiva med att skriva ut läkemedel som riskerar beroende: - Patient får ny läkare som nekar receptförnyelse med hänvisning till att läkemedlet är beroendeframkallande. Patienten hade tidigare mått bra av den läkemedelsbehandling som nu avslutades abrupt och gav patienten svår ångest. Rubriken nedtrappning kan också passa under rubriken uppföljning. Eller kanske det är kompetensbrist som är den bakomliggande orsaken. Ex: - En patient kom överens med sin läkare att sluta med sin medicin då patienten upplevde att den inte gjorde nytta. Patienten fick sluta tvärt och efter en vecka fick patienten svåra symtom och blev inlagd med tvång. Patienten tycker att läkaren borde veta att det läkemedlet skulle ha trappats ned 9

Dokumentation Brister i dokumentationen är en identifierad patientsäkerhetsrisk. I patienternas synpunkter till patientnämnderna speglas problemen med dokumentation ur flera aspekter. Dokumentationen skall vara sann, komplett och tillgänglig. Innehållet ska läsas av berörd personal och ligga till grund för den behandling som ordineras. Det framkommer att brister i att ta del av journalen utsätter patienten för risker. Ex: - Patient fick diklofenak trots känd överkänslighet mot acetylsalicylsyra Receptskrivning är en del av dokumentationsprocessen. Vid brister omöjliggörs förutsättningen för kontinuitet i läkemedelsbehandlingen. Patienterna står utan läkemedel kortare eller längre period. Även här påpekar patienten tillgängligheten som en brist. Ex: - En patient fick, vid ett läkarbesök, antibiotika med hem i tillräcklig mängd tills patienten kunde hämta på apoteket. När patienten kom till apoteket för att hämta ut läkemedlet fanns inget recept eftersom läkaren hade glömt bort att skriva och skicka in det - Astmamediciner fanns inte på apoteket som utlovat. Patienten kom i kontakt med vårdansvarig först efter 13 dagar Dataanvändning i vården förekommer i patienternas anmälningar. Det visar på att den mänskliga faktorn har betydelse även om tekniken finns som stödfunktion. Risken för felbehandling är stor. Ex: - En patients läkemedel hämtades ut av annan patient. Förskrivningen hade hamnat i fel journal av tekniska skäl Tillgänglighet Bristande tillgänglighet påverkar läkemedelsbehandlingen. Ex: - En patient har fått vänta flera dagar på recept. Patienten har blivit lovad att någon ska höra av sig men löftet hålls inte - Patient mår dåligt av nytt läkemedel. Patienten vill tala med läkaren om det och har blivit lovad kontakt med ingen hör av sig Problem som förekommer oftare inom primärvården än inom sjukhusvård - Problem med ApoDos, ibland saknas medicin i påsen och det är svårt med kontakten med förskrivare Interaktion Vid tillägg av läkemedel till en patient med pågående behandling med andra läkemedel, finns risk för interaktion. Patienterna förutsätter att läkaren har kompetens att avgöra om 1

behandlingen är rätt. Läkarens kompetens ska vara första skyddsbarriär, den andra barriären utgörs av apotekspersonalen. Ex: - Patient som behandlas med escitalopram får även kodein-paracetamol utskrivet. Av apotekspersonal informeras patienten om att smärtlindringseffekten minskar vid denna kombination Ekonomi Läkemedelskostnader är en betydande del av vårdens budget. Området läkemedel och ekonomi har flera dimensioner enligt patienterna. Ekonomiska aspekter styr ibland över vilka läkemedel patienten får tillgång till. Onödig förskrivning på grund av bristande bedömning av patientens behov av läkemedel. Ex: - Patienten fick läkemedel utskrivet för 15 kronor, läkemedel som patienten inte hade behov av I tre olika ärenden har man framfört brister gällande behandling av PKU-brist, behandlingen nekas på grund av kostnader - Barn nekas behandling med sapropterin under flera år. Efter utredning får barnet preparatet Kommun Läkemedelsärenden inom kommunerna är få. Kommunernas hälso- och sjukvård är sammankopplad med primärvården och det kan därför vara svårt att avgöra vilken huvudman ärendet skall tillskrivas. Närstående framför ofta synpunkter på kompetensbrist hos personal som har delegering att överlämna läkemedel. Övermedicinering. Ex: - Närstående anser att patienten får för mycket läkemedel - så mycket att patienten uppfattas som apatisk av närstående Samverkan primärvård kommun. Ex: - Till exempel, otillräcklig smärtlindring på grund av bristande vårdplanering mellan primärvårdsläkare och sjuksköterska på kommunala boendet Psykiatri Läkemedelsärenden inom psykiatrisk vård följer i stort övriga vårdtyper. Framförallt handlar ärendena om bristande tillgänglighet som påverkar möjligheten för receptförnyelse och uppföljning. Därtill för flera patienter fram att de nekas samråd när läkaren vill förändra deras medicinering. Organisatoriska förändringar kan orsaka bristande tillgänglighet och få effekt på kontinuitet. Ex: 11

