EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.6.2016 COM(2016) 418 final 2016/0193 (COD) Förslag ill EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 vad gäller vissa besämmelser om den ekonomiska förvalningen för vissa medlemssaer som drabbas av eller hoas av allvarliga svårigheer med avseende på sin finansiella sabilie SV SV
1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET Moiv och syfe med förslage MOTIVERING Den ihållande finansiella och ekonomiska krisen har sa press på de naionella ekonomiska resurserna medan medlemssaerna forsäer med den nödvändiga budgekonsolideringen. Mo denna bakgrund är e smidig genomförande av program som får söd från de europeiska srukur- och inveseringsfonderna (ESIfonderna) särskil vikig för inveseringar i illväx och sysselsäning. De är ofa en umaning a genomföra program, ine mins på grund av de likvidiesproblem som budgekonsolideringen medför. Dea gäller särskil de medlemssaer som drabbas hårdas av krisen och som få ekonomisk söd inom e anpassningsprogram. För a säkersälla a dessa medlemssaer forsäer a genomföra program inom ESI-fonderna på fäle och a fördela medel ill projek kan kommissionen enlig arikel 24 i Europaparlamenes och rådes förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 1 göra ökade ubealningar under perioden 1 januari 2014 30 juni 2016 ill de länder som fick ekonomisk söd efer den 21 december 2013. Fem länder, nämligen Cypern, Grekland, Irland, Porugal och Rumänien, var beräigade ill ökade ubealningar under den här perioden. Dessuom fassälls de i arikel 120 i förordning (EU) nr 1303/2013 a den högsa medfinansieringsgraden för varje prioriering inom alla operaiva program som får söd från Eruf och ESF i Cypern ska vara 85 % i sälle för 50 % som pas på mer uvecklade regioner under perioden 1 januari 2014 30 juni 2017 2. Cypern har illdelas denna excepionella medfinansieringsgrad på grund av landes svaga ekonomi. Denna ågärd bidrar ill a överbrygga en period av sora offenliga inveseringsbehov å ena sidan och oförminskade insaser för budgekonsolidering å andra sidan, genom a öka de nödvändiga finanspoliiska spelurymme för inveseringar som får söd genom sammanhållningspoliiken. Enlig ariklarna 24.3 och 120.3 i förordning (EU) nr 1303/2013 ska kommissionen se över dessa vå finansiella besämmelser och vid behov lägga fram e lagsifningsförslag före den 30 juni 2016 i syfe a evenuell förlänga besämmelserna. Enlig de nuvarande förslage kan kommissionen forsäa a göra ökade ubealningar ill en medlemssa som får ekonomisk söd efer den 30 juni 2016 så 1 2 Europaparlamenes och rådes förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fassällande av gemensamma besämmelser för Europeiska regionala uvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsuveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fassällande av allmänna besämmelser för Europeiska regionala uvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havsoch fiskerifonden sam om upphävande av rådes förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347 20.12.2013, s. 320). Se arikel 120.3 e i förordning (EU) nr 1303/2013. Under programperioden 2014 2020 klassificeras Cypern som en mer uvecklad region. Se bilaga III ill kommissionens genomförandebeslu av den 18 februari 2014 om fassällande av en föreckning över regioner som har rä ill bidrag från Europeiska regionala uvecklingsfonden och Europeiska socialfonden sam över medlemssaer som har rä ill bidrag från Sammanhållningsfonden under perioden 2014 2020 [delgive med nr C(2014) 974] (EUT L 50, 20.2.2014, s. 22). SV 2 SV
