Bromma stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Dnr: 173-14-1.1. Sid 1 (25) 2014-03-21 Handläggare: Solveig Blid Telefon: Till Bromma stadsdelsnämnd Bromma stadsdelsnämnd Underlag för budget 2015 med inriktning 2016 och 2017 Förslag till beslut Förvaltningens förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens underlag för budget 2015 med inriktning för åren 2016-2017. Leif Sjöholm stadsdelsdirektör Peter Dacke verksamhetsområdeschef Bromma stadsdelsnämnd 167 15 Bromma bromma@stockholm.se stockholm.se Sammanfattning I ärendet redovisas stadsdelsnämnden underlag till budget 2015 med inriktning för åren 2016-2017. Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges mål, analyser av förändringar i omvärlden och i den egna verksamheten, nämndens verksamhetsberättelse och vision 2030 beskrivs nämndens övergripande planering och behov. Särskilt viktiga frågor är att göra en långsiktig planering av nämndens verksamheter med hänsyn till den stora befolkningsökningen i området. Särskilt viktigt är att anpassa antalet förskoleplatser till det växande behovet. Andra viktiga frågor är att öka antalet bostäder för personer med funktionsnedsättning och psykisk funktionsnedsättning, i området, samt att arbeta med bostads- och hemlöshetsfrågan, som är ett växande problem. Bakgrund Enligt kommunallagen ska kommunens budget innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år, där budgetåret utgör periodens första år. Utgångspunkt ska vara analyser av förändringar i omvärlden, analyser av den egna verksamheten med utgångspunkt från bland annat nämndens verksamhetsbe-
Sid 2 (25) rättelse, kommunfullmäktiges mål och stadens vision 2030. Av nämndens underlag ska det framgå vilka frågor och faktorer som har störst påverkan på verksamhetens utveckling och ekonomi under perioden. Slutsatserna i underlagen ska användas som underlag i stadens kommande budgetarbete. Utifrån nämndernas underlag upprättar stadsledningskontoret ett ärende som behandlas av kommunstyrelsens ekonomiutskott i maj. Ärendets beredning Ärendet har beretts i samverkan mellan samtliga verksamhetsområden. Pensionärsrådet, Rådet för funktionshinderfrågor och Ungdomsrådet har beretts tillfälle att lämna synpunkter. Behandling i förvaltningsgruppen har ägt rum enligt bifogat protokoll. Bilaga Ekonomibilaga
Sid 3 (25) Innehållsförteckning 1 Kommunfullmäktiges inriktningsmål... 4 1.1 Stockholm är en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök...4 1.2 Kvalitet och valfrihet utvecklas och förbättras...4 1.3 Stadens verksamheter är kostnadseffektiva...5 2 Nämndens verksamhetsområde... 5 2.1 Förskoleverksamhet...5 2.2 Verksamhet för barn, kultur och fritid...7 2.3 Äldreomsorg...7 2.4 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning...10 2.5 Individ och familjeomsorg inkl. socialpsykiatri...10 2.6 Stadsmiljöverksamhet...12 2.7 Ekonomiskt bistånd...13 2.8 Arbetsmarknadsåtgärder...13 3 Sammanfattande ekonomisk analys... 14 3.1 Drift...14 3.2 Investeringar...18 4 Övriga redovisningar... 18 5 Lokalförsörjningsplan... 19 5.1 Inledning...19 5.2 Beskriv behov/efterfrågan samt bedömning av faktorer som förändrar behovet av lokaler...19 5.3 Kapacitet...20 5.4 Förändringar i lokalbeståndet...21 5.5 Kostnadsutveckling...22 5.6 Effektiviseringsmöjligheter...23 5.7 Övrigt - Personal och kompetensförsörjning...23 Bilagor Bilaga 1: Ekonomibilaga
Sid 4 (25) 1 Kommunfullmäktiges inriktningsmål Nedan redovisas en sammanställning av stadsdelsnämndens strategiska satsningar för att bidra till uppfyllelse av kommunfullmäktiges inriktningsmål under perioden 2015-2017. 1.1 Stockholm är en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök Kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet Företag väljer att etablera sig i Stockholm framför andra städer i norra Europa Invånare i Stockholm är självförsörjande Stockholms livsmiljö är hållbar Det byggs många bostäder i Stockholm Stockholmarna är nöjda med kultur- och idrottsmöjligheterna i Stockholm Stockholm upplevs som en trygg, säker och ren stad Stadsdelsnämndens mål Företag etablerar sig i Bromma Individer med försörjningsstöd kommer i sysselsättning, studier eller i arbetsmarknadsåtgärder Enheternas miljöarbete bedrivs systematiskt och kontinuerligt utifrån Brommas miljöhandlingsplan Det byggs bostäder med särskild service i Bromma Barnen i förskolan deltar i eget skapande och i kulturaktiviteter Brommas ungdomar erbjuds kulturaktiviteter Bromma är en trygg stadsdel att bo och vistas i Parker och parkstråk är trygga och välskötta 1.2 Kvalitet och valfrihet utvecklas och förbättras Kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet Stockholmarna upplever att de erbjuds valfrihet och mångfald Barn och elever inhämtar och utvecklar kunskaper och värden Stockholmarna upplever att de får god service och omsorg Stockholms stad är en attraktiv arbetsgivare med spännande och utmanande arbeten Stadsdelsnämndens mål Brukarna gör aktiva val Barnen i Brommas förskolor lär och utvecklas i möten med barn och vuxna i en trygg och stimulerande miljö Barnens bästa tas tillvara genom en god samverkan med föräldrar/vårdnadshavare och skola Anhöriga erbjuds stöd Brukarna är nöjda, trygga och självständiga Brukarna får möjlighet till delaktighet och påverkan
Sid 5 (25) Brukare som har hjälp med måltider tycker att maten smakar bra och att måltiden är en trevlig stund Chefer och medarbetare utvecklar den goda arbetsplatsen genom dialog och delaktighet Sjukfrånvaron är låg 1.3 Stadens verksamheter är kostnadseffektiva Kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet Budgeten är i balans Alla verksamheter som staden finansierar ska vara effektiva Stadsdelsnämndens mål Verksamhetsområden och enheter bedriver verksamheten inom budgetramen Resultatbaserad styrning tillämpas som arbetssätt för att uppnå avsedda effekter för brukarna Bromma stadsdelsförvaltnings värdegrund HÖRA präglar chefer och medarbetares agerande och arbetssätt Bromma stadsdelsförvaltnings brukare och medarbetare är väl informerade om verksamheten 2 Nämndens verksamhetsområde Den viktigaste faktorn att ta hänsyn till när det gäller långsiktig planering av nämndens verksamheter är befolkningsökningen. Enligt befolkningsprognosen kommer antalet boende i Bromma stadsdelsområde att öka med ca 6 500 personer mellan åren 2014-2017. Ökningen av invånare kommer att omfatta alla åldersgrupper och påverka både volymerna och behoven av stöd samt service. Befolkningsprognos Bromma 31/12 År 0 1-5 6-15 år 16-19 år 20-64 år 65-79 år 80 år - Total 2014 1078 5195 9072 3050 45 640 7403 2951 74 389 2015 1103 5307 9513 3065 46 752 7771 2950 76 461 2016 1120 5428 9849 3130 47 833 8110 3035 78 505 2017 1136 5590 10157 3249 48 781 8416 3153 80 410 2.1 Förskoleverksamhet Fortsatt utbyggnad av förskoleverksamheten Förvaltningen har genom åren byggt upp ett konstruktivt samarbete med stadsbyggnadskontoret och exploateringskontoret för att säkra utbyggnaden av lokaler för förskoleverksamheten i samband med bostadsexploateringar i Bromma. Andelen förskolebarn beräknas öka med ca 600 barn under perioden 2013 till 2022 i området. Under 2014 kommer förvaltningen att kunna erbjuda 270 nya förskoleplatser i stadsdelsområdet. Nedan redovisas ytterligare försko-
