Research and Experimental development in the Business Enterprise Sector FoU-intensiteten mycket olika inom olika branscher

Transkript

1 UF 14 SM 0301 Appendix till: Forskning och utveckling inom företagssektorn 2001 Research and Experimental development in the Business Enterprise Sector 2001 I korta drag FoU-intensiteten mycket olika inom olika branscher FoU-verksamheten i industrin är i hög grad koncentrerad till vissa nyckelbranscher. De tre största branscherna täcker närmare 75 procent av industrins totala FoU-utgifter. De volymmässigt dominerade FoU-branscherna har jämförelsevis hög FoUintensitet. Med FoU-intensitet avses hur stor andel av de tillgängliga resurserna inom dessa branscher som satsas på forskning och utveckling. Det i särklass högsta måttet på FoU-intensitet uppnår läkemedelsindustrin, medan det lägsta noteras för trävaruindustri och övrig tillverkning. Spännvidden mellan de branscher som har högst och lägst FoU-intensitet är mycket stor. Jämförelse med andra länder inom OECD FoU-utgifterna i företagssektorn inom OECD-blocket är starkt koncentrerade till de stora industriländerna. USA svarade för drygt 47 procent. Japans insatser är näst störst: 17 procent, med Tyskland på tredje plats: 9 procent, medan Frankrike och Storbritannien svarade för ca 5 procent vardera. Tillsammans svarar således dessa länder för drygt 83 procent av företagens FoU-verksamhet inom OECD-området. Men ser man på FoU-insatserna i olika länder i förhållande till ländernas totala resurser, blir rangordningen annorlunda. Det vanligaste är att se på hur stor andel FoU-utgifterna utgör av bruttonationalprodukten (BNP) för olika länder. Vid en sådan jämförelse har Sverige legat på första plats sedan Zine-Abidine Ouazzani, SCB, tfn , zine-abidine.ouazzani@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie UF Utbildning och forskning. Utkom den 29 juli Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

2 SCB 2 UF 14 SM 0301 Innehåll Statistiken med kommentarer 4 Inledning 4 FoU-intensiteten 4 Intensiteten i olika branscher 5 Intensiteten i olika produktgrupper 6 Internationella jämförelser 7 Små insatser internationellt sett 7 Stora industriländer dominerar 7 FoU-utgifternas andel av BNP fortsätter att öka 8 Företagssektorn dominerar i de flesta länder 8 Finansieringsskällor till företagssektorns FoU 9 Tabeller 11 Teckenförklaring Årsverken för FoU-verksamhet 2001 inom industrin i relation till uppgifter från företagsstatistiken. Fördelning på bransch Arbetskraftskostnader för FoU-verksamhet 2001 inom industrin i relation till uppgifter från företagsstatistiken. Fördelning på bransch, mnkr Driftskostnader för FoU-verksamhet i relation till rörelsens intäkter. Fördelning på bransch, mnkr Driftskostnader för FoU-verksamhet i relation till förädlingsvärde. Fördelning på bransch, mnkr Utgifter för FoU-verksamhet i relation till rörelsens intäkter. Fördelning på bransch, mnkr Utgifter för FoU-verksamhet i relation till förädlingsvärde. Fördelning på bransch, mnkr FoU-utgifter 2001 fördelade på produktgrupper i relation till saluvärde i motsvarande produktgrupper, mnkr FoU-utgifter 2001 fördelade på produktgrupper i relation till förädlingsvärde i motsvarande produktgrupper, mnkr Företagssektorns FoU-utgifter som andel av totala FoU-utgifter i samtliga sektorer Företagssektorns FoU-utgifter. Löpande priser Företagssektorns FoU-utgifter. Fasta priser referensår Företagssektorns FoU-utgifter som andel av BNP Företafssektorns andel av FoU-utgifter som finansieras av privata medel Företagssektorns andel av FoU som finansieras via offentliga medel Företagssektorns andel av FoU-utgifter som finansieras av övriga inhemska källor Företagssektorns andel av FoU som finansieras från utlandet Antalet FoU-årsverken utförda inom företagssektorn 28

3 SCB 3 UF 14 SM Företagssektorns FoU-årsverken som andel av totala FoUårsverken i samtliga sektorer FoU-årsverken utförda av forskare inom företagssektorn Företagssektorns FoU-årsverken utförda av forskare som andel av totala FoU-årsverken utförda av forskare i samtliga sektorer 31 Fakta om statistiken 32 Detta omfattar statistiken 32 In English 33 Summary 33 List of tables 34 List of terms 35

4 SCB 4 UF 14 SM 0301 Statistiken med kommentarer Inledning Denna rapport kompletterar Statistiska meddelanden (UF 14 SM 0301) som innehåller resultaten av undersökningen FoU inom företagssektorn Publikationen omfattar två olika delar: Del 1 : FoU-intensiteten i olika branscher och produktgrupper. Del 2 : Jämförelser med andra länder inom OECD. Dessa jämförelser var inte möjliga att göra när det Statistiska meddelandet publicerades. FoU-intensiteten FoU-verksamheten i industrin är i hög grad koncentrerad till vissa nyckelbranscher. De volymmässigt dominerande FoU-branscherna har en jämförelsevis hög FoU-intensitet. Med FoU-intensitet avses hur stor andel av de tillgängliga resurserna inom dessa branscher som satsas på forskning och utveckling. Genom att ställa FoUstatistikens uppgifter i relation till data från företagsstatistiken på företagsnivå (institutionell redovisning) kan man beräkna ett antal relationstal vilka visar på vad som kallas FoU-intensitet. FoU-intensitet på företagsnivån kan t.ex. mätas som FoU-utgifternas andel av förädlingsvärdet respektive av rörelsens intäkter samt FoU-årsverken i förhållande till medelantal anställda inom industrin. Uppgifterna i företagsstatistiken samlas in på företagsnivå men också på vad som benämns lokala verksamhetsenheter (funktionell redovisning). En lokal verksamhetsenhet kännetecknas av att den som mest kan bestå av ett arbetsställe. Om ett arbetsställe har flera olika verksamheter, kan det vara delat på flera lokala verksamhetsenheter. Många företag bedriver FoU-verksamhet som omfattar olika produkter. En redovisning av FoU-verksamheten enbart efter företagens huvudbransch ger därmed inte tillräcklig information av FoU-verksamhetens inriktning. En mer nyanserad bild av företagens FoU-verksamhet erhålls genom att de undersökta företagen i FoU-statistiken fördelar FoU-kostnaderna på olika produktgrupper. Dessa uppgifter från FoU-statistiken ställs i relation till företagsstatistikens (funktionell redovisning) uppgifter om industrins förädlingsvärde och saluvärde.