länge som den omfaas av denna södmekanism, uan a ändra de oala anslage från ESI-fonderna för perioden 2014 2020. Dessuom skulle förslage göra de möjlig för Cypern a pa den högsa medfinansieringsgraden på 85 % ills programme avsluas. Denna ågärd skulle ge yerligare ekonomiska resurser och den budgeflexibilie som behövs för a underläa de prakiska genomförande av ESI-fondernas program. Allmän bakgrund och gällande besämmelser Enlig arikel 24 i förordning (EU) nr 1303/2013 kan mellanliggande bealningar på begäran av en medlemssa med illfälliga budgeproblem, dvs. e land som har få ekonomisk söd inom e anpassningsprogram efer den 21 december 2013, ökas med io procenenheer över den medfinansieringsgrad som gäller för varje prioriering inom Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden och för varje ågärd inom flu och EHFF, förusa a medlemssaen lämnar in en begäran. Besämmelsen gäller för närvarande ill och med den 30 juni 2016. I arikel 120.3 i förordning (EU) nr 1303/2013 fassälls de a den högsa medfinansieringsgraden för varje prioriering inom alla operaiva program som får söd från Eruf och ESF i Cypern ska vara 85 % i sälle för 50 % som pas på mer uvecklade regioner under perioden 1 januari 2014 30 juni 2017. Förenlighe med unionens poliik inom andra områden Förslage är förenlig med andra förslag och iniiaiv som anagis av Europeiska kommissionen som svar på finanskrisen. 2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN Räslig grund I förordning (EU) nr 1303/2013 fassälls de allmänna besämmelser som är pliga på ESI-fonderna. I förordningen, som bygger på principen om delad förvalning mellan kommissionen och medlemssaerna, fassälls programplaneringsförfarande och ruinerna för förvalning, inklusive ekonomisk förvalning, övervakning, ekonomisyrning och uvärdering av projeken. Enlig ariklarna 24.3 och 120.3 i förordning (EU) nr 1303/2013 ska kommissionen se över de vå ovannämnda finansiella besämmelserna och vid behov lägga fram e lagsifningsförslag före den 30 juni 2016 i syfe a evenuell förlänga besämmelserna. Subsidiariesprincipen (för icke-exklusiv befogenhe) Förslage är förenlig med subsidiariesprincipen efersom de syfar ill a genom ESI-fonderna ge forsa öka söd ill vissa medlemssaer med sora svårigheer, särskil när de gäller ekonomisk illväx och finansiell sabilie, och vars siuaion i fråga om undersko och skuldsäning håller på a förvärras, bland anna ill följd av de ekonomiska och finansiella världsläge. Därför är de nödvändig a på EU-nivå inräa en illfällig mekanism som gör de möjlig för Europeiska kommissionen a höja ersäningen av aeserade ugifer inom ramen för ESI-fonderna och illhandahålla en högre medfinansieringsgrad för alla operaiv program som får söd från Eruf och ESF i Cypern. SV 3 SV
Proporionaliesprincipen Förslage är förenlig med proporionaliesprincipen av följande skäl: Förlängningen av den period då de mellanliggande bealningarna höjs sår i proporion ill den udragna ekonomiska krisen och ill andra ågärder som vidagis för a hjälpa medlemssaer med budgeproblem a dra nya av de ekonomiska söd som e anpassningsprogram erbjuder. Den förlängda perioden för pning av höjda medfinansieringsgrader för Cypern sår i proporion ill landes svaga ekonomi. Denna ågärd kommer a bidra ill a överbrygga en period av sora offenliga inveseringsbehov i Cypern å ena sidan och oförminskade insaser för budgekonsolidering å andra sidan, genom a öka de nödvändiga finanspoliiska urymme för inveseringar. Val av insrumen Föreslage insrumen: ändring av den nuvarande förordningen. Kommissionen har undersök de handlingsurymme som regelverke medger och anser a de, mo bakgrund av de erfarenheer som hiills gjors, är nödvändig a föreslå a den allmänna förordningen ändras. 3. RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR Eferhandsuvärderingar/konroller av ändamålsenligheen med befinlig lagsifning Inga eferhandsuvärderingar/konroller av ändamålsenligheen med befinlig lagsifning har gjors. Samråd med berörda parer Någo samråd med exerna berörda parer har ine äg rum. Insamling och användning av sakkunnigulåanden Någon exern experhjälp har ine behövs. Konsekvensbedömning Enlig förslage kan kommissionen göra ökade ubealningar ill en medlemssa som omfaas av e anpassningsprogram efer den 30 juni 2016. De äcker perioden fram ill den 30 juni de år som följer på de kalenderår då medlemssaen ine längre får ekonomisk söd. Denna ågärd överenssämmer med ESI-fondernas räkenskapsår som omfaar perioden från och med den 1 juli ill och med den 30 juni. Ågärden skulle förlänga perioden för södberäigande ill högs 18 månader. Ökningen kommer a vara e belopp som beräknas genom a man lägger ill io procenenheer ill de medfinansieringsgrader som gäller för programmens priorieringar (inom Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden) eller ågärder (inom flu och EHFF) på de aeserade ugifer som redovisas under den akuella perioden fram ill dess a ake för ubealningar nås. Dessuom skulle förslage göra de möjlig för kommissionen a förlänga den högsa medfinansieringsgraden på 85 % för Eruf och ESF i Cypern ills programme avsluas. SV 4 SV
De sammanlagda anslagen under perioden från fonderna ill de berörda länderna och programmen kommer ine a ändras. Lagsifningens ändamålsenlighe och förenkling De här är ine e iniiaiv inom ramen för programme om lagsifningens ändamålsenlighe och resula (Refi-programme). Grundläggande räigheer Förslage har inga konsekvenser för skydde av de grundläggande räigheerna. 4. BUDGETKONSEKVENSER Åagandebemyndigandena påverkas ine efersom någon ändring ine föreslås av de högsa söd från ESI-fonderna som föreskrivs i de operaiva programmen för programperioden 2014 2020. När de gäller bealningsbemyndiganden som rör förlängningen av de ökade ubealningarna i enlighe med arikel 24 kan förslage leda ill högre ersäning ill de berörda medlemssaerna. De yerligare bealningsbemyndigandena för dea förslag kan komma a innebära en illfällig ökning av bealningsbemyndigandena som kommer a kompenseras med lägre ubealningar i slue av programperioden 2014 2020. De bör noeras a den föreslagna ändringen ine medför några förändringar av de årliga aken för åaganden och bealningar i den fleråriga budgeramen enlig bilaga I ill förordning (EU) nr 1311/2013. 5. ÖVRIGA INSLAG Genomförandeplaner sam ågärder för övervakning, uvärdering och rapporering. De befinliga genomförandesysem inom ESI-fonderna kan användas för a övervaka genomförande av förslage. Förklarande dokumen (för direkiv). Ingående redogörelse för de specifika besämmelserna i förslage Efersom Cypern, Grekland, Irland, Rumänien och Porugal omfaades av e anpassningsprogram efer den 21 december 2013 i enlighe med arikel 24.1 i förordning (EU) nr 1303/2013 var fem länder beräigade ill en höjning med 10 procenenheer av de mellanliggande bealningar som bealades u före den 30 juni 2016. Sedan dess har de ekonomiska södprogrammen för Cypern, Irland, Porugal och Rumänien löp u. Dea innebär a Grekland är de enda lande som omfaas av e anpassningsprogram den 30 juni 2016. Yerligare en översyn av vilka länder som skulle kunna vara södberäigade för de ökade ubealningarna 2014 2020 verkar ine vara nödvändig, efersom länder med anpassningsprogram måse vea när de får söd och hur mycke EU-söd de får. Mo bakgrund av a Cypern underecknade e anpassningsprogram med EU i mars 2013, fassälls de i arikel 120.3 i förordning (EU) nr 1303/2013 a en excepionell medfinansieringsgrad på 85 % bör införas på alla operaiva program som får söd från Eruf och ESF i Cypern under perioden 1 januari 2014 30 juni 2017. SV 5 SV