Sid 6 (25) leprojekt som för närvarande är aktuella. Vid Karlsbodavägen i Mariehäll planeras verksamhet för ca 80 barn. Datum för verksamhetsstart är oklar. Vid Kyrkbacken i Blackeberg planeras att en förskolepaviljong med tre avdelningar ersätts med en permanent femavdelningsförskola. Datum för verksamhetsstart är oklar. En tvåavdelningsförskola vid Grundtvigsgatan i Blackeberg ersätts med en ny typförskola för ca 100 barn med verksamhetsstart augusti 2015. Tre avdelningar i förskolepaviljongen på Björnssonsgatan föreslås ersättas med en permanent femavdelningsförskola. Datum för verksamhetsstart är oklar. I den planerade bostadsexploateringen vid Brommaplan ingår en förskola för cirka 80 barn. Datum för verksamhetsstart är oklar. Det finns ytterligare planer på start av såväl enskilt driven förskoleverksamhet som kommunal verksamhet i Mariehäll, kopplat till bostadsbebyggelse inom kvarteren Linaberg, Masugnen och Baltic. Datum för verksamhetsstart är inte klart. I samarbete med stadsbyggnadskontoret har förvaltningen beställt planarbete i syfte att skapa permanenta fastigheter för förskoleverksamheterna med adress Korsvägen 15, Nyängsvägen 66 och Ålstens skogsväg 21 i trädgårdsstaden. Ökade närvarotimmar Flera av förvaltningens förskoleenheter har uppmärksammat trenden att barnens närvarotider på förskolorna ökar. Många barn har nu en närvarotid som överstiger 40 timmar per vecka. Det leder till förändrade behov av schemaläggning, många barn med långa dagar innebär svårigheter att, utifrån de ekonomiska förutsättningarna, kunna ha fullgod personaltäckning över hela dagen, en farhåga som ytterligare förstärks av årets nya budgetförutsättningar. Rekrytering av förskollärare och fortbildning Andelen förskollärare behöver öka. Förvaltningen ser även framöver stora svårigheter att rekrytera förskollärare. Dels på grund av för få utbildade förskollärare och dels på grund av höga lönekrav, som flera förskoleenheter ser svårigheter att klara av inom budgetram. För att lösa tillgången på förskollärare framöver är det viktigt att staden fortsätter sin dialog med högskolorna, så att de utökar antalet utbildningsplatser, och att utbildningen av outbildade, till barnskötare, och av barnskötare till förskollärare, fortsätter. Förskollärarnas ansvar har förtydligats i den reviderade läroplanen och därför måste deras roll också stärkas och utvecklas genom ökade kunskaper och insikter om läroplanens uppdrag och barns lärprocesser. IT-strategi Bromma förskolor kommer under innevarande år avsluta utbildningen i PIM - praktisk it- och mediakompetens. Detta innebär ett förbättrat och utökat användande av IT-verktygen för lärande, samarbete, kommunikation och administration och på så vis förbättrad och utvecklad verksamhet mot en högre måluppfyllelse, allt i enlighet med stadens IT-strategi. För att nå hela vägen är det viktigt att staden avsätter tillräckliga resurser för att tillgodose de behov som föreligger, såsom verksamhetsanpassad utrustning, snabbare uppkopplingar, fortsatt kompetensutveckling samt för den tid som behövs för detta.
Sid 7 (25) Uppföljning Kravet på uppföljning av förskolans verksamhet har förtydligats i den reviderade läroplanen. De olika uppföljningsmodeller som används i staden behöver utvärderas för att utröna effekten för förskoleverksamheten i Stockholm. Förvaltningen utvecklar en uppföljningsmodell i samarbete med utbildningsförvaltningen, som syftar till att mäta förskolepersonalens förmåga att skapa lärprocesser för barnen. Administration Förskolechefer, förskollärare och barnskötare upplever alla en ökad administrativ börda i arbetet i förskolan. Den ökade administrationen innebär mindre tid med barnen och riskerar en försämrad kvalitet i förskolornas verksamhet. Mot den bakgrunden är det viktigt att förskolorna inte får ytterligare uppdrag, utöver det utvecklingsarbete som idag bedrivs utifrån den reviderade läroplanen. För förvaltningens förskolor handlar det om att förvalta och vidareutveckla en välfungerande verksamhet. 2.2 Verksamhet för barn, kultur och fritid En prioriterad målgrupp för kulturinsatser i Bromma är barn inom den kommunala förskolan. Barnen i förskolan ska få delta i eget skapande och kulturaktiviteter. En viktig inriktning är att barn i förskolan får möta professionella konst- och kulturupplevelser och uttrycka sig i eget skapande. Förvaltningen har i brukarundersökningar uppmärksammat att föräldrar anser att barnen inte får tillräckligt kulturutbud i förskolan och att önskemål finns om fler besök på kulturverksamheter i innerstaden. Förskolorna har hittills prioriterat kulturaktiviter inom stadsdelsområdet och aktiviter på förskolorna. Att mötas i denna fråga blir en fråga att lösa framöver. Inom förskoleenheterna finns kulturombud som träffas kontinuerligt för att planera kulturaktiviteter och utbyta erfarenheter. Förskoleverksamheten deltar även på webbplatsen "Kulan", där syftet är att skapa en mötesplats mellan förskola och kulturliv. Stadsdelsområdets bibliotek är en fortsatt viktig samarbetspartner till förskoleverksamheten och projektet "Stockholm högläser" förväntas ytterligare förstarka detta. På parklekar och fritidsgårdar är kultur en naturlig del i verksamheten genom arbetet med teater, musik, dans, konst och mångkulturella aktiviteter. På fritidsgårdarna ligger ett särskilt fokus på musik. Antalet besökare till förvaltningens fritidsgårdsverksamhet tenderar att minska. Verksamheten har stora utmaningar framöver för att locka fler barn och ungdomar till verksamheterna. Marknadsföring via digitala medier och arbete med att förstärka samarbetet med föreningslivet i Bromma är viktiga medel för att öka besöksstatistiken. En utredning pågår som förväntas ge svar på barn och ungas önskemål/behov av fritidsverksamhet i Bromma. I stadsdelsområdets nya bostadsområden kommer behovet av fritidsgårdsverksamhet analyseras, innan nya verksamheter startas. 2.3 Äldreomsorg Bromma har cirka 9 950 invånare som är 65 år och äldre. Under den närmaste tioårsperioden beräknas antalet personer i åldern 65-79 år öka med cirka 43 procent, medan gruppen 80 år och äldre ökar med cirka 25 procent under samma tid.