5 SCB 5 UF 14 SM 0301 Intensiteten i olika branscher I tabellen nedan visas FoU-intensiteten för respektive bransch som andel av totala årsverken (medelantal anställda), arbetskraftskostnader, omsättning och förädlingsvärde. I industrin som helhet uppgår andelen årsverken för FoU till omkring 6,9 procent av totala antalet årsverken. Detta är en ökning med 0,4 procentenheter sedan De högsta andelarna för personalinsatserna i FoU redovisar företag inom läkemedelsindustrin, där vart tredje årsverke härrör från FoU-verksamheten. Bland övriga branscher med hög FoU-intensitet kan nämnas teleproduktindustrin, industrin för precisionsinstrument och transportsmedelsindustrin, där mellan 12 och 19 procent av årsverkena utförs inom FoU-verksamhet. Beträffande utgifterna för FoU i förhållande till förädlingsvärdet noteras en ökning från 14,2 procent 1999 till 18,3 procent Som framgår av tabellen nedan är vissa branscher mer FoU-intensiva än andra. Detta gäller framför allt läkemedelsindustrin och industrin för precisionsinstrument samt transportmedelsindustrin med andelar på 45 procent, 28 procent respektive 25 procent. Både för branscherna läkemedelsindustri och industri för precisionsinstrument minskade andelen med 2 respektive 7 procent. Däremot noterades en ökning med närmare 6 procent för transpormedelsindustrin. FoU-intensiteten mätt som utgifterna för FoU i förhållande till industrins totala omsättning redovisade en ökning från 4 procent 1999 till 4,7 procent Det i särklass högsta måttet på FoU-intensitet uppnår läkemedelsindustrin, medan lägst FoU-intensitet noteras för trävaruindustrin och övrig tillverkning. Spännvidden mellan de branscher som har högst och lägst FoU-intensitet är mycket stor. Årsverken, arbetskraftskostnader, utgifter för FoU-verksamhet 2001 inom industrin i relation till uppgifter från företagsstatistiken fördelade efter näringsgren. Näringsgren Kvot 1 Kvot 2 Kvot 3 Kvot 4 (%) (%) (%) (%) Läkemedelsindustri 32,6 30,6 20,9 44,6 Teleproduktindustri 18,6 26,9 10,6.. Industri för precisionsinstrument 12,5 14,6 8,3 28,2 Transportmedelsindustri 12,4 14,8 5,9 25,4 Petroleumprodukter o övrig kemisk industri 6,8 7,2 2,3 8,7 Maskinindustri 6,3 7,8 3,9 12,9 Kontorsmask, datorer o annan elektroind. 4,9 8,0 4,3 16,2 Stål- och metallverk 3,7 6,0 1,6 5,6 Massa- och pappersindustri 2,2 3,0 0,9 2,5 Gummi- och plastvaruindustri 1,7 2,0 1,0 3,1 Textil-, beklädnads-, och lädervaruindustri 1,4 1,8 0,8 2,4 Gruvor o mineralutvinning 1,4 1,7 1,0 3,1 Metallvaruindustri 0,8 1,1 0,6 1,7 Livsmedels-, dryckes- och tobaksindustri 0,7 1,0 0,3 1,2 Icke metalliska mineraliska produkter 0,6 0,8 0,3 1,0 Trävaruindustri, ej möbler 0,4 0,7 0,3 1,2 Övrig tillverkningsindustri 0,3 0,3 0,2 0,6 Totalt industri 6,9 9,6 4,7 18,3 Kvot Beteckning FoU-årsverken/Totala årsverken (1) Arbetskraftskostnader: FoU-personal/Total (2) Utgifter för FoU/Rörelsens intäkter (3) Utgifter för FoU/Förädlingsvärde (4)

6 SCB 6 UF 14 SM 0301 Intensiteten i olika produktgrupper I tabellen nedan visas utgifter för FoU som andel av salu- respektive förädlingsvärdet. Fördelningen är uppställd efter produktgrupper. Av tabellen framgår att vissa produkter ägnas mer FoU-insatser än andra och är därmed mer FoUintensiva. Detta gäller framför allt produkter såsom läkemedel, där FoUutgifterna svarade för omkring 27 procent av saluvärdet. Övriga produkter med hög FoU-intensitet är precisionsinstrument, teleprodukter, transportmedel med andelar på omkring 7 till 11 procent. Läkemedel framträder därmed som den i särklass mest FoU-intensiva produkten med en betydligt högre FoU-andel än för andra produktgrupper. Dess FoUintensitet är drygt 4 gånger högre än för transportmedelsindustrin och omkring 2,5 gånger högre än för precisionsinstrument. Genomsnittet för samtliga produkter ligger på 4,7 procent. Viktigt att komma ihåg är att FoU-intensiteten är ett relationsmått som därför också påverkas av annat än bara FoU-insatserna, t.ex. förädlingsvärdets utveckling. Det för med sig att FoU-intensiteten kan minska trots att FoU-utgifterna ökar kraftigt i volym. Detta om exempelvis förädlingsvärdet, saluvärdet har en ännu bättre utveckling. Utgifter för FoU inom industrin 2001 fördelade på produktgrupper i relation till salu- och förädlingsvärde i motsvarande produktgrupper Produktgrupp FoU-utgifter i % av Saluvärde Föräd.värde Läkemedel 26,7 44,3 Precisionsinstrument 11,4 32,3 Teleprodukter 10,8.. Transportmedel 7,5 24,9 Maskiner 4,3 11,1 Kontorsmask, datorer o övriga elektroprodukter 3,1 9,5 Petroleum o övriga kemikalier 2,3 6,6 Järn, stål o övriga metaller 1,4 5,9 Mineraler 1,1 3,0 Papper 1,0 2,6 Gummi - och plastvaror 1,0 2,5 Textilvaror 0,6 1,7 Minerala ämnen 0,5 1,1 Metallvaror utom maskiner och apparater 0,4 0,9 Livsmedel 0,3 1,0 Övriga produkter 0,2 0,5 Trävaror 0,1 0,2 Samtliga produkter 4,7 15,4

