Hur gick det för Härjedalen 2012?

Årsredovisning Hur gick det för Härjedalen 2012? en sammanfattning av årsredovisningen för 2012 På denna och de följande sju sidorna redovisar vi 2012 års resultat i korthet Vad blev det ekonomiska resultatet? Kommunens resultat för 2012 blev 12,1 miljoner kronor. Det var ett överskott på 2 miljoner mot budget. Överskottet beror främst på att kommunen fick en återbetalning av sjukförsäkringspremier på 12,7 miljoner. Skatteintäkter och utjämningsbidrag blev också 8,6 miljoner högre än beräknat. Alla nämnder redovisade däremot underskott, på totalt 23,6 miljoner kronor. Uppfylldes de ekonomiska målen? Lagens så kallade balanskrav innebär att kommunen måste ha högre intäkter än kostnader. Det kravet uppfylldes eftersom kostnaderna motsvarade 98,1 procent av intäkterna. Kommunens finansiella mål är dels att ha ett resultat på minst 10 miljoner per år 2012 2014, dels att finansiera alla investeringar med egna pengar. Båda dessa mål uppfylldes. Hur mycket kan kommunen påverka sin ekonomi? Kommunen bestämmer själv skatter, avgifter och hur den ska organisera och bedriva sina olika verksamheter. Men kommunen måste samtidigt följa många lagar och regler. Bland annat måste kommunen erbjuda samhällstjänster som förskola, skola och äldreomsorg. Dessa verksamheter är också de som kostar mest. Kommunens största inkomst källor är skatter och utjämningsbidrag. Dessa inkomster står tillsammans för närmare 75 procent av inkomsterna. resultaträkning 2012 (tkr) 2012 2011 Verksamhetens intäkter 193 534 191 391 Verksamhetens kostnader 789 139 764 191 Avskrivningar 33 761 25 501 Verksamhetens nettokostnader 629 366 598 301 Skatteintäkter 391 059 380 540 Generella statsbidrag och utjämning 236 658 231 766 Finansiella intäkter 14 947 11 828 Finansiella kostnader 1 247 3 587 Årets resultat 12 051 22 246 12 I HärligaHärjedalen

Viktiga Händelser och arbeten under året Svegs nya ishall blev klar och invigdes under året. En enkät om vad invånarna tycker om mobiltäckningen lades ut på kommunens hemsida. 400 personer svarade på enkäten, och svaren ska användas för att tillsammans med mobiloperatörerna förbättra mobilnätet. I samarbete med varumärkesbyrån Rewir tog kommunen fram en ny varumärkesplattform för Härliga Härjedalen, med nytt skylt- och designprogram. Varumärkesplattformen bygger på intervjuer med kommuninvånare i byarna, där viktiga gemensamma värdeord var äkthet, vänlighet, det stolta arvet och farstukvistarna bârfredarna. Det samiska namnet Herjedaelien Tjielte läggs till i kommunens logotyp. Projektet Fjällvägen startade under året. Det är ett samarbets projekt med kommunerna Söderhamn, Bollnäs och Ljusdal samt Trafikverket, med syfte att stärka näringslivet och infrastrukturen längs sträckan mellan Tönnebro och Funäsdalen/norska gränsen. Flygplatsen fick en ny chef och flygtrafiken ökade med 30 procent efter den nya upphandlingen, men antalet flygresenärer var oförändrat. HärligaHärjedalen I 13

Årsredovisning Musikskolan förändrades till Kulturskolan och breddades med flera olika kulturformer för barn och unga. Kulturskolan är också avgiftsfri från och med 2012. Kulturstipendiet gick till musikern Anton Axelsson, Sveg en ung, framstående musiker med stor utvecklingspotential. I november och december kom kommunens första asylsökande till Hede och Ytterhogdal, där de fick ett varmt mottagande. Beslutet att erbjuda asylsökande en fristad i Härjedalen är viktigt ur både ett mänskligt perspektiv och för att det berikar kommunen med fler invånare. Kulturpriset delades av Kathy Bäck i Hedeviken och Katharina Henriksson, Överhogdal, för deras gedigna och uthålliga arbete med att lyfta fram Härjedalens kulturarv. Årets idrottsstipendium delades av skicrossåkarna Victor Öhling Norberg, Funäsdalen, och Viktor Andersson, Vemdalen. De fick stipendiet för sina framstående resultat och för att de är goda förebilder för andra ungdomar. 14 I HärligaHärjedalen

