Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2012

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2012

Sida: 2 av 29

Sida: 3 av 29 Dnr: Af 2011/414101, FK 005526-2012 Datum: 2012-06-15 Återrapportering enligt regleringsbreven för 2012 Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2012 Stödet till unga med aktivitetsersättning ska utvecklas för att underlätta återgång i arbete. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska inom ramen för sitt samarbete, inom samordningsförbundens verksamhet och genom samverkan med andra relevanta aktörer stödja unga med aktivitetsersättning som har behov av arbetslivsinriktad rehabilitering eller samordnade rehabiliteringsinsatser för att uppnå eller förbättra sin arbetsförmåga. Försäkringskassan ska också öka kunskapen inom sin organisation samt hos berörda aktörer om möjligheten att erhålla särskilt högriskskydd för personer som uppburit aktivitetsersättning. Myndigheterna ska senast den 28 februari 2012 redovisa en plan för uppdragets genomförande. En delredovisning ska lämnas senast den 15 juni 2012. Utfallet vad gäller särskilt högriskskydd för personer med aktivitetsersättning ska särskilt redovisas. En samlad redovisning för 2012 ska lämnas till regeringskansliet (Socialdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 22 februari 2013. Angeles Bermudez-Svankvist Generaldirektör Arbetsförmedlingen Dan Eliasson Generaldirektör Försäkringskassan Pentti Mäkinen Johannna Thagemark

Sida: 4 av 29

Sida: 5 av 29 Innehållsförteckning Sammanfattning...7 1. Inledning...9 2. Unga med aktivitetsersättning...10 3. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassans uppdrag för personer med aktivitetsersättning... 12 3.1 Försäkringskassans samordningsansvar... 12 3.2 Arbetsförmedlingens särskilda uppdrag för unga med funktionsnedsättning...14 3.2.1 SIUS Särskilt introduktions-och uppföljningsstöd... 15 3.3 Det förstärkta samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan...16 4. Fortsatt stöd till personer med aktivitetsersättning genom samordningsförbund...19 5. Samverkan med andra relevanta aktörer...22 5.1 Kommunen...22 5.1.1 Gymnasiesärskolan och gymnasieskolan...22 5.1.2 Daglig verksamhet enligt LSS...23 5.2 Pågående projekt med nära anknytning till uppdraget...25 6. Särskilt högriskskydd...26 7. Avslutande kommentarer...27 8. Bilagor... 28 8.1 Bilaga: De tio vanligaste diagnosavsnitten bland mottagare av aktivitetsersättning i oktober år 2011... 28

Sida: 6 av 29

Sida: 7 av 29 Sammanfattning Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska inom ramarna för sitt samarbete, i samverkan med berörda aktörer och inom samordningsförbundens verksamhet stödja personer med aktivitetsersättning. I enlighet med uppdrag i regleringsbreven för 2012 ska myndigheterna redovisa insatser som vidtas för att utveckla stödet till personer med aktivitetsersättning. Försäkringskassan ska också öka kunskapen inom sin organisation och hos berörda aktörer om möjligheten att erhålla särskilt högriskskydd för personer som uppburit aktivitetsersättning. Utfallet av särskilt högriskskydd för personer med aktivitetsersättning ska särskilt redovisas. Denna rapport är en delrapportering och en slutrapport kommer att levereras den 22 februari 2013. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har identifierat ett antal viktiga åtgärder och aktiviteter som tar fasta på att förstärka det redan befintliga stödet för personer med aktivitetsersättning. Åtgärderna som specificeras ligger inom respektive myndighets uppdrag. Bland de åtgärder som finns beskrivna i rapporten återfinns bland annat: - Försäkringskassan genomlyser befintlig handläggningsprocess/kundprocess för aktivitetsersättning, och stärker den lokalt samverkansansvariges roll i syfte att skapa en tydligare samverkan med bland annat kommunen för att personer med aktivitetsersättning ska få det stöd som behövs för att etablera sig på arbetsmarknaden. - Arbetsförmedlingen kommer under 2012 att inventera behovet av ytterligare insatser samt förtydliga uppdraget för kontaktpersonerna utifrån det särskilda uppdraget för samarbete med skola och Försäkringskassan för unga med funktionsnedsättning. - Arbetsförmedlingen avser att göra en resursinventering under 2012 när det gäller SIUS-konsulenter kopplade till det särskilda uppdraget och förstärka SIUS-resursen där det finns behov.

Sida: 8 av 29 - Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska under 2012 ta initiativ till ett utvecklat samarbete med både gymnasiesärskolan och gymnasieskolan för att nå ungdomar med funktionsnedsättning som går i gymnasieskolan, såväl de som bedrivs i kommunal regi som fristående. - Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kommer under 2012 att ta initiativ till ett utvecklat samarbete med kommunerna avseende personer med aktivitetsersättning som befinner sig i daglig verksamhet. Syftet är att aktörerna gemensamt ska ge personer med aktivitetsersättning som har förutsättningar för att etablera sig på arbetsmarknaden det stöd de behöver för att klara övergången från daglig verksamhet till lönearbete. Vidare gör Försäkringskassan en översyn av den information som finns internt och externt när det gäller särskilt högriskskydd. Utifrån översynen kommer Försäkringskassan att ta fram en kommunikationsplan. Planen innefattar Arbetsförmedlingen och andra aktörer som kommer i kontakt med potentiella arbetsgivare. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan vill med ovanstående åtgärder - inom ramarna för uppdraget - i större omfattning än idag bereda möjligheter för personer med aktivitetsersättning att testa sin arbetsförmåga.

