Miljökonsekvensbeskrivning



Relevanta dokument
ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Tillståndsprövning av hamnen i Kappelshamn, Gotland---

Tillståndsprövning av hamnen i Ronehamn, Gotland---

Samrådsunderlag avseende anmälan om sanering samt anmälan om vattenverksamhet i samband med sanering. Kv. Ljuset (Alingsås gasverk) Alingsås kommun

B EHOVSBEDÖMNING 1(7) tillhörande detaljplan för Björnö 1:1 (marin verksamhet) inom Vikbolandet i Norrköpings kommun

Tillståndsprövning av hamnen i Klintehamn, Gotland---

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

Samråd enligt miljöbalken

Luften i Sundsvall Miljökontoret

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K

Luften i Sundsvall 2011

Samrådshandling: Stockholms stad planerar att sanera i Vinterviken

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

MÖRHULT DETALJPLAN FÖR FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING

Miljöteknisk undersökning av sediment, Varbergs hamn

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

PM Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Luften i Sundsvall 2012

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012

Redovisning av undersökningar i samband Kalkutlastning Klintehamns lanthamn

Tillståndsprövning Slite hamn, Gotland---


BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

Yttrande över detaljplan för Lindbackens skola

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

Hur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området.

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Teknisk Beskrivning för tillståndsansökan. Höganäs industrihamn Ny Kajkonstruktion vid Metanolkajen

Miljökonsekvensbeskrivning

Behovsbedömning av detaljplan Kullegårdens förskola, Partille kommun

Ansökan om ändring av tillstånd samt anmälan om vattenverksamhet enligt miljöbalken

Undersökning av lekbotten och sediment i Lännerstasundet, Nacka kommun

Bilaga 8E - Plan för återanvändning av restmaterial i Projekt Slussen

BEHOVSBEDÖMNIG/ AVGRÄNSNING

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92. SUNNE KOMMUN Värmlands län

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Utbyggnad av Arendal 2

Kompletterande samrådsunderlag

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne

BEHOVSBEDÖMNING. SAMRÅDSHANDLING Dnr: DETALJPLAN HÖGLANDSSJUKHUSET. FASTIGHETEN Västanå 4 m.fl. Illustration: White arkitekter

Bedrivande av hamnverksamhet i Forsmarks hamn

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

Välkommen på samråd Utbyggnad av Södertälje kanal och sluss samt Mälarfarlederna

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Sveriges miljömål.

Luften i Sundsvall 2010

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Behovsbedömning av detaljplan för Årby 1:21 och del av Årby 8:2 i Blikstorp, Hjo kommun

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING

Dnr: LSK Kommunstyrelsen Datum:

PM Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

PM juridiska förutsättningar för vattenverksamhet vid Alvik Östra Stockholms stad Underlag till program Alvik Östra

B EHOVSBEDÖMNING. del av Saltängen 1:1 med närområde (hotell, kontor, butiker, bostäder) tillhörande detaljplan för. inom Saltängen i Norrköping

Svartmunken 1 m.fl. Tillhörande detaljplan för del av. CENTRUM, HALMSTADS KOMMUN Plan 1087 K

Upprättande av detaljplan för Kvarteret Krattan, förskolan Arabia, Västerviks kommun, Kalmar län.

Kalkstenstäkt Cementa Degerhamn UPPDRAGSNUMMER

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm

Tumba, augusti Behovsbedömning av detaljplan för Hästen 19, Tumba

Behovsbedömning. Detaljplan för östra Gårvik, Munkedals kommun

Hamnsanering för Östersjöns framtid

PM Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen

BEHOVSBEDÖMNING GODKÄNNANDEHANDLING. del av fastigheten LINDÖ 2:1 med närområde (Lindö småbåtshamn) 1(7) tillhörande program till detaljplan för

Behovsbedömning ANTAGANDEHANDLING 1(6) Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn. tillhörande detaljplan för kvarteret Kopparkypen

Jokkmokks kommun Miljökontoret

Temagruppernas ansvarsområde

BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Detaljplan för Brantevik 36:2, 36:4, 36:99 m.fl., Brantevik. Planens beteckning

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Västlänken och Olskroken planskildhet Ytvatten

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING

Slottsmöllans tegelbruk

Anmälan om avhjälpandeåtgärd med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: Upprättad:

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Natura 2000 och artskyddsfrågor

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007

Anmälan av miljöfarlig verksamhet

NYA BOSTÄDER SÖDER OM NYHEMSSKOLAN Del av fastigheten Nyhem 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Enkelt planförfarande BEHOVSBEDÖMNING AV MKB

Del av STUVERUM 1:6, Lofta

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING. av miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

Norra Strandallén OMRÅDE FÖR VILLABEBYGGELSE

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Skäggeberg 12:11 m fl. SUNNE KOMMUN Värmlands län

Datum Tel Fastighetskontoret Mobil Stockholm

HAMNFLYTT INFORMATIONSMÖTE Norrköpings Hamn AB/Norrköpings kommun

Upprättande av detaljplan för del av kvarteren Ludvigsborg och Låringen, Midgård, Västerviks kommun, Kalmar län.

Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21

Yttrande över ansökan om tillstånd för miljöfarlig verksamhet

Transkript:

HÖGANÄS SWEDEN AB Höganäs industrihamn - Ny Kajkonstruktion vid Metanolkajen Göteborg 2013-10-10

Höganäs industrihamn - Ny Kajkonstruktion vid Metanolkajen Datum 2013-10-10 Uppdragsnummer 1320002476 Utgåva/Status Slutversion Nikol Nielsen Gulis Håkan Lindved Sten Munthe Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27 Göteborg Telefon 010-615 60 00 www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506

Sammanfattning Inledning Höganäs Sweden AB (Höganäs) avser utnyttja hamnen i Höganäs för att lasta ut färdiga produkter till fartyg. Detta kommer att minska behovet av lastbilstransporter för utlastning i container via Helsingborgs hamn. För att möjliggöra utlastningen i Höganäs industrihamn behöver hamnen byggas om. Den yttre delen av hamnen, Metanolkajen, behöver breddas och mindre muddringsåtgärder i hamnbassängen intill Metanolkajen behövs för att få tillräckliga djupförhållanden. Eftersom inget tillstånd behövdes vid anläggningen av befintlig hamn kommer Höganäs att yrka på lagligförklaring enligt 17 kap miljöbalken. För planerad ändring av kajer och fördjupning yrkar Höganäs om tillstånd enligt 11 kap miljöbalken. Till dessa ansökningar ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Planerade åtgärder Planerade åtgärder omfattar: Metanolkajen breddas med ca 10 m utmed en ca 100 m lång sträcka. Breddningen sker genom utfyllnad med ca 100 000 m 3 massor bakom en spont som slås 10 m utanför kajlinjen. Muddring utmed den nya kajlinjen på Metanolkajen ner till 8,2 m, ramfritt djup. Muddringen bedöms kunna utföras med grävskopa från land och mängderna bedöms uppgå till några hundra kubikmeter Bulkhanteringen flyttas från den inre Sligkajen till Metanolkajen. Hamnkranen för bulk flyttas till Metanolkajen och en ny containerkran installeras på Sligkajen. Sligkajen används för lastning och lossning av containrar. Miljökonsekvenser Planerade åtgärder i Höganäs industrihamn bedöms kunna medföra negativa konsekvenser avseende buller, marin miljö och utsläpp i samband med olyckshändelse. Vidare kan indirekta konsekvenser uppkomma genom transporter av massor. Följdeffekter uppkommer till följd av annan hantering av gods i hamnen. Anläggningsarbeten ger upphov till buller från entreprenadmaskiner och lastbilar. Vid spontslagning kan höga ljudnivåer uppkomma. Genom att förlägga arbetstid till mindre känsliga tider på dygnet bedöms riktvärdena för byggbuller kunna klaras. Mindre störningar kan uppkomma i den marina miljön genom grumling av vattenmassan. Sedimenten som muddras har relativt låga föroreningshalter och om arbetena förläggs till mindre känsliga perioder på året bedöms inga negativa konsekvenser av betydelse uppkomma. i Höganäs industrihamn Ny kajkonstruktion vid Metanolkajen

I samband med anläggningsarbeten kan olycka eller haveri innebära utsläpp av drivmedel eller oljor. Genom olycksberedskap och förebyggande åtgärder kan riskerna förebyggas och konsekvenserna minskas. Transporter av massor till utfyllnad bakom sponten på Metanolkajen kan innebära tillfälliga negativa konsekvenser, främst i form av buller utmed transportvägar. Masstransport med fartyg är att föredra. Den hamnverksamhet som möjliggöras i den anpassade hamnen innebära att miljökonsekvenser delvis kan komma att skilja sig mot den verksamheten som bedrivs idag, eftersom containerhantering tillkommer. Ljudnivåerna vid lastning och lossning och från inneliggande fartyg kan komma att öka i förhållande till dagens verksamhet. Med ökad fartygstrafik ökar också utsläppen till luft från hamnverksamheten lokalt. Totalt sett bedöms dock utsläppen till luft minska eftersom sjötransporter är energieffektivare än lastbilstransporter. ii Höganäs industrihamn Ny kajkonstruktion vid Metanolkajen

Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Planerade åtgärder och alternativ... 1 2.1 Planerade åtgärder... 1 2.2 Alternativ... 3 2.1 Nollalternativ... 3 2.2 Alternativa utformningar... 3 3. Avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen... 3 3.1 Miljöaspekter som särskilt beskrivs i MKBn... 3 3.2 Underlag för miljökonsekvensbeskrivningen... 4 4. Förutsättningar... 5 4.1 Rådighet... 5 4.2 Tidigare beslut och domar... 5 4.3 Planförhållanden... 6 4.3.1 Översiktsplan... 6 4.3.2 Detaljplaner... 6 5. Riksintressen, skyddade områden och övriga värden... 7 5.1 Strandskyddade områden... 7 5.2 Naturmiljö... 8 5.3 Kulturmiljö... 8 5.4 Friluftsliv... 9 5.5 Fiske... 9 5.6 Sediment... 10 6. Planerade åtgärder... 12 6.1 Breddning av kaj... 12 6.2 Schaktning/muddring... 12 7. Konsekvenser av planerade åtgärder... 13 7.1 Påverkan på människors hälsa buller... 13 7.2 Marin miljö... 14 7.3 Olycksrisker... 14 7.4 Indirekta effekter... 15 7.5 Följdeffekter... 15 8. Miljökvalitetsnormer och miljömål... 16 8.1 Miljökvalitetsnormer... 16 8.2 Miljökvalitetsmål... 16 iii Höganäs industrihamn Ny kajkonstruktion vid Metanolkajen