Sid 8 (25) Befolkning 2013* 2017 2023 65-79 år 6 950 8 420 9 940 80- år 3 000 3 080 3 740 Källa: Sweco Framskrivning av äldreomsorgsbehovet perioden 2014-2040 * Faktiskt utfall (september 2013) Med utgångspunkt från bl.a. befolkningsutvecklingen beräknar Sweco i sin framskrivning av äldreomsorgsbehovet 2014-2040, att antalet personer i Bromma som behöver äldreomsorgens insatser ökar med cirka 8 procent (140 personer) mellan åren 2013 och 2023. Omsorgstagare 2013* 2017 2023 65-79 år 392 470 530 80- år 1 372 1 340 1 370 Källa: Sweco Framskrivning av äldreomsorgsbehovet perioden 2014-2040 * Faktiskt utfall (september 2013) Inom äldreomsorgen präglas utvecklingsarbetet av uppföljning av resultat för att kunna styra arbetet mot insatser och arbetssätt som ger goda resultat för de äldre i Bromma, som får insatser. Förankringen av äldreomsorgens värdegrund fortsätter och den hålls levande i det praktiska arbetet genom att utrymme ges för dialog om vad som är ett värdigt liv och välbefinnande för de äldre samt hur personalens arbetssätt kan påverka förutsättningarna för detta. Boende för äldre Kommunfullmäktige har uppdragit åt Äldrenämnden att årligen, i samband med nämndens underlag för budget de kommande tre åren, ta fram förslag till boendeplanering för äldre. I den regionala boendeplan som de fyra stadsdelarna i Västerort tagit fram på uppdrag av Äldreförvaltningen är den samlade bedömningen att utbudet av vård- och omsorgsboende inom västerort kan tillgodose behovet under de närmaste åren. Dock finns ett behov av upprustning av befintliga boenden, alternativt nybyggnad för att långsiktigt möta framtida behov och för att tillgodose dagens myndighetskrav. Generellt kan sägas att platser som avvecklas i vård- och omsorgsboende behöver ersättas. Idag finns en relativt god överensstämmelse mellan tillgång och efterfrågan på vård - och omsorgsboenden inom Bromma stadsdelsområde. Enligt Swecos prognos bedöms efterfrågan öka motsvarande 27 platser under den närmaste tioårsperioden. En konsekvens av valfrihetssystemet är att det inte längre är lika lätt att förutse den enskildes val av vård- och omsorgsboende. En majoritet av de äldre i Bromma har dock hittills valt ett boende, kommunalt eller privat, inom det egna stadsdelsområdet. I Bromma består en förhållandevis stor andel av bebyggelsen av trevåningshus utan hiss, vilket medför att många äldre därigenom får sämre förutsättning för ett självständigt liv. Det behövs alternativ för de äldre som önskar och behöver ett mer tillgängligt boende. Sannolikt kommer det att finnas ett fortsatt behov av seniorboende och trygghetsboende, i olika upplåtelseformer, som ett komplement för äldre som inte är i behov av heldygnsomsorg.
Sid 9 (25) Mat som lagas nära Maten och måltiden är av central betydelse för de äldres hälsa och välbefinnande. Matens smak, utseende och näringsvärde påverkas vid lång varmhållningstid. Idag saknas tillagningskök på Mälarbacken och de äldre som bor på vård- och omsorgsboendet får mat som tillagas på Tranebergs restaurang samt transporteras i värmevagnar till Mälarbacken. För att slippa transporter och skapa större förutsättningar för högre kvalitet på maten pågår projektering av ett tillagningskök i anslutning till Mälarbacken, med trolig drift våren 2015. Minskad transport ger även miljömässiga vinster. Anhörigstöd i förändring Från och med våren 2014 kommer en samlokalisering genomföras av anhörigkonsulenterna i Bromma och Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltningar, för att skapa en kraftfullare organisation. Hemsjukvård Hemsjukvården i Stockholms län kommer inte att kommunaliseras under 2015. Däremot fortsätter arbetet med den framtida inriktningen och organisationen av hemsjukvården. Förvaltningen följer arbetet och ser fördelar med en sammanhållen hemtjänst och hemsjukvård. Uppföljning av resultat Uppföljning av avtal och verksamhetsuppföljning inom stadens valfrihetssystem utgör en viktig och allt mer omfattande del av verksamhetsområdets ansvar. Under de närmaste åren kommer fortsatt fokus att läggas på uppföljning av resultat för brukarna inom äldreomsorgen i Bromma. Biståndshandläggarens beställning till utföraren preciserar den äldres individuella behov och ska tillsammans med en systematisk uppföljning av de individuella insatserna säkerställa att insatserna tillgodoser den äldres behov och önskemål och att målen med insatserna uppnås. En systematiserad individuppföljning utgör även underlag för de verksamhetsuppföljningar, av såväl enskilda som kommunala verksamheter, som genomförs inom äldreomsorgen. Tillsammans med resultat från brukarundersökningar som Socialstyrelsen genomför får förvaltningen kunskaper för att styra mot arbetssätt och insatser som ger största möjliga värde för de äldre. Ny teknik i hemtjänsten Utveckling har påbörjats av hemtjänstens arbetssätt och metoder kopplat till det nya ersättnings- och tidsregistreringssystemet som införs under 2014, bl.a. genom användande av smartphones. Syftet är framförallt ett ökat fokus på att brukaren ska få den tid som är beviljad men medför även ekonomiska effekter för brukaren, utföraren och förvaltningen som är viktiga att följa över tid. Kompetensutveckling Under treårsperioden fortsätter satsningen på specialistutbildningar för sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden. Syftet är att öka kvaliteten på våra insatser, att vara attraktiv som arbetsgivare och att skapa en äldreomsorg med nöjda och trygga brukare.