Sida: 9 av 29 1. Inledning Socialförsäkringssystemet träder in och ger en ekonomisk grundtrygghet när individer inte kan arbeta på grund av sjukdom eller andra nedsättningar av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan. Aktivitetsersättningen fyller ett viktigt syfte under den tid som det inte är möjligt för en ung person med funktionsnedsättning att klara av ett arbete på arbetsmarknaden. Att ha ett arbete eller studera ger en delaktighet och ett sammanhang medan personer som har aktivitetsersättning riskerar att hamna utanför ett aktivt samhällsliv. Där ingången i livet borde handla om drömmar, möjligheter och framtidstro kan det för personer med aktivitetsersättning i stället handla om utanförskap, begränsningar och en känsla av misslyckande. Grundläggande trygghet och stabilitet är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig insatser med målsättningen att etablera sig på arbetsmarknaden eller finna en meningsfull sysselsättning. För unga personer med funktionsnedsättning innebär det att de olika stödfunktionerna i samhället behöver finnas kvar under lång tid och periodvis kan ge ökat stöd när saker händer i livet. Om aktiva insatser inte lyckas vid ett givet tillfälle behövs möjligheten att kunna pröva på nytt när förutsättningarna ser annorlunda ut. I regeringens funktionshinderspolitiska mål för åren 2011-2016 har en värdegrund fastslagits där samhällets stödfunktioner inte bara ska trygga en försörjning utan även ska skapa inkludering i samhällslivet. Personer som har aktivitetsersättning är en relativt liten grupp i samhället men viktig ur ett inkluderingsperspektiv. Om unga med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att utifrån sina förutsättningar utvecklas och - i den mån det är möjligt - delta i samhällslivet och arbetslivet måste alla aktörer ta sitt ansvar inom sina respektive områden och bidra till ett effektivt samverkansarbete. Unga med funktionsnedsättning lyfts ofta upp som en prioriterad grupp i övergripande riktlinjer och styrande dokument hos de olika aktörerna. Det bör också avspeglas i verksamheten genom konkreta åtgärder. Att delta i samhällslivet och i den mån det är möjligt i arbetslivet borde vara en självklar rättighet.

Sida: 10 av 29 2. Unga med aktivitetsersättning Aktivitetsersättning som ersättningsform infördes år 2003. Syftet var att tillvarata unga personers möjligheter till utveckling genom att stimulera till aktiviteter som ökar förutsättningarna för att förbättra arbetsförmågan. Aktivitetsersättningen kan beviljas i två olika former, dels till personer vars arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan med minst en fjärdedel under minst ett år (aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga), dels till personer som på grund av en funktionsnedsättning 1 ännu inte har avslutat sin utbildning på grundskole- eller gymnasienivå (aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång). Någon prövning av arbetsförmågan görs inte i det sistnämnda fallet. Unga med funktionsnedsättning som beviljas aktivitetsersättning kommer i hög grad från mindre privilegierade socioekonomiska förhållanden. 2 Föräldrarna har låg inkomst och ungdomarna själva är kraftigt överrepresenterade bland dem med högst grundskoleutbildning och bland arbetslösa. De löper stor risk att aldrig etablera sig på arbetsmarknaden vilket får negativa sociala och ekonomiska konsekvenser för den enskilde samtidigt som det leder till höga samhällskostnader. 3 Totalt hade 27 816 personer någon form av aktivitetsersättning i maj år 2012. 4 Av dessa har cirka 20 procent aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång. De allra flesta som startar en period med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga gör det i unga åldrar. 72 procent av dem som fick aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga år 2011 var 21 år eller yngre. Under 2000-talet har en åldersförskjutning skett där personer som är 21 år eller yngre utgör en allt större del av inflödet. En stor del av personer med aktivitetsersättning har redan innan de beviljats aktivitetsersättning fått olika typer av stöd och hjälp från de sociala trygghetssystemen. Omkring 60 procent av dem som fick aktivitetsersättning år 2011 har innan dess fått ersättning från en eller flera andra förmåner som 1 Socialstyrelsens termbank. Definition: nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av bestående eller av övergående natur. 2 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen S 2010:04, Underlagsrapport nr 5 Förtidspensionering av unga, Stockholm, 2011 3 Försäkringskassan, Delrapport Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, Dnr 69161/2011, 2012-03-30 4 Försäkringskassans statistik

Sida: 11 av 29 riktar sig till personer med funktionsnedsättning. I huvudsak har stöd getts till personer som på grund av en funktionsnedsättning har haft ett behov av förlängd skolgång för att avsluta sina grundskole- eller gymnasiestudier. Hälften av dem som beviljades ersättning år 2011 har tidigare haft aktivitetsersättning för förlängd skolgång och/eller förlängt barnbidrag. Av dem i åldrarna 19-29 år som startade en period med aktivitetsersättning år 2011 var det ovanligt att ha haft en inkomst av förvärvsarbete innan inflödet. Omkring 72 procent hade aldrig haft en inkomst, alternativt enbart haft en låg inkomst på maximalt 10 000 kronor under ett år. Att personer vanligtvis får aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga i ung ålder samt att många innan ersättningen har fått stöd och hjälp för att avsluta sin utbildning på grund av sin funktionsnedsättning förklarar att det är ovanligt att dessa personer har haft en kontakt med arbetsmarknaden innan de beviljats ersättning. Psykisk sjukdom är den vanligaste orsaken till att personer har aktivitetsersättning omkring tre av fyra mottagare har en psykisk sjukdom på det senaste beslutet. Sedan 1990-talet har andelen psykiska diagnoser kommit att utgöra en allt större del av mottagarna av aktivitetsersättning. Den ökade psykiska ohälsan bland unga har även lyfts fram som en bidragande orsak till den kraftiga ökningen av antalet som får aktivitetsersättning. 5 Bland de vanligaste diagnosavsnitten för både kvinnor och män förekommer Psykisk utvecklingsstörning (F70-F79) och Störningar av psykisk utveckling (F80-F89) 6 (Se bilaga 8.1). Totalt 35 procent av kvinnorna och 45 procent av männen som hade aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga i oktober 2011 hade det med grund i dessa diagnosavsnitt. 5 Inspektionen för socialförsäkringen, Unga med aktivitetsersättning. Den senaste utvecklingen och hypoteser om orsakerna till utvecklingen, ISF 2011:10, 2011 6 Försäkringskassans statistik