8.2.1 Frisk luft... 17 8.2.2 Hav i balans samt levande kust och skärgård... 17 8.2.3 God bebyggd miljö... 18 9. Kontroll... 18 10. Slutsatser... 19 Bilagor Bilaga 1 Detaljplan för Höganäs industrihamn m.m. iv Höganäs industrihamn Ny kajkonstruktion vid Metanolkajen

Höganäs industrihamn- 1. Inledning För att möjliggöra en utökad utskeppning via den egna industrihamnen planerar Höganäs Sweden AB (Höganäs) att bygga om hamnen så att containrar m.m. kan hanteras. Det kommer att minska transporten av produkt i container till Helsingborgs hamn. För att möjliggöra utlastningen behöver nuvarande Metanolkaj breddas och fördjupas. Mindre muddringsåtgärder i hamnbassängen intill Metanolkajen kommer att behövas. Nuvarande hamnanläggning har tillkommit innan krav på tillstånd infördes i lagstiftningen. Inga om- eller tillbyggnad som kräver tillstånd har genomförts i hamnen efter 1983, då kravet på tillstånd infördes i vattenlagen. Höganäs har för avsikt att yrka på lagligförklaring enligt 17 kap miljöbalken för befintlig hamnanläggning och tillstånd enligt 11 kap miljöbalken för planerade ändringar av kaj och vattenområde. Höganäs har anlitat Ramböll Sverige AB för att sammanställa en miljökonsekvensbeskrivning för aktuell vattenverksamhet. 2. Planerade åtgärder och alternativ 2.1 Planerade åtgärder Planerade arbeten består av: Breddningen av befintlig yttre kaj (Metanolkajen) med ca 10 m utmed en ca 100 m lång sträcka. Breddningen utförs genom att en spont slås ca 10 m utanför befintlig kaj. Fyllning sker bakom sponten med ca 10 000 m 3 massor. Massorna transporteras till kajen med lastbil och/eller med fartyg. Muddring utmed den nya kajlinjen. För att erhålla tillräckliga djup för anlöpande fartyg krävs en mindre muddring utmed den nya kajlinjen. Endast mindre mängder sediment behöver tas upp och dessa avses antingen användas i fyllningen bakom sponten eller tas omhand i Höganäs anläggning för omhändertagande av muddermassor. Denna anläggning ligger norr om hamnen. Muddringen bedöms kunna utföras med grävskopa från land. Flyttning av hamnkran och installation av ny containerkran. Befintlig hamnkran vid Sligkajen flyttas till Metanolkajen och en ny, för containrar anpassad kran, installeras på Sligkajen. 1 av 19

Planerade arbeten framgår av Figur 1. I Figur 2 finns en sektion som visar principiellt utförande av kajen. Ritningar i plan och sektion finns i teknisk beskrivning för tillståndsansökan, vattenverksamhet. Figur 1 Planerad breddning av Metanolkajen Figur 2 Planerade åtgärder, sektion vid kran på Metanolkajen 2 av 19

2.2 Alternativ I en miljökonsekvensbeskrivning av en vattenverksamhet ska nollalternativ redovisas liksom alternativa lokaliseringar och alternativa utformningar. Någon alternativ lokalisering för planerade arbeten i hamnen är inte aktuell att redovisa. 2.1 Nollalternativ Nollalternativet, konsekvenserna av att den planerade åtgärden utförs, innebär i korthet att dagens förhållande kvarstår och att det i förlängningen blir betydligt svårare att skifta över gods från lastbil till sjötransporter. Det skulle innebära att den trafikökning som en ökad produktion i Höganäsverken ger upphov till kommer att belasta vägnätet. Den avlastning av trafiken på väg som skulle bli följden av ökade sjötransporter blir inte av. 2.2 Alternativa utformningar För Metanolkajen har såväl spontkaj som pålad kaj utretts. Från miljösynpunkt är det liten skillnad i påverkan varför de ekonomiska aspekterna av utformning vanligen blir avgörande för vilket alternativ som väljs. En pålkaj med ett betongdäck blir dyrare än en spontkaj för de vattendjup och markförhållanden som är aktuella i Höganäs industrihamn. De tekniska problem som kan uppkomma med spontkaj i saltvatten är att den kan angripas av rost. Därför ska den utformas med rostskydd för att förlänga livslängden på konstruktionen. Sammantaget bedöms det valda alternativet vara det enda ekonomiskt och miljömässigt rimliga. 3. Avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen En ansökan om tillstånd enligt 11 kap miljöbalken ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Krav på innehåll i en MKB regleras i 6 kap miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. MKB:n ska beskriva verksamheten med uppgifter om lokalisering, utformning och omfattning. MKB:n ska identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som genomförande av verksamheten kan medföra på människor, miljö, hushållning med mark och vatten samt råvaror och energi. En samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljö ska göras. Beskrivningen ska även innehålla en redovisning av hur eventuell negativ påverkan på människors hälsa och miljön förebyggs och minimeras. 3.1 Miljöaspekter som särskilt beskrivs i MKBn I Tabell 1 redovisas de miljöaspekter som studerats, framförallt i inledningen av arbetet med MKB:n, men där det tidigt bedömts att det inte föreligger någon betydande påverkan, varken under anläggningsskedet eller då slänten är färdigställd. 3 av 19

