Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog
Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem - Vem? - Vi definierar beteendet som ett problem, när det är ett problem för oss - Det är det oftast när vi inte har rätt metod Denna definition innebär att vi kan undvika en del maktlöshet
Attributionsteori Vi kan förlägga orsaken till beteende olika Bernhard Weiner
Ansvarsprincipen Den som tar ansvar kan påverka Bernhard Weiner om attributionsteori
Men Om vi inte har rätt metod försöker vi ibland bli av med ansvaret tlll - Anhöriga - Politiker och ledning - Personen med beteendet
Ansvarsprincipen Man kan lägga ansvar på personen genom att tycka att hon är - Envis - Omotiverad - Kravavvisande - Trotsig - Olydig
Ansvarsprincipen Eller genom - Vädjande - Tillrättavisningar och gränssättning
Ansvarsprincipen Eller genom - Vädjande - Tillrättavisningar och gränssättning - Straff och konsekvenser
Science 27;305(5688):1254-1258
PNAS 100(6) pp 3531 3535
Ansvarsprincipen Eller genom - Vädjande - Tillrättavisningar och gränssättning - Straff och konsekvenser - Belöning
Teckenekonomi Biverkningar - Legitimerande effekter
Journal of Legal Studies 29, 1-18
Teckenekonomi Biverkningar - Legitimerande effekter - Beteendet vi vill öka minskar när belöningen fasas ut
Teckenekonomi Biverkningar - Legitimerande effekter - Beteendet vi vill öka minskar när belöningen fasas ut - Låg självkänsla
Redan de gamla grekerna... Platon ansåg att barn är vildar som måste tämjas och disciplineras Denna synen har omfamnats inte minst av Augustinus och Calvin Och är grunden för auktoritärt föräldraskap och auktoritära pedagogiska metoder
Redan de gamla grekerna... Aristoteles ansåg att barn är ofärdiga vuxna som kommer att bli bra vuxna bara de får stöd att utvecklas Denna synen är grunden för både Rousseaus barnsyn och utvecklingspsykologin enligt Piaget och Stern Och inte minst lågaffektivt bemötande
Synvändan McGregor beskrev i 1960 två grundläggande syn på människor som färgar våra metoder - X - Att människor är lata och måste motiveras, kontrolleras och övervakas - Y - Att människor är autonoma och gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar
Synvändan Ross Greene pratar om en synvända - Greene säger att det handlar om huruvida vi anser att - Personen gör det med flit - Personen gör sitt bästa
Synvändan Vi vet kanske inte helt än vad synvändan är Men vi vet precis när den händer - Diagnos brukade leda till den Kanske handlar synvändan om flera faktorer vi kommer att ta upp Helt klart är dock att det handlar om attribution
Bosses bilverkstad Attributionsteoretisk exempel Vi jobbar i en bilverkstad - Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan? - Bilägaren? - Bilen? - Bilen behöver inte samarbeta - Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig - Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga
Bosses bilverkstad Attributionsteoretisk exempel Vi jobbar i en bilverkstad - Och har såklart både de vanliga verktygen - Och alla specialverktyg vi någonsin kan komma att behöva
Bosses bilverkstad Attributionsteoretisk exempel Vi jobbar i en bilverkstad - Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan? - Bilägaren? - Bilen? - Bilen behöver inte samarbeta - Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig - Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga
Parkeringsvakten Attributionsteoretisk exempel Får man en parkeringsbot kan man ta två utgångspunkter - Jag ställde bilen fel. Det var dumt - Parkeringsvakten är en idiot - Tar man sista utgångspunkten ställer man bilen likadant dan efter - Och får en ny parkeringsbot - Och blir bekräftat: Parkeringsvakter är idioter - Vilket innebär att man inte lär sig någonting
Bosses bilverkstad Attributionsteoretisk exempel Vi jobbar i en bilverkstad - Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan? - Bilägaren? - Bilen? - Bilen behöver inte samarbeta - Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig - Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga
Bosses bilverkstad Attributionsteoretisk exempel Mekanikern får inte ha metoder som riskerar skada bilen!