Sida: 12 av 29 3. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassans uppdrag för personer med aktivitetsersättning 3.1 Försäkringskassans samordningsansvar En viktig utgångspunkt för ett aktivt förhållningssätt i arbetet med personer som har aktivitetsersättning är Försäkringskassans samordningsuppdrag som är reglerat i Socialförsäkringsbalken. Samordningsuppdraget har två olika perspektiv: dels på individnivå, dels på strukturell nivå. Det innebär att på individnivå samordna insatser från olika aktörer för att individen så snart som möjligt ska kunna få eller återfå arbetsförmåga. På strukturell nivå handlar samordningsuppdraget om att skapa förutsättningar för en effektiv samverkan mellan flera aktörer inom rehabiliteringsområdet så att arbetet på individnivå ska fungera smidigt. Personer med aktivitetsersättning skiljer sig från andra personer i sjukförsäkringen på det sättet att många aldrig har haft någon kontakt med arbetslivet och att de samtidigt står på tröskeln till ett vuxenliv med de förändringar som det innebär. Samordningsuppdraget innebär att, där förutsättningar finns, ge individen det aktiva stöd som krävs för att möjliggöra en rehabiliteringsprocess. För det krävs att det finns ett medicinskt underlag som innehåller information om individens rehabiliteringsbehov. Det krävs också i många fall ett omfattande utredningsarbete med andra aktörer som har kännedom om individens förutsättningar för arbete eller arbetslivsinriktad rehabilitering. En viktig aspekt i sammanhanget är att utvecklingen för personer med aktivitetsersättning kan ske över en längre tid. Utvecklingskurvan behöver heller inte vara rak utan det kan handla om flera perioder av ett varierande hälsotillstånd där det finns behov av att anpassa insatser efter nya förutsättningar på en lägre nivå under en tid och sedan återuppta insatser på en högre nivå. Behovet av uppföljning av insatser behöver ske med en viss regelbundenhet utan att i sig innebära ytterligare påfrestningar för individen. Det finns ofta ett behov av både sociala, medicinska och arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser vilket ställer höga krav på Försäkringskassans uppdrag att samordna rehabiliteringsinsatserna. Det är ett resurskrävande arbete men med stora vinster på det individuella planet och även med stora vinster ur ett samhällsperspektiv. Försäkringskassan har under våren 2012 informerat om regeringsuppdragen gällande aktivitetsersättning på nätverksträffar för de personliga handläggare på Försäkringskassan som arbetar med aktivitetsersättning.

Sida: 13 av 29 Gruppdiskussioner har genomförts utifrån uppdraget att utveckla stödet till unga med aktivitetsersättning. Det har i diskussionerna framkommit att det finns lokala variationer i hur Försäkringskassan organiserar arbetet med personer som har aktivitetsersättning. Inom många områden är handläggningen koncentrerad på ett antal handläggare som arbetar specialiserat med aktivitetsersättning. Detta har varit ett led i att effektivisera och förstärka arbetet kring personer med aktivitetsersättning. På många håll finns väl utbyggda nätverk för samverkan och välfungerande projekt som riktar sina insatser mot personer med aktivitetsersättning. Inom andra områden finns det indikationer på att strukturer för samverkan med andra aktörer inte är lika väl uppbyggda. En framgångsfaktor som lyfts är att tidsmässigt ha utrymme att arbeta aktivt med att identifiera samtliga behov av rehabilitering hos varje individ ur ett helhetsperspektiv. Ytterligare framgångsfaktorer är täta uppföljningar på ärendenivå samt ett väl utbyggt kontaktnät med de lokala aktörerna. Försäkringskassan har påbörjat en genomlysning av befintlig handläggningsprocess för aktivitetsersättning där syftet är att stärka det viktiga arbetet med att identifiera det behov som målgruppen har för att närma sig arbetsmarknaden. Åtgärder - Inom ramen för projektet En enklare sjukförsäkringsprocess kommer hela sjukförsäkringsprocessen att genomlysas ur ett kundperspektiv. Arbetet syftar till att ta ett helhetsgrepp kring processen med kundens behov i fokus. Det innebär att projektet kommer att genomföras utifrån ett brett perspektiv där såväl kundens, Försäkringskassans och övriga aktörers aktiviteter och ansvar finns med. Ett prioriterat område för kartläggningen är unga i åldersintervallet 19-29 år som uppbär aktivitetsersättning. - Parallellt med ovanstående projekt har Försäkringskassan även påbörjat en genomlysning av befintlig handläggningsprocess. Detta i syfte att ytterligare förstärka stödet till kundmötesorganisationen i arbetet med att identifiera rehabiliteringsbehov och samordna insatser. - Försäkringskassan ska stärka den lokalt samverkansansvariges roll som nyckelperson i processen att tillsammans med de andra aktörerna planera och genomföra insatser i syfte att personer med aktivitetsersättning ska få det stöd som behövs för att etablera sig på arbetsmarknaden eller finna en meningsfull sysselsättning.