Tabell 1 Miljöaspekter som studerats. Miljöaspekt Beskrivs/behandlas utförligare i denna MKB Kommentar Människors hälsa, buller Ja Se avsnitt 7.1. Människors hälsa Luftkvalitet Nej De utsläpp som kommer från arbetsfordon och entreprenadmaskiner vid anläggningsarbetena kommer inte att på ett betydande sätt påverka människors hälsa på grund av den korta anläggningstiden. En bedömning av påverkan på miljökvalitetsnormers görs dock, se avsnitt 8. Marin miljö Ja Se kapitel 7.2. Kulturmiljö Nej Inga kända fasta fornlämningar eller övriga kulturlämningar berörs. Ingen påverkan på riksintresse förväntas. Åtgärden planeras i område som redan är påverkat av industrihamnen.. Friluftsliv Nej Industrihamnen gränsar till en småbåtshamn. Planerade arbeten kommer dock inte att få några konsekvenser för denna verksamhet. Friluftslivet i övrigt bedöms inte heller påverkas av planerade åtgärder. Landskapsbild Nej Anläggande av en bredare kaj kommer marginellt ändra strandlinjens utseende. Kranen på Sligkajen kommer att flyttas ut till Metanolkajen och ersättas med en kran anpassad för containrar. Detta ger en viss förändring av landskapsbilden men ytterligare en kran ger endast en marginell påverkan på landskapsbilden Olycksrisker Ja Se avsnitt 7.3 Indirekta effekter Ja Se avsnitt 7.4 Följdeffekter Ja Men endast översiktligt, se avsnitt 7.5 MKB:n innehåller en beskrivning av den planerade verksamhetens lokalisering, utformning och omfattning samt vilka övriga alternativ som studerats inklusive nollalternativet. Vidare finns en övergripande områdesbeskrivning. För varje miljöaspekt som studerats vidare beskrivs de nuvarande förhållandena, effekter av planerad verksamhet, förslagna skyddsåtgärder samt de miljökonsekvenser som kan uppstå som en följd av planerad verksamhet. Dessutom redovisas överensstämmelse med miljökvalitetsnormer respektive miljökvalitetsmål samt förslag till kontroll av vattenverksamheten. 3.2 Underlag för miljökonsekvensbeskrivningen Allmänt underlag om omgivningsförhållanden har hämtats från länsstyrelsernas GIS-portal, länsstyrelsernas och vattenmyndigheternas vattenkarta och Riksantikvarieämbetets sökverktyg FMIS. Utöver detta har bland annat kommunens översiktsplan samt detaljplan över området använts som underlag för de redovisningar och ställningstaganden som gjorts. 4 av 19

4. Förutsättningar 4.1 Rådighet Planerad vattenverksamhet ska ske inom fastigheten Höganäs 35:1, se Figur 3, som ägs av Höganäs Hamnbyggnads AB som är medsökande. Rådighet bedöms därför föreligga. Inga ytterligare fastigheter berörs av vattenverksamheten. Figur 3 Fastighetskarta, område 3, inkl. färgade ytor är fastigheten Höganäs 35:1 4.2 Tidigare beslut och domar Befintlig hamnanläggning har tillkommit innan vattenlagens bestämmelser om tillståndsplikt infördes. Ändringar som genomförts efter 1983 har varit av sådan karaktär att inga tillstånd har krävts. De miljökonsekvenser som uppkom i samband med byggandet av befintlig hamn var ett fysiskt ianspråktagande av marin miljö och viss grumling, buller och andra störningar. Störningarna till följd av vattenverksamheten bedöms översiktligt ha varit acceptabla även med dagens syn på naturmiljön. För den hamnverksamhet som möjliggjordes av kajerna är det framför allt buller och trafikfrågor som skulle kunna ifrågasättas med dagens kunskap. Höganäs har genom länsstyreslens beslut 2010-11-04 fått tillstånd till uppläggning av muddermassor inom fastigheten Svampen 1 i Höganäs kommun. Tillståndet avser uppförande av en sedimenteringsbassäng med en effektiv volym om 14 000 m 3 samt uppläggning av muddermassor. Tillstånd för hela Höganäs verksamheten inklusive hamnverksamheten regleras genom deldom 2000-05-11 samt dom 2007-06-11. 5 av 19

4.3 Planförhållanden 4.3.1 Översiktsplan Aktuell översiktsplan i Högannäs kommun, ÖP 2002, redovisar fortsatt industrihamn i aktuellt område för vattenverksamhet, se Figur 4. Planerad verksamhet bedöms därför vara i linje med översiktsplan. Figur 4 Översiktsplan för Höganäs kommun, ÖP 2002 4.3.2 Detaljplaner Området för planerad vattenverksamhet omfattas av detaljplan Höganäs Industrihamn m.m., Höganäs kommun. Planbestämmelserna för pir och aktuellt vattenområde är hamn, se Figur 5 och Bilaga 1. Planerade arbeten bedöms huvudsakligen att ske inom aktuellt planområde. Angränsande plan österut, Höganäs småbåtshamn m.m. anger småbåtshamn för den del av planen som är vattenområde. Planerad vattenverksamhet kommer inte att beröra denna detaljplan. En mindre del av arbetena kan komma att ske inom vattenområde söderut som inte omfattas av detaljplan. Vattenverksamheten bedöms inte strida mot gällande planbestämmelser. 6 av 19

