ViCan-teamen arbetsförmågebedömningar i aktivitet och vägledning mot arbete.

Relevanta dokument
Verksamhetsberättelse 2008

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län

JobbMalmö En verksamhet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom Malmö stad

Framgångsfaktorer för samverkan

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam. Metodstöd för Trisam-team

Innehåll upplägg och genomförande

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

UPPFÖLJNING AV KÖPTA MEDICINSKA UTREDNINGAR PÅ VICAN

Verksamhet/insatser

Finsamteamet Sof UOF 2014

Arbetsförmedlingen Bryggan kan anvisa vuxna arbetssökande med försörjningsstöd samt ungdomar (16-24 år) till parallella insatser på JobbMalmö.

Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) RODRET Fördjupat stöd mot arbete Martin Larsson Hisingen augusti 2009 Samordnare Utvärderingsrapport

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

ÖVERSYN AV ARBETSSÄTT OCH MÅLGRUPP SAMT STRUKTURELLA FÖRÄNDRINGAR PÅ LUNDBYKAJEN

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad

Verksamhetsberättelse 2009

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

IPS. Evidensbaserad Supported Employment inom psykiatrin Sahlgrenska Universitetssjukhuset AIR. Birgitta Magnusson.

Samverkansteam Norra Dalsland

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Samordningsförbundet

Processtyrningsmodell FAROS

Finsamteamet Sof NB 2013

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Öster i Malmö stad

Uppdragsbeskrivning för Hjortmossen - arbetslivsinriktad rehabilitering -

Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

Projektplan VäxtKraft

Finsamteamet Sof NB 2014

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal

Hjortmossen. Arbetslivsinriktad rehabilitering

Supported Employment i Skellefteå

på väg mot arbete Socialtjänstoch arbetsmarknadsförvaltningen

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN

Barnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Januari 2017 Anette Moberg

Funktionsnedsatta i arbete (FIA) ansökan om medel

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS

Innehållsförteckning 2. Inledning 3. Övergripande mål och syfte 3. Målgrupper 3

Projekt Futuro. Revidering av tidigare projektplan för Futuro Karlstad och Futuro Kristinehamn och Grums

Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH

PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun.

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Begreppstrappan. Verktyg för stödjande av samverkan inom arbetslivsinriktad rehabilitering. LokusTierp2017/Samordningsförbundet/Uppsala län

Lyckat bemötande av personer med neuropsykiatriska svårigheter

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Linköpings universitet

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält

Arbetsförmåga En definition av ett centralt begrepp i sjukförsäkringen

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Avslutsrapport för pilotprojektet Arbetsförmågebedömning

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN. Samordnare av Samverkansteam. Rehabkoordinator.

Projekt Framgången. En kort berättelse om en förändringsresa

Arbetsterapeuter inom företagshälsovården (FHV)

ANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

DEL FÖR DEL, bit FÖr bit!

Information ST-läkare 28 September Anette Svenningsson

CREA. Crea (Coachning-Rehabiitering-Engagemang-Arbete)

Sänkta trösklar högt i tak

Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän

- Lina Hermansson Leg. arbetsterapeut - Carita Elgstrand Socialpedagog - Anna Grahn Leg. arbetsterapeut - Alexandra Friman Specialpedagog

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Innehållsförteckning. Inledning 1. Övergripande mål och syfte 1. Målgrupper 1. Verksamhet under Uppföljning och utvärdering 5.

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Bakgrund. Vi ville skapa ett gemensamt bedömningsteam kring de små barn som redan kommer till hab och bup på remiss från BVC och BUM.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

ÅRSRAPPORT MOTTAGNINGSTEAMET & COACHINGTEAMET

Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt?

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad

Skellefteå. Samordning av insatser utifrån ett individperspektiv

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Bilaga 1 - Intervjuer med personal från Enheten för Ekonomiskt bistånd

REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1

Stöds av samordningsförbundet, Botkyrka. Utveckla samarbetsformer för långsiktigt stöd i relation till arbetsmarknaden

Samspelet Stegen. Generell verksamhetsplan för Stegen med lokala förutsättningar per kommun

Individen eller miljön? möt forskare och praktiker för att diskutera bedömning av arbetsförmåga! Haninge 9 november 2010