Sida: 14 av 29 3.2 Arbetsförmedlingens särskilda uppdrag för unga med funktionsnedsättning Arbetsförmedlingen har ett särskilt uppdrag att bedriva verksamhet för vissa unga med funktionsnedsättning för att säkerställa och underlätta övergången från skola till arbetsliv. Myndigheten ska i detta arbete särskilt samverka med skolan. Arbetsförmedlingen ska även samverka med Försäkringskassan och daglig verksamhet enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionsnedsatta (LSS) i syfte att öka möjligheterna till egen försörjning genom arbete för personer med funktionsnedsättning. Uppdraget omfattar två målgrupper av unga med funktionsnedsättning. Uppdraget omfattar målgrupperna: Unga som fyllt 16 men inte 30 år, med en diagnostiserad funktionsnedsättning som finns i skolan eller som skrivs in vid Arbetsförmedlingen i nära anslutning till skolslut. Unga under 30 år som har aktivitetsersättning eller finns inom daglig verksamhet och aktualiseras till Arbetsförmedlingen genom Försäkringskassan eller den dagliga verksamheten. Uppdraget innebär att Arbetsförmedlingen ska avsätta resurser för att underlätta inträde och etablering på arbetsmarknaden för ungdomar med funktionsnedsättning som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen ska genom vägledning och information underlätta övergången från skolan till arbetslivet och ska vid behov se till att ungdomen får den möjligheten. För att säkerställa genomförandet av det särskilda uppdraget finns det inom varje arbetsmarknadsområde en utsedd arbetsförmedlare inom arbetslivsinriktad rehabilitering som samverkar med skolan, Försäkringskassan, daglig verksamhet med flera. Folkhögskolesatsningen är en arbetsmarknadspolitisk insats som genomförs av folkhögskolor i nära samverkan med Arbetsförmedlingen och kan vara en ingång till fortsatta studier för unga personer med funktionsnedsättning. Den påbörjades under 2010 och kommer att pågå till och med den 31 december 2012. Folkhögskolesatsningen innehåller studiemotiverande insatser för ungdomar som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan. Syftet är att underlätta för den arbetssökande att påbörja eller återgå till reguljär utbildning.

Sida: 15 av 29 Åtgärder - Arbetsförmedlingen kommer under 2012 att inventera behovet av ytterligare insatser samt förtydliga uppdraget för kontaktpersonerna utifrån det särskilda uppdraget för samarbete med skola och Försäkringskassan för unga med funktionsnedsättning. Kontaktpersonerna är nyckelpersoner i processen att tillsammans med de övriga aktörerna planera och organisera vägen till arbete för unga med aktivitetsersättning. - Arbetsförmedlingen har under våren påbörjat en diskussion med Folkbildningsrådet angående möjligheten att erbjuda särskilda insatser för unga med funktionsnedsättning. Folkbildningsrådet har i samband med detta identifierat ett stort antal folkhögskolor med kompetens inom området. I de fortsatta diskussionerna kommer bl.a. erfarenheter från det förrehabiliteringsprojekt som bedrivits på tio folkhögskolor att beaktas. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har medverkat i projektet. 7 För att möjliggöra detta anser Arbetsförmedlingen att det är angeläget att Folkhögskolesatsningen permanentas eller förlängs efter den 31 december 2012. För personer med funktionsnedsättning under 30 år bör det vara möjligt att delta i insatsen i upp till sex månader. Detta framförs även som ett förslag i utredningen Sänkta trösklar högt i tak, som presenterades den 4 maj 2012. 3.2.1 SIUS Särskilt introduktions-och uppföljningsstöd I övergången från skola till arbetsliv för unga med funktionsnedsättning är SIUS en prioriterad insats framför andra programinsatser. SIUS är ett individuellt utformat stöd som ges till den arbetssökande i processen att finna ett anpassat arbete. Stödet ges även under introduktionen på en arbetsplats samt under minst ett år efter anställning för att säkerställa att personen kan behålla sin anställning. Speciellt utbildade arbetsförmedlare, så kallade SIUS-konsulenter, ansvarar för insatsen. En SIUS-insats kan påbörjas innan eleven har avslutat gymnasieskolan om syftet är att hitta en praktikplats som kan leda till en anställning. För ungdomar med aktivitetsersättning som är inskrivna i daglig verksamhet kan en SIUS-insats påbörjas i syfte att ungdomen ska få en reguljär anställning. 7 Utvärdering av förrehabiliteringsprojekt på tio folkhögskolor - Stockholm och Uppsala 2011-10-15 Professor emeritus Alf Bergroth Mittuniversitet och Professor emeritus Jan Ekholm Karolinska Institutet

Sida: 16 av 29 Vid anställning har unga med funktionsnedsättning i högre utsträckning än övriga behov av tillgång till ett långsiktigt stöd i arbetssituationen för att kunna behålla en anställning. Ofta kan ganska små händelser eller förändringar, privat eller i arbetssituationen få stora konsekvenser som ibland medför att anställningen avslutas. Det kan handla om olika former av stöd både i den direkta arbetssituationen, men även om allmän daglig livsföring ADL relaterat stödbehov. Det behöver vara tillgängligt snabbt under flera år - ibland under hela yrkeslivet, både till arbetstagaren och till arbetsgivaren. Åtgärder - Arbetsförmedlingen avser att göra en resursinventering under 2012 när det gäller SIUS-konsulenter kopplade till det särskilda uppdraget. - Arbetsförmedlingen avser att förstärka SIUS-resursen där det finns behov. Målsättningen är att det utifrån lokala behov ska finnas minst en SIUS-konsulent per arbetsmarknadsområde som har till uppgift att enbart arbeta med personer med aktivitetsersättning eller de som riskerar att få aktivitetsersättning. Arbetsförmedlingar som arbetar mot Riksgymnasier för funktionsnedsatta elever kan ha ett större behov av fler SIUS-konsulenter. 3.3 Det förstärkta samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har tecknat en överenskommelse om förstärkt samarbete under år 2012. Den centrala ambitionen i överenskommelsen är tidiga och aktiva insatser utifrån individens behov. Försäkringskassan ansvarar för att unga med aktivitetsersättning som har behov av rehabiliteringsinsatser uppmärksammas. Arbetsförmedlingen ansvarar för att de insatser som kan erbjudas, till exempel inom den nya tjänsten Arbetsförberedande insatser, i den mån det behövs, anpassas för personer med aktivitetsersättning. Unga med aktivitetsersättning som aldrig varit etablerade på arbetsmarknaden kan behöva andra insatser än personer som varit etablerade på arbetsmarknaden. Från och med den 1 februari 2012 sker en del av det förstärkta samarbetet mellan myndigheterna genom en ny samarbetsmodell som benämns gemensam kartläggning. Gemensam kartläggning består av ett eller flera möten där Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen tillsammans träffar individen. För alla individer som är i behov av stöd oavsett ersättningsform gäller de samarbetsformer mellan myndigheterna som upprättats. En gemensam kartläggning syftar till att den enskilde vid rätt tidpunkt ska få rätt insatser