7 SCB 7 UF 14 SM 0301 Internationella jämförelser För att kunna göra vissa jämförelser är vi tyvärr tvungna att använda data för 1999, som är senaste heltäckande år för OECD-statistiken. Vi har ändå bedömt att det kan vara bra för användarna att vi redovisar uppgifterna 2001 för de länder som har inkommit med svar till OECD. Se tabellerna Vi har också bedömt det viktigt att redovisa motsvarande uppgifter för samarbetsländerna (Non-Member Economies). Se tabellerna Små insatser internationellt sett Sveriges bidrag till världens samlade FoU-insatser inom företagssektorn är inte stort om man ser till de absoluta talen. Det är dock svårt att få en uppskattning av den FoU som bedrivs utanför OECD-området. Vissa uppgifter för övriga länder finns visserligen tillgängliga i FN:s statistik, men denna omfattar inte alla länder och jämförbarheten är sämre än för OECD-blocket. Jämförelserna i det följande är i huvudsak hämtade från OECD:s publikation Main Science and Technology Indicators, May De samlade FoU-utgifterna för OECD-området utgjorde drygt 386 miljarder dollar år 1999, vilket är det senaste året för vilket det finns något så när komplett internationell statistik. Sveriges andel var 5,9 miljarder eller 1,5 procent. Stora industriländer dominerar FoU-utgifterna är starkt koncentrerade till de stora industriländerna. USA svarade för drygt 47 procent. Japans insatser är näst störst: 17 procent, med Tyskland på tredje plats: 9 procent, medan Frankrike och Storbritannien svarade för ca 5 procent vardera. Tillsammans svarar således dessa länder för drygt 83 procent av företagens FoU-verksamhet inom OECD-området. Sverige med 1,5 procent av OECD:s totala FoU-satsningar hamnar i en sådan rangordning på nionde plats, efter Korea, Kanada och Italien och före Nederländerna, Belgien, Spanien och Australien. När det gäller de övriga nordiska länderna så hamnar Finland, Danmark, Norge och Island på plats 14, 15, 16 och 27. Företagens FoU-utgifter i olika länder som andel av företagssektorns total inom OECD 1999 Land Andel i % Land Andel i % USA 47,4 Norge 0,3 Japan 17,0 Tjeckien 0,3 Västtyskland 8,9 Polen 0,3 Frankrike 5,0 Turkiet 0,2 Storbritannien 4,5 Mexiko 0,2 Korea 2,9 Irland 0,2 Kanada 2,2 Grekland 0,1 Italien 1,8 Ungern 0,1 Sverige 1,5 Portugal 0,1 Nederländerna 1,2 Slovakien 0,1 Belgien 0,9 Nya Zeeland 0,1 Spanien 0,9 Island 0,0 Australien 0,8 Övriga länder 1,7 Finland 0,7 Europeiska Unionen 27,0 Danmark 0,5 Hela OECD 100,0 Källa : OECD, Main Science and Technology indicators, May 2003.

8 SCB 8 UF 14 SM 0301 FoU-utgifternas andel av BNP fortsätter att öka Vid Jämförelser med andra länder ligger Sverige däremot långt fram när det gäller FoU-intensitet. Inom OECD görs sammanställningar som underlag för jämförelser mellan medlemsländernas FoU-intensitet, finansieringskällor, inriktning av FoU-verksamhet osv. Bland de mått som redovisas kan nämnas FoU-utgifter inom företagssektorn som procent av bruttonationalprodukten. Enligt detta mått tillhör Sverige de länder där det satsas mest på forskning och utveckling inom företagssektorn. Vid en jämförelse hamnar företagssektorn i Sverige 1999 (med en andel på drygt 2,7 procent) som etta på listan. Sverige har behållit denna plats sedan Två länder har i övrigt en andel överstigande 2 procent Finland och Japan. De följande tio länderna, däribland de fyra stora industriländerna USA, Västtyskland, Frankrike och Storbritannien, har en andel mellan 1 och 2 procent. Bland dessa tio kan nämnas två nordiska länder, nämligen Danmark och Island, vilkas andel motsvarade 1,3 respektive 1,1 procent. Återstående OECD-länder har en andel som ligger under 1 procent. Norge är det enda nordiska land som ligger under 1 procent. Det bör också noteras att Israel som inte är ordinarie medlem av OECD redovisar en andel motsvarande ca 2,7 procent år 1999 och 3,5 procent år Se även tabell 12. Företagssektorns FoU-utgifter som andel av BNP i respektive land 1999 Land Andel i % Land Andel i % Sverige 2,7 Tjeckien 0,8 Finland 2,2 Australien 0,7 Japan 2,1 Italien 0,5 USA 2,0 Spanien 0,5 Korea 1,8 Slovakien 0,4 Västtyskland 1,7 Nya Zeeland 0,3 Danmark 1,4 Polen 0,3 Belgien 1,4 Ungern 0,3 Frankrike 1,4 Turkiet 0,2 Storbritannien 1,3 Grekland 0,2 Nederländerna 1,1 Portugal 0,2 Island 1,1 Mexiko 0,1 Kanada 1,1 Norge 0,9 Europeiska Unionen 1,2 Irland 0,9 Hela OECD 1,5 Källa : OECD, Main Science and Technology indicators, May 2003 Företagssektorn dominerar i de flesta länder FoU-verksamheten utförs huvudsakligen inom företagssektorn. Närmare 70 procent av de totala FoU-utgifterna inom OECD-blocket 1999 utfördes inom denna sektor. Av den totala forsknings- och utvecklingsverksamheten i Sverige år 1999 utfördes drygt 75,1 procent inom företagssektorn. Detta är en relativt hög andel som placerar Sverige på första plats bland OECD-länderna. USA:s insatser är näst störst, närmare 74,9 procent. Även i Belgien, Irland, Korea och Japan har företagssektorn en dominerande ställning. I 17 av OECD länderna översteg dess andelar 50 procent av FoU-utgifterna (se även tabell 9). Företagssektorn spelar däremot en underordnad roll i länder som Portugal, Mexiko, Grekland och Nya Zeeland där andelen ligger mellan 23 och 30 procent. 1 Företagssektorn i Sverige 2001 redovisar en BNP-andel på 3,3 procent. Uppgiften innebär den högsta andelen som hittills redovisats för företagssektorn.

9 SCB 9 UF 14 SM 0301 FoU-utgifter i OECD-länderna 1999 fördelade på utförande sektor. Procent Land Utförande sektor (Procentuell fördelning) Företags- Universitets- Offentlig Privat icke sektor sektor sektor vinstdrivande Sverige 75,1 21,4 3,4 0,1 USA 74,9 13,9 7,5 3,8 Belgien 71,6 23,9 3,3 1,2 Irland 71,4 22,7 5,8.. Korea 71,4 12,0 14,5 2,2 Japan 70,7 14,8 9,9 4,6 Västtyskland 69,8 16,5 13,8.. Finland 68,2 19,7 11,4 0,7 Storbritannien 66,8 19,6 12,2 1,4 Danmark 64,9 19,4 14,5 1,1 Frankrike 63,2 17,2 18,1 1,5 Tjeckien 62,9 12,3 24,3 0,6 Slovakien 62,6 9,9 27,5 0,0 Kanada 58,6 29,1 12,0 0,4 Nederländerna 56,4 26,2 16,5 0,9 Norge 56,0 28,6 15,4.. Spanien 52,0 30,1 16,9 1,0 Italien 49,3 31,5 19,2.. Island 46,7 20,9 30,2 2,2 Polen 41,3 27,8 30,8 0,1 Ungern 40,2 22,4 32,3.. Turkiet 38,1 55,3 6,7.. Nya Zeeland 29,7 34,3 36,0.. Grekland 28,5 49,5 21,7 0,3 Mexiko 25,5 26,3 45,0 3,1 Portugal 22,7 38,6 27,9 10,8 Europeiska Unionen 64,2 20,9 14,1 0,9 Hela OECD 69,3 17,1 10,8 2,8 Källa : OECD, Main Science and Technology indicators, May 2003 Finansieringsskällor till företagssektorns FoU Den största delen av företagssektorns FoU finansieras i de flesta OECD-länder av företagen själva. I Sverige finansieras FoU-verksamheten till 89 procent av privata medel. I länder som Japan, Finland, Korea, Australien, Västtyskland och Danmark har företagssektorn som finansiär en ännu mer dominerande ställning än i Sverige. Jämförelser av företagssektorn försvåras av att forskningssystemen ser olika ut i de olika länderna. Hänsyn bör också tas till graden av offentlig finansiering, som fortfarande uppvisar vissa skillnader och även påverkar jämförbarheten. Som exempel kan nämnas att medan ca 8 procent (ca 6 procent 2001) av företagssektorns FoU finansieras via offentliga medel i Sverige, är motsvarande andel i Polen 27 procent, Slovakien 24 procent, Tjeckien 14 procent och Italien 13 procent. Den offentliga finansieringen i USA svarade för endast 12 procent 1999, en minskning med 10 procentenheter sedan Genomsnittet för OECD-länderna är 9 procent, vilket är en mindre andel än 1991, då den var 15 procent. I relation till den totala FoU-volymen i företagssektorn i Sverige är utlandsfinansiering av marginell betydelse, drygt 3 procent Vid en jämförelse hamnar Sverige på 20:e plats. Fyra länder har en andel mellan 21 och 26 procent Kanada, Storbritannien, Grekland och Island. De följande 6 länderna har en andel mellan 8 och 19 procent och återstående OECD-länder inklusive Sverige har en andel mellan 0,04 (Korea) och 7,5 (Portugal). Se även tabellerna