Hur gick det för de olika VerksamHeterna? Tabellen nedan visar resultatet för de olika verksamheterna. Budget visar vilka kostnader verksamheterna räknat med medan resultatet är vad kostnaderna blev i verkligheten, och avvikelsen är skillnaden mellan resultat och budget (överskott eller underskott). de olika VerksamHeternas kostnader och resultat (miljoner kronor) Verksamhet Budget resultat avvikelse Kommunstyrelsen och gemensam verksamhet 61,9 63,5 1,6 Samhällsbyggnadsnämnden 40 41,3 1,3 Nämnden för bildning, fritid och kultur 249,1 252,9 3,8 Socialnämnden 260,6 277,5 16,9 Summa 611,6 635,2 23,6 Precis som varje hushåll och företag måste kommunen ha mer inkomster än utgifter, för att ha råd att investera, betala framtida pensioner och ha en buffert för oförutsedda utgifter. Om kommunen har större utgifter än inkomster minskar kommunens kassa och ekonomin försämras. Det är därför viktigt att utgifterna inte ökar mer än inkomsterna. 2012 ökade utgifterna med drygt 5 procent medan intäkterna från skatter och statsbidrag ökade med endast 2,5 procent. HärligaHärjedalen I 15

Årsredovisning resultat och Händelser för de olika nämnderna Kommunstyrelsen ny folkhälsoplan och kommunsamarbete längs Fjällvägen Kommunstyrelsens resultat blev ett underskott på 1,6 miljoner mot budget. Största delen av underskottet uppstod inom gemensam administration. En orsak är att kostnaderna för företagshälsovård blev drygt 0,9 miljoner högre än budgeterat. För kollektivtrafiken blev det däremot ett överskott på drygt en halv miljon kronor. Projektet Påfart Härjedalen genomfördes. Syftet är att informera hushåll och företag om möjligheterna med bredbandsutbyggnad. Nästa projekt i bredbandssatsningen är Utbyggnad av bynäten, som startar 2013. Inkopplingen av fiber till kommunens större arbetsplatser blev klar. Alla skolor, lokalkontor och äldreboenden har nu snabb internetuppkoppling. Skolorna har också fått trådlös teknik som ger möjlighet till mer flexibel undervisning. Tillsammans med 12 andra kommuner påbörjade Härjedalens kommun ett projekt kring samordnade servicelösningar. Syftet är att hitta nya lösningar som underlättar service för näringsliv och företagare i glesbygds kommuner. Projektet pågår 2012 2014. Kommunfullmäktige antog i juni en ny folkhälsoplan som gäller till och med 2015. Kommunen började arbeta med en risk- och sårbarhetsanalys och en uppdaterad krishanteringsplan. Utredningen om att samlokalisera kommunens lokalkontor och arbetsförmedlingen i Hede blev så gott som klar. Under hösten infördes skanning av leverantörsfakturor istället för manuell hantering. samhällsbyggnadsnämnden ombyggnad av Svegsmon och fortsatt va-utbyggnad Samhällsbyggnadsnämnden redovisade ett underskott på 1,3 miljoner kronor. Det var framför allt flygplatsen och miljö-, bygg- och planverksamhet som gick med underskott, bland annat på grund av ökade krav på brand- och räddningsberedskap på flygplatsen. Fastighetsförvaltningen hade dock ett överskott på 1,6 miljoner. Ombyggnaden på Svegsmon blev klar, med 13 nya demensplatser. I Funäsdalen påbörjades ombyggnaden av Funäsdalens skola. Ombyggnaden ska bli klar 2013. Man började också projektera för en ny förskola. Utbyggnaden av va-nätet fortsatte i fjällområdena. Räddningstjänsten tecknade ett samverkansavtal med Jämtlands Räddningsförbund. Avtalet innebär att förbundet övertar ansvaret för bland annat räddningschef och insatsledning. Härjedalens och Bergs kommuner har numera en gemensam miljö- och byggchef. Nämnden gjorde en förstudie om en allaktivitetshall i Hede. En ny e-tjänst gör det möjligt att söka bygglov på Internet. Två projekt kring biologisk rening i avloppsanläggningar startades i samarbete med Mittuniversitetet. Syftet är att undersöka möjligheten till rening med hjälp av bakterier. 16 I HärligaHärjedalen