Sida: 17 av 29 från rätt aktör. Vid gemensam kartläggning ska därför även andra aktörer som till exempel vårdgivare eller kommunen kunna medverka och bidra i syfte att den enskilde ska få rätt insatser för ett inträde eller en återgång i arbete. Insatser ska erbjudas när individen kan tillgodogöra sig dem. År 2012 betraktas som ett utvecklingsår för det förstärkta samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Det innebär att samarbetet kommer att följas upp, utvärderas och vid behov leda till ytterligare förstärkningar av det gemensamma stödet. Stödet till unga med aktivitetsersättning ska utvecklas inom ramen för samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Den gemensamma kartläggningen som ingång till stöd och insatser gäller för alla personer som har behov av arbetslivsinriktad rehabilitering oavsett ersättningsform. Försäkringskassan har genomfört en studie som omfattar ett urval på 1 971 personer av dem som i oktober 2010 hade aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga och som hade haft det i minst ett år. 8 Cirka 20 procent av personerna deltog i arbetslivsinriktad rehabilitering. Framförallt handlade det om arbetsprövning/träning och arbetsförberedande åtgärder som planerats och genomförts tillsammans med Arbetsförmedlingen. Sedan gemensam kartläggning infördes som samarbetsmodell mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan den 1 februari 2012 har, under första tertialet 2012, 4 856 individer deltagit i gemensam kartläggning Det finns i dagsläget inga säkra statistiska uppgifter på hur många av dessa individer som har aktivitetsersättning då det finns mycket begränsade tekniska möjligheter att följa upp individärenden som gäller aktivitetsersättning. Uppgifterna registreras därför för närvarande manuellt. Det finns i nuläget ingen information om i vilken omfattning den gemensamma kartläggningen har lett vidare till insatser i det förstärkta samarbetet för personer som har aktivitetsersättning. När det gäller personer med aktivitetsersättning ska ställningstagande göras till om det finns behov av gemensam kartläggning innan ett beslut om aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga fattas. För personer som redan är beviljade aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga och där ersättningsperioden upphör när individen fyller 30 år, ska ett ställningstagande göras till om det finns behov av gemensam kartläggning allra senast när individen har sex månader kvar av sin ersättningsperiod. 8 Försäkringskassan, Delrapport Unga med som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, Dnr 69161/2011, 2012-03-30

Sida: 18 av 29 Åtgärder - Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kommer under 2012 utifrån erfarenheterna som dras av det förstärkta samarbetet bedöma om stödet till personer med aktivitetsersättning behöver förstärkas ytterligare. - Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kommer att via SUS (system för uppföljning av samverkansmedel), se över möjligheterna att säkra de statistiska uppgifterna om hur många individer med aktivitetsersättning, respektive utan aktivitetsersättning som deltagit i gemensam kartläggning. - Försäkringskassan kommer att se över behovet av att utarbeta ett stöd för att på ett likartat sätt kunna ta ställning till vilka personer som ska vara aktuella för gemensam kartläggning och efterföljande insatser. Detta arbete är en viktig förutsättning för att tidiga och aktiva insatser ska kunna erbjudas för personer med aktivitetsersättning.

Sida: 19 av 29 4. Fortsatt stöd till personer med aktivitetsersättning genom samordningsförbund Samordningsförbund är en plattform för myndighetsöverskridande samverkan mellan kommun, landsting, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Målgrupper för finansiell samordning är individer i arbetsför ålder som är i behov av samordnade insatser från flera av de samverkande parterna. 9 Under 2011 finansierade 10 28 samordningsförbund nya eller utökade rehabiliteringsinsatser riktade till personer med aktivitetsersättning. Ytterligare 18 förbund planerade att finansiera nystartade insatser för personer med aktivitetsersättning. En uppföljning av planerade insatser visar att: Nio 11 nya insatser har startat för personer med aktivitetsersättning med finansiering från samordningsförbund. Fem insatser har fått finansiering godkänt från samordningsförbundet. Rekrytering av personal har påbörjats och verksamhetsstart beräknas till hösten 2012. Två förbund befinner sig i planeringsstadiet med inventering av målgruppens behov lokalt och eventuella lämpliga insatser att finansiera. Tre förbund har lagt ner planerna på att finansiera riktad insats för målgruppen på grund av andra prioriteringar. I samtal med enskilda förbundschefer anges det att Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans uppdrag i regleringsbreven har haft betydelse för förbundets prioritering av målgruppen. Samordningsförbundens plattform har också använts för att öka myndigheternas kunskap om olika gruppers behov av stöd för återgång i arbete till exempel via KUR-projektet. 12 KUR-projektet är ett uppdrag som Försäkringskassan har fått från regeringen för att stimulera en kunskapsutveckling om rehabilitering för personer med psykisk diagnos och 9 Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser 10 Samordningsförbunden får inte bedriva någon egen rehabiliteringsverksamhet. Alla insatser som finansieras av förbunden ska utföras hos någon av de fyra parterna 11 Borlänge samordningsförbund finansierar två nya insatser riktade till personer med aktivitetsersättning 12 Regeringsuppdrag S 2006/9394/HS