Cypern avsluade si anpassningsprogram i slue av mars 2016. Den ekonomiska siuaionen i Cypern är emellerid forfarande svag, någo som framgår av den långsamma illväxaken i lande, minskade inveseringar, hög arbeslöshe och en yers ansrängd finansiell sekor. För a läa rycke på den naionella budgeen och öka de välbehövliga inveseringarna föreslås de a medfinansieringsgraden på 85 % ska förlängas för alla operaiva program som får söd från Eruf och ESF i Cypern ills programme avsluas. SV 6 SV
2016/0193 (COD) Förslag ill EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 vad gäller vissa besämmelser om den ekonomiska förvalningen för vissa medlemssaer som drabbas av eller hoas av allvarliga svårigheer med avseende på sin finansiella sabilie EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beakande av fördrage om Europeiska unionens funkionssä, särskil arikel 177, med beakande av Europeiska kommissionens förslag, efer översändande av ukase ill lagsifningsak ill de naionella parlamenen, med beakande av Europeiska ekonomiska och sociala kommiéns yrande 3, med beakande av Regionkommiéns yrande 4, i enlighe med de ordinarie lagsifningsförfarande, och av följande skäl: (1) I arikel 24.3 i förordning (EU) nr 1303/2013 fassälls de a kommissionen ska granska ökningen av de mellanliggande bealningarna från ESI-fonderna med e belopp som mosvarar io procenenheer över den akuella medfinansieringsgraden för varje prioriering/ågärd i fråga om medlemssaer som omfaades av e anpassningsprogram efer den 21 december 2013 och som har begär a få dra nya av denna ågärd ill och med den 30 juni 2016 enlig vad som besluas i den besämmelsen sam a kommissionen för Europaparlamene och råde ska lägga fram en rappor 5 med sin uvärdering, och vid behov, e lagsifningsförslag före den 30 juni 2016. (2) Fem medlemssaer, nämligen Cypern, Grekland, Irland, Porugal och Rumänien, uppfyllde villkoren för en ökad ubealning i enlighe med arikel 24 i förordning (EU) nr 1303/2013. Cypern, Irland, Porugal och Rumänien har avslua sina ekonomiska anpassningsprogram. Endas Grekland omfaas forfarande av e anpassningsprogram, och drar nya av ekonomisk söd ill och med de redje kvarale 2018. Efersom Grekland forfarande har sora svårigheer med sin finansiella sabilie, bör de ökade ubealningarna ill medlemssaer med illfälliga budgeproblem förlängas. 3 4 5 EUT C,, s.. EUT C,, s.. COM (2016) 414 final. SV 7 SV
(3) Möjligheen ill ökade ubealningar bör upphöra den 30 juni de år som följer på de kalenderår då medlemssaen ine längre får ekonomisk söd enlig e anpassningsprogram. (4) Enlig arikel 120.3 i förordning (EU) nr 1303/2013 ska kommissionen genomföra en översyn för a bedöma om de är moivera a behålla den högsa medfinansieringsgrad på 85 % för varje prioriering i de operaiva program som får söd från Eruf och ESF i Cypern efer den 30 juni 2017, och, vid behov, lägga fram e lagsifningsförslag före den 30 juni 2016. (5) Cypern avsluade si anpassningsprogram i mars 2016. Den ekonomiska siuaionen i Cypern är emellerid forfarande svag, någo som framgår av den långsamma illväxaken i lande, minskade inveseringar, hög arbeslöshe och en yers ansrängd finansiell sekor. För a läa rycke på den naionella budgeen och öka de välbehövliga inveseringarna föreslås de a medfinansieringsgraden på 85 % därför ska förlängas för alla operaiva program som får söd från Eruf och ESF i Cypern ills programme avsluas. (6) I syfe a möjliggöra e snabb genomförande av de ågärder som föreskrivs i denna förordning bör den räda i kraf dagen efer de a den har offenliggjors i Europeiska unionens officiella idning. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Arikel 1 Förordning (EU) nr 1303/2013 ska ändras på följande sä: 1. Arikel 24 ska ersäas med följande: Ökade ubealningar för medlemssaer med illfälliga budgeproblem 1. På begäran av en medlemssa kan mellanliggande bealningar ökas med io procenenheer över den medfinansieringsgrad som gäller för varje prioriering inom Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden och för varje ågärd inom flu och EHFF. Om en medlemssa uppfyller e av följande villkor efer den 21 december 2013 ska den höjda medfinansieringsgraden, som ine får översiga 100 %, pas på den medlemssaens bealningsansökningar för perioden ill och med den 30 juni 2016: a) Den berörda medlemssaen får e lån från unionen i enlighe med rådes förordning (EU) nr 407/2010. b) Den berörda medlemssaen får medelfrisig ekonomisk söd i enlighe med förordning (EG) nr 332/2002 som är villkora ill genomförande av e makroekonomisk anpassningsprogram. c) De ekonomiska söde ill medlemssaen är villkora ill genomförande av de makroekonomiska anpassningsprogram som fassälls i förordning (EU) nr 472/2013. SV 8 SV
Om en medlemssa uppfyller e av villkoren i de andra sycke efer den 30 juni 2016 ska den höjda graden pas på dess bealningsansökningar för perioden fram ill den 30 juni de år som följer på de kalenderår då de ekonomiska söde upphörde. Denna punk ska ine pas på program inom ETS-förordningen. 2. Uan hinder av vad som sägs i punk 1 får unionens söd genom mellanliggande bealningar och ubealningar av slusaldo ine vara högre än de offenliga ugiferna eller de maximala södbeloppe från ESI-fonderna för varje prioriering inom Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden och för varje ågärd inom flu och EHFF, i enlighe med kommissionens beslu om godkännande av programme, om de beloppe är lägre. 2. Arikel 120.3 ska ändras på följande sä: Andra sycke ska ersäas med följande: För perioden från och med den 1 januari 2014 ska medfinansieringsgraden för varje prioriering inom alla operaiva program i Cypern ine vara högre än 85 %. Arikel 2 Denna förordning räder i kraf dagen efer de a den har offenliggjors i Europeiska unionens officiella idning. Denna förordning är ill alla delar bindande och direk plig i alla medlemssaer. Ufärdad i Bryssel den På Europaparlamenes vägnar Ordförande På rådes vägnar Ordförande SV 9 SV
FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT 1. FÖRSLAGETS BETECKNING: Förslag ill Europaparlamenes och rådes förordning om ändring av Europaparlamenes och rådes förordning (EU) nr 1303/2013 vad gäller vissa besämmelser om den ekonomiska förvalningen för vissa medlemssaer som drabbas eller hoas av sora svårigheer med avseende på sin finansiella sabilie. 