Avindustrialisering och globalisering av svensk ekonomi. Daniel Lind, chefsekonom, Unionen



Relevanta dokument
Avindustrialiseringen av Sverige: myt och verklighet

TCO-ekonomerna analyserar. Svensk ekonomi bättre än sitt rykte!

Avindustrialiseringen av Sverige: myt och verklighet

TJÄNSTE INNE HÅLLET I INDU STRIN - så påverkar strukturomvandlingen Sverige

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna

Industrins kompetensbehov 2025

Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2004

FÖRE TAGS TJÄNS TER. - allt viktigare för svensk ekonomi

Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2003

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Nationalräkenskapsdata

Diagram till Ekonomiska utsikter våren 2009, de som används för bedömningen Dia 1 BNP i 5 länder Källa: Reuters EcoWIn * 2 Brentolja Källa: Reuters

Diagram till Ekonomiska utsikter hösten 2009, de som används för bedömningen

Svensk tjänstehandel omfattning, utveckling och betydelse

Diagram till Ekonomiska utsikter våren 2010, de som används för bedömningen

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Business Region Göteborg

Den svenska ekonomins och industrins konkurrenskraft i en ny, global ekonomi

I termer av förädlingsvärde är den privata tjänsteandelen c:a 51 procent av totalen.

BNP Kvartal. 28 juli 2017

Den tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden. Föreläsning Lena Gonäs Mars 2010 Arbetsvetenskap

Österbottens handelskammare. Bransch- och statistiköversikt April 2015

Kompletterande tabell- och. figurdokument till Jobbdynamiken i svenskt näringsliv 1990 till Rapport till ESO.

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?

Basfakta Trä- och möbelindustrin

GLO BALA VÄR DEK EDJ OR - ökat importinnehåll och ökat konkurrenstryck

Basfakta Trä- och möbelindustrin

S2005:003. Utlandsägda företag

Tabell 2.1 BNP i utvalda länder och regioner

Nationalräkenskapsdata

Mdr kr

Konjunkturutsikterna 2011

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

TILLVÄXTEN KUNDE HA VARIT ÄNNU HÖGRE I TJÄNSTESEKTORN

Totala näringslivet... 3

Konjunkturbarometern Företag och hushåll Januari 2008

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 30 maj 2017

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 28 februari 2017

Made in Sweden?

ÖRETAGS- allt viktigare för Sveriges produktion och konkurrenskraft

1 Dia 1-8 Växelkurs EUR/USD 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1. Affärsvärldens generalindex och USA Dow Jones Industrial Average

Växelkurs EUR/USD. Svenska växelkurser. 1 Dia 1-8 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0, Brentolja USD / fat

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden

En rättvisare bild av industrin

Växelkurs EUR/USD. Svenska växelkurser. 1 Dia 1-8 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,

Pressinformation från SCB kl. 13:00 Nr 2003:161

Konjunkturbarometern Kvartal. April 2005

BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)

RAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa

Kunskapsöversikt. Kartor och statistik. redovisning av branschförändringar på den svenska arbetsmarknaden

Tillväxt i Lidköping Tillväxt i lönesumma och företagande i Lidköping Åren och benchmarking med Grupp24 och Hela landet

De senaste årens utveckling

BNP Kvartal. 13 september 2017

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring

HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi

Upplysningar. E-post: Tfn: , Fax Postadress: Statistiska centralbyrån

Konjunkturbarometern Företag och hushåll December 2010

Nationalräkenskapsdata

Sveriges export till Ryssland Värde miljoner SEK löpande priser Förändring % Andel i %

KONJUNKTURBAROMETER FÖR VÄSTRA GÖTALAND. Hösten 2010 och våren Hösten 2010 och våren 2011

Sveriges export till Japan Värde miljoner SEK löpande priser Förändring % Andel i %

Producentpriserna för industrin sjönk med 2,7 procent från januari året innan

Producentpriserna för industrin sjönk med 1,8 procent från februari året innan

S2004:006. Utlandsägda företag

Nationalräkenskapsdata

KORTFATTAD EKONOMISK INFORMATION

Skogsindustrins roll i samhället

Anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen per näringsgren

SAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND

HANDELNS betydelse för Sverige

Hösten 2007 och våren 2008

KONJUNKTURBAROMETER FÖR VÄSTSVERIGE. Hösten 2006 och våren 2007

KORTFATTAD EKONOMISK INFORMATION

Medlemsbranscher Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare

Löner i privat sektor, mars 2007

Rapporten finns att hämta på

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Mer krävs om den svenska tjänstesektorns potential ska kunna utnyttjas fullt ut

KONJUNKTURBAROMETER FÖR VÄSTSVERIGE. Våren och hösten 2008

BNP Kvartal. 28 februari 2018

KONJUNKTURBAROMETER FÖR VÄSTRA GÖTALAND. Hösten 2009 och våren 2010

1. Svensk industri med stort tjänsteinnehåll... 4

Anställda inom industrin

Prognos Presskonferens Arbetsmarknadsstyrelsen Tisdag 5 december 2006

KONJUNKTURBAROMETER FÖR VÄSTSVERIGE. Våren och hösten 2009

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Finlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Finlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Avtalsrörelsen och lönebildningen 2017

luis förord 5 Kommittens förord 7

" "

SVERIGES EXPORT- SEKTOR VÄXER MED ÖKAT TJÄNSTE- INNEHÅLL

Strukturell utveckling av arbetskostnaderna

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

Nulägesanalys skärgård och landsbygd i Stockholms län

SVENSKARS ATTITYD TILL INDUSTRIN 2012 RAPPORT

Finlands utrikeshandel 2018 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Research and Experimental development in the Business Enterprise Sector FoU-intensiteten mycket olika inom olika branscher

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE.