Sida: 20 av 29 psykisk funktionsnedsättning. Kunskapssatsningen vänder sig till personal på Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten och psykiatrin. De kriterier som gäller för att få medel beviljade är att alla de fyra organisationerna är med och planerar och anordnar kunskapssatsningen. I de områden där det finns ett samordningsförbund kan även det involveras i arbetet. Av de 36 ansökningar som hittills har beviljats har 30 samordningsförbund utgjort plattformen för att arbeta fram upplägget för kunskapssatsningen samt i vissa fall bidragit med extra medel för till exempel lokalkostnader. Utöver parterna som utgör ett samordningsförbund är arbetsgivarna de mest centrala aktörerna för att unga med funktionsnedsättning ska få, återfå eller öka sin arbetsförmåga. Oavsett hur stödet förstärks löser det inte problemen med utanförskap om det inte finns en inkluderande arbetsmarknad som är beredd att anställa unga med funktionsnedsättning. Samordningsförbunden har en framträdande roll när det gäller att förstärka samarbetet med de lokala arbetsgivarna. Detta görs bland annat genom att insatser finansierade av Samordningsförbunden ofta använder sig av supported employmentmetodiken där man arbetar för att inkludera lokala arbetsgivare i rehabiliteringsprocessen. För att ytterligare stärka samordningsförbundens fokus på personer med aktivitetsersättning planeras nedanstående åtgärder under 2012. Åtgärder - Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska vid ägardialoger med samordningsförbundet verka för att personer med aktivitetsersättning är en prioriterad målgrupp i de insatser som förbunden finansierar och att samverkan med lokala arbetsgivare förstärks. - Statens ledamöter i samordningsförbundens styrelser ska fortsätta att verka för att personer med aktivitetsersättning prioriteras i samordningsförbunden genom aktiv dialog med övriga parter i förbundsstyrelsen såsom kommun och landsting om hur det lokala stödet till personer med aktivitetsersättning kan utvecklas och att samverkan med lokala arbetsgivare förstärks. - Statens representanter i samordningsförbundens beredningsgrupper ska verka för att personer med aktivitetsersättning är i fokus i det lokala samverkansarbetet och att samverkan med lokala arbetsgivare förstärks.

Sida: 21 av 29 - Försäkringskassan ska ta fram ett internt styrdokument 13 för personal som arbetar med samverkan genom samordningsförbund på nationell, regional och lokal nivå. Av dokumentet ska det framgå att personer med aktivitetsersättning ska uppmärksammas särskilt vid planering av insatser som finansieras via samordningsförbund. - Nationella rådet för finansiell samordning - där företrädare för alla parter 14 på nationell nivå är representerade - ska i ett formellt beslut ställa sig bakom förslaget att personer med aktivitetsersättning prioriteras i samverkan genom samordningsförbund om lokala behovsanalyser visar att personer med aktivitetsersättning inte får sina behov tillgodosedda inom ordinarie verksamhet. - Under hösten 2012 kommer Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan att bjuda in Samordningsförbunden och andra relevanta aktörer till en heldagskonferens. Konferensen ska ge möjlighet till erfarenhets- och kunskapsutbyte för att visa på fungerande arbetssätt och metoder för att stödja fler personer med aktivitetsersättning till att etablera sig på arbetsmarknaden eller finna en meningsfull sysselsättning. 13 Riktlinjer för samverkan genom samordningsförbund 14 Sveriges Kommuner och Landsting, Socialstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan

Sida: 22 av 29 5. Samverkan med andra relevanta aktörer Samhällets rehabiliteringsinsatser utformas inom ramen för olika huvudmäns ansvar, uppgifter och regelsystem. Hälso- och sjukvården ansvarar för de medicinska insatserna, kommunen för de sociala insatserna, arbetsgivaren för de arbetsplatsinriktade och Arbetsförmedlingen för de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Försäkringskassan har ansvar för att samordna de olika rehabiliteringsinsatserna. För unga med aktivitetsersättning finns det ofta ett behov av ett flera olika parallella insatser inom aktörernas olika ansvarsområden för att individen i de fall där det är möjligt ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har främst identifierat nedanstående utvecklingsbehov i samarbetet med relevanta aktörer att arbeta vidare med under 2012. Det behövs även stödjande insatser från ovanstående aktörer som exempelvis parallella insatser från hälso- och sjukvården under tiden som individen deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering. För att personer som har aktivitetsersättning ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden krävs arbetsgivare som är beredda att anställa unga personer med funktionsnedsättning. Offentliga arbetsgivare behöver öka sitt åtagande när det gäller att erbjuda praktikplatser och anställningar anpassade för unga med funktionsnedsättning. 5.1 Kommunen 5.1.1 Gymnasiesärskolan och gymnasieskolan Utifrån Arbetsförmedlingens särskilda uppdrag när det gäller unga med funktionsnedsättning finns det upparbetade kontaktvägar med gymnasiesärskolan. Däremot finns idag inte samma möjlighet inom gymnasieskolan för Arbetsförmedlingen att komma in tidigt och erbjuda stöd till de elever som behöver. Skolorna är självständiga med både kommunala och privata huvudmän som styr sin egen verksamhet. Förutom de skolor som har särskilda klasser för exempelvis elever med Aspergers syndrom och autism är det svårt att identifiera vilka elever med eller utan aktivitetsersättning som skulle behöva ett förstärkt stöd. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kan i samarbete ge allmän information men kan inte ge riktade informationsinsatser eftersom det skulle innebära att man pekade ut vissa elever.