Figur 5 Detaljplan Höganäs industrihamn m.m. 5. Riksintressen, skyddade områden och övriga värden 5.1 Strandskyddade områden Planerade åtgärder kommer att utföras inom områden som är undantagna från strandskyddsbestämmelserna. Strandskyddade områden finns både söder och norr om aktuellt område för vattenverksamhet, se Figur 6. 7 av 19

Strandskyddat område Figur 6 Strandskyddade områden vid Höganäs industrihamn (GIS-data från länsstyrelserna) 5.2 Naturmiljö Område som berörs av planerad vattenverksamhet omfattas inte av riksintresse för naturvården eller för någon annan skyddad natur. Utmed kusten finns stenrev 1 som har förhöjda naturvärden men dessa bedöms endast marginellt beröras av fysiska ingrepp. I område för utfyllnad och muddring bedöms bottensamhällena huvudsakligen bestå av östersjömussla och ormstjärna 2. 5.3 Kulturmiljö Planerad vattenverksamhet berör inte några områden som är av riksintresse för kulturmiljövården. Det finns inte heller några kända fornlämningar eller andra kulturobjekt i aktuellt område, varken på land eller i vatten, se Figur 7. 1 Vegetation 2012, Öresundssamarbetet 2 Fortolket forekomst af bundfauna 2000-2010, Öresundssamarbetet 8 av 19

Figur 7 Kulturmiljöobjekt i industrihamnens närhet (sökning i FMIS 2013-09-19) 5.4 Friluftsliv Planerad verksamhet berör inte något område som är av riksintresse för friluftslivet. I direkt anslutning till hamnen finns dock en småbåtshamn som ska beaktas vid planeringen av arbetena. 5.5 Fiske Utanför hamnområdet, utmed Öresundskusten finns ett stort vattenområde som är av riksintresse för yrkesfisket, se Figur 8. Området är av riksintresse till följd av torsklek och fångstområde för torsk, ål m.m. 9 av 19

Figur 8 Riksintresse för yrkesfisket i havet utanför Höganäs, mörkblått område Planerad vattenverksamhet kommer att ske på stort avstånd (700-800 m), från aktuellt riksintresseområde och någon skada av betydelse för torsklek eller fångst bedöms inte uppkomma. 5.6 Sediment Enligt den maringeologiska kartan består de marina sedimenten i farled och hamnbassäng av sand och grus, se Figur 9. Omkringliggande bottnar består enligt den maringeologiska kartan av moränlera. 10 av 19

Figur 9 Maringeologisk karta, SGU. I farleden består sedimenten av sand och grus medan omkringliggande bottnar består av moränlera Till följd av sandförflyttningar och transport av organiskt material ackumuleras sediment i industrihamnen och i farleden in till hamnen. Underhållsmuddringar sker regelbundet. Inför underhållsmuddring i början av 2000-talet genomfördes provtagning av sedimenten i hamnen i inseglingsrännan och utanför fyren längst ut på piren. Provtagning och analyser utfördes av Alcontrol 3. Av undersökningen framgår att sedimenten inne i hamnen till stor del består av organiskt material och finare partiklar. Sedimenten var måttligt förorenade, huvudsakligen av tungmetaller. Ingen av metallerna fanns i avvikelseklass 5. Kadmium fanns i klass 4 i ett av proven i hamnen medan kvicksilver, koppar och zink fanns i avvikelseklass 3. Övriga metaller fanns endast i bakgrundshalter. I inseglingsrännan och utanför piren består sedimenten av något grövre material (sand) och har lägre organiskt innehåll. Dessa prover innehöll föroreningar i bakgrundsnivåer. 3 Provtagning av bottensediment i Höganäs AB s Hamn, ALcontrol Laboratories, 2000. 11 av 19