10 SCB 10 UF 14 SM 0301 Finansiering av företagssektorns FoU i OECD-länderna Procent Land Finansierade sektor (procentuell fördelning) Företags- Offentlig Övriga Utlandet sektor sektor inhemska Japan 97,6 1,8 0,2 0,5 Finland 94,4 4,2 0,0 1,4 Korea 93,9 5,8 0,2 0,0 Australien 91,2 3,4 0,8 4,6 Västtyskland 90,0 7,6 0,2 2,1 Danmark 89,5 4,1 0,6 5,8 Sverige 88,9 7,8 0,1 3,2 Belgien 88,4 6,3 0,0 5,3 USA 87,7 12,3 0,0.. Spanien 86,7 8,6 0,2 4,5 Ungern 86,3 5,7 0,0 6,3 Turkiet 86,0 1,6 0,4 12,0 Irland 84,9 4,0.. 11,1 Portugal 84,4 8,1.. 7,5 Nya Zeeland 84,0 9,6 1,2 5,3 Norge 83,1 9,7 0,0 7,2 Frankrike 81,2 10,0 0,1 8,8 Mexiko 80,4 1,1 0,0 18,5 Tjeckien 80,4 14,1 0,7 4,8 Nederländerna 79,7 5,1 0,1 15,2 Italien 78,7 13,0 0,3 8,1 Island 76,8 2,4 0,0 20,8 Grekland 75,2 3,5 0,0 21,3 Slovakien 73,8 24,4 0,0 1,8 Polen 72,2 26,5 0,1 1,2 Kanada 70,4 3,6 0,0 26,0 Storbritannien 67,0 10,2 0,0 22,7 Europeiska Unionen 82,5 8,5 0,1 8,9 Hela OECD 87,7 8,9 0,1.. Källa : OECD, Main Science and Technology indicators, May 2003

11 SCB 11 UF 14 SM 0301 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges * Preliminär uppgift Provisional figure

12 SCB 12 UF 14 SM Årsverken för FoU-verksamhet 2001 inom industrin i relation till uppgifter från företagsstatistiken 2. Fördelning på bransch 1. Person-years for R&D activities in relation to all activities according to Structural Business Statistics. By industry SNI 92 Näringsgren FoU- Totala Kvot årsverken årsverken (%) Gruvor o mineralutvinning , Livsmedels-, dryckes- och tobaksindustri , Textil-, beklädnads-, och lädervaruindustri ,4 20 Trävaruindustri, ej möbler ,4 21 Massa- och pappersindustri , exkl Petroleumprodukter o övrig kemisk industri , Läkemedelsindustri ,6 25 Gummi- och plastvaruindustri ,7 26 Icke metalliska mineraliska produkter ,6 27 Stål- och metallverk ,7 28 Metallvaruindustri ,8 29 Maskinindustri , Kontorsmask, datorer o annan elektroindustri ,9 32 Teleproduktindustri ,6 33 Industri för precisionsinstrument , Transportmedelsindustri , Övrig tillverkningsindustri , Totalt tillverkningsindustri , Totalt industri ,9 2 Jämförelsen gäller industriföretag med minst 50 anställda

13 SCB 13 UF 14 SM Arbetskraftskostnader 3 för FoU-verksamhet 2001 inom industrin i relation till uppgifter från företagsstatistiken 4. Fördelning på bransch, mnkr 2. Labour costs for R&D activities in relation to all activities according to Structural Business Statistics. By industry, SEK millions SNI 92 Näringsgren Arbetskraftskostnader Kvot FoU Totalt (%) Gruvor o mineralutvinning , Livsmedels-, dryckes- och tobaksindustri , Textil-, beklädnads-, och lädervaruindustri ,8 20 Trävaruindustri, ej möbler ,7 21 Massa- och pappersindustri , exkl 2442 Petroleumprodukter o övrig kemisk industri , Läkemedelsindustri ,6 25 Gummi- och plastvaruindustri ,0 26 Icke metalliska mineraliska produkter ,8 27 Stål- och metallverk ,0 28 Metallvaruindustri ,1 29 Maskinindustri , Kontorsmask, datorer o annan elektroindustri ,0 32 Teleproduktindustri ,9 33 Industri för precisionsinstrument , Transportmedelsindustri , Övrig tillverkningsindustri , Totalt tillverkningsindustri , Totalt industri ,6 3 Arbetskraftskostnader: Löner och andra ersättningar, lagstadgade arbetsgivaravgifter. 4 Jämförelsen gäller industriföretag med minst 50 anställda.

14 SCB 14 UF 14 SM Driftskostnader för FoU-verksamhet i relation till rörelsens intäkter 5. Fördelning på bransch, mnkr 3. Current Costs for R&D activities in relation to operating income. By industry, SEK millions SNI 92 Näringsgren Drifts- Rörelsens Kvot kostn. intäkter 6 (%) för FoU Gruvor o mineralutvinning , Livsmedels-, dryckes- och tobaksindustri , Textil-, beklädnads-, och lädervaruindustri ,7 20 Trävaruindustri, ej möbler ,2 21 Massa- och pappersindustri , exkl 2442 Petroleumprodukter o övrig kemisk industri , Läkemedelsindustri ,8 25 Gummi- och plastvaruindustri ,9 26 Icke metalliska mineraliska produkter ,3 27 Stål- och metallverk ,5 28 Metallvaruindustri ,6 29 Maskinindustri , Kontorsmask, datorer o annan elektroind ,1 32 Teleproduktindustri ,1 33 Industri för precisionsinstrument , Transportmedelsindustri , Övrig tillverkningsindustri , Totalt tillverkningsindustri , Totalt industri ,4 5 Enligt SCB:s företagsstatistik. 6 Nettoomsättning exkl. punktskatter + övriga rörelseintäkter. 7 Jämförelsen gäller industriföretag med minst 50 anställda.