Sid 10 (25) Högskolesamverkan En fortsatt medveten satsning kommer att göras för att bredda och fördjupa samverkan med universitet och högskolor i Stockholm. Förvaltningen kan på så vis uppnå en långsiktighet genom att öka rekryteringsbasen för äldreomsorgen, att skapa nya former för studentmottagning och få större tillgång till ny kunskap. Det skapar också möjlighet att kunna samverka med den breda och djupa kompetens som finns på universitet inom vårt arbetsområde. Deltagande i utvecklingsarbete Brommas äldreomsorg har tillsammans med äldreförvaltningen ansökt om EU medel för utveckling som handlar om ny teknik bl.a. för fallskadeprevention. Förvaltningen deltar även i andra regionala satsningar kopplat till innovation, ny teknik och tvärvetenskaplig samverkan. Samverkan med landstinget Förvaltningen fortsätter att utveckla samverkan med landstinget, både med primär- och slutenvården, för att öka kvaliteten för den enskilde brukaren. Utvecklingsarbetet gäller överrapportering av viktig information, nya samverkansformer via bl.a. videoteknik och kvalitetssäkring genom samverkan för att minimera risken för system- och/eller verksamhetsavvikelser. 2.4 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Det finns behov av fler bostäder för personer med funktionsnedsättning. Utvecklingen är att brukargrupperna efterfrågar mer varierande boendeformer än tidigare. Det ska finnas en möjlighet för målgruppen att göra en boendekarriär mot ett självständigt boende. Förvaltningen har vid planeringsmöten för bostadsexploateringar anmält behov av att 12-16 nya lägenheter i gruppbostäder för personer med funktionsnedsättning. Under 2014 startar två nya gruppbostäder i Bromma, med sammanlagt 10 lägenheter. Två nya grupp/servicebostäder ska också byggas i samband med Brommaplans exploatering. En trend som förvaltningen uppmärksammat är att alltfler personer får neuropsykiatriska diagnoser. Både unga och vuxna får diagnoser men även vuxna, som tidigare haft psykiatriska diagnoser, får nu neuropsykiatriska diagnoser. Det innebär en förskjutning av problematiken inom funktionshinderomsorgens målgrupp, till att även omfatta mer psykiatrisk problematik, och behov av annat innehåll i insatserna. Det innebär också ett behov av insatser med ökad delaktighet i samhället och ställer krav på en större flexibilitet i organisationen. Bromma låg i topp i staden när det gäller antal personer som har gått från daglig verksamhet till lönearbete eller skyddat arbete under 2012, enligt Socialstyrelsens Öppna jämförelser. Arbetet utvecklas med ökad systematisk samverkan mellan myndigheter, utförare och företag utifrån en arbetsmodell som har sin utgångspunkt i en mall, baserad på en form av samordnad individuell plan, för den enskilde. 2.5 Individ och familjeomsorg inkl. socialpsykiatri Barn och familj Bostadsexploateringar och befolkningsökning innebär fler aktuella ärenden inom individ- och familjeomsorgen. Antal utredningar gällande fader-/föräldraskap har ökat stadigt de senaste åren, liksom antal föräldrar som önskar bekräfta och fastställa faderskap före barnets födelse.
Sid 11 (25) En ökning av antal barn och ungdomar i stadsdelsområdet kan också medföra en ökning av ärenden till barn- och ungdomsgruppen samt till familjerätten och antal barn/ungdomar som placeras i familjehem. Arbetet inom verksamheterna handlar alltmer om att lösa bostadsfrågan. Det kan delvis förklaras av stor inflyttning till stadsdelsområdet med bl.a. korta andrahands- och inneboendeavtal. När kontrakten upphör står personer/familjer utan bostad. För de som inte står i bostadskön och inte klarar av att skaffa sig en bostad på egen hand ses socialtjänsten som en möjlighet. I de fall det finns barn har socialtjänsten också ett ansvar för barnens bästa. Förvaltningens Bostadslöshet/hemlöshet Förvaltningen ser en tendens med ökning av både enskilda personer och familjer som saknar bostad. Alltfler personer som är aktuella inom vuxenvården saknar också egen bostad och bedömningen är att det förhållandevis ofta handlar om resurssvaga personer/familjer som visar sig behöva både boende och stöd för att klara av sitt boende. Förvaltningen har uppmärksammat att ungdomar, som varit aktuella för insatser inom socialtjänsten, har stora svårigheter att skaffa ett eget boende, när insatserna upphör. Många av dessa ungdomar är resurssvaga och saknar ofta socialt nätverk. Därmed ökar också kostnaderna för logi på härbärgen och andra ej permanenta boenden, både långsiktiga och kortsiktiga. Detta ökar också behoven av försöks- och träningslägenheter och resurser för att kunna erbjuda stöd för att klara av att bo i eget boende, till allt fler. Att arbeta med vräkningsförebyggande arbete, blir allt viktigare, framförallt med barnfamiljer, där en fast bostad är viktigt för barnens bästa. Socialpsykiatri Efter införandet av stadens valfrihetssystem för målgruppen är trenden att allt fler aktivt väljer utförare inom sysselsättning. Det som efterfrågas är främst arbetsförberedande verksamheter som stödjer målet för den enskilde att komma in på den reguljära arbetsmarknaden. Framförallt socialpsykiatrins yngre brukare efterfrågar i större omfattning än tidigare, återgång/inriktning mot arbetsliv och mer arbetsrelaterad sysselsättning. Samarbetet med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen behöver utvecklas mer vad gäller återgång till den ordinarie arbetsmarknaden. Det är ett stort gap mellan biståndsbedömd sysselsättning och ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Förvaltningens uppfattning är att det också finns behov av fler bostäder för målgruppen, som efterfrågar mer varierande boendeformer, än tidigare. Efterfrågan ökar både gällande enskilda lägenheter och grupp- stödboenden. Det finns en trend att alltfler brukare i målgruppen efterfrågar stöd i arbetet med att förändra sin fysiska hälsa i positiv riktning, genom t.ex. motion och förändring av kost. Kost och hälsa är ett viktigt framtida utvecklingsområde. Överlag behöver insatser och metoder utvecklas för målgruppen, kopplat till boende, sysselsättning och inriktning arbetsmarknad. Förebyggande arbete Samverkan i olika former blir allt viktigare i både det förebyggande arbetet och för personer som behöver stöd. Det är viktigt att insatser samordnas utifrån en helhetssyn. Det förebyggande arbetet är av stor betydelse och att stöd ges tidigt. Föräldrastödsprogram som erbjuds av