År 2007 genomfördes nya undersökningar av sedimenten i hamnområdet av Marin Miljöanalys 4. Dessa undersökningar liksom undersökningen år 2000 visar på måttligt förorenade sediment. Det är fortfarande kadmium, koppar, kvicksilver, bly och zink som förekommer i något förhöjda halter, avvikelseklass 2-4 enligt Naturvårdsverkets allmänna råd, rapport 4914. Halterna av tributyltenn (TBT) varierade mellan 5,4 och 55 µg/kg TS vilket får anses som relativt låga halter. Halterna för summa 11 PAH (polyaromatiska kolväten) var i alla proverna i avvikelseklass 3 eller klass 4, medelhög halt och hög halt. Inget av proverna innehöll halter av PCB som nådde upp till analysernas detekterbara gränser. Jämför man summan av 7 st PCB hamnar alla halterna inom hög halt, klass 4, dock når inget av resultaten för summa 7 PCB upp till detektionshalten. Med den detektionsgräns som använts går det inte att rätt klassificera föroreningen av PCB. Sedimenten som undersöktes 2000 och 2007 har muddrats bort. Dessa undersökningar ger dock en indikation på i vilka nivåer föroreningar kan antas förekomma i hamnen. Sammantaget bedöms därför sedimenten i hamnbassängen vara måttligt förorenade. 6. Planerade åtgärder 6.1 Breddning av kaj Den nya Metanolkajen som ansluter till Sligkajen, får en rak längd av ca 125 m. Kajen avslutas med att sponten slås ca 10 m utanför befintlig kaj. Runt det befintliga pirhuvudet slås ny spont ca 4-5 m utanför befintlig spont. Pirhuvudet förstoras därmed och möjliggör att lastbilar kan vända runt fyren. Massor bestående av sand och grövre material fylls innanför den nya sponten. Fyllnadsmängden uppgår till ca 10 000 m 3. Transport av massor till kajen kommer att ske med lastbil och/eller fartyg. Efter utfyllnad hårdgörs ytan med asfalt/betong. 6.2 Schaktning/muddring I samband med breddningen av kajen kommer muddring att utföras till ett ramfritt djup av 8,2 m (samma som Sligkajen) framför sponten. Totalt handlar det om relativt små mängder schakt i vatten och endast några få meter framför den nya spontkonstruktionen. Sannolikt kan hela schakten utföras från land när den nya spontkonstruktionen är på plats. Totalt handlar det om ett par hundra kubikmeter sediment som behöver 4 KOMPLETTERING TILL: Dnr 523-1939-07 Rf, Marin miljöanalys, 2007 12 av 19

schaktas/muddras bort på en yta av ett par hundra kvadratmeter ned till 8,2 m ramfritt djup. Med hänsyn till viss övermuddring om 0,2-0,3 m uppskattas den totala muddermängden till ett par hundra kubikmeter. Dessa massor bedöms huvudsakligen vara sediment med högt organiskt innehåll och kommer att transporteras med lastbil till Höganäs sedimentationsanläggning cirka 1 400 m norr om Metanolkajen. 7. Konsekvenser av planerade åtgärder Planerade arbeten bedöms ge upphov till konsekvenser inom följande aspekter buller, luftföroreningar, vattenmiljö, och indirekta effekter till följd av hamnverksamhet som kan bedrivas vid kajen. 7.1 Påverkan på människors hälsa buller Buller uppkommer under anläggningsarbeten. Buller uppkommer när sponten utanför befintlig kaj slås, när pålar slås för den inre kranbalken samt från entreprenadmaskiner och lastbilar. Utvärderingskriterier Buller kan påverka människors hälsa. De vanligaste hälsoeffekterna av bullerpåverkan är sömnstörningar. Risken kan också öka för hjärt- och kärlsjukdomar. Vid bedömningen av ljudpåverkan tas främst hänsyn till ljud vid bostadshus. Naturvårdsverket har, genom allmänna råd NFS 2004:15, redovisat riktvärden för buller från byggplatser, se Figur 10. Om riktvärden utomhus vid bostäder kan innehållas anses påverkan vara liten. 1) Med arbetslokaler menas lokaler för ej bullrande verksamhet med krav på stadigvarande koncentration eller behov att kunna föra samtal obesvärat, exempelvis kontor. För byggverksamhet som pågår i högst två månader bör 5 dba högre värden kunna tillåtas. Det gäller korta bygguppdrag som borrning, spontning och pålning. Figur 10 Riktvärden för buller från byggplatser, NFS 2004:15 13 av 19

Effekter och konsekvenser Det planerade arbetet kommer att medföra ljudpåverkan från arbetsmaskiner under anläggningsfasen. Buller under anläggningsfasen kan komma att uppfattas som störande, då detta ljud är annorlunda jämfört med den vanliga verksamheten som bedrivs i hamnen. Avståndet mellan arbetsområde på Metanolkajen, där de huvudsakliga arbetena kommer att ske, och bostadshus är ca 350-450 m. Med antagandet att en entreprenadmaskin, t ex grävmaskin, har en ljudeffektnivå på 100 dba och med geometrisk avståndsdämpning blir den ekvivalenta ljudnivån vid närmaste bostadshus ca 41 dba. Om det är två entreprenadmaskiner med samma ljudnivå blir den totala ljudnivån vid bostadshus 3 dba högre. Det bör därför vara möjligt att uppfylla riktvärdena för byggbuller om arbetena huvudsakligen sker dagtid samt kväll under vardagar. Momentana ljudnivåer som uppkommer under t ex spontningsarbeten bedöms kunna bli höga och överskrida 70 dba vid närmaste bostadshus. Dessa arbeten kan därför inte genomföras nattetid (kl 22-07). Genom att förlägga bullrande anläggningsarbeten till dag- och kvällstid bedöms inte någon negativ påverkan på människors hälsa på grund av ljudpåverkan uppkomma. 7.2 Marin miljö Ianspråktagande av botten för kaj ger ett mindre intrång i den marina miljön och i ett område som redan idag är starkt påverkat av hamnverksamhet. Någon konsekvens av betydelse bedöms inte uppkomma. Viss grumling av sediment uppkommer vid muddring utmed kajen och vid spontslagning. Eftersom sedimenten har ett relativt lågt föroreningsinnehåll och kommer att hanteras på land bedöms spridning av föroreningar i den marina miljön bli liten. Grumlingen i sig kan ge en viss påverkan på fiskreproduktion (ägg och larver). Eftersom det framför allt är torskens lek som är viktig i området bör muddringen utföras på hösten, från oktober t o m december. Under denna tid avtar också den övriga marinbiologiska aktiviteten och grumlingen bedöms därför få små konsekvenser. 7.3 Olycksrisker Riskhändelser som identifierats är utsläpp av olja eller drivmedel till havet till följd av haveri med entreprenadmaskin eller mobil drivmedelstank. Utvärderingskriterier Risk definieras som produkten av sannolikhet för olycka och konsekvens av olycka. En olycksrisk med stora konsekvenser men med liten sannolikhet kan värderas som en låg risknivå. Risk för påverkan och konsekvenser finns framför allt för den marina miljön. Effekter och konsekvenser Liksom vid andra entreprenadarbeten vid och i vatten finns risk för haverier med exempelvis arbetsmaskiner. Till följd av skador eller haverier med t ex 14 av 19