Transkript:

Avindustrialisering och globalisering av svensk ekonomi Daniel Lind, chefsekonom, Unionen

Bakgrund,45 "Total industri": industrin och företagsnära tjänster (SNI 71-74), nominella förädlingsvärden,4,35 Hur viktig är svensk industri för svensk ekonomi? Andel,3,25,2,15 Företagstjänster Industrin Går det att ta ett steg vidare efter summering av industri och företagstjänster?,1,5,,45,4,35 1993 "Total industri": industrin och företagsnära tjänster (SNI 71-74), antal sysselsatta 1997 1 996 1995 1 994 1 998 1999 2 21 2 6 25 2 4 23 2 2 27 2 8 En kunskapslucka att fylla Andel,3,25,2,15,1,5, Företagstjänster Industrin 2 8 27 2 6 25 2 4 23 2 2 21 2 1999 1 998 1997 1 996 1995 1 994 1993

Wassily Leontief

Vad är IO? Ett företags produktion blir antingen insats i annan produktion eller slutlig efterfrågan: konsumtion, investeringar, export Dessa flöden fångas upp i en IO-matris Genom lineär algebra får man fram de totala följdeffekterna av en förändring av slutlig efterfrågan i samtliga underleverantörsled Direkt effekt: förändringen i första led Indirekt effekt: förändringen i samtliga övriga led Produktion översätts till sysselsättning genom genomsnittlig produktivitet: sysselsättningsmultiplikatorer

Tre möjliga förklaringar till avindustrialiseringen 1. Efterfrågan på industriprodukter minskar i takt med att länder blir rikare 2. Skillnader i produktivitet mellan industrin och tjänstesektorn 3. Industrins fokus på kärnverksamheten och fler tjänster i en industriprodukt

,4,35,3 Diagram 1. Industrins utveckling i Sverige, 18-27. Källor: Edvinsson (25), SCB och egna beräkningar. Industrins andel av nominell BNP Industrins andel av total sysselsättning Antalet industrisysselsatta 14 12 1 Andel,25,2,15 8 6 Antal sysselsatta,1 4,5 2 18 1814 1828 1842 1856187 1884 1898 1912 1926 194 1954 1968 19821996

7 Diagram 2. Produktions- och produktivitetstillväxt i svensk industri, 195-27. Källa: BLS och egna beräkningar. 6 5 Produktivitetstillväxt Produktionstillväxt 4 3 2 1 195-27 195-6 196-7 197-8 198-9 199-2 2-27

Tabell 1. Indikatorer på sammansättningen av efterfrågan i svensk ekonomi. A. Produktionstillväxt i svensk ekonomi, 198-27. Källa: SCB och egna beräkningar. 198-27 198-9 199-2 2-27 1995-25 Hela ekonomin 2,4 2,2 2,1 3,2 3,2 Näringsliv 3,1 2,5 3,1 4,1 4,2 Industrin 4,2 1,9 5,4 5,5 7 Tjänstesektorn 3 2,8 2,9 3,8 3,5 B. Hushållens konsumtion, 198-27. Källa: SCB och egna beräkningar. Andel av nominell konsumtion 198-27 198-9 199-2 2-27 1995-25 Varor,54,61,5,49,49 Tjänster,46,39,5,51,51 Varaktiga varor,9,1,8,1,9 Andel av real konsumtion 198-27 198-9 199-2 2-27 1995-25 Varor,5,52,48,49,49 Tjänster,5,48,52,51,51 Varaktiga varor,9,7,7,12,1

C. Nominell efterfrågan på industriprodukter, 1995-25. Källa: SCBs IO-tabeller och egna beräkningar. 1995 2 25 Inhemsk ekonomi: hushållens efterfrågan,15,14,12 Inhemsk ekonomi: slutlig efterfrågan,33,34,32 Inhemsk ekonomi: total efterfrågan,32,31,29 Total ekonomi: hushållens efterfrågan,22,23,22 Total ekonomi: slutlig efterfrågan,38,39,37 Total ekonomi: total efterfrågan,38,38,38