Sid 12 (25) förvaltningen är mycket efterfrågade och uppskattade samt ses som bra former av generellt stöd. En viss minskning av cannabis har skett, enligt den senaste Stockholmsenkäten. Förvaltningen bedömer att det förebyggande ANDT-arbetet (alkohol, narkotika, doping och tobak) fortsätter bl.a. genom föreläsningar riktade till föräldrar om cannabis och närliggande droger, samt att det görs i samarbete med skolor och polis m.fl. Misstanke finns om att tillgängligheten till tobak har ökat, då samverkansparter signalerat att ungdomar under 18 år röker i större omfattning. Tillsynen gentemot handlarna i Bromma kommer p.g.a. det att utökas. För att uppnå bästa effekt behöver arbetet göras i samarbete mellan socialtjänst och polis. Tillsynsarbetet är en del av BRÅ:s löpande arbete. I enlighet med aktuell forskning behöver fortsatta satsningar göras på att kunna upprätthålla hög kvalitet och tillgodose behovet av kvalificerade insatser på hemmaplan. Detta både för att kunna erbjuda kvalificerade insatser i ett tidigt skede men också för att i möjligaste mån undvika institutionsplaceringar, som inte ger goda effekter, i förlängningen. Våld i nära relationer Våld i nära relationer utgör även fortsättningsvis ett stort och allvarligt problem. Även om frågan belyses alltmer och mörkertalen minskar är det ett allvarligt samhällsproblem med omfattande konsekvenser för de inblandade. Förvaltningen avser att fortsätta utvecklingsarbetet med våld i nära relationer i ett projekt tillsammans med Kungsholmens-, Norrmalms- och Östermalm stadsdelsförvaltningar. Projektet innebär bl.a. en gemensam utförar/behandlarenhet för våldsutövare och våldsutsatta, med förväntad start 2015. 2.6 Stadsmiljöverksamhet Stadsmiljöverksamheten har, och kommer i framtida omfattande bostadsexploateringar att ha, en viktig roll i staden genom att vara en lokal länk samt ansvara för dialog mellan medborgare och stadens förvaltningsorganisation och förtroendevalda. En betydande del av stadsmiljöarbetet består i att aktivt följa stadsbyggnads-, exploaterings- och trafikkontorets arbete med nya exploateringsområden så att det i exploateringsprojekten även tas hänsyn till framtida behov av park- och naturmark. Flera olika parkanläggningar utgör värdefulla tillgångar i stadsdelsområdet, men kräver insatser med höga kostnader för drift och underhåll, vilket driftbudgeten varken ger utrymme eller utdelning för i gällande fördelningsnyckel. Detta har medfört eftersatt underhåll och behovet av reinvesteringar i stadsdelsområdets parker har växt. Kraftfulla och strategiska insatser krävs nu för att vända utvecklingen. Under 2013 har samtliga stadsdelsförvaltningar, under ledning av stadsträdgårdsmästaren på trafikkontoret, genomfört en omfattande inventering av reinvesteringsbehovet i respektive stadsdelsområde. Inventeringen är uppdelad i olika kategorier som t.ex. trappor, murar, gångvägar och plaskdammar, och med prioriteringar. I dagsläget uppgår det totala reinvesteringsbehovet till 450 mnkr i hela staden varav 34 mnkr utgör Brommas del. Stadsdelsförvaltningens bedömning är att en samlad satsning på reinvesteringar är ekonomiskt effektiv, förlänger livslängden på parkanläggningarna och utgör en förutsättning för att uppnå målet om en grön växande stad med långsiktigt hållbara parker.
Sid 13 (25) 2.7 Ekonomiskt bistånd Andelen personer av befolkningen i Bromma som behöver ekonomiskt bistånd har minskat och ligger på en förhållandevis låg nivå, jämfört med staden i övrigt. Om det relativa antalet personer som erhåller ekonomiskt bistånd ligger kvar på ungefär samma nivå för närvarande innebär det med hög sannolikhet att antalet personer i behov av ekonomiskt bistånd kommer att öka. Befolkningsökningen beräknas enligt prognos uppgå till ca 3 150 personer i arbetsför ålder (20-64 år) mellan 2014 och 2017. Ett viktigt utvecklingsområde är metoder för att på ett effektivare sätt arbeta med unga försörjningsstödstagare. Flera av dem som är aktuella långa perioder har dålig skolunderbyggnad, liten eller ingen arbetslivserfarenhet och underliggande psykiska, fysiska eller neuropsykiatriska problem 2.8 Arbetsmarknadsåtgärder Ett fortsatt viktigt utvecklingsområde är att öka anställningsbarheten hos personer som står långt från arbetsmarknaden och som behöver omfattande stöd för att kunna närma sig arbetslivet. Det interna samarbetet är viktigt när det gäller förvaltningens platser inom OSA (offentligt skyddat arbete) och Arbetslaget. Det finns ett behov av metodutveckling anpassade för målgruppen för att uppnå goda resultat.
Sid 14 (25) 3 Sammanfattande ekonomisk analys 3.1 Drift Enligt Swecos prognos sker de största procentuella befolkningsförändringarna i Bromma stadsdelsområde i grupperna förskolebarn, skolbarn, vuxna i arbetsför ålder samt yngre pens-
Sid 15 (25) ionärer. Detta indikerar att behoven kommer att öka mest inom verksamheterna förskola, individ och familjeomsorg, omsorg för funktionsnedsatta. De ekonomiska och budgetmässiga konsekvenserna av de demografiska och socioekonomiska förändringarna över flerårsperioden regleras per automatik inom ramen för stadens resursfördelningssystem. Systemet bygger på att kommunfullmäktige beslutar om de ekonomiska utrymmen (anslag/potter) för resp. verksamhet, medan resursfördelningssystemet tar hand om hur medlen fördelas vidare till stadsdelsnämnderna. Förändringar i anslagsutrymmet för resp. verksamhet sker dock inte med automatik utifrån på hänsynstagande till penningvärdets utveckling (inflationen) eller demografiska och befolkningsmässiga förändringar i staden. Anslagsutrymmets storlek för resp. avgörs istället av politiska bedömningar och överväganden om vilka faktorer som ska vägas in i förändrade anslag och i hur hög grad dessa ska få genomslag. Fördelningsdimensionen ska däremot vara neutral, objektiv och faktabaserad. Mot denna bakgrund av ovan sagda finns från förvaltningens sida enbart anledning att lyfta sådana aspekter av flerårsperiodens ekonomiska förutsättningar som inte täcks av fördelningssystemets konstruktion. Förvaltningens s eventuella särbehov och egna satsningar förutsätts från ett centralt perspektiv hanteras genom omfördelningar inom den tilldelade ramen mellan verksamheter och ändamål. Förvaltningens strategi är dock sedan några år tillbaka att så långt möjligt avstå ifrån att göra egna prioriteringar och omfördelningar. Kommunfullmäktiges budgetbeslut och den nycklade resurstilldelningens prioriteringar får vara norm även på den lokala nivån. Utrymmet för omfördelningar på stadsdelsnivå har också på senare år i praktiken alltmer begränsats. Valfrihetssystemet har t.ex. medfört att priser/ersättningsbelopp bestäms i centrala beslut såväl för utförare i extern, som intern regi. Utförarverksamheterna tillförsäkras betydande intäktsökningar, med kostnadsmässiga konsekvenser som måste hanteras inom förvaltningarnas myndighetsfunktioner. Generellt måste arbetet i förvaltningens myndighetsutövning därför inriktas på ett ekonomiskt perspektiv. Där handlar det om att strikt följa lagar och stadens riktlinjer för olika biståndsbeslut