drivmedelstankar, cisterner och hydraulslangar kan utsläpp ske av oljeprodukter i vattenområdet. Ett omfattande oljeutsläpp kan orsaka skada främst på stränderna norr och söder om hamnen. Detta kan ge direkta effekter på marina organismer, sjöfågel, sandstränder och strandvegetation. Det föreslås därför att den som utför anläggningsarbetena har beredskap för oförutsedda utsläpp till vatten såsom oljelänsar, absorptionsmedel och uppsamlingsplats för omhändertagen olja. Eventuell uppställning av fordon och arbetsmaskiner på hjul över natten eller för längre tid, ska vara anordnad så att eventuellt läckage kan samlas upp och förhindras att nå havet. Under förutsättning att föreslagna skyddsåtgärder vidtas, bedöms riskerna med oljeutsläpp i samband med planerad arbeten som små. Skyddsåtgärder Det föreslås att den som utför anläggningsarbetena har beredskap för oförutsedda utsläpp vatten såsom oljelänsar, absorptionsmedel och uppsamlingsplats för omhändertagen olja. Eventuell uppställning, över natten eller för längre tid, av fordon och arbetsmaskiner på hjul ska vara anordnad så att eventuellt läckage kan samlas upp och förhindras nå havet. Vid behov rapporteras olycka omgående till Räddningstjänst. 7.4 Indirekta effekter Utfyllnadsbehovet innebär att ca 10 000 m 3 massor ska transporteras till hamnområdet. Om transporterna sker med lastbil innebär detta en trafikökning vilket ger en tillfällig störning (buller, luftföroreningar) under ca 3-4 veckor utmed transportvägar. Transport av massor sjövägen med fartyg ger en mindre störning och sannolikt en kortare arbetstid. De mindre mängder muddermassor som uppkommer kan hanteras inom befintlig tillståndsgivet upplag för muddermassor och bedöms inte innebära några tillkommande konsekvenser. 7.5 Följdeffekter Planerade förändringar av kajen innebär att förutsättningarna för hamnverksamheten förbättras. Det innebär en effektivare hamnverksamhet där större mängder gods kan hanteras. Miljökonsekvenser av hamnverksamhet skiljer sig delvis mot den verksamheten som bedrivs idag eftersom containerhantering tillkommer. Ljudnivåerna vid lastning och lossning och från inneliggande fartyg kan komma att öka i förhållande till dagens verksamhet. Med ökad fartygstrafik ökar också det totala utsläppen till luft lokalt. Eftersom sjötransporter innebär generellt lägre utsläpp per transporterad enhet än lastbilstransporter bedöms de totala utsläppen till luft minska. Närmare beskrivning av miljökonsekvenser av hamnverksamheten finns i MKB:n för den miljöfarliga verksamheten. 15 av 19

8. Miljökvalitetsnormer och miljömål 8.1 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer som bedöms vara aktuella att beakta för planerade åtgärder är normerna för ytvatten och för luftföroreningar. MKN för ytvatten Vattenförekomsten utanför Höganäs industrihamn har beteckningen N Öresunds kustvatten. Vattenförekomsten har i nuläget (2009) måttlig ekologisk status och god kemisk status (exkl kvicksilver). Kvalitetskravet är god ekologisk status 2021. Orsaken till måttlig ekologisk status är framför allt förhöjda halter av näringsämnen till följd av övergödning. Planerade åtgärder i Höganäs industrihamn innebär inte någon ökad belastning av näringsämnen i vattenförekomsten och bedöms därför inte påverka den ekologiska statusen. MKN för uteluft För att skydda människors hälsa finns miljökvalitetsnormer för bland annat kvävedioxider och kväveoxider, svaldioxid, kolmonoxid och partiklar (PM10 och PM2,5). De utsläpp till luft som förväntas från planerade anläggningsarbeten är avgaser från transporter och arbetsmaskiner. Trafiken och arbetsfordon kan innebära påverkan på MKN främst avseende kvävoxid och partiklar. Kommunen mäter kontinuerligt luftföroreningarna i Höganäs tätort. Mätningarna pågår under hela året och halterna jämförs mot gällande gränsvärden och miljökvalitetsnormer. De största källorna till luftföroreningar i Höganäs är uppvärmning (olja och ved) samt trafik. Årsmedelvärdet för PM 10 var 16 μg/m 3 i Höganäs år 2009. Miljökvalitetsnormens årsmedelvärde är 40 μg/m 3 och miljömålets årsmedelvärde är 20 μg/m 3. När det gäller kvävedioxid var årsmedelvärdet 8,9 μg/m 3 år 2009. Således överskrids inte miljökvalitetsnormens årsmedelvärde (40 μg/m 3 ) eller miljömålets årsmedelvärde (20 μg/m 3 ). MKN för utomhusluft är alltså långt under miljökvalitetsnormen. Eftersom arbetena i hamnen är begränsade och endast är av tillfällig art bedöms de inte medföra att normen överskrids. 8.2 Miljökvalitetsmål Riksdagen antog 1999 femton nationella miljömål som kompletterades med ett sextonde mål år 2005. De miljömål som bedöms har störst betydelse för den planerade vattenverksamheten är frisk luft, hav i balans samt levande kust och skärgård och god bebyggd miljö. En avstämning av verksamheten mot dessa miljömål görs i följande avsnitt. 16 av 19

