Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Relevanta dokument
När mamma eller pappa dör

Närstående i palliativ vård

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Antal barn som mister en förälder alla dödsorsaker resp cancer/år ATT SOM TONÅRING HA MIST EN FÖRÄLDER I CANCER.

Barn och unga i palliativ vård

Närstående i palliativ vård

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

Palliativ vård av barn när, var, hur och vilka vårdar barnet och familjen?

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

"Nånting Saknas" Hur ungdomar som förlorat en förälder i cancer hittar stöd. Doris Nilsson Johan Näslund

När närstående vårdar en svårt sjuk person i hemmet

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

Tonåring med en döende förälder. Teenager with a Dying Parent. Psykoterapeutprogrammet, 90 hp Examensuppsats på avancerad nivå, 15 hp Vårtermin 2014

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

När någon i familjen fått cancer

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Se hela mig! 1. Bakgrund, material och metod 2. Resultat: Vad berä<ar barnen? 3. Vad kan vi lära av barnens berä<elser? BRIS

Personsentrerad palliativ vård och hospicefilosofi

Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem

Stöd för barn och familjen

Det finns flera böcker om Lea. Du kan läsa dem i vilken ordning som helst! De böcker som kommit ut hittills heter Lea, Lea på läger och Lea, vilse!

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Syskons sorg. den tysta sorgen

Session Sorg. Efterlevandestöd Ny forskning i sorg Barn och familj i sorg och saknad en gruppintervention

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

SFPM 20 år. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem

Till dig som förlorat di barn

Barn som nära anhörig. - när ett syskon eller en förälder är svårt sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

Anhörigas möte med vården: Betydelsefullt bemötande från vårdpersonal

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Tonåringars behov av stöd och delaktighet i samband med att en förälder blir sjuk och dör i cancer. Unga vuxnas råd till vårdpersonalen

Barn och sorg. Sjukhusbiblioteket

Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Samtal med den döende människan

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Mina tankar om empati och sympati hos personer med autismspektrumtillstånd

Att möta den döendes existentiella behov

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

De hade såklart aldrig genomfört operationen om de vetat att jag var gravid!

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER

Anhörigstöd - Efterlevande barn

När någon i familjen fått cancer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU)

God palliativ vård state of the art

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

ARBETSKOPIA

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Bilaga till Omsorgsgruppens handlingsplan för Högsby kommuns skolor och förskolor vid olycka/dödsfall/kris

Till föräldrar och viktiga vuxna:

När någon i familjen har dött - information till barn, unga och vuxna.

Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA

Palliativ vård ett förhållningssätt

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Det påverkar dig och andra

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

Lärarhandledning Min skalliga mamma Camilla Dahlson & Malin Roca Ahlgren 2018 LÄRARHANDLEDNING KIKKULI FÖRLAG

Att vara närstående vid livets slut

Hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom

KIDSCREEN-52. Frågeformulär om hälsa för barn och unga. Föräldraversion

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Barn iakttar och tar efter det vi gör. Att fungera som familj, skoja och tillbringa tid tillsammans ger glädje och förstärker gemenskapskänslan.

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Somatisk vård för personer med långvarig psykisk sjukdom

Frågeformulär till vårdnadshavare

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Existentiell kris, meningsfrågor, dödsångest

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. Små Hopp i Boden

Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst

Strävan mot en god pallia1v vård: varför vi måste göra vårt allra bästa.

Transkript:

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Anette Alvariza Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal Bräcke högskola Vårdutvecklingsledare och Forskare, Capio ASIH och palliativ vård, Dalens sjukhus anette.alvariza@esh.se

En nationell studie med ca 600 unga vuxna som i tonår förlorat en förälder Risk för framtida psykisk ohälsa. Ökad risk för självskadebeteende. Hälften har obearbetad sorg och det har samband med trötthet, sömnproblem och depressionssymtom. Tilliten till sjukvården hade stor betydelse för negativa konsekvenser på lång sikt. Tilliten var beroende av om familjen hade fått informerande samtal innan förälders död.

20 intervjuer med 10 tonåringar 7 pojkar och 3 flickor 14-17 år vid sin förälders död 3-12 månader efter att de förlorat sin förälder för en del första gången de pratade plågsamt men lättande alla tackade ja till en andra intervju Mycket känslosamma intervjuer

Ansvar Sig själv, sjuke föräldern, friska förälder, syskon, hemmet Vissa säger att det var för mycket ansvar men jag tycker inte det. Jag tror att jag hade mått sämre om jag inte hade gjort det Hon var på sjukhuset större delen av dagen.då försökte jag se till att det fanns något att äta när hon kom hem Jag beter mig inte så nere och deprimerad när jag är hemma för då tänker jag att det behöver inte dom.... Man ville inte säga till henne att mamma kommer att dö.