för att ur styra omfattning och volym på beviljad vård och omsorg. Förskolan Den månadsvisa avläsningen av prestationer (inskrivna barn) infördes 2013, även för juni/juli. Föräldrar vars barn övergår till skolverksamheten skriver i högre utsträckning än föräldrar vid enskilt driva förskolor ut sina barn redan i juni och söker andra tillsynslösningar, sannolikt för att besparas omsorgsavgiften under sommarmånaderna. Bortfallet av barn i juni och juli innebar för Brommas del att effekten av schablonhöjningen på 3,0 % i praktiken endast blev 2,5 % för yngre barn och 1,3 % för de äldre barnen. Förvaltningen känner oro för att andelen föräldrar till blivande skolbarn som väljer tidig utskrivning ska öka. För Brommas del skulle så många som 550 barn kunna beröras, med en budgeteffekt motsvarande 10,5 mnkr. Verksamheten har kostnader för personal, lokaler m.m. även under sommaren, varför en återgång till den ordning som gällde 2012 förordas. Inom förskolan delfinansieras höjd peng till förskolorna genom att den andel av schablonen som ska täcka verksamhetens omkostnader (lokaler, ledning och administration m.m.) stegvis reducerats, de senaste åren från 23 % till 20 % 2014. I ett längre tidsperspektiv kommer denna
Sid 16 (25) finansieringsmodell att vara ohållbar. Expansiva stadsdelar med omfattande utbyggnad av förskolelokaler får över tid en större andel lokaler med mycket höga hyror, då nyproduktionens hyror ligger högre än befintliga lokaler. Genomsnitthyran i SISAB lokaler ligger på runt 1700 kr/kvm (inkl. drift) medan nyproducerade lokaler ligger uppåt 3000 kr/kvm. Förvaltningen vill även framhålla betydelsen stadens stimulansbidrag vid nystart av förskolor, då det är svårt att finansiera initialkostnaderna inom ramen för schablonen. Flera av våra enheter rapporterar att barnens närvarotider på förskolorna har ökat och att många barn har en närvarotid som överstiger 40 timmar per vecka. Med många barn och långa dagar finns svårigheter att nå en fullgod personaltäckning hela dagen, en farhåga som förstärks av årets nya budgetförutsättningar. Andelen förskollärare behöver ökas. Vi ser dock fortsatt stora svårigheter att rekrytera förskollärare, på grund av för få utbildade och på grund av höga lönekrav som många enheter har svårt att klara av inom budgetram. Ett förbättrat och utökat användande av IT-verktygen för lärande, samarbete, kommunikation och administration (PIM) kräver att staden avsätter tillräckliga resurser för att tillgodose de behov som föreligger, såsom verksamhetsanpassad utrustning, snabbare uppkopplingar, fortsatt kompetensutveckling samt för den tid som behövs för detta. Äldreomsorg I år infördes ett nytt ersättningssystem för vård- och omsorgsboende, vilket för förvaltningen i nuläget innebär en kraftig kostnadsökning jämfört med tidigare nivåbaserade system och därmed ökade kostnader under planperioden. Under 2014 infördes också ett ny tidsbaserat ersättningsform för hemtjänst i ordinärt boende. Stadens anslag för äldreomsorgen 2014 bygger på att de anlitade företagen (privata och egen regi) kommer att redovisa och fakturera endast 81 % av beställd tid. Detta antagande, som bygger på jämförelser med andra kommuners erfarenheter, måste i nuläget betraktas som högst osäkert. Förvaltningen förväntar sig att en uppföljning och långsiktig justering av budgetförutsättningarna sker under perioden om utfallet avviker mer än marginellt. Stadens målsättning är att samtlig personal som arbetar inom vård- och omsorg ska ha en formell grundutbildning. Förvaltningen förutsätter att medel för kompetensutveckling avsätts under planperioden i samma omfattning som tidigare. Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Verksamheten har över hela staden under många år präglats av underfinansiering trots och en alltmer restriktiv biståndsbedömning och omfördelning av budgetmedel från andra verksamheter. Den schablonersättning som utgår för insatser enligt LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) täcker inte de faktiska kostnaderna. I synnerhet gäller detta för insatsen bostad med särskild service i enskild regi när utföraren står utanför stadens valfrihetssystem. En översyn bör göras av budget, schabloner och fördelningssystem för stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Det är ett ekonomiskt risktagande att starta nya gruppbostäder för personer med stora omvårdnadsbehov. Omkostnaderna är mycket höga och det är nödvändigt att ha full beläggning
Sid 17 (25) från start för att budgeten ska kunna hållas. Vid öppning av nya boenden är processen med att personer erbjuds, accepterar och flyttar in i boendet ibland lång, vilket innebär att det tar lång tid innan alla platser i boendet är belagda. Detta har vid flera tillfällen inneburit höga kostnader på grund av tomma platser. Stadsmiljö Den nya fördelningsnyckeln avspeglar bättre än tidigare modell Bromma stadsdelsområdes relativa tyngd i skötsel av stadens stadsmiljö. Förvaltningen menar dock att fördelningsnyckeln fortfarande inte väger in att Bromma har sju skötselintensiva plaskdammar och tre strandbad som har stor betydelse för såväl boende som besökare till stadsdelen. De har skötselytor som kräver stora insatser under både vardagar och helger, av såväl strandplager som tillhörande byggnader. Ekonomiskt bistånd Konjunkturläget styr utvecklingen av kostnaderna för ekonomiskt bistånd och den är mycket svår att förutse i ett längre tidsperspektiv. Förvaltningen har sedan översynen av fördelningsnycklarna gjordes en tilldelning som bättre avspeglar de relativa behoven inom stadsdelen. Detta särskilt viktigt då kostnaderna i denna verksamhet enligt de centrala direktiven inte får drabba andra av förvaltningens verksamheter. För 2014 kan förvaltningen dock notera ökade behov och kostnader som kommer att kräva åtgärder, medan de förutsättningar som gavs i fullmäktige budget, med hänvisning till Swecos prognoser, i stort sett innebar ett oförändrat anslag. Individ och familjeomsorg Stadsdelsområdet växer kraftig, i synnerhet i de arbetsföra åldrarna, vilket kan förväntas leda till ökade behov av insatser. Samtidigt har stadens motsvarande anslag, räknat per innevånare, under längre tidperiod varit i det närmaste oförändrat eller vikande, även i löpande priser. Det är därför inte givet att en större befolkning i Bromma, med där av ökande behov, får genomslag i en större tilldelning av IOF-medel till stadsdelen. Det förutsätter att stadsdelen även växer mer än andra eller att anslaget för hela staden följer stadens växande befolkning. Inom individ- och familjeomsorgen fortsätter inriktningen på hemmaplanslösningar i öppenvård och stödboenden att fortsätta under planperioden. Det finns svårigheter att rekrytera familjehem i konkurrens