Människor som kan uppföra sig gör det Ross W. Greene
Annars kan man kanske inte leva upp till krav och förväntningar kring - Att förstå konsekvenser av eget handlande - Flexibilitet - Uthållighet - Impulskontroll - Sociala förmågor - Stresstålighet - Kommunikationsförmåga - Följsamhet
Människor som kan uppföra sig gör det Ross W. Greene
Konflikter Konflikter handlar ofta om ett lösningarnas växelspel - Jag har ett problem som jag löser - Min lösning blir ofta ett problem for en annan, som hen löser - På ett sätt som blir ett problem för mig, som jag löser... Man kan enbart lösa denna sortens konflikter genom att hitta en lösning som inte är ett problem för den andra
Medstånd i stället för motstånd
Lösningar Vi vill helst lära dem vi jobbar med att använda sig av lösningar som inte är ett problem för oss Det er mer logiskt att vi hittar lösningar som inte är ett problem för andra Det handlar om attribution! Då slipper vi maktlösheten det innebär att uppleva att man inte har kontroll
Kontrollprincipen Man måste ha kontroll över sig själv, om man ska kunna samarbeta
Kontrollprincipen Att förlora kontrollen är läskigt Då blir det - Våldsam ångest - Slag - Sparkar - Bett - Skadegörelse - Våldsam självskada
Kontrollprincipen Därför har man olika lösningar och strategier för att behålla kontrollen - Att vägra
Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
Affektreglering Ingen kontroll Självkontroll Affektintensitet Affektutlösare Tid
Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
Affektreglering Strategier - Att vägra - Att ljuga Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Strategier - Att vägra - Att ljuga - Att rymma - Spottas eller slåss - Självskade - Rus - Hot - Glåpord Ingen kontroll Självkontroll Tid
Moral pop-out effect Ana Gantmans forskning visar att vi bearbetar moralisk information snabbare än annan information Det betyder att vi har en tendens att se andras beteende med moraliserande glasögon Det betyder att vi attribuerar fel
Moral pop-out effect Vi lägger gärna ett moraliskt filter över strategisk beteende Vilket betyder att vi oftare fördömer än förstår Kanske är synvändan att vi börjar undertrycka popouteffekten Då blir synvändan även beroende av stress
Metod Man får särskilda insatser när det vanliga inte funkar Så vi ska titta på metod som inte är som vi själva blev fostrade
Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen
Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen
Affektsmitta Affekt smittar - vi känner av varandras känslor Det gör vi genom såkallade spegelcellsprocesser Vi speglar varandras muskelspänningar
Affektsmitta Alla barn är födda med förmågan till affektsmitta Det är det första ledet i empatiutvecklingen Vissa barn har svårigheter med den fortsatta empatiutvecklingen Man utvecklar inte förmågan att särskilja egna och andras affekter lika bra som andra Vid psykos, demens och hjärnskada förlorar man den
Att skilja sig själv från andra Lombardo et al 2010
Metod: Låg-affektiva strategier Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
Lågaffektiv metod Dämpa känslouttrycken Undvik dominerande ögonkontakt Prata lugnt utan att höja rösten och utan käkspänningar Anvisa, undvik inte och nej Få personen att tänka på annat - avleda
Lågaffektiv metod Respektera det personliga utrymmet - Varje gång någon går två steg bort från dig ska du gå två steg baklänges - Gå baklänges vid kravsättning
Lågaffektivt bemötande Stå inte mitt emot
Lågaffektivt bemötande Stå inte mitt emot Hellre lite på sniskan
Lågaffektiv metod Sätt dig när någon blir orolig Undvik att markera dig fysiskt Låtsas du är på väg hem från stan en mörk lördagskväll! Undvik att smittas av andras oro Se till att smitta med ditt lugn
Stress och affektreglering Kinner et al visade att vi har svårare att bromsa affektsmitta om vi är stressade
Stress och affektreglering Roelofs et al visade att vi fokuserar på hotfulla uttryck när vi är stressade
Stress och affektreglering Det betyder att stress gör att vi: - Fokuserar på personens ilska - Bedömer ilskan som dåligt beteende istället för att förstå den - Smittas lättare av ilskan
Metod: Vid kaos Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
Lågaffektiv metod - vid kaos Vänta - oftast räcker det Få ut andra så det blir utrymme och lugn Undvik beröring med spända muskler - Slappna av om någon tar tag i dig
Lågaffektiv metod - vid kaos Och i nödsituationer, där du måste ta tag
Principer för fysiska interventioner Effektiva Ingen risk för skada Ingen smärta Okomplicerade rörelser Socialt acceptabla Måste skapa självkontroll, inte kontroll
Lågaffektiv metod - vid kaos Och i nödsituationer, där du måste ta tag - Följ personens rörelse, håll inte fast, det ökar adrenalinet - Släpp aktivt efter några sekunder
Metod: Landa Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
Lågaffektiv metod Lugn Vänta ut Återgå till vardagsaktiviteter Städa upp Avleda vidare
Metod: Vardag igen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen
När något inte funkar är det något som är fel
Vardagen - utvärdering Affektintensitet Affektutlösare - Vad hände innan situationen utvecklades? - Vad förväntade vi att personen kunde? - Fanns det Kaos tillräckliga strukturer för att hjälpa personen att Ingen kunna kontroll det vi förväntade oss? Självkontroll - Vilken var den utlösande faktorn? - Var vårt beteende den utlösande faktorn för personens affektutbrott? - Hur kan Tid vi se till att det inte händer igen?
