M A X A D I N P E D A G O G I S K A P L A N E R I N G

Relevanta dokument
Bedömning och betygssättning. - Allmänna råd för gymnasieskolan

Fritidshemsnätverk 24/11-16

Göteborg 5 december Teknik

Ämnesplanerna. Skolverkets Allmänna råd Bedömning och i gymnasieskolan

Leda i utveckling och mot satta mål!

Nätverk för lärare på fritidshem

Vi har inte satt ord på det

Bedömning för lärande. Sundsvall

Ett nytt betygsystem. Kort genomgång utifrån grundskolans styrdokument

Anna Karlefjärd Bedömning & betygssättning i särskolan

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Teknik gör det osynliga synligt

Lathund för pedagoger Grundskola med:

I ljuset av skollagen förtydligas lärarens ansvar för undervisningen som en målstyrd process för ökad måluppnåelse. (Danell, 2011)

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Skolinspektionens tillsyn Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. Fredag 9 september 2011

Guide för bedömning. Lgr11 den samlade läroplanen

Dokumentation för lärande

ÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

BETYG GYMNASIESKOLAN

Lathund för pedagoger Grundskola med:

Analys, en del i det systematiska kvalitetsarbetet

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Kursplanen i svenska som andraspråk

Kursplanen i hem- och konsumentkunskap

Formativ bedömning. - några grunder. Niklas Gustafson

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Regelbunden tillsyn av skolenhet

Skolplan Med blick för lärande

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns grundskolor

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Bedömning och betygssättning på Kungsholmens Gymnasium/Stockholms musikgymnasium

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Gäller er som har samtalsmall utan omdömessida.

Nyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016

Kursplanen i engelska

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Kursplanen i ämnet teckenspråk för hörande

Uppenbar risk för felaktiga betyg

GR Omdöme Så här kan det användas

Kursplanen i ämnet modersmål

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Handbok Unikum vårdnadshavare Unikum verktyg för IUP med skriftliga omdömen

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014.

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Program. Skolans digitalisering - styrdokumentsförändringar. Skolans digitalisering ett förändringsprojekt

Policy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi

Birgitta Högberg. Göteborg 15 april 2009

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem

ALL 2015/1256. Skolverket. Ola Hendar Greger Bååth

utbildningsgarantier

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Att undvika att det rör sig om helt separata delar Mats Burström

Systematiskt kvalitetsarbte Sigfridsborgs skolenhet

Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen

Beslut för förskoleklass och grundskola

VÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA

Allmänna råd med kommentarer om planering och genomförande av undervisningen

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget

Kursplanen i ämnet engelska

Enhetsplan för Nödingeskolan

... L9G10MA VFU1, praxisseminarium 1 och 2

Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, utbildningsnämnden, Lärarnas

Skoldatatek i utveckling Gunilla Almgren Bäck, Mölndal

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Beslut för grundskola och fritidshem

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

Beslut för grundskola, grundsärskola och fritidshem

Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.

Gunnar Hyltegren Dagens program

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundskola

ELEVDOKUMENTATION i Stockholm Skolwebb

Skolverket. Enheten för kompetensutveckling

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret

Beslut för grundskola

Svar till Skolinspektionen med anledning av Beslut för grundsärskolan Noltorpsskolan Dnr :468

Beslut efter uppföljning för förskoleklass, grundskola och grundsärskola

Lathund att skapa och tilldela en LPP

IUP skriftliga omdömen årskurs Sid 1

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist

WORKSHOP PLANERING AV UNDERVISNING. Peter Fredriksson & Lena Knutsson Göteborgs Universitet, Idpp

Kursplaner och kunskapskrav i grundskolan, specialskolan och sameskolan

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

Betyg och betygsättning

Transkript:

M A X A D I N P E D A G O G I S K A P L A N E R I N G Linus Schrab Pedagogisk konsult

Maxa din pedagogiska planering Varför planera?

Vad säger Skolverket? lgr 11 / gy 11 Programplaner Ämnesplaner Kursplaner Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav

Allmänna råd vid planering 1. Tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven. Planering och genomförande av undervisning samt Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan, Skolverket