5 45 Diagram 3. Produktivitetsnivåer 198-27. Källa: SCB, KI och egna beräkningar 35 Diagram 4. Utveckling av förädlingsvärdepriset i industrin och tjänstesektorn, 198-27. Källa: SCB, KI och egna beräkningar. Förädlingsvärde per timme 4 35 3 25 2 15 1 5 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 Tjänstesektorn Industrin Tjänstesektorn exkl finans- och fastigheter 1994 1996 1998 2 22 24 26 Index (198=1) 3 25 2 15 1 5 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 Industrin Tjänstesektorn 1994 1996 1998 2 22 24 26,22 Diagram 5. Andelar av BNP, 198-27. Källa: SCB, KI och egna beräkningar. Industrins andel av real BNP Industrins andel av nominell BNP,2,18,16,14,12,1 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26

Antal sysselsatta Multiplikator 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, 16 Diagram 6. Industrin och dess samspel med tjänstesektorn, 1975-25. Källa: SCBs IO-tabeller och egna beräkningar. 1975 198 1985 1991 1995 2 25 14 12 1 8 6 4 2 Industrins sysselsättningsmultiplikator Industrins sysselsättningsmultiplikator till tjänstesektorn Antal sysselsatta i privat tjänstesektor av slutlig efterfrågan på industriprodukter Total industrisysselsättning Diagram 8. Total industrisysselsättning fördelat över industribranscherna, 25. Källa: SCBs IO-tabeller och egna beräkningar. Maskin Motorfordon Livsmedel och dryck Massa och papper Metallvaror exkl maskiner Kemi Trävaror Stål och metall Teleprodukter Förlag och grafik Annan elektroindustri Precisionsinstrument Möbel Annan transport Gummi och plast Jord och sten Textil Stenkol och petroleum Kontorsmaskiner och datorer 14 12 1 8 6 4 2 Slutlig efterfrågan i andra branscher Indirekt sysselsättning Direkt sysselsättning Antal sysselsatta Beklädnad Garveri, läder Antal sysselsatta 12 1 8 6 4 2 Antal sysselsatta 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Diagram 7. Antal sysselsatta som arbetar med industriproduktion, 1995-25. Källa: SCBs IO-tabeller och egna beräkningar. 1995 2 25 Indirekt sysselsättning i industrin av slutlig efterfrågan i övriga branscher Indirekt sysselsättning av slutlig efterfrågan på industriprodukter Direkt sysselsättning av slutlig efterfrågan på industriprodukter Diagram 9. Sysselsättning i kunskapsintensiv tjänstesektor och företagstjänster av slutlig efterfrågan på industriprodukter, 1995-25. Källa: SCBs IO-tabeller och egna beräkningar. Kunskapsintensiva tjänster Företagstjänster 1995 2 25

Tabell 1. Insatsstrukturens utveckling, 1995-25. Källa: SCBs IO-tabeller och egna beräkningar. A. Totala insatsernas andel av produktionen (%) Hela ekonomin Industrin Tjänstesektor Pr.tjänstesektor 1995 2 25,49,66,41,43,5,68,42,45,5,7,42,46 B. Inhemska insatsernas andel av totala insatser (%) Hela ekonomin Industrin Tjänstesektor Pr.tjänstesektor 1995,76,67,85,84 2,73,61,82,82 25,72,59,82,8 C. Insatser från egna branschen som andel av inhemska insatser (%) Industrin Tjänstesektor Pr.tjänstesektor 1995,46,73,66 2,41,77,71 25,42,77,71

6, 5, BL FL Diagram 1. BL och FL 25. Källa: SCBs IO-tabeller och egna beräkningar. Branscherna är rangordnade efter BL. Multiplikator 4, 3, 2, 1,, 4 5 7 11 13 12 1 37 36 24 34 5 32 18 26 17 48 2 33 19 1 35 43 3 25 44 41 9 4 27 45 29 21 42 6 22 8 31 3 16 49 23 15 46 28 51 38 2 47 39 14

Nyckelsektorer i svensk ekonomi 1995 BL>1 FL>1 VK<1, BL VK<1, FL Livsmedel * * * * Förlag * * * * Service till transport * * * * Massa och papper * * * * Trävaror * * * * Jordbruk * * * * Hotell och restaurang * * * * Maskiner * * * * FoU och andra företagstjänster * * * Landtransport * * * Andra metallvaror * * * Stål och metall * * * 25 BL>1 FL>1 VK<1, BL VK<1, FL Service till transport * * * * Trävaror * * * * Post- och telekommunikation * * * * Förlag * * * * Livsmedel * * * * Jordbruk * * * * Stål och metall * * * * FoU och andra företagstjänster * * * Landtransport * * * Andra metallvaror * * *

Läckagekvot = 1 (inhemsk/total) Hela ekonomin Industrin Tjänstesektorn Pr tjänstesektor 1995,23,3,14,14 2,27,35,18,19 25,28,37,18,2 Läckagekoefficient (importmultiplikator) Hela ekonomin Industrin Tjänstesektorn Pr.tjänstesektor 1995,31,35,19,19 2,33,39,18,19 25,34,42,21,21

Avindustrialiseras Sverige? Ja och nej: myt och verklighet Industrialisering och tjänstefiering Återindustrialisering sedan mitten av 199-talet? Globalisering och vertikal specialisering Inte bara framtidens jobb utan också framtidens produktivitet Både och, inte antingen eller