15 SCB 15 UF 14 SM Driftskostnader för FoU-verksamhet i relation till förädlingsvärde 8. Fördelning på bransch, mnkr 4. Current costs for R&D activities in relation to value added. By industry, SEK millions SNI 92 Näringsgren Drifts- Förädlings- Kvot kostn. värde 9 (%) för FoU Gruvor o mineralutvinning , Livsmedels-, dryckes- och tobaksindustri , Textil-, beklädnads-, och lädervaruindustri ,2 20 Trävaruindustri, ej möbler ,0 21 Massa- och pappersindustri , exkl 2442 Petroleumprodukter o övrig kemisk industri , Läkemedelsindustri ,2 25 Gummi- och plastvaruindustri ,7 26 Icke metalliska mineraliska produkter ,0 27 Stål- och metallverk ,2 28 Metallvaruindustri ,6 29 Maskinindustri , Kontorsmask, datorer o annan elektroind ,4 32 Teleproduktindustri Industri för precisionsinstrument , Transportmedelsindustri , Övrig tillverkningsindustri , Totalt tillverkningsindustri , Totalt industri ,2 8 Enligt SCB:s företagsstatistik. 9 Förädlingsvärdet brukar uttryckas som företagens bidrag till BNP och definieras i företagsstatistiken som produktionsvärdet minus kostnader för köpta varor och tjänster, dock ej löner och sociala avgifter eller inköpskostnaden för varor som säljs utan vidare bearbetning (handelsvaror). 10 Jämförelsen gäller industriföretag med minst 50 anställda.

16 SCB 16 UF 14 SM Utgifter för FoU-verksamhet i relation till rörelsens intäkter 11. Fördelning på bransch, mnkr 5. R&D expenditure for R&D activities in relation to operating income. By industry, SEK millions SNI 92 Näringsgren Utgifter Rörelsens Kvot för intäkter 12 (%) FoU Gruvor o mineralutvinning , Livsmedels-, dryckes- och tobaksindustri , Textil-, beklädnads-, och lädervaruindustri ,8 20 Trävaruindustri, ej möbler ,3 21 Massa- och pappersindustri , exkl 2442 Petroleumprodukter o övrig kemisk industri , Läkemedelsindustri ,9 25 Gummi- och plastvaruindustri ,0 26 Icke metalliska mineraliska produkter ,3 27 Stål- och metallverk ,6 28 Metallvaruindustri ,6 29 Maskinindustri , Kontorsmask, datorer o annan elektroind ,3 32 Teleproduktindustri ,6 33 Industri för precisionsinstrument , Transportmedelsindustri , Övrig tillverkningsindustri , Totalt tillverkningsindustri , Totalt industri ,7 11 Enligt SCB:s företagsstatistik. 12 Nettoomsättning exklusive punktskatter + övriga rörelseintäkter. 13 Jämförelsen gäller industriföretag med minst 50 anställda.

17 SCB 17 UF 14 SM Utgifter för FoU-verksamhet i relation till förädlingsvärde 14. Fördelning på bransch, mnkr 6. R&D expenditure for R&D activities in relation to value added. By industry, SEK millions SNI 92 Näringsgren Utgifter Förädlings- Kvot för värde 15 (%) FoU Gruvor o mineralutvinning , Livsmedels-, dryckes- och tobaksindustri , Textil-, beklädnads-, och lädervaruindustri ,4 20 Trävaruindustri, ej möbler ,2 21 Massa- och pappersindustri , exkl 2442 Petroleumprodukter o övrig kemisk industri , Läkemedelsindustri ,6 25 Gummi- och plastvaruindustri ,1 26 Icke metalliska mineraliska produkter ,0 27 Stål- och metallverk ,6 28 Metallvaruindustri ,7 29 Maskinindustri , Kontorsmask, datorer o annan elektroind ,2 32 Teleproduktindustri Industri för precisionsinstrument , Transportmedelsindustri , Övrig tillverkningsindustri , Totalt tillverkningsindustri , Totalt industri ,3 14 Enligt SCB:s företagsstatistik. 15 Förädlingsvärdet brukar uttryckas som företagens bidrag till BNP och definieras i företagsstatistiken som produktionsvärdet minus kostnader för köpta varor och tjänster, dock ej löner och sociala avgifter eller inköpskostnaden för varor som säljs utan vidare bearbetning (handelsvaror). 16 Jämförelsen gäller industriföretag med minst 50 anställda.

18 SCB 18 UF 14 SM FoU-utgifter 2001 fördelade på produktgrupper i relation till saluvärde i motsvarande produktgrupper, mnkr 7. R&D expenditure for R&D work by product groups and related to corresponding market value, SEK millions SNI Produktgrupp Utgifter Saluvärde Kvot för FoU (%) Mineraler , Livsmedel , Textilvaror ,6 20 Trävaror ,1 21 Papper , exkl Petroleum o övriga kemikalier , Läkemedel ,7 25 Gummi - och plastvaror ,0 26 Minerala ämnen ,5 27 Järn, stål o övriga metaller ,4 28 Metallvaror utom maskiner och apparater ,4 29 Maskiner , Kontorsmask, datorer o övriga elektroprodukter ,1 32 Teleprodukter ,8 33 Precisionsinstrument , Transportmedel , Övriga produkter , Tillverkade produkter , Samtliga produkter ,7

19 SCB 19 UF 14 SM FoU-utgifter 2001 fördelade på produktgrupper i relation till förädlingsvärde i motsvarande produktgrupper, mnkr 8. R&D expenditure 2001 by product groups and related to corresponding value added, SEK millions SNI Produktgrupp Utgifter Förädlings- Kvot för FoU värde (%) Mineraler , Livsmedel , Textilvaror ,7 20 Trävaror ,2 21 Papper , exkl Petroleum o övriga kemikalier , Läkemedel ,3 25 Gummi - och plastvaror ,5 26 Minerala ämnen ,1 27 Järn, stål o övriga metaller ,9 28 Metallvaror utom maskiner och apparater ,9 29 Maskiner ,1 Kontorsmask, datorer o övriga elektroprodukter , Teleprodukter Precisionsinstrument , Transportmedel , Övriga produkter , Tillverkade produkter , Samtliga produkter ,4