2. BERÖRDA DELAR I DEN VERKSAMHETSBASERADE FÖRVALTNINGEN/BUDGETERINGEN Poliikområde/verksamhe som berörs: Regionalpoliiken: verksamhe 13.03 Sysselsäning och socialpoliik: verksamhe 04.02 Sammanhållningsfonden: verksamhe 13.04 Landsbygdsuveckling: verksamhe 05.04 Fiske: verksamhe 11.06 3. BERÖRDA BUDGETRUBRIKER 3.1 Budgerubriker (drifsposer och illhörande poser för eknisk och adminisraiv söd (före dea B/A-poser)): De nya ågärderna i förslage kommer a genomföras under följande budgerubriker: 13.036000 Mindre uvecklade regioner (Eruf) 13.036100 Övergångsregioner (Eruf) 13.036200 Mer uvecklade regioner (Eruf) 13.036300 Tilläggsanslag för de yersa randområdena och glesbefolkade regioner (Eruf) 13.046000 Sammanhållningsfonden 04.026000 Mindre uvecklade regioner (ESF) 04.026100 Övergångsregioner (ESF) 04.026200 Mer uvecklade regioner (ESF) 04.026400 Sysselsäningsiniiaiv för ungdomar (ESF) 05.046001 Landsbygdens uveckling (flu) 11.066000 Fiske och vaenbruk (EHFF) SV 10 SV
3.2 Tid under vilken ågärden kommer a pågå och påverka resursanvändningen: SV 11 SV
3.3 Budgeekniska uppgifer: Budgerubrik Typ av anslag Nya Bidrag från Efasaerna Bidrag från ansökande länder Rubrik i budgeramen 13.031600 Ickeoblig. ug. Diff. anslag NEJ NEJ NEJ nr 1b 13.031800 Ickeoblig. ug. Diff. anslag NEJ NEJ NEJ nr 1b 04.0217 Ickeoblig. ug. Diff. anslag NEJ NEJ NEJ nr 1b 13.04.02 Ickeoblig. ug. Diff. anslag NEJ NEJ NEJ nr 1b 04.0219 Ickeoblig. ug. Diff. anslag NEJ NEJ NEJ nr 1b 4 SAMMANFATTNING AV RESURSBEHOVEN 4.1 Finansiella resurser 4.1.1 Åagandebemyndiganden och bealningsbemyndiganden Tabellerna visar vilka effeker de föreslagna ågärderna förvänas ge 2016 2020. Efersom de ine föreslås några nya finansiella resurser för åagandebemyndiganden anges dea med ej. Förslage överenssämmer således med den fleråriga budgeramen för 2014 2020. När de gäller bealningsbemyndiganden kan förslage leda ill högre ersäning ill de berörda medlemssaerna. När de gäller bealningsbemyndiganden kan förslage leda ill högre ersäning ill de berörda medlemssaerna. Med ugångspunk i medlemssaernas bealningsprognoser som kommissionen revidera och bealningsbemyndigandena i budgeen för 2016 och budgeförslage för 2017 förvänas behove av budgebemyndiganden uppgå ill ca 544 miljoner euro. De yerligare bealningsbemyndigandena för dea förslag kommer a innebära en ökning av bealningsbemyndigandena under 2016 och 2017 som kan kompenseras i slue av programperioden. Den föreslagna ändringen medför inga SV 12 SV
förändringar av de årliga aken för åaganden och bealningar i den fleråriga budgeramen enlig bilaga I ill förordning (EU) nr 1311/2013. Beroende på medlemssaernas ansökningar om a få omfaas av ågärden och med beakande av uvecklingen när de gäller ansökningarna om mellanliggande bealningar kommer kommissionen under 2016 och 2017 a se över behove av yerligare bealningsbemyndiganden och vid behov föreslå lämpliga ågärder för budgemyndigheen. De har ine gjors någon uppskaning för 2018 och framöver och evenuella konsekvenser kommer a beakas i budgeförfarande för de berörda åren. SV 13 SV
Miljoner euro (avrunda ill re decimaler) Typ av ugifer Avsni nr År n n + 1 n + 2 n + 3 n + 4 n + 5 och följand e budge år Toal Drifsugifer 6 Åagandebemyndiganden 8.1 a pl ig Bealningsbemyndigande n b +252 +292-544 0 Adminisraiva ugifer som ingår i referensbeloppe 7 Teknisk och adminisraiv söd (IDA) 8.2.4 c pl ig TOTALT REFERENSBELOPP Åagandebemyndigande n a+c pl ig Bealningsbemyndigand en b+c p lig 0,000 Adminisraiva ugifer som ine ingår i referensbeloppe 8 Personalugifer och därill hörande ugifer (IDA) 8.2.5 d pl ig Andra adminisraiva ugifer än personalugifer och därill hörande ugifer som ine ingår i referensbeloppe (IDA) 8.2.6 e pl ig Toala beräknade ugifer för ågärden TOTALA ÅTAGANDEBEMYNDI GANDEN inklusive personalugifer a+c +d +e pli g pl ig 6 7 8 Ugifer som ine omfaas av kapiel xx 01 i avdelning xx. Ugifer som omfaas av arikel xx 01 04 i avdelning xx. Ugifer som omfaas av andra ariklar i kapiel xx 01 än ariklarna xx 01 04 och xx 01 05. SV 14 SV