nämnden för bildning, fritid och Kultur avgiftsfri kulturskola och digitala biografer Nämnden för bildning, fritid och kultur redovisade ett underskott på 3,8 miljoner kronor. Störst underskott hade grundskolan ( 2,7 miljoner) följd av gymnasieskolan ( 1,9 miljoner). Orsaken är främst större löneökningar än beräknat. Barnomsorg, fritid och kultur redovisade däremot överskott, barnomsorgen med hela 2,2 miljoner. Få av resultatmålen inom skolan uppfylldes, men resultaten förbättrades vad gäller de nationella proven i årskurs 3 och årskurs 9. Stora förbättringar skedde inom matematik och svenska i årskurs 9. Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 ökade också rejält, från 197,4 till 207,4. Det är högre än i jämförbara kommuner men lägre än riket (211,4). Andelen behöriga till gymnasiet ökade till 86 procent, vilket är nästan i nivå med riket (88 procent). Det treåriga projektet för matematikutveckling avslutades under året och har gett goda resultat. Skolmåltidsverksamheten deltog i Hushållningssällskapets projekt kring hållbar måltidsutveckling och vad som är bra mat för barn och ungdomar. Kommunens nya digitaliserade biografer/multigrafer togs i bruk. Demokrati- och dialogdagen för ungdomar genomfördes för tredje året på Vemdalsskalet, i samarbete med Bergs kommun. Ett hundratal ungdomar deltog och fick träffa politiker och tjänstemän. Föreningarna fick ett extra bidragsstöd under året. Nämnden beslutade också att öka bidraget till löneanställningar för föreningar. Två nya rektorer anställdes, till Ytterhogdals skola och Södra skolan i Sveg. socialnämnden kraftsamling för ökad sysselsättning och omorganisation inom IFO Socialnämnden redovisade ett underskott på 16,9 miljoner kronor mot budget. Det var främst äldreomsorgen som stod för underskottet ( 17,3 miljoner). Orsaken är Arbetsmiljö verkets krav på ökad bemanning och behov av extra resurser på grund av ökad vårdtyngd samt fler beviljade insats timmar. Arbete och aktivitet samt individ- och familjeomsorg hade också underskott medan handikappomsorgen redovisade ett överskott på 2,8 miljoner. Individ- och familjeomsorgen delades upp i en utredande och en verkställande funktion, för att utveckla kvaliteten på myndighetsutövningen. På den nationella anhörigdagen den 6 oktober höll social förvaltningens avdelningar öppet hus i Medborgar huset i Sveg, för att presentera vad de kan erbjuda brukares anhöriga. Äldreomsorgen deltog i det länsövergripande projektet Bättre liv för sjuka äldre. Det handlar om hur man bäst ska ge god vård och omsorg till de mest sjuka i länet. Äldreomsorgen deltog även i Senior alert, ett rikstäckande system för att mäta och förebygga fall, trycksår med mera hos äldre. Demensplatserna utökades med sex nya platser genom en ombyggnad av en avdelning på Svegsmon, före detta sjukhemmet i Sveg. Biståndsenheten flyttades över från äldreomsorg till handikappomsorg. Det gjordes efter en lyckad försöksperiod där man samlat all biståndshandläggning i en enhet. HärligaHärjedalen I 17

Årsredovisning Vad är det som kostar mest och minst? så här fördelar sig härjedalens Kostnader för verksamheterna Socialnämnd 43,6 % 277 mkr Samhällsbyggnadsnämnd 6,5 % 41 mkr Kommunstyrelse och gemensam verksamhet 10,1 % 64 mkr Totalt 100 % 635 mkr Nämnden för bildning, fritid och kultur 39,8 % 253 mkr investeringar Kommunen gjorde under året investeringar på knappt 88 miljoner kronor. Det var en minskning med 24 miljoner från 2011 (112 miljoner). De största investeringarna samman fattas bredvid. större investeringar 2012 (miljoner kronor) Va-anläggningar 33,3 Ombyggnad av demensboende Svegsmon 10,8 (totalt 11,5) Ombyggnad av Funäsdalens skola 10,0 Fortsatta kostnader för ny ishall i Sveg 4,7 (totalt 33,1) Köp av väggarage i Funäsdalen 3,5 Asfaltbeläggning 2,9 18 I HärligaHärjedalen

Hur ser framtiden ut för Härjedalens kommun? Precis som många andra glesbygdskommuner har Härjedalens kommun stora utmaningar i form av en åldrande befolkning och utflyttning som gör att befolkningen minskar. 2012 minskade invånarantalet med 95 personer, till 10 246. Det är därför viktigt att få fler unga att stanna kvar och fler att flytta hit. Det kräver arbetstillfällen och bra service i form av barnomsorg, skola, vård och omsorg och infrastruktur. Ännu en utmaning är den planerade förändringen av skatteutjämnings systemet, som kommer att minska kommunens intäkter i framtiden. Vår styrka utveckling av turism och besöksnäring Positiva signaler är att turism- och besöksnäringen var mer framgångsrik 2012 än tidigare år. Lönsam och växande turistnäring betyder mycket eftersom det är en av kommunens främsta styrkor. För att besöksnäringen ska fortsätta utvecklas krävs samtidigt satsningar på infrastruktur. Här är den fortsatta va-utbyggnaden i fjällvärlden en viktig del. ökad samverkan och ny teknik För att förbättra ekonomin och öka befolkningen behöver kommunen arbeta långsiktigt med att förutse och anpassa kostnaderna efter förändrade förutsättningar. Effektivare arbetssätt, ny teknik och ökat samarbete med andra kommuner är andra viktiga faktorer för att bibehålla en god service till medborgarna samt att ge både små och stora företag möjligheter att starta och framgångsrikt driva sin verksamhet i Härjedalen. Med ett fortsatt målmedvetet arbete där vi tar tillvara och utvecklar Härjedalens styrkor, finns alla möjligheter att se framtiden an med tillförsikt! Inger Lagerquist Kommunchef HärligaHärjedalen I 19