Ensamhet Upplevelse av ensamhet var genomgående för samtliga tonåringar Hon var nästan aldrig hemma

Anpassning Tonåringarna anpassade sig till livssituationen med en sjuk och döende förälder genom att vara lojala mot sina föräldrar Hon ville att alla skulle kämpa med henne vara jätteglad när det gick bra och när det inte gick bra, det kommer att gå bra nästa gång, nu kör vi! Ville kanske inte tänka på det, att hon skulle dö.hade väl dödsångest och ville inte lämna sin son Man fick ju svaret att typ, ja det är bra, så man trodde ju fortfarande inte riktigt så det var väldigt svårt att förstå att han, ja skulle dö förr eller senare

Förberedelse För att förstå och förbereda sig på sin förälders död observerade de sin förälder, noterade och reflekterade över förändringar och jämförde hur förälder mådde från dag till dag man började tänka mer och mer att det inte går bättre på samma sätt som tidigare Man förstod inte riktigt att han skulle dö men man fattade ju det i bakhuvudet, längst inne

Jag var orolig för mamma att hon skulle bli deprimerad när pappa dog..

Tonåringarna önskade i första hand stöd från sina föräldrar.

Nationella vårdprogrammet Barn behöver information om: sjukdomen - prognos, orsak, vård och behandling hur sjukdomen kan påverka dem själva och föräldrarna både före och efter dödsfallet -tankar, känslor och rent praktiskt till vem de vid behov kan vända sig med frågor och tankar.

Prata med föräldrarna om barnen Fråga föräldrarna vad barnen vet och fråga om de önskar hjälp och stöd för att berätta mer. Vanligt att man försöker skydda sina barn - ovisshet är värre. Barnen försöker skydda föräldrarna och ställer inte frågor. Visa att de får ställa frågor. Berätta för föräldrarna vilken typ av information, råd och stöd barnen kan behöva och erbjud att informera hela familjen vid ett gemensamt tillfälle. Erbjud de äldre barnen att få träffa läkaren på egen hand och förklara för föräldrarna varför det kan vara bra.

Råd till sjukvårdspersonal Viktigt att bli personligen sedd och bekräftad under förälders sjukdom - aktivt ta kontakt Få information som hjälper att förbereda sig och förstå konsekvenser av sjukdomen, behandling och förestående död - ärlighet, inte försköna Värdefullt att få tillbringa tid med föräldern - uppmuntra och ge råd om hur, viktigt med skratt och fina minnen Stöd efter individuella behov

Efter förälderns död Förälderns död var det värsta som kunde hända ändå kände man viss lättnad. Man ville bara vara där men man visste hela tiden hur hjälplös man var, man ville ju bara hjälpa och lindra hennes smärta Det var så hemskt att se henne lida så mycket, hon hostade, man såg att hon liksom försvann bort. Vissa dagar hjälpte inte medicinen och hon blev inte lugn. Hon hade jättejobbigt att andas

Tonåringarna oroade sig för den kvarlevande föräldern och hela hemsituationen. De sympatiserade med föräldern och för att inte lägga mer börda så avstod de från att visa sin egen sorg.

Just när hon hade dött, visste vi inte hur någonting skulle bli. Jag kände det som att allt skulle falla ihop.

Förberedelser inför dödsfallet När det är kort tid kvar, timmar eller dagar, förbered barnen på den kommande förlusten. Möjliggör ett farväl när patienten ännu är kontaktbar. Om detta inte varit möjligt, förklara för barnet. Berätta gärna för både barn och vuxna vad man kan förvänta sig kommer att hända med patienten. Viktigt att barnen är med i gemenskapen, undvik tvång. Berätta om och bejaka de tankar och känslor som sjukdomen och dödsfallet kan väcka hos både barn och vuxna. Tillåt en blandning av sorg, ilska och skratt.

Referenser Sveen J, Kreicbergs U, Melcher U & Alvariza A. (2015). Teenagers reasoning about their parent s recent death in cancer, Palliative and Supportive Care, 14(4):349-57. Melcher U, Sandell R & Henriksson A. (2016). Maintaining everyday life in a family with a dying parent - teenagers experiences of adapting to responsibility. Palliative & Supportive Care,14(4):349-57. Alvariza A, Lövgren M, Bylund-Grenklo T, Hakola P, Fürst CJ, Kreicbergs U. (2017). How to support teenagers who are losing a parent to cancer: Bereaved young adults advice to health care professionals A nationwide survey. Palliative & Supportive Care, 15(3):313-319. Alvariza A, Holm M, Bylund-Grenklo T, Goliath I, Kreicbergs U. (2016). Viktigt att stärka närståendes möjligheter att förbereda sig. Läkartidningen, 22:113. Bylund-Grenklo, T., Fürst, C. J., Nyberg, T., Steineck, G., & Kreicbergs, U. (2016). Unresolved grief and its consequences : A nationwide follow-up of teenage loss of a parent to cancer 6-9 years earlier. Supportive Care in Cancer, (24)7, 3095 3103. doi: 10.1007/s00520-016-3118-1 Bylund-Grenklo, T., Kreicbergs, U., Uggla, C., Valdimarsdóttir, U. A., Nyberg, T., Steineck, G., & Fürst, C. J. (2015). Teenagers want to be told when a parent s death is near : A nationwide study of cancer-bereaved youths opinions and experiences. Acta Oncologica, (54)6, 944 950. doi: 10.3109/0284186X.2014.978891