Myndighetsgemensam plattform i Skellefteå

Högbo. A4 Arbetssätt att skynda på tillvaratagande kompetens

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Värend

Behövs förrehabilitering? MIAs insatser öppnar nya möjligheter

Rehabiliteringspolicy

Verksamhetsplan Budget 2010

Arbetsåtergång efter hjärnskada Öl Anna Tölli, At Carina Appelqvist

Kvalitetsgaranti - Enheten för vuxna

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter Kristianstad

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Söder i Malmö stad

En utvärdering av utvecklingen och användning av metoderna Supported employment och Individual placement and support

Budget och verksamhetsplan för år 2015

Inledning och sammanfattning av Stockholmsmodellen

Budget Karin Martinsson Styrelsemöte

SLUTRAPPORT. Fördjupat handledarstöd Valdemarsvik

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

Transkript:

ViCan-teamen arbetsförmågebedömningar i aktivitet och vägledning mot arbete. ViCan-teamen är tvärprofessionella och tvärsektoriella team bestående av personal från Arbetsförmedlingen och Stadsdelsförvaltningen. ViCan är till för personer mellan 18-29 år, osäkra på sina förmågor och som vill testa sina möjligheter att hitta en väg in på arbetsmarknaden. ViCan+ är till för personer 30 år och äldre, som varit arbetslösa en längre tid och är i behov av kartläggning och yrkesvägledning. Problemet/Behovet Vad är problemet och hur hanterar vi det i samverkan? Individens arbetsförmåga är oklar och därmed vilka insatser som behövs för att individen ska kunna gå vidare i sin process mot egen försörjning. Många Hisingsbor remitteras till ViCan-teamen eftersom remittenterna är osäkra vilka krav de kan ställa utifrån individernas arbetsförmåga. Många av deltagarna har mångfacetterad problematik och har gått runt i systemet i många år. De är ofta frustrerade och har ingen eller ringa tilltro till sin egen förmåga och är oftast aktuella hos flera myndigheter samtidigt. Uppdraget Vad är uppdraget/syftet med insatsen? ViCan-teamens uppdrag är att organisera en verksamhet med bred kompetens för att kunna göra en samlad analys av individens arbetsförmåga när arbetsförmågan är oklar och därmed identifiera vilka insatser som behövs för att individen ska kunna gå vidare i sin process mot egen försörjning. I ViCan-teamen genomförs 8 veckors kartläggning, i daglig aktivitet, för att få en helhetsbild av individens psykosociala situation, arbetsförmåga och kunskapsnivå. ViCan-teamen gör en bedömning av var individen befinner sig i förhållande till arbetsmarknaden. Behoven att få kunskap om det finns både hos remittenten och hos deltagaren. Att få vägledning och veta vad man kan göra framåt är en del av behovet. Tiden i ViCan-teamen skall utmynna i en sammanfattande skriftlig analys av individens förutsättningar till arbete och en handlingsplan för deltagaren. 1

Processen Hisingsbons process genom aktiviteten. Efter att remittenten kontaktar ViCan-teamen, bokas tid för Studiebesök/Församtal. ViCan-teamet träffar deltagaren vid två tillfällen. Vid första tillfället informeras den presumtive deltagaren om verksamheten, därefter bokas en ny mötestid då även remittenten är närvarande. Vid det mötet diskuteras både individens och remittentens syften med deltagande i ViCan s verksamhet. ViCan+ erbjuder tid för studiebesök och församtal vid ett och samma tillfälle. Remittenten avgör själv om hon/han vill vara med. Individen informeras om verksamheten och en kortfattad och övergripande intervju genomförs. För att individen skall kunna börja i ViCan-teamen måste en del kriterier vara uppfyllda. Individen får inte ha känt pågående missbruk, boende- och barnomsorg måste vara ordnat. Känd psykisk sjukdom kan också vara ett hinder för att delta i gruppverksamhet. Efter att samtliga parter kommer överens om att Hisingsbon kan börja i ViCan-teamens verksamhet kallas personerna till gruppstart. Kartläggning och utredning av arbetsförmåga pågår under 8 veckor. Under den tiden varvas praktiskt arbete bestående av trä eller textil med samhälls- och arbetslivsinriktad orientering. Syftet med daglig verksamhet är att utifrån gemensamma kriterier, av olika bedömningsfaktorer, genomföra och sammanställa bedömning av funktionsförmåga. Att kunna varva praktiskt arbete med teoridelen skapar möjligheter för deltagarna att visa färdigheter i olika sammanhang. Datororientering samt arbetslivsorientering främjar möjligheter till att söka arbete, utbildning och praktikplatser. Arbetsförmedlingen spelar aktiv roll i orienteringsdelen då yrkesvägledningstest Vägvisaren genomförs i grupp. Det finns dock även möjlighet till individuell, mer fördjupad, yrkesvägledning. Arbetsförmedlarna informerar om det aktuella läget på arbetsmarknaden och även om de olika former av anställningsstöd som finns att tillgå. Samtliga deltagare får, i förebyggande syfte, information av arbetsterapeuten om ergonomi. Samtliga deltagare får erbjudande av socionomer om ca.4 samtalstillfällen för bedömning av den psykosociala situationen. I samtal får deltagaren möjlighet att lyfta upp angelägna frågor som kan vara av betydelse i bedömningen av arbetsförmågan. En del av deltagarna får möjlighet till en arbetsterapeutisk funktionsbedömning genom individuella samtal och olika former av testning. Några deltagare i varje grupp kan få möjlighet till läkarbedömning av den fysiska och psykiska hälsan. Daglig kontakt under en längre tid och motivationsarbete väcker inte sällan ett engagemang hos individerna som ofta har förlorat förhoppningarna om att kunna få arbete. 2