20 SCB 20 UF 14 SM Företagssektorns FoU-utgifter som andel av totala FoU-utgifter i samtliga sektorer Percentage of GERD 18 performed by the Business Enterprise Sector OECD:s Medlemsländer OECD Member Countries Australien Belgien 66,5 71,6 71,3 71,6 71,6.. Danmark 58,5 58,3 57,4 61,5 64,9.. Finland 57,0 58,4 63,2 66,0 68,2 71,1 Frankrike 61,5 61,7 61,0 62,5 63,2 62,4 Grekland 26,1 26,8 29,5 25,6 28,5.. Irland 63,6 67,7 70,0 71,0 71,4 68,5 Island 21,8 31,1 31,9 40,6 46,7 58,9 Italien 55,8 53,7 53,4 49,8 49,3.. Japan 70,8 66,0 65,2 72,0 70,7 73,7 Kanada 49,7 52,7 58,1 59,7 58,6 57,5 Korea ,7 72,6 71,4 76,2 Luxemburg Mexiko.. 10,4 20,8 19,7 25,5.. Nederländerna 49,7 49,4 52,1 54,6 56,4.. Norge 54,6 53,5 56,7 56,9 56,0 59,7 Nya Zeeland 26,8 30,1 27,0 28,2 29,7.. Polen ,7 39,4 41,3 35,8 Portugal ,9 22,5 22,7 32,6 Schweiz Slovakien 74,6 71,8 53,9 75,6 62,6 67,3 Spanien 56,0 47,8 48,2 48,8 52,0 52,4 Storbritannien 67,1 66,1 65,0 65,2 66,8 67,4 Sverige 68,5 69,6 74,3 74,9 75,1 77,6 Tjeckien 69,4 73,3 65,1 62,8 62,9 60,2 Turkiet 21,1 22,9 23,6 32,3 38,1.. Ungern 41,4 32,5 43,4 41,5 40,2 40,1 USA 72,5 70,7 71,8 74,1 74,9 74,4 Västtyskland 69,5 67,4 66,4 67,5 69,8 70,5 Österrike.. 55, Europeiska Unionen 63,5 62,3 62,2 62,9 64,2 64,5 Hela OECD 68,9 66,9 67,3 68,9 69,3 69,6 OECD:s samarbetsländer Non-Member Economies Argentina ,1 28,3 22,8 Israel 55,7 58,0 58,7 63,8 69,2 73,2 Kina 39,8 41,7 43,7 46,1 49,6 60,4 Rumänien.. 80,0 77,6 81,4 74,4 61,6 Ryssland.. 70,6 68,5 66,3 69,9 70,3 Singapore ,5 62,5 62,9 63,3 Slovenien.. 41,0 46,6 53,0 55,0 57,8 Taiwan ,1 63,6 Källa : OECD, Main Science and Technology indicators, May De övriga sektorerna är universitets- och högskolesektorn, privata icke-vinstdrivande sektorn och den offentliga sektorn. 18 Gross Domestic Expenditure on R&D.

21 SCB 21 UF 14 SM Företagssektorns FoU-utgifter. Löpande priser 10. Business Enterprise Expenditure on R&D (million current PPP $) 19 OECD:s Medlemsländer OECD Member Countries Australien Belgien Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Island Italien Japan Kanada Korea Luxemburg Mexiko Nederländerna Norge Nya Zeeland Polen Portugal Schweiz Slovakien Spanien Storbritannien Sverige Tjeckien Turkiet Ungern USA Västtyskland Österrike Europeiska Unionen Hela OECD OECD:s samarbetsländer Non-Member Economies Argentina Israel Kina Rumänien Ryssland Singapore Slovenien Taiwan Källa : OECD, Main Science and Technology indicators, May Purchasing Power Parities.

22 SCB 22 UF 14 SM Företagssektorns FoU-utgifter. Fasta priser referensår BERD 20 (million 1995 dollars constant prices and PPP) 21 OECD:s Medlemsländer OECD Member Countries Australien Belgien Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Island Italien Japan Kanada Korea Luxemburg Mexiko Nederländerna Norge Nya Zeeland Polen Portugal Schweiz Slovakien Spanien Storbritannien Sverige Tjeckien Turkiet Ungern USA Västtyskland Österrike Europeiska Unionen Hela OECD OECD:s samarbetsländer Non-Member Economies Argentina Israel Kina Rumänien Ryssland Singapore Slovenien Taiwan Källa : OECD, Main Science and Technology indicators, May Business Enterprise Expenditure on R&D 21 Purchasing Power Parities

23 SCB 23 UF 14 SM Företagssektorns FoU-utgifter som andel av BNP 12. Business Enterprise Expenditure on R&D as percentage of GDP OECD:s Medlemsländer OECD Member Countries Australien 0,6 0,7 0,9 0,8 0,7.. Belgien 1,1 1,2 1,2 1,3 1,4.. Danmark 1,0 1,0 1,1 1,2 1,4.. Finland 1,2 1,3 1,4 1,8 2,2 2,4 Frankrike 1,5 1,5 1,4 1,4 1,4 1,4 Grekland 0,1 0,1 0,1 0,1 0,2.. Irland 0,6 0,8 0,9 0,9 0,9 0,8 Island 0,3 0,4 0,5 0,8 1,1 1,8 Italien 0,7 0,6 0,5 0,5 0,5 0,6 Japan 2,1 1,9 1,9 2,0 2,1 2,3 Kanada 0,8 0,9 1,0 1,0 1,1 1,1 Korea.... 1,8 2,0 1,8 2,3 Luxemburg Mexiko 0,1 0,0 0,1 0,1 0,1.. Nederländerna 1,0 1,0 1,0 1,1 1,1 1,1 Norge 0,9 0,9 1,0 0,9 0,9 1,0 Nya Zeeland 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3.. Polen.... 0,3 0,3 0,3 0,2 Portugal.... 0,1 0,1 0,2 0,3 Schweiz Slovakien 1,6 1,0 0,5 0,8 0,4 0,4 Spanien 0,5 0,4 0,4 0,4 0,5 0,5 Storbritannien 1,4 1,4 1,3 1,2 1,3 1,3 Sverige 1,9 2,2 2,5 2,7 2,7 3,3 Tjeckien 1,4 0,9 0,7 0,7 0,8 0,8 Turkiet 0,1 0,1 0,1 0,2 0,2.. Ungern 0,4 0,3 0,3 0,3 0,3 0,4 USA 2,0 1,8 1,8 1,9 2,0 2,1 Västtyskland 1,8 1,6 1,5 1,5 1,7 1,8 Österrike.. 0, Europeiska Unionen 1,2 1,2 1,1 1,1 1,2 1,2 Hela OECD 1,5 1,4 1,4 1,5 1,5 1,6 OECD:s samarbetsländer Non-Member Economies Argentina ,1 0,1 0,1 Israel 1,4 1,6 1,6 2,0 2,7 3,5 Kina 0,3 0,3 0,3 0,3 0,4 0,7 Rumänien.. 0,7 0,6 0,5 0,3 0,3 Ryssland.. 0,5 0,5 0,6 0,7 0,8 Singapore.... 0,7 0,9 1,2 1,3 Slovenien.. 0,7 0,8 0,8 0,8 0,9 Taiwan ,3 1,4 Källa : OECD, Main Science and Technology indicators, May 2003