TOTALA BETALNINGSBEMYN DIGANDEN inklusive personalugifer b+c +d +e pli g pl ig SV 15 SV
Uppgifer om medfinansiering Miljoner euro (avrunda ill re decimaler) Medfinansierande par År n n + 1 n + 2 n + 3 n + 4 n + 5 och följan de budge år Toal f illä mpli g pl ig TOTALA ÅTAGANDEBEMYNDI GANDEN inklusive medfinansiering a+c +d+ e+f illä mpli g pl ig 4.1.2 Förenlighe med den ekonomiska planeringen Förslage är förenlig med gällande ekonomisk planering. Förslage kräver omfördelningar under den berörda rubriken i budgeramen. Förslage kan kräva pning av besämmelserna i de inerinsiuionella avale 9 (dvs. flexibiliesmekanismen eller revidering av budgeramen). 4.1.3 Påverkan på inkomserna Förslage påverkar ine inkomserna. Förslage påverkar inkomserna enlig följande: Miljoner euro (avrunda ill en decimal) Budgerubr ik Inäker Före ågärden [År n-1] [År n] Siuaion efer ågärden [n+1] [n+2] [n+3 ] [n+4] [n+5] 10 a) Inkomser i absolua al b) Förändring 9 10 Se punkerna 19 och 24 i de inerinsiuionella avale. Yerligare kolumner kan läggas ill vid behov, dvs. om ågärdens löpid är längre än sex år. SV 16 SV
(Ange varje berörd budgerubrik och lägg ill fler rader i abellen om flera budgerubriker påverkas.) 4.2 Personalresurser (.ex. jänsemän, illfällig ansällda och exern personal) uryck i helidsekvivalener för yerligare uppgifer, se punk 8.2.1. Årsbehov År n n + 1 n + 2 n + 3 n + 4 n + 5 och följand e budgeå r Personal oal (anal) pli g pl ig pl ig pl ig pl ig 5 BESKRIVNING OCH MÅL 5.1 Behov som ska illgodoses på kor eller lång sik Den ihållande finansiella och ekonomiska krisen innebär a belasningen på de naionella ekonomiska resurserna ökar i ak med a medlemssaerna sramar å sina budgear. Därför är de särskil vikig med e frikionsfri genomförande av programmen för ESIfonderna för a skjua ill kapial ill ekonomin. I syfe a säkersälla a dessa medlemssaer forsäer a genomföra programmen för ESI-fonderna och dela u medel ill projek, gör förslage de möjlig för kommissionen a öka ubealningarna ill medlemssaerna så länge som dessa får ekonomisk söd från e anpassningsprogram. 5.2 Mervärde av en ågärd på unionsnivå förslages förenlighe med övriga finansiella insrumen evenuella synergieffeker Förslage kommer a göra de möjlig a forsäa genomförande av programmen, a skjua ill medel ill ekonomin och samidig bidra ill a minska belasningen på de offenliga ugiferna. 5.3 Förslages mål och förvänade resula sam indikaorer för dessa inom ramen för den verksamhesbaserade förvalningen Måle är a hjälpa de medlemssaer som drabbas särskil hår av finanskrisen a forsäa genomförande av programmen på fäle, och således skjua ill kapial ill ekonomin. 5.4 Meod för genomförande (preliminär) Ange den eller de förvalningsformer som vals för ågärden. Tillsammans med medlemssaerna SV 17 SV
6 ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING 6.1 Övervakningssysem Behövs ine efersom ågärden omfaas av den redan befinliga övervakningen av ESIfonderna. 6.2 Uvärdering 6.2.1 Förhandsuvärdering. 6.2.2 Ågärder som har vidagis med anledning av en inerims- eller eferhandsuvärdering (lärdomar som dragis av liknande ågärder). 6.2.3 Besämmelser om och idsinervall för framida uvärderingar. 7 BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING EJ TILLÄMPLIGT SV 18 SV