med privata vårdgivare eftersom familjehemmen får högre ersättning från de privata vårdgivarna. Det finns en tendens att familjehemmen begär ersättning utöver SKL:s riktlinjer vilket kan leda till ökade kostnader för familjevården. För utförare inom socialpsykiatrins sysselsättningsverksamhet har staden utformat ett valfrihetssystem, där Bromma som en av tre förvaltningar driver en sådan verksamhet i egen regi, Västerorts aktivitetscenter. Utförarens omsättning omfattar i nuläget 60 % externa beställare. Lokalschablonen (25 kr per pass) ger dock med nuvarande beläggning endast täckning för drygt hälften av den faktiska hyreskostnaden (48 kr per pass). Detta svarar mot en underfinansiering med 1,6 mnkr och innebär i praktiken att andra delar av förvaltningens individ- och familjeomsorg subventionerar utomstående förvaltningars köp av dessa sysselsättningsinsatser. Ersättningsmodellen bör utvärderas, i synnerhet vad gäller lokalschablonen. Den sysselsättning inom socialpsykatrin som VAC erbjuder borde vara ett gemensamt intresse för staden att värna, varför ett alternativ skulle kunna vara att staden definierar den till huvudverksam-
Sid 18 (25) heten hörande lokalen som en KÖV (kommunövergripande verksamhet). Arbetsmarknad Stadens resurstilldelning innebär att 60 ungdomar ska kunna erbjudas feriearbete. Då staden här har uttryckt höga mål och ambitioner har förvaltningen för 2014 omfördelat 0,6 mnkr från andra verksamheter för att erbjuda kunna ytterligare 70 ungdomar feriearbeten d.v.s. totalt 130 ungdomar. Fritid och kultur Med anledning av att antalet besökare minskat genomförs en utredning kring fritidsgårdar och parklekar i Bromma syftar till att ta reda på hur vi kan utveckla verksamheten på fritidsgårdar och parklekar för att bättre möta behoven hos barn och ungdomar. 3.2 Investeringar Medel för mindre investeringar, inom stadsmiljöverksamheten, fördelas för opreciserade projekt till stadsdelsnämnderna via resursfördelningsnyckeln. Medel för större investeringar fördelas till preciserade projekt efter ansökningsförfarande. Förvaltningen har hos kommunfullmäktige, via trafikkontoret som har samordningsansvaret, ansökt om 19 mnkr för fem investeringsprojekt. De projekt stadsdelen beviljats medel för, under åren 2015-2017, är utveckling och utbyggnad av strandpromenaden, mellan Äppelviken och Smedslätten, upprustning och förnyelse av lekplatsen vid Sexalnarsgränd i Ålsten samt utveckling och förnyelse av Beckombergaområdet, så att parkytorna blir trevligare och attraktivare att vistas på för alla åldrar. 4 Övriga redovisningar
Sid 19 (25) 5 Lokalförsörjningsplan 5.1 Inledning Förskola I Bromma stadsdelsområde pågår för närvarande planering av ca 60 bostadsexploateringar. Förvaltningen arbetar i nära samarbete med stadsbyggnadskontoret och exploateringskontoret så att kommande behov av förskoleplatser beaktas. Andelen inskrivna barn i Brommas kommunala förskoleverksamheter 2014 beräknas till ca 2 700 barn, vilket motsvarar ca 52 % av det prognostiserade barnantalet på 5 195 barn i åldrarna 1-5 år. Under åren 2015, 2016 och 2017 ökar förskolebarnen med närmare 400, varav den största ökningen sker i Mariehäll. Äldreomsorg Bromma stadsdelsområde har cirka 9 950 invånare som är 65 år och äldre. Under den närmaste tioårsperioden beräknas antalet personer i åldern 65-79 år öka med cirka 43 %, medan gruppen 80 år och äldre ökar med cirka 25 % under samma tid Idag finns en relativt god överensstämmelse mellan tillgång och efterfrågan på vård - och omsorgsboende inom Bromma stadsdelsområde. Enligt Swecos prognos bedöms efterfrågan öka motsvarande 27 platser under den närmaste tioårsperioden. En konsekvens av valfrihetssystemet är att det inte längre är lika lätt att förutse den enskildes val av vård- och omsorgsboende. En majoritet av de äldre i Bromma har dock hittills valt ett boende, kommunalt eller privat, inom den egna stadsdelen. 5.2 Beskriv behov/efterfrågan samt bedömning av faktorer som förändrar behovet av lokaler Förskola Som framgår av tabellen nedan så ökar barnantalet markant under prognosperioden. År 2019 beräknas barnantalet till 5 694, vilket är en ökning med cirka 15 % (734 barn) jämfört med år 2013. År 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Barn 1-5 år 4 960 5 195 5 307 5 428 5 590 5 669 5 694 Mariehäll Hösten 2014 kommer vi att starta en kommunal förskoleverksamhet för ca 100 - barn i Mariehällsskolan. Vidare utreder stadsdelen möjligheten att etablera en förskolepaviljong i anslutning till Annedalsområdet i Mariehäll. Det finns ytterligare planer på start av såväl enskilt driven förskoleverksamhet som kommunal verksamhet i Mariehäll. Datum för verksamhetsstart för tre förskolor är inte klart eftersom de är kopplade till övrig bostadsbebyggelse inom kvarteren Linaberg, Masugnen och Baltic.
Sid 20 (25) Blackeberg I samband med att stadsbyggnadskontoret inlett en områdesplanering för exploateringar i Blackeberg har förvaltningen framfört behovet av en friliggande förskola för ca 100 barn vid Kyrkbacken. Förskolan planeras ersätta paviljongen på Kyrkbacken samt täcka behovet av tillkommande platser inom nyexploateringarna. I områdesplanen föreslås även de tre avdelningarna i förskolepaviljongen på Björnssonsgatan ersättas med en permanent femavdelningsförskola. Stadens fastighetsnämnd kommer genom sin förvaltning att av AB Borätt förvärva de bostadsrättsandelar som motsvarar den planerade förskolan med adress Karen Blixens gata 15i Blackeberg. Bromma stadsdelsförvaltning kommer sedan att hyra lokalen av fastighetskontoret och där bedriva förskoleverksamhet för ca 90 barn. Beräknad verksamhetsstart är i augusti 2014. Förskolan ska täcka behovet av förskoleplatser inom pågående och kommande bostadsexploateringar i detta och intilliggande kvarter. Vidare planerar förvaltningen att ersätta en tvåavdelningsförskola vid Grundtviksgatan 33 i Blackeberg med en konceptförskola på fem avdelningar. Norra Ängby I Beckomberga, Bromma Kyrka, Eneby och Norra Ängby finns det behov av ytterligare förskoleplatser. Förvaltningen har därför genomfört byggstart av en ny förskolebyggnad med plats för ca 80 barn i kvarteret Ättebacken, med adress Beckombergavägen 76. Verksamheten kommer att starta i augusti 2014. Alvik Den omfattande bostadsexploateringen i Alvik vid Gustavslundsvägen medför ett markant ökat behov av förskoleplatser i detta område. I förvaltningens fortlöpande dialog med stadsbyggnadskontoret och exploateringskontoret är ambitionen att avsätta mark för en förskolebyggnad i området. Centrala Bromma Brommaplan Merparten av Brommaplans fastigheter föreslås rivas och ersättas med en hög, kompakt bostadsexploatering. Cirka 750 lägenheter planeras. I exploateringen ingår en femavdelningsförskola med plats för 85 100 barn. Förvaltningen vill lyfta fram vikten av att stadens stimulansbidrag för nystart av förskolor även kommande år finns att söka. Vi ser stora svårigheter att finansiera nystart av ca 10 förskoleavdelningar per år inom ramen för förskoleschablonen. Äldreomsorg Maten som serveras till de äldre som bor på Mälarbacken tillagas idag på Tranebergs restaurang. För att slippa transporter och därmed skapa större förutsättningar för att fler äldre är nöjda med den mat som serveras pågår projektering av ett tillagningskök i anslutning till Mälarbacken. 5.3 Kapacitet Förskola Förvaltningen har för närvarade knappt 36 000 kvadratmeter lokalyta fördelat på 10 förskole-