24 SCB 24 UF 14 SM Företafssektorns andel av FoU-utgifter som finansieras av privata medel 13. Percentage of BERD 22 financed by industry OECD:s Medlemsländer OECD Member Countries Australien 92,7 94,1 92,9 94,0 91,2.. Belgien 91,4 88,4 89,2 89,9 88,4.. Danmark 86,0 84,1 76,9 85,1 89,5.. Finland 93,3 92,3 89,1 90,7 94,4 95,6 Frankrike 66,2 73,4 76,1 79,0 81,2.. Grekland 74,0 67,9 76,1 71,8 75,2.. Irland 89,6 86,4 98,2 90,9 84,9 92,8 Island 84,5 83,8 95,5 91,3 76,8 73,1 Italien 77,2 79,7 75,2 77,5 78,7 80,2 Japan 98,4 98,4 98,2 98,2 97,6 97,8 Kanada 71,6 72,7 74,3 75,0 70,4 67,1 Korea ,3 94,8 93,9 91,2 Luxemburg Mexiko 100,0 98,5 76,2 63,3 80,4.. Nederländerna 89,6 82,6 80,0 75,7 79,7.. Norge 76,8 76,7 82,5 81,4 83,1 81,4 Nya Zeeland 87,8 89,4 86,4 79,3 84,0.. Polen ,7 69,6 72,2 67,6 Portugal ,6 82,7 84,4 94,4 Schweiz Slovakien 88,6 89,2 87,7 81,8 73,8 78,3 Spanien 80,4 80,1 84,4 84,9 86,7 82,5 Storbritannien 69,4 73,2 70,5 71,6 67,0 64,4 Sverige 88,0 85,8 86,8 89,0 88,9 91,2 Tjeckien ,2 90,7 80,4 84,3 Turkiet 99,9 98,8 91,3 95,3 86,0.. Ungern 87,0 81,4 78,3 78,8 86,3 75,7 USA 77,5 80,6 82,3 84,8 87,7 90,2 Västtyskland 87,1 89,0 89,0 88,0 90,0 90,6 Österrike.. 86, Europeiska Unionen 78,7 81,2 81,1 81,7 82,5.. Hela OECD 82,6 84,7 85,4 86,8 87,7 88,8 OECD:s samarbetsländer Non-Member Economies Argentina ,4 88,1 Israel 74,2 77,5 78,6 84,7 88,6.. Kina Rumänien.. 41,2 47,2 60,9 60,2 64,5 Ryssland ,7 41,3 39,4 41,5 Singapore ,8 82,6 82,8 83,5 Slovenien.. 87,6 89,1 84,0 86,0 87,6 Taiwan ,8 98,2 Källa : OECD, Main Science and Technology indicators, May Business Enterprise Expenditure on R&D

25 SCB 25 UF 14 SM Företagssektorns andel av FoU som finansieras via offentliga medel 14. Percentage of BERD 23 financed by government OECD:s Medlemsländer OECD Member Countries Australien 3,0 2,4 2,4 2,4 3,4.. Belgien 7,8 5,1 4,3 5,1 6,3.. Danmark 7,9 5,8 6,1 5,3 4,1.. Finland 5,5 6,1 5,6 4,1 4,2 3,4 Frankrike 22,3 15,3 12,7 10,4 10,0.. Grekland 5,5 4,6 6,8 4,8 3,5.. Irland 3,7 10,6 4,9 6,5 4,0.. Island 9,6 14,4 3,3 5,0 2,4 1,4 Italien 13,2 13,4 16,7 13,1 13,0 12,3 Japan 1,4 1,4 1,6 1,3 1,8 0,8 Kanada 9,9 9,7 6,2 5,0 3,6 2,4 Korea.... 3,6 4,8 5,8 8,1 Luxemburg Mexiko 0,0 0,5 2,8 26,4 1,1.. Nederländerna 7,5 7,8 6,6 5,4 5,1.. Norge 15,9 16,0 11,9 11,0 9,7 10,3 Nya Zeeland 7,2 6,9 6,9 8,7 9,6.. Polen ,8 29,2 26,5 30,4 Portugal.... 5,1 9,4 8,1 2,1 Schweiz Slovakien 11,4 10,8 10,8 16,5 24,4 20,6 Spanien 11,3 10,6 9,2 8,7 8,6 9,5 Storbritannien 14,6 11,1 10,5 9,6 10,2 11,9 Sverige 10,3 10,8 9,5 7,6 7,8 5,8 Tjeckien 6,6 4,1 4,5 7,9 14,1 12,2 Turkiet 0,0 0,1 1,7 2,0 1,6.. Ungern 8,2 11,4 16,2 14,6 5,7 6,1 USA 22,6 19,4 17,8 15,2 12,3 9,8 Västtyskland 10,0 9,0 8,8 9,2 7,6 7,1 Österrike.. 9, Europeiska Unionen 13,5 11,0 10,1 9,1 8,5.. Hela OECD 14,8 12,6 11,5 10,1 8,9 7,6 OECD:s samarbetsländer Non-Member Economies Argentina ,7 8,7 Israel 25,8 22,3 21,3 15,4 11,2.. Kina Rumänien.. 58,0 49,3 34,4 37,8 31,0 Ryssland ,1 50,1 40,8 49,0 Singapore.... 5,2 9,1 11,0 6,5 Slovenien.. 8,9 8,0 7,4 7,2 5,0 Taiwan ,1 1,8 Källa : OECD, Main Science and Technology indicators, May Business Enterprise Expenditure on R&D.

26 SCB 26 UF 14 SM Företagssektorns andel av FoU-utgifter som finansieras av övriga inhemska källor 15. Percentage of BERD 24 financed by other national sources OECD:s Medlemsländer OECD Member Countries Australien 0,3 0,6 1,7 1,0 0,8.. Belgien 0,0 0,8 0,4 0,6 0,0.. Danmark 1,7 2,0 1,5 1,1 0,6.. Finland 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,3 Frankrike 0,1 0,1 0,0 0,1 0,1.. Grekland.. 0,0 0,0 0,0 0,0.. Irland 0,2 0,3 0, Island 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 Italien ,4 0,3 0,2 Japan 0,1 0,1 0,1 0,1 0,2 0,8 Kanada 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Korea.... 0,2 0,4 0,2 0,2 Luxemburg Mexiko.. 0,4 0,4 0,5 0,0.. Nederländerna 0,6 1,8 0,1 0,1 0,1.. Norge 0,1 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 Nya Zeeland 0,2 0,4 1,0 0,8 1,2.. Polen.... 0,2 0,2 0,1 0,2 Portugal.... 0, Schweiz Slovakien.... 0,0 0,1 0,0 0,0 Spanien 0,2 0,1 0,1 0,1 0,2 0,3 Storbritannien.. 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Sverige 0,2 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 Tjeckien.... 0,2 0,1 0,7 1,6 Turkiet.. 0,7 1,4 2,0 0,4.. Ungern ,0 0,0 0,1 USA 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Västtyskland 0,3 0,2 0,1 0,1 0,2 0,2 Österrike.. 0, Europeiska Unionen 0,2 0,3 0,1 0,1 0,1 0,1 Hela OECD 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,2 OECD:s samarbetsländer Non-Member Economies Argentina ,0 0,0 Israel 0,0 0,2 0,1 0,0 0,0.. Kina Rumänien.. 0,1 0,1 1,8 0,1 0,5 Ryssland.... 0,0 0,1 0,1 0,3 Singapore.... 0,0 0,0 0,2 0,1 Slovenien.. 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Taiwan ,1 0,0 Källa : OECD, Main Science and Technology indicators, May Business Enterprise Expenditure on R&D