Uppföljningssamtal efter 8 veckor i aktivitet dvs. v 9 genomförs uppföljningssamtal i syfte att redovisa en samlad analys och bedömning av individens arbetsförmåga. I uppföljningsmötet ges möjlighet till att presentera teamets rekommendation och diskutera med deltagaren och remittenten möjlighet till genomförande av den rekommenderade handlingsplanen efter kartläggningsperioden. Medarbetarnas process. Hur gör man och vad gör man ViCan-teamen är tvärprofessionella och tvärsektoriella team bestående av personal med skilda kompetenser från Arbetsförmedlingen och Stadsdelsförvaltningen. Personalen finns i samma lokal vilket underlättar samarbete och gör att kommunikationen mellan handläggarna är mer direkt. En förutsättning för att kartläggning kan genomföras är att kunna se deltagarna i daglig verksamhet under längre tid vilket ger större tydlighet om individens funktionsförmåga. Att kombinera praktiskt arbete och arbetslivsinriktad orientering med teoretiska uppgifter ger möjlighet att se individen i olika sammanhang och därmed göra en adekvat bedömning av de olika förmågorna. Samtalskontakt under tiden i aktiviteterna bidrar till att delvis få en god bild av individens helhetssituation och även ge möjlighet till motivationsarbete med fokusering på att hitta en bra anpassad planering inför framtiden. Stort fokus läggs på individen samtidigt som vi arbetar med grupper då vi anser att gruppdynamiska processer är av stor vikt. I verksamheten finns arbetsförmedlare, arbetspsykolog, arbetsterapeut, handledare i samhälls- och arbetslivsinriktad orientering, handledare i praktiskt arbete och i dataorientering, psykiater samt socionomer gör att man kan se individens arbetsförmåga utifrån olika perspektiv och kan använda olika metoder och redskap i sitt arbete. Arbetssätt och organisering. Vilka effekter får det på medarbetarnas kompetens, synsätt, syn på och kunskap om individens behov, synergieffekter etc. Det unika med att arbeta i tvärprofessionellt team är att förståelsen för individens problematik framträder tydligare. I teammöten stämmer vi av med varandra de iakttagelser vi gjort och hur deltagaren själv beskriver sin problematik. Vi observerar exempelvis kognitiva funktioner, motivation för att komma i arbete, kunskapsnivå, arbetslivserfarenhet, utbildning, social situation, om deltagaren arbetar bra i grupp eller behöver självständigt arbete, om de kan ta arbetsledning, kan sköta arbetstider. Med hjälp av dessa observationer och vissa kombinationer kan vi dra slutsatser som att deltagaren har missbruksproblem, neuropsykiatrisk problematik, neurologisk problematik, psykisk ohälsa, personlighetsstörning, kriminalitet, svartjobb, begåvningshandikapp, värkproblematik, kulturella beteendemönster/könsroller med mera. Ofta förkommer flera av dessa problemområden hos en och samma person, och då gör vi en bedömning om vilket problem som behöver åtgärdas först för att på sikt få en positiv personlig utveckling och därefter eller parallellt kan personen påbörja en arbetsrehabilitering. ViCan-teamen har teammöten varje vecka där det finns möjlighet att ta upp aktuella ärenden. Samtliga i personalgruppen som har haft kontakt med deltagarna under 3