- När vårdavtal med privat entreprenör bryts fick patienten problem med receptförnyelse Personer med ADHD är en utsatt grupp. Behandlingen består ibland av licenspreparat som kräver specialistkompetens för förskrivning vilket verkar försvåra för diagnosgruppen. Ex: - Det är svårt att få ut recept då överläkare är den som skriver ut licenspreparat. Fått diagnos men ingen medicin utskriven då det saknas läkare - Patienten står på ADHD-behandling, patientens primärvårdsläkare uttryckte att dosen verkade ganska hög. Men patienten hade problem med att få träffa specialist och informerade om att hon inte träffat specialist på 2½ år Organisatoriska förändringar - Patient tvingas byta ADHD läkemedel då patienten flyttat och byter till annat landsting och ny behandlare Patienter med missbruksproblematik framför synpunkter som följer mönstret för övriga patientgrupper. Tillgänglighet och att inte vara överens. Ex: - Patient med ADD som nyligen blivit insatt på behandling. Patienten behandlas även för missbruk och missade att ta avvänjningsmedel. Efter händelsen sattes ADDbehandlingen ut. Patienten lyckas inte få kontakt med läkaren för samtal om fortsatt behandling - En patient följer Metadonprogrammet och läkaren anser dosen för hög men patienten håller inte med, eftersom dosen har halverats. Patienten har hotats med att skrivas ut från programmet då han inte skött sig Reflektioner Patientsäkerhetsrisker och förslag på förbättringsområden ur patientperspektiv: - Riskområden som uppmärksammats inom området Vård och behandlingsfrågor gäller biverkan av läkemedel, otillräcklig smärtlindring samt risker vid behandling med antikoagulantia. - När det gäller Kommunikation och bemötande efterfrågas delaktighet, bättre kommunikation och tydligare information om läkemedelsbehandlingen, bland annat information om effekter och bieffekter. - Organisation regler och resurser är ett viktigt område. Patienterna efterfrågar bättre tillgänglighet samt förbättrade interna rutiner som säkerställer att löften hålls, om att någon skall höra av sig från vården när patienten har frågor och synpunkter som rör läkemedelsbehandlingen. 12

Det ställer krav på god tillgänglighet och kommunikation mellan patient och läkare för att patienten skall kunna återkoppla till vården med sina frågor och iakttagelser av betydelse. I FASS ges följande råd till patienten: Om du får obehag, som du tror beror på läkemedlet, och som du tycker är besvärande ska du alltid försöka få kontakt med din läkare eller annan sjukvårdspersonal för att resonera om saken. I allmänhet bör du inte avbryta behandlingen på egen hand innan du haft en sådan kontakt. 5 Patienterna berättar om att de är observanta på symtom och problem gällande läkemedelsbehandlingen och gör försök att nå behandlaren utan framgång och patienten hänvisas till att ta egna beslut, att vara utan läkemedel eller fortsätta må dåligt. Alltför ofta hålls inte löftet om att någon skall höra av sig vilket visar på vikten av välfungerande interna rutiner på vårdenheten för att nå upp till god tillgänglighet. Patienter som vårdas inneliggande på sjukhus omges av personal som ansvarar för kontroll av läkemedelslistor och administrering av läkemedel. Med korta vårdtider förväntas patienten i allt större utsträckning ha egenkontroll på behandlingen. Egenkontroll gäller även för patienter vilkas läkemedelsbehandling sköts av läkare i Primärvården och Psykiatrisk öppenvård. Det ställer krav på enkel och tydlig information. Att informera om bland annat läkemedelseffekter och eventuella biverkningar ingår i informationens syfte och innehåll enligt handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal, utgiven av Socialstyrelsen. 6 I nyproducerat informationsmaterial 7 från Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting, som riktar sig till patienter, uppmuntras och uppmanas patienten att delta aktivt i den egna vården. Dialogen förutsätter två parter som båda ger och tar emot information. I patientnämndsärenden framhålls att ett av problemen är att få vårdpersonal att lyssna och ta hänsyn till patientens eget bidrag till vårdsituationen. Syftet har varit att identifiera de patientsäkerhetsrisker som patienterna själva anser att de utsatts för och bakomliggande orsaker till dessa. Under ett år inkommer närmare 2 läkemedelsärenden fördelade på 21 Patientnämnder i landet. Spännvidden i allvarlighetsgraden är stor. I vissa ärenden framkommer att inget allvarligt hänt, ibland tack var att någon agerat i tid men det finns också ärenden där svåra skador uppstått. Det är inte en ny kunskap att läkemedelsbehandling utsätter patienterna för risker och skador i vården. Med hjälp av patienters och närståendes egna berättelser blir denna kunskap bekräftad utifrån ett patientperspektiv. 5 http://www.fass.se/lif/lakarbok/lakemedelhalsa_artikel.jsp?articleid=18365. 21 december 211 6 Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig. Aktuell från 1 januari 211. 7 Min guide till säker vård, Råd för bättre kommunikation, SBAR patient m m 13