27 SCB 27 UF 14 SM Företagssektorns andel av FoU som finansieras från utlandet 16. Percentage of BERD 25 financed by abroad OECD:s Medlemsländer OECD Member Countries Australien 4,1 2,9 3,1 2,6 4,6.. Belgien 0,9 5,6 6,1 4,5 5,3.. Danmark 4,4 8,2 15,5 8,5 5,8.. Finland 1,2 1,5 5,3 5,1 1,4 0,7 Frankrike 11,4 11,3 11,1 10,6 8,8.. Grekland 20,6 27,4 17,1 23,4 21,3.. Irland 6,6 3,0 3,8 2,6 11,1 4,5 Island 5,9 1,8 1,2 3,7 20,8 25,3 Italien 9,6 6,9 8,2 9,0 8,1 7,4 Japan 0,1 0,1 0,1 0,4 0,5 0,5 Kanada 18,5 17,7 19,5 20,0 26,0 30,5 Korea.... 0,0 0,1 0,0 0,6 Luxemburg Mexiko.. 0,6 20,7 9,8 18,5.. Nederländerna 2,4 7,9 13,2 18,9 15,2.. Norge 7,2 7,4 5,6 7,6 7,2 8,4 Nya Zeeland 4,9 3,4 5,7 11,2 5,3.. Polen.... 1,3 1,1 1,2 1,8 Portugal ,1 7,9 7,5 3,6 Schweiz Slovakien.... 1,6 1,7 1,8 1,1 Spanien 8,1 9,1 6,4 6,3 4,5 7,8 Storbritannien 16,0 15,4 19,1 18,8 22,7 23,7 Sverige 1,6 3,4 3,7 3,3 3,2 2,9 Tjeckien.... 3,2 1,4 4,8 1,9 Turkiet 0,1 0,4 5,6 0,7 12,0.. Ungern 2,8 3,3 4,1 2,9 6,3 16,9 USA Västtyskland 2,6 1,9 2,2 2,8 2,1 2,2 Österrike.. 4, Europeiska Unionen 7,6 7,6 8,7 9,1 8,9.. Hela OECD OECD:s samarbetsländer Non-Member Economies Argentina ,9 3,3 Israel 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0.. Kina Rumänien.. 0,7 3,5 2,9 2,0 4,0 Ryssland.... 5,1 8,5 19,8 9,2 Singapore.... 5,0 8,2 5,9 9,9 Slovenien.. 3,5 2,8 8,6 6,8 7,4 Taiwan ,1 0,0 Källa : OECD, Main Science and Technology indicators, May Business Enterprise Expenditure on R&D.

28 SCB 28 UF 14 SM Antalet FoU-årsverken 26 utförda inom företagssektorn 17. Total Business Enterprise R&D personnel (FTE) 27 OECD:s Medlemsländer OECD Member Countries Australien Belgien Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Island Italien Japan Kanada Korea Luxemburg Mexiko Nederländerna Norge Nya Zeeland Polen Portugal Schweiz Slovakien Spanien Storbritannien Sverige Tjeckien Turkiet Ungern USA Västtyskland Österrike Europeiska Unionen Hela OECD OECD:s samarbetsländer Non-Member Economies Argentina Israel Kina Rumänien Ryssland Singapore Slovenien Taiwan Källa : OECD, Main Science and Technology indicators, May Ett årsverke är det arbete en heltidsanställd person utför under ett år. 27 Full-time equivalence.

29 SCB 29 UF 14 SM Företagssektorns FoU-årsverken 28 som andel av totala FoU-årsverken i samtliga sektorer Total Business Enterprise R&D personnel (FTE) 30 as a percentage of national total OECD:s Medlemsländer OECD Member Countries Australien Belgien 55,7 59,6 61,1 63,7 62,4.. Danmark 59,2 58,3 56,9 58,6 59,9.. Finland 50,8 49,7 52,9 54,1 55,0 56,3 Frankrike 52,2 52,3 50,9 54,3 54,6.. Grekland 20,3 19,8 17,6 16,3 17,4.. Irland 49,6 57,4 63,7 64,4 69,8.. Island 23,2 29,2 32,5 38,7 40,2 46,0 Italien 45,6 43,6 42,5.. 41,9.. Japan 61,9 61,6 60,5 65,6 65,8 63,0 Kanada 45,9 48,3 56,7 56,2 55,2.. Korea ,6 66,2 61,0 70,6 Luxemburg Mexiko.. 7,2 13,4 14,6 19,5.. Nederländerna 41,4 41,5 47,3 50,5 52,1.. Norge 49,2 48,4 50,5 52,0 52,4 54,1 Nya Zeeland 28,9 26,5 26,8 22,8 25,1.. Polen ,4 27,7 24,7 22,1 Portugal ,4 11,0 15,7 17,1 Schweiz Slovakien ,0 45,3 38,3 33,0 Spanien 40,3 36,7 34,5 34,5 37,5 37,0 Storbritannien 60,9 58, Sverige 63,0 62,4 66,5 67,0 66,3 68,5 Tjeckien 66,5 66,8 50,0 49,4 51,0 46,1 Turkiet 16,8 17,5 19,7 24,0 23,1.. Ungern 44,2 35,5 34,7 31,5 27,7 29,6 USA Västtyskland 62,3.. 61,7 62,2 64,0 64,5 Österrike.. 61, Europeiska Unionen 55,5 54,5 53,3 53,8 54,4.. Hela OECD OECD:s samarbetsländer Non-Member Economies Argentina ,0 17,8 14,5 Israel Kina 30,7 36,8 42,2 43,5 42,7 55,6 Rumänien.. 75,0 73,5 72,7 72,6 61,1 Ryssland ,1 62,6 61,4 61,9 Singapore ,8 65,8 64,0 51,1 Slovenien.. 36,7 39,6 47,3 49,3 49,4 Taiwan ,0 67,3 Källa : OECD, Main Science and Technology indicators, May Ett årsverke är det arbete en heltidsanställd person utför under ett år 29 De övriga sektorerna är universitets- och högskolesektorn, privata icke-vinstdrivande sektorn och den offentliga sektorn. 30 Full-time equivalence.

30 SCB 30 UF 14 SM FoU-årsverken 31 utförda av forskare 32 inom företagssektorn 19. Business Enterprise researchers (FTE) 33 OECD:s Medlemsländer OECD Member countries Australien Belgien Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Island Italien Japan Kanada Korea Luxemburg Mexiko Nederländerna Norge Nya Zeeland Polen Portugal Schweiz Slovakien Spanien Storbritannien Sverige Tjeckien Turkiet Ungern USA Västtyskland Österrike Europeiska Unionen Hela OECD OECD:s samarbetsländer Non-Member Economies Argentina Israel Kina Rumänien Ryssland Singapore Slovenien Taiwan Källa : OECD, Main Science and Technology indicators, May Ett årsverke är det arbete en heltidsanställd person utför under ett år. 32 Vissa länder redovisar insatserna efter personalens formella utbildning, andra efter personalens funktion i forskningsarbetet. Uppgifterna är därför inte helt jämförbara. En forskare har inte alltid en hög formell utbildning, och en person med akademisk examen har inte alltid en forskningsfunktion. 33 Full-time equivalence.