8.2.1 Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Naturvårdsverket bedömer att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen i miljön är i huvudsak positiv, men trenderna vad gäller olika utsläpp och halter i miljön varierar. För vissa föroreningar minskar problemen, medan de ökar för andra. Aktuella delmål är inriktade på minskade halter av svaveldioxid, kvävedioxid, marknära ozon, flyktiga organiska ämnen (VOC), partiklar (PM10) och bens[a]pyren i utomhusluften. Aktuella luftföroreningar kommer till stor del från avgaser från vägtrafik och även fartygstrafik. Planerade arbeten i hamnen sker med entreprenadmaskiner som drivs med diesel och som ger upphov till flera av de aktuella luftföroreningarna. Den hamnverksamhet som blir möjlig att utveckla ger också upphov till dessa luftföroreningar. Ökning av långväga transporter motverkar i princip miljömålet. Långväga godstransporter med fartyg är dock normalt att föredra eftersom luftföroreningsutsläppen från fartygstrafik är lägre per transporterad enhet än t ex lastbilstransporterat gods. Anpassning av hamnen bedöms ur ett lokalt perspektiv vara positivt för miljömålet eftersom lastbilstransporter på det allmänna vägnätet minskar. Ur ett regional och globalt perspektiv bör miljömålet också påverkas positivt genom att utsläppen av luftföroreningar minskar när gods transporteras med fartyg. 8.2.2 Hav i balans samt levande kust och skärgård Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt naturoch kulturvärden. Naturvårdsverket bedömer att det inte är möjligt att nå det nationella miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Aktuella delmål är inriktade på skydd av marina miljöer och kust/skärgårdsmiljöer, åtgärdsprogram för hotade marina arter, reglering av fiske och åtgärder mot emission av buller och föroreningar från båttrafik. 17 av 19

Planerad anpassning av hamnen innebär endast en marginell påverkan på kustområdet. En överföring av transporter av gods från lastbil till fartyg innebär allmänt sett en minskning av bland annat kvävedioxidutsläppen. Med nya regler om svavelhalt i bunkeroljor kommer utsläppen av svaveldioxid att minska från fartygssektorn. Utbyggnad av hamnen bedöms i huvudsak vara i överensstämmelse med miljömålet. 8.2.3 God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Naturvårdsverket bedömer att det nationellt inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Delmålen är inriktade på fysisk planering, bevarande av kulturhistoriska värden, buller, uttag av naturgrus, avfall, energianvändning och god inomhusmiljö. Befintlig infrastruktur utnyttjas väl. En anpassning av hamnen kommer att innebära att delar av godstransporterna överförs från lastbil till fartyg vilket innebär en minskning av vägtrafiken såväl lokalt som regionalt. Anpassning av hamnen bidrar delvis till målet om en samhällsstruktur som främjar miljöanpassade och resurssnåla transporter på så sätt att godstransporter avses föras över från lastbil till fartyg. Utbyggnaden sker på mark som redan är påverkad av mänsklig aktivitet men ej anspråktagen för bebyggelse. Sammantaget bedöms anpassningen av hamnen huvudsakligen vara i linje med miljömålet. 9. Kontroll Ett kontrollprogram för verksamheten, i enlighet med förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll och Naturvårdsverkets allmänna råd NFS 2001:2 och handbok NFS 2001:3, kommer att upprättas för vattenverksamheten. Kontrollprogrammet ska vara inriktat på anläggningskontroll såsom upplag av schaktmassor, förvaring av drivmedel och att angivna skyddsåtgärder följs. Journalföring av eventuella avvikelser ska göras. 18 av 19

10. Slutsatser Planerade arbeten för anpassning av Metanolkajen i Höganäs industrihamn bedöms sammanfattningsvis ha acceptabla konsekvenser om skyddsåtgärder enligt nedan vidtas. Aspekter som kräver särskild hänsyn är framför allt den marina miljön, buller och olycksrisker. Transporter av massor till utfyllnad kan innebära tillfälliga negativa konsekvenser utmed transportvägar. Masstransport med fartyg är att föredra. Om skyddsåtgärder i form av anpassade arbetstider, olycksberedskap och miljöanpassat val av transporter av massor väljs bedöms konsekvenserna av planerade vattenverksamhet bli små. 19 av 19