Sid 21 (25) enheter med drygt 60 adresser och cirka ett 70-tal lokaler. Majoriteten av dessa är belägna i friliggande hus och paviljonger. Antalet inskrivna barn i den kommunala förskoleverksamheten beräknas till ca 2 700 barn, i mars 2014. Omsorg om personer med funktionsnedsättning, psykisk funktionsnedsättning, vuxenvård och missbruk inkl. hemlösa Verksamheterna inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning har 59 lägenheter fördelade på 11 gruppbostäder och 7 lägenheter i serviceboende. Den planerade utbyggnaden av lägenheter i bostad med särskild service i form av gruppbostad och serviceboende är 4. Individ och familjeomsorgen hyr sammanlagd 65 lägenheter (per den 2014-03-07) hos 14 olika hyresvärdar som hyrs ut i andra hand som försöks-, tränings- och jourlägenheter inom vuxenvård och missbruk. Socialpsykiatrin har en gruppbostad och ett stödboende, med sammanlagt 20 lägenheter. Brommas dagliga verksamheter, som drivs på entreprenad av Helalivet omsorg AB, har 3 verksamhetslokaler, Tranebergs dagliga verksamhet, Abrahamsbergs dagliga verksamhet och Arkitekten. Västerorts aktivitetscenter inom socialpsykiatrin har lokaler för sysselsättning, arbetsverksamhet och studier för personer med psykiskt funktionsnedsättning. 5.4 Förändringar i lokalbeståndet Socialtjänst och fritid Det finns behov av fler bostäder för personer med funktionsnedsättning. Utvecklingen är att brukargrupperna efterfrågar mer varierande boendeformer än tidigare. Det ska finnas en möjlighet för målgruppen att flytta från en gruppbostad med hög omsorgsnivå till en servicebostad som innebär ett mer självständigt boende. Förvaltningen har vid planeringsmöten för bostadsexploateringar anmält behov av 15 gruppbostäder för personer med funktionsnedsättning. En gruppbostad startas under hösten och en grupp/servicebostad startas i december 2014 i Blackebergs vård- och omsorgsboende. Beslut har tagits att en gruppbostad samt ett antal servicebostäder ska byggas i samband med Brommaplans exploatering. Förskola I Bromma stadsdelsområde beräknas andelen förskolebarn öka med cirka 400 barn under perioden 2015 till 2017. Förvaltningen planerar utifrån det att bygga nya förskolor inom de områden som exploateras. I samband med att stadsbyggnadskontoret inlett en områdesplanering för exploateringar i Blackeberg har förvaltningen framfört behovet av en friliggande förskola för ca 100 barn vid Kyrkbacken. Förskolan planeras ersätta paviljongen på Kyrkbacken samt täcka behovet av tillkommande platser inom nyexploateringarna. I områdesplanen föreslås även de tre avdelningarna i förskolepaviljongen på Björnssonsgatan 4 ersättas med en permanent femavdelningsförskola. Förvaltningen har genom SISAB ansökt om bygglov för en femavdelningsförskola på Grundtviksgatan 33. Bygglovet är beviljat. Avsikten är att den nya förskolan ska ersätta befintlig tvåavdelningsförskola som är i mycket dåligt skick. Verksamhetsstart beräknas till sommaren 2015. På grund av att bygglovet är överklagat till länsstyrelsen kan verksamhetsstarten
Sid 22 (25) komma att fördröjas upp till ett år beroende på länsstyrelsens handläggningstid. Stadens fastighetsnämnd kommer genom sin förvaltning att av AB Borätt förvärva de bostadsrättsandelar som motsvarar den planerade förskolan med adressen Karen Blixens gata 15. Förvaltningen kommer sedan att hyra lokalen av fastighetskontoret och där bedriva förskoleverksamhet för ca 90 barn. Beräknad verksamhetsstart är augusti 2014. Förskolan ska täcka behovet av förskoleplatser inom pågående och kommande bostadsexploateringar i detta och intilliggande kvarter. I Beckomberga, Bromma Kyrka, Eneby och Norra Ängby finns det behov av ytterligare förskoleplatser. Förvaltningen har därför genom Sisab sökt och erhållit bygglov för en ny förskolebyggnad med plats för ca 80 barn i kvarteret Ättebacken, med adress Beckombergavägen 76. Verksamheten beräknas starta i augusti 2014. 5.5 Kostnadsutveckling Förskola Den prognostiserade bruttohyreskostnaden för förskolan år 2014 beräknas till ca 61 mnkr. Totalyta förskolelokaler i början på 2014 är ca 36 000 och juli ca 38 500. Det innebär en genomsnittshyra på 1 600 kronor per kvadratmeter. Förskolans lokalkostnader inklusive drift (7,2 %) och hyreshöjning 2013 (2,5 %) beräknas till drygt 61 mnkr år 2014. Vi bedömer att de totala hyreskostnaderna för förskoleverksamheten kommer att öka i framtiden p.g.a. att de nyproducerade förskolorna i allmänhet är väsentligt dyrare än de befintliga förskolelokalerna. Det är även sannolikt att hyresvillkoren i stadens ramavtal med Sisab kommer att förändras vilket kan leda till ökade hyreskostnader för förskolelokaler. Ett drygt 20-tal förskolebyggnader i Bromma har byggnadskonstruktioner från 1970-80 talen som utgör risk för fukt- och mögelskador i golvbjälklag och väggar. Ombyggnadsbehoven av dessa är omfattande och arbetena kommer sannolikt att pågå flera år. I samarbete med SISAB åtgärdas dessa riskkonstruktioner löpande enligt en av SISAB upprättad plan. Åtgärderna är av arbetsmiljöskäl nödvändiga men kostsamma både för SISAB och för förvaltningen. De berörda förskolorna drabbas också av merkostnader och olägenheter under evakuerings- och ombyggnadsperioden. Äldreomsorg Den prognostiserade bruttohyreskostnaden exklusive intäkter och driftkostnader för äldreomsorgslokaler år 2014 beräknas till cirka 45 766 mnkr baserad på en lokalyta av cirka 38 363 kvm. Det innebär en genomsnitthyra på cirka 1 193 kronor per kvm. Hyresintäkterna för 2014 beräknas bli cirka 28,1 mnkr. I nuläget har äldreomsorgen förstahandskontrakt på cirka 99 procent (428 st.) av lägenheterna inom stadsdelens äldreboenden (totalt 433 st.). Det återstår 5 lägenheter för vilka vi successivt kommer att teckna förstahandskontrakt med Micasa när dessa sägs upp av nuvarande hyresgäst Omsorg om personer med funktionsnedsättning och psykisk funktionsnedsättning Den prognostiserade bruttohyreskostnaden exklusive intäkter och driftkostnader för lokaler för år 2014 beräknas till cirka 10 005 mnkr baserad på en lokalyta av cirka 6 992 kvm. Det