Sida: 23 av 29 Åtgärder - Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska under 2012 ta initiativ till ett utvecklat samarbete med både gymnasiesärskolan och gymnasieskolan för att nå ungdomar med funktionsnedsättning som går i gymnasieskolan, såväl de som bedrivs i kommunal regi som fristående. Syftet är att unga personer med funktionsnedsättning ska få den information de behöver om hur de utifrån sina förutsättningar kan få stöd av de olika aktörerna i att efter skolgången etablera sig på arbetsmarknaden eller få en meningsfull sysselsättning. 5.1.2 Daglig verksamhet enligt LSS Kommunen har ett särskilt utpekat ansvar när det gäller stöd till personer med funktionsnedsättning. Enligt socialtjänstlagen (SoL) ska kommunen verka för att personer med funktionsnedsättning får delta i samhällets gemenskap och leva som andra. För att nå detta mål ska kommunen medverka till att erbjuda en meningsfull sysselsättning. En av kommunens särskilda, mer övergripande, uppgifter är att medverka till att målgruppen för Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) får tillgång till arbete och studier. Den verksamhet som bedrivs enligt LSS ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som omfattas av lagen. Daglig verksamhet är en av de tio insatserna i LSS och den riktar sig till personer som tillhör personkrets 1 och 2, det vill säga är i yrkesverksam ålder och inte arbetar eller utbildar sig. Daglig verksamhet är den insats enligt LSS som beviljas flest personer och den har också ökat mest sedan lagen trädde i kraft 1994 15. Mellan åren 2000 och 2008 ökade antalet personer som har beslut om daglig verksamhet från 20 500 till 28 100. År 2011 hade drygt 31 100 personer beslut om daglig verksamhet enligt LSS. 16 I en enkätstudie 17 i alla landets kommuner år 2007 svarade mer än hälften av landets kommuner att under den senaste femårsperioden har inte någon person gått från daglig verksamhet till ett lönearbete, varken osubventionerat eller subventionerat. I de kommuner som har haft någon övergång handlar det om någon enstaka eller ett fåtal personer. Totalt i landet är det endast någon procent av det totala antalet personer med beslut 15 Socialstyrelsen, På tröskeln Daglig verksamhet med inriktning på arbete, Västerås, 2010 16 Socialstyrelsen, Personer med funktionsnedsättning insatser enligt LSS år 2011, www.socialstyrelsen.se, mars 2012 17 Socialstyrelsen, Daglig verksamhet enligt LSS en kartläggning, www.socialstyrelsen.se, maj 2008

Sida: 24 av 29 om daglig verksamhet som har slutat för att de har fått ett lönearbete. Drygt 40 procent av de dagliga verksamheterna anser att det i deras verksamhet finns deltagare som skulle kunna och som vill gå till annan sysselsättning. Andelen som anses ha möjlighet att gå vidare till annan sysselsättning uppskattas av företrädarna för dessa verksamheter till cirka tio procent av det totala antalet deltagare. Försäkringskassans studie 18 som kartlägger vilka insatser personer med aktivitetsersättning deltar i visar att den klart vanligaste insatsen är daglig verksamhet enligt LSS. Många personer som har aktivitetsersättning har diagnoser som ger rätt till stöd enligt LSS vilket gör att det förefaller rimligt att daglig verksamhet är en vanlig insats. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan anser att det är viktigt att stärka samarbetsformerna mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunen för att undvika inlåsningseffekter i den dagliga verksamheten och ge de individer som har förutsättningar att klara ett lönearbete rätt stöd. Åtgärder - Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kommer under 2012 att ta initiativ till ett utvecklat samarbete med kommunerna avseende personer med aktivitetsersättning som befinner sig i daglig verksamhet. Syftet är att aktörerna gemensamt ska ge personer med aktivitetsersättning som har förutsättningar för att etablera sig på arbetsmarknaden det stöd de behöver för att klara övergången från daglig verksamhet till lönearbete. 18 Försäkringskassan, Delrapport Unga med som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, Dnr 69161/2011, 2012-03-30

Sida: 25 av 29 5.2 Pågående projekt med nära anknytning till uppdraget I dagsläget pågår många projekt ute i landet med insatser som riktar sig mot unga med funktionsnedsättning. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är i många fall projektägare eller deltagande part. Projekten kan bland annat vara finansierade med medel från Europeiska socialfonden (ESF). Temagruppen Unga i arbetslivet ska verka för att erfarenheter och kunskaper tas tillvara från projekt som har finansiering från Europeiska socialfonden. De undersöker bland annat projektens metoder, resultat och ungas delaktighet. I Försäkringskassans uppdrag att kartlägga gruppen unga med aktivitetsersättning 19 kommer flera undersökningar och studier att genomföras under år 2012. Det kommer bland annat att skickas ut en enkät och genomföras djupintervjuer för att fånga individers upplevelse av samverkan mellan aktörerna. Det kommer också att genomföras en studie vars syfte är att beskriva och analysera befintlig samverkan med utgångspunkt ur Försäkringskassans samordningsuppdrag. Försäkringskassan har även i uppdrag att lämna förslag till hur samverkan kan effektiviseras inom ramen för nuvarande uppdrag. Utöver uppdraget att kartlägga gruppen personer med aktivitetsersättning har både Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan under den senaste tiden både separat, i samarbete och i samråd fått olika regeringsuppdrag med fokus på målgruppen personer med aktivitetsersättning. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kommer att nära följa de undersökningar, utvärderingar och slutsatser som dras kring unga med funktionsnedsättning i de pågående regeringsuppdragen och i andra pågående projekt för att anpassa och utveckla stödet till unga med funktionsnedsättning utifrån beprövad erfarenhet och med vetenskapligt stöd. 19 Regeringsuppdrag S 2011/9211/FS