8 NÄRMARE UPPGIFTER OM RESURSBEHOVEN 8.1 Kosnader för förslage fördelade på mål Åagandebemyndiganden i miljoner euro (avrunda ill re decimaler) Mål-, ågärdsoch resulabeecknin g Typ av resula Genomsnilig a kosnader År n År n+1 År n+2 År n+3 År n+4 År n+5 och följande budgeår TOTALT Anal resula Toal kosna d Anal resula Toal kosna d Anal resula Toal kosna d Anal resula Toal kosna d Anal resula Toal kosna d Anal resula Toal kosna d Anal resula Toal kosna d OPERATIVT MÅL nr 1 Södja genomförande av de operaiva programmen 0,000 0,000 0,000 TOTALA KOSTNADER 0,000 0,000 0,000 SV 19
8.2 Adminisraiva ugifer 8.2.1 Personal anal och yp Typ av jänser Personal (befinlig plus ev. illkommande) som krävs för a förvala ågärden (anal jänser/helidsekvivalener) År n År n+1 År n+2 År n+3 År n+4 År n+5 Tjänsemän eller illfällig ansällda (XX 01 01) A*/AD B*, C*/AST Personal som finansieras genom ar. XX 01 02 Övrig personal som finansieras genom ar. XX 01 04/05 TOTALT 8.2.2 Beskrivning av de arbesuppgifer som den planerade ågärden för med sig. 8.2.3 Beskrivning av hur behove av personal som omfaas av jänseföreskriferna kommer a illgodoses (Vid olika rekryeringsalernaiv ange anale jänser för var och e av dem.) Tjänser som för närvarande avdelas för a förvala de program som ska ersäas eller förlängas. Tjänser som redan har avdelas inom ramen för den årliga poliiska sraegin/de preliminära budgeförslage för år n. Tjänser som kommer a begäras i samband med näsa årliga poliiska sraegi/preliminära budgeförslag. Tjänser som kommer a illföras genom omfördelning av befinliga resurser inom den förvalande avdelningen (inern omfördelning). Tjänser som krävs för år n, men som ine planeras inom ramen för den årliga poliiska sraegin/de preliminära budgeförslage för de berörda åre. SV 20 SV
8.2.4 Övriga adminisraiva ugifer som ingår i referensbeloppe (XX 01 04/05 Ugifer för adminisraion) Miljoner euro (avrunda ill re decimaler) Budgerubrik År n+5 (nummer benämning) och År n År n+1 År n+2 År n+3 År n+4 och följande budgeår TOTALT 1 Teknisk och adminisraiv söd (inklusive illhörande personalkosn ader) Genomförandeorga n plig plig plig plig plig plig plig Övrig eknisk och adminisraiv söd plig plig plig plig plig plig plig inern plig plig plig plig plig plig plig exern plig plig plig plig plig plig plig Toal eknisk och adminisraiv söd plig plig plig plig plig plig plig 8.2.5 Kosnader för personal och därill hörande kosnader som ine ingår i referensbeloppe Miljoner euro (avrunda ill re decimaler) Typ av personal År n År n+1 År n+2 År n+3 År n+4 År n+5 och följande budgeår Tjänsemän och illfällig ansällda (XX 01 01) SV 21 SV
Personal som finansieras genom arikel XX 01 02 (exraansällda, naionella experer, konraksansällda, ec.) (ange budgepos) Toala kosnader för personal och därill hörande kosnader (som INTE ingår i referensbeloppe) SV 22 SV
Beräkning Tjänsemän och illfällig ansällda Se punk 8.2.1 i förekommande fall Beräkning Personal som finansieras genom arikel XX 01 02 Se punk 8.2.1 i förekommande fall 8.2.6 Övriga adminisraiva ugifer som ine ingår i referensbeloppe Miljoner euro (avrunda ill re decimaler) År n+5 År n År n+1 År n+2 År n+3 År n+4 och följan de budg eår TOTAL T XX 01 02 11 01 Tjänseresor pli g XX 01 02 11 02 Konferenser och möen pli g XX 01 02 11 03 Kommiémöen pli g XX 01 02 11 04 Sudier och samråd pli g XX 01 02 11 05 Informaionssysem pli g 2 Andra adminisraiva ugifer, oalbelopp (XX 01 02 11) pli g 3 Övriga ugifer av adminisraiv karakär (specificera genom a ange budgerubrik) pli g Toala adminisraiva ugifer, uom personalkosnader och därill hörande kosnader (som INTE ingår i referensbeloppe) pli g Beräkning Övriga adminisraiva ugifer som ine ingår i referensbeloppe SV 23 SV