Bilaga 1 Registrering av läkemedelsärenden 211 Handläggare: Datum: Dnr: Patientens kön och ålder Okänt kön - 9 1-19 2-29 3-39 4-49 5-59 6-69 7-79 8 - Okänd Vårdtyp Sjukhus Kommuner Primärvård Psykiatrisk vård Tandvård Övrig vård * Antal * T ex habilitering eller offentligt finansierad privat vårdgivare med avtal som inte kan hänföras till ovanstående rubriker Läkemedelshantering Förväxling Ex fel patient, fel tid, fel dos, fel läkemedel, fel beredningsform Generika (lika läkemedel) Ex informationsbrist vid byte av läkemedel Informationsöverföring mellan personalgrupper och vårdformer inom samma huvudman Informationsöverföring mellan kommuner och landsting Informationsöverföring mellan vårdpersonal och patient/närstående Problem med recept/receptförnyelse/läkemedelsadministrering Ex fördröjning Uppföljning av ordination och läkemedelsbehandling Ex tidigare ordinationer Biverkan Ex upplevd, misstänkt, bevisad Patient/närstående och förskrivare ej överens om ordination av läkemedel Ekonomiska faktorer Ex nekad läkemedel p g a kostnad Interaktion (läkemedel som ej passar ihop) Ex upplevd, misstänkt, bevisad Dokumentation Ex fel i läkemedelslistor Övrigt Antal

Antal ärenden Antal ärenden Bilaga 2 Kön- och åldersfördelning per vårdtyp: Sjukhus Sjukhusärenden 235 st 6 5 4 3 2 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Kategorier Åldersindelning sjukhus 235 st 5 4 3 2 1-9 1-19 2-29 3-39 4-49 5-59 6-69 7-79 8- okänd Ålder

Antal ärenden Antal ärenden Bilaga 2 Kön- och åldersfördelning per vårdtyp: Primärvård Primärvårdsärenden 25 st 7 6 5 4 3 2 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Kategorier Åldersindelning primärvård 25 st 7 6 5 4 3 2 1-9 1-19 2-29 3-39 4-49 5-59 6-69 7-79 8- okänd Ålder

Antal ärenden Antal ärenden Bilaga 2 Kön- och åldersfördelning per vårdtyp: Psykiatri Psykiatriska ärenden 149 st 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Kategorier Åldersindelning psykiatrisk vård 149 st 4 35 3 25 2 15 1 5-9 1-19 2-29 3-39 4-49 5-59 6-69 7-79 8- okänd Ålder

Antal ärenden Antal ärenden Bilaga 2 Kön- och åldersfördelning per vårdtyp: Kommun Kommunala ärenden 21 st 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Kategorier Åldersindelning kommun 21 st 12 1 8 6 4 2-9 1-19 2-29 3-39 4-49 5-59 6-69 7-79 8- okänd Ålder

Antal ärenden Antal ärenden Bilaga 2 Kön- och åldersfördelning per vårdtyp: Övrig vård Övig vård 23 st 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Kategorier Åldersindelning övrig vård 23 st 7 6 5 4 3 2 1-9 1-19 2-29 3-39 4-49 5-59 6-69 7-79 8- okänd Ålder

Antal Antal ärenden Bilaga 2 Kön- och åldersfördelning sammanställning av samtliga vårdtyper Totalt antal ärenden 678 18 16 14 12 1 8 6 4 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Kategorier Åldersindelning totalt 678st 12 1 8 6 4 2-9 1-19 2-29 3-39 4-49 5-59 6-69 7-79 8- okänd Ålder

Ärenden, klassificerade enligt registreringsmall per vårdtyp. Bilaga 2