veckan och har nya uppgifter att redovisa, tar upp det på mötet. Teammöten ger möjlighet att diskutera och samråda utifrån de olika kompetenserna som finns i teamet. Teammedlemmarna är inte alltid eniga när det gäller individens förmåga beroende på att individen kan fungera olika i de olika aktiviteterna han/hon deltar i. Därför är tidsfaktorn en viktig del i kartläggningen. Teamet har arbetat med att utveckla gemensamma kriterier för bedömningsfaktorer av arbetsförmåga i syfte att uppnå samsyn i bedömningarna. Möjlighet till att erbjuda praktik med uppföljning till våra deltagare bidrog till att en del av våra deltagare kunde få arbete. Idag finns inte den åtgärden kvar pga. besparingar. Resultat Vilket problem/behov har aktiviteten löst? Den breda och samlade kompetensen i teamen med olika redskap för att bedöma individens färdigheter gör att verksamheten är unik och ger andra förutsättningar än i ordinarie verksamhet. Daglig kontakt under en längre tid och motivationsarbete väcker inte sällan ett engagemang hos individerna som ofta har förlorat förhoppningarna om att kunna få arbete. En stor del av våra deltagare har fått möjlighet att arbetspröva och arbetsträna i reella arbetsmiljöer vilket i flera fall lett till anställningar. ViCan-teamen arbetar med fokusering på framtiden och att individerna skall återta delaktighet och eget ansvar för att komma vidare till egen försörjning. I det arbetet är det viktigt att finnas till och ha mycket tålamod och förståelse för individens situation. Tack vare det förtroende som skapas under tiden och tack vare den breda kompetensen som finns i verksamheten kan vi få en bild av individernas situation och därmed vilken hjälp de kan vara i behov av. Att bli sedd och få relevant hjälp gör att många av våra deltagare vågar tro på sin förmåga på nytt. Sammanfattningsvis kan man konstatera att remittenterna får en tydligare bild av individens resurser och hinder, deltagaren får återkoppling på var de står i förhållande till arbetsmarknaden och inte sällan på nytt återta makten över sina egna liv. På vilket sätt har insatsen lett till förbättrad rehabilitering för Hisingsbon? Många av våra deltagare har hittills, utöver kartläggning och utredning av arbetsförmågan, kunnat få möjlighet till arbetsträning och arbetsprövning i reella arbetsmiljöer. Detta ledde i många fall till att individerna har fått anställningar, fördjupat kunskap om vissa yrken eller genom arbetsträning skapat bättre struktur i vardagen och därmed förbättrat sina möjligheter till att komma ut på arbetsmarknaden. En del av deltagarna valde att satsa på utbildningar och Folkhögskolorna har varit ett populärt alternativ till fortsatta studier. I vissa fall har vi konstaterat arbetsoförmåga av olika skäl. I en del av fallen kan funktionsbedömning med läkarunderlag ligga till grund för ansökan om sjukersättning. I andra fall kan fortsatt kontakt med sjukvården vara aktuell eller 4

någon form av arbetsrehabilitering så som exempelvis Trossen eller de olika sociala arbetskooperativen. Utvecklingsområde Ett utvecklingsområde, som är en ständigt pågående process, är att öka vår kompetens kring arbetsförmågebedömningar och därmed förbättra våra arbetsmetoder. Att få bättre kunskaper om olika former av funktionshinder för att kunna ha ännu bättre förståelse på hur vi kan bemöta människor med olika former av hinder. Aktuellt utvecklingsområde är ICF, Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, som vi utbildats i och inom kort kommer att börja använda. Syftet med ICF är att skapa ett gemensamt, internationellt språk vid bedömningar av arbetsförmåga. Det är meningen att ICF skall användas även av de berörda myndigheterna i Sverige, varför kunskaperna inom området är nödvändiga. Att få mer kunskaper om olika kulturer för att öka kompetens och förståelse för människor från andra länder Nedskärningar innebär att vår arbetsmodell måste förändras och att vi inte kommer att ha möjlighet att erbjuda praktik till våra deltagare. Detta innebär att frågor kring arbetsmetoder kommer att aktualiseras. När det gäller frågan om utveckling gällande samverkan skulle jag vilja citera en välkänd mening från Samverkansutredningens betänkande som på ett klokt sätt återspeglar och beskriver den process som vi genomgår i vårt dagliga arbete: Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt underhållas 5