Råd för grundskola Råd för gymnasieskola 2. Identifiera vilka delar av kunskapskraven som bedömningen ska utgå från i det aktuella arbetsområdet 3. Avgöra hur eleverna ska få visa sina kunskaper 4. Skapa förutsättningar för att följa och stödja elevernas kunskapsutveckling 5. Kontinuerligt ge återkoppling på deras arbete 6. Välja arbetssätt och arbetsformer som ger eleverna möjlighet att utvecklas i riktning mot de övergripande målen i läroplanens andra del 7. Utgå från erfarenheter från tidigare utvärderingar av den egna undervisningen 8. Utgå från elevgruppens intressen, erfarenheter och föreställningar kring det som undervisningen ska behandla så att eleverna får ett reellt inflytande över undervisningen 2. Identifiera vilka delar av kunskapskraven som bedömningen ska utgå från i det aktuella arbetsområdet 3. Avgöra hur eleverna ska få visa sina kunskaper 4. Skapa förutsättningar för att följa och stödja elevernas kunskapsutveckling 5. Fortlöpande ge återkoppling på deras arbete 6. Förvissa sig om att eleverna får tillräcklig information för att förstå vilka kunskaper de ska ges möjlighet att utveckla samt hur de ska få visa sina kunskaper 7. Tillsammans med eleverna diskutera planering och genomförande av undervisning och kunskapsredovisningar

Maxa din pedagogiska planering Utmaningar

Läroplansutveckling och utvärderingssystem (SOU 2017:35) 11.2 Läroplansmål och kunskapskrav Kommissionens bedömning: Det behöver undersökas om undervisningen styrs av kursplanernas och ämnesplanernas syften eller långsiktiga mål på det sätt som avsetts eller om kunskapskrav och s.k. kunskapsmatriser kommit att i för hög grad bli styrande. I 2011 års läroplaner för grundskolan och gymnasieskolan finns i varje kursplan respektive ämnesplan ämnets syfte eller långsiktiga mål formulerade i form av ämnesspecifika förmågor som eleven ska utveckla. Kunskapskrav finns formulerade för de olika betygsstegen. Kunskapskraven uttrycker hur eleven ska visa sina kunskaper på kvalitativt skilda nivåer. Läraren bör, vid planeringen av undervisningen i ett ämne, enligt Skolverkets allmänna råd (Skolverket 2011d) tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven. Det har framförts farhågor om att det snarare kan bli kunskapskraven, vad eleven ska visa, som läggs till grund för lärares planering av undervisningen. Om kunskapskraven görs till mål för undervisningen i stället för de ämnesspecifika förmågor som eleverna ska utveckla, enligt ämnets långsiktiga mål, finns risk för att innehåll, sammanhang och helhet kommer i skymundan och att undervisningen fragmentiseras (Carlgren 2016). Denna risk förstärks genom användning av olika s.k. matriser där kunskapskraven delas upp i olika mindre delar. Kommissionen anser att det är viktigt att lärare utifrån sitt professionella kunnande skapar tydlighet för eleverna vad det är de ska kunna. Styrdokument och stödmaterial måste utformas så att lärarna får stöd för detta och risken för en fragmentisering av undervisningen behöver uppmärksammas. Skolverket (2015j) har i en reformutvärdering sett tecken på att kunskapskraven fått en ökad betydelse vid genomförandet av undervisningen i grundskolan. Kommissionen an-ser att frågan behöver uppmärksammas men att det inte finns tillräckligt underlag för att bestämt avgöra i vilken utsträckning de be-skrivna farhågorna är berättigade. Det behövs ett bättre kunskaps-underlag om hur systemet faktiskt förstås och tillämpas av lärare för att kunna bedöma vilka insatser som kan behövas.

men vad säger eleverna? Ibland är alldeles för mycket text. Man har ju glömt bort det första när man kommer till det sista. Tråkigt när det är för svår och krånglig text. Man förstår inte. Det blir så onödigt invecklat så att man till slut inte fattar vad det går ut på. Fredrik Sandström, Lektionsbanken.se

Maxa din pedagogiska planering Vad erbjuder itslearning?

Planeringsverktyget Anpassningsbart Spårbara kopplingar till Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Möjligheter för Fält med fritext Kopplade, spårbara lärandemål Undersökningar Lärarens reflektioner

Planeringsverktyget forts. Direkt åtkomst från Kalendern Kursöversikten Enkelt och tydligt för elever och vårdnadshavare Lösningar för lärare och pedagoger Genomförande Dokumentation Delbar

Planeringar i itslearning och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt Tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot...i förhållande till kunskapskraven.

För vem? Läraren Eleven Vårdnadshavare Skolledare Dokumentera, kommunicera och planera. Dokumentation och kommunikation av planering i samma plattform Kopplingsrapporter som stöd för långsiktig planering Inkluderande plattform för planering. Vad förväntas av mig idag? Enkel tillgång till både bakgrund och genomförande Tydlighet och struktur Insyn för delaktighet. Insyn i sina barns dagliga skolverksamhet Tillgång till lärarens kopplingar mot det formella uppdraget Stöd för skolans och kvalitetsoch utvecklingsarbete. Utvärdering och kvalitetsarbete Spårbara mål med utökade rapporter Utvärdera, planera, följ upp och genomför

Maxa din pedagogiska planering Hur gör jag?

T A C K Frågor? Linus Schrab Pedagogisk konsult