Sida: 26 av 29 6. Särskilt högriskskydd Syftet med särskilt högriskskydd är att stimulera och motivera en potentiell arbetsgivare till anställning av en person med risk för sjukfrånvaro. Ansökan av alla typer av särskilt högriskskydd görs på samma blankett. Då medicinskt underlag oftast finns tillgängligt gör Försäkringskassans handläggare i första hand en bedömning av om det finns risk för ett större antal sjukperioder. Det är det förmånligaste alternativet för individen i och med att karensdagen då ersätts. Det kan vara en förklaring till att personer som har aktivitetsersättning och därigenom möjlighet att få särskilt högriskskydd utan framtida prognos i stället beviljas särskilt högriskskydd vid risk för ett större antal sjukperioder. Då de flesta som har aktivitetsersättning inte har haft en inkomst av arbete innan förstagångsbeviljandet är det inte många som har en sjukpenninggrundande inkomst vilket är en förutsättning för att kunna beviljas särskilt högriskskydd. Det innebär att personer som har haft aktivitetsersättning först måste få en anställning för att kunna ansöka om särskilt högriskskydd. Det gör att syftet med det särskilda högriskskyddet för personer som haft aktivitetsersättning inte uppfylls. Det skulle troligtvis underlätta vid en förhandling om en eventuell framtida anställning att det redan fanns ett beslut om särskilt högriskskydd. Preliminära resultat genom ett databasuttag för perioden 1 januari 2012 12 april 2012 visar att 24 personer som någon gång under de senaste tolv månaderna haft aktivitetsersättning beviljats särskilt högriskskydd. Tre personer har beviljats särskilt högrisskydd utan framtida prognos enligt de regler som gäller för personer som haft aktivitetsersättning. Antalet individer har räknats manuellt med visst utrymme för felmarginal. Åtgärder - Försäkringskassan gör för närvarande en översyn av den information som finns internt och externt när det gäller särskilt högriskskydd och kommer utifrån den att ta fram en kommunikationsplan. Försäkringskassan planerar att ta fram ett lättöverskådligt informationsmaterial som samarbetspartners kan använda sig av när de kommer i kontakt med potentiella arbetsgivare. - Försäkringskassan kommer i slutrapporten lämna förslag till hur unga med aktivitetsersättning i högre utsträckning ska kunna beviljas särskilt högriskskydd.

Sida: 27 av 29 7. Avslutande kommentarer När det gäller unga personer är det varken möjligt eller lämpligt att tidigt i livet klart slå fast i vilken utsträckning de kommer att kunna arbeta, annat än i de fall personen har mycket omfattande och livslånga funktionsnedsättningar. 20 Många av de ungdomar som i dag ansöker om aktivitetsersättning har ingen eller mycket begränsad erfarenhet av arbetslivet. Därmed kan det svårligen finnas ett tillräckligt underlag för att bedöma personens arbetsförmåga. Detta utgör den stora skillnaden mellan att bedöma arbetsförmågan hos en ung person och en äldre person. I det senare fallet finns det oftast en arbetshistorik att utgå från. När det gäller unga handlar det istället om att försöka prognostisera vilka förmågor som kan komma att utvecklas över tid. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan vill med utgångspunkt från ovanstående - inom ramarna för uppdraget - i större omfattning än idag bereda möjligheter för personer med aktivitetsersättning att testa sin arbetsförmåga. Målsättningen är att markant förbättra möjligheterna för personer med aktivitetsersättning att etablera sig i arbetslivet och det övriga samhällslivet. 20 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen SOU 2008:102

Sida: 28 av 29 8. Bilagor 8.1 Bilaga: De tio vanligaste diagnosavsnitten bland mottagare av aktivitetsersättning i oktober år 2011 KVINNOR Position Diagnosavsnitt 1 Psykisk utvecklingsstörning (F70- F79) 2 Störningar av psykisk utveckling (F80-F89) MÄN Andel Diagnos (%) 20 % Störningar av psykisk utveckling (F80-F89) 15 % Psykisk utvecklingsstörning (F70- F79) Andel (%) 25 % 20 % 3 Neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom (F40-F48) 4 Personlighetsstörningar och beteendestörningar hos vuxna (F60- F69) 10 % Beteendestörningar och emotionella störningar med debut vanligen under barndom och ungdomstid (F90-F98) 8 % Schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställningssyndrom (F20- F29) 5 Förstämningssyndrom (F30-F39) 8 % Neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom (F40-F48) 10 % 6 % 6 % 6 Beteendestörningar och emotionella störningar med debut vanligen under barndom och ungdomstid (F90-F98) 7 Schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställningssyndrom (F20-F29) 7 % Förstämningssyndrom (F30-F39) 4 % 3 % Cerebral pares och andra förlamningssyndrom (G80-G83) 3 % 8 Cerebral pares och andra förlamningssyndrom (G80-G83) 3 % Kromosomavvikelser som ej klassificeras annorstädes (Q90-Q99) 3 % 9 Kromosomavvikelser som ej klassificeras annorstädes (Q90-Q99) 10 Beteendestörningar förenade med fysiologiska rubbningar och fysiska faktorer (F50-F59) 2 % Personlighetsstörningar och beteendestörningar hos vuxna (F60- F69) 2 % Episodiska och paroxysmala sjukdomar (G40-G47) Övriga diagnosavsnitt 22 % Övriga diagnosavsnitt 20 % 2 % 1 % Bestånd (antal) 11 213 Bestånd (antal) 11 988

Sida: 29 av 29