Upptrappningsfasen - utvärdering Affektintensitet Affektutlösare - Vilka strategier försökte personen sig på? - Var personens strategier egentligen okej? - Fick personen möjlighet att samla sig och behålla kontrollen? - Använde vi lösningar som skapade problem för personen, som han i sin tur var tvungen att hitta lösningar på? - Ökade vi kraven på personen i eskaleringsfasen? Kaos - Använde vi strategier för Ingen att hjälpa kontroll personen att behålla självkontrollen i Självkontroll eskaleringsfasen? - Använde vi i stället ett kroppsspråk och röstläge som minskade personens möjligheter för att behålla kontrollen? - Använde vi avledande strategier för att aktivt hjälpa personen att behålla självkontrollen? Tid
Kaosfasen - utvärdering Affektintensitet - Var det en farlig situation? - Om det var en farlig situation: Kaos - Avbröt vi den på ett kort och effektivt sätt utan att öka konfliktnivån? - Om Affektutlösare det inte var en farlig situation: Ingen kontroll Självkontroll - Kunde vi låta bli att ingripa? - Minskade eller ökade vi kaoset genom vårt beteende? Tid
Nedtrappningsfasen - utvärdering Affektintensitet - Fick personen den nödvändiga plats och det lugn och ro så att hen Kaos kunde landa på ett bra Affektutlösare sätt? - Gjorde vi något som fick situationen att eskalera igen? Ingen kontroll Självkontroll Tid
Vardag igen - utvärdering Affektintensitet - Vilka strukturer måste förändras för att Kaos det inte ska hända igen? - Har Affektutlösare vi en handlingsplan som man tror kommer att fungera om samma situation uppstår igen? Ingen kontroll Självkontroll Tid
Registreringsschema 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 1 2 3 4 5 6 Markera med färger - Rött = allvarligt problembeteende - Gult = lättare problembeteende - Grön = ok Det ska finnas lite rött, något gult och mycket grönt för att det ska fungera När det röda är borta görs kriterierna om så att det finns lite rött igen 7
Appen Lågaffektivt bemötande
ALSUP Ross Greenes kartläggningsverktyg Vi identifierar - Vilka förmågor personen fattas - Vilka olösta problem det medför Du hittar ALSUP och hur du använder det på www.livesinthebalance.org
ALSUP BARNETS NAMN DATUM INSTRUKTIONER: ALSUP är till för att användas som en diskussionsguide, snarare än en fristående check-lista eller skattningsskala. Den bör användas för att identifiera specifika eftersläpande färdigheter och olösta problem för ett specifikt barn eller ungdom. Om en eftersläpande färdighet stämmer, kryssa i den. Innan du fortsätter till nästa eftersläpande färdighet, identifiera den specifika förväntan barnet har svårt att möta i relation till den eftersläpade färdigheten (det olösta problemet). Exempel på olösta problem finns i slutet av sidan. q q q q q q q q q q q q q q q EFTERSLÄPANDE FÄRDIGHETER Svårighet med övergångar, att byta från en tanke eller en uppgift till en annan Svårighet att göra saker i en logisk eller förutbestämd ordning Svårighet att fortsätta med svåra eller mödosamma uppgifter Svårigheter med tidsuppfattning Svårighet att bibehålla fokus Svårighet att ta i beaktande sannolika utfall eller konsekvenser av handlingar (impulsiv) Svårighet att ta i beaktande flera lösningar till ett problem Svårighet att uttrycka angelägenheter, behov eller tankar i ord Svårighet att hantera känslomässiga reaktioner på frustration och tänka rationellt Kronisk irritabilitet och/eller oro som på ett betydande sätt hindrar förmågan att problemlösa eller ökar frustration Svårighet att se gråskalor / konkret, bokstavligt, svartvitt tänkande Svårighet att avvika från regler och rutiner Svårighet att hantera oförutsägbarhet, tvetydighet, osäkerhet och nyheter Svårighet att byta från en ursprunglig idé, plan eller lösning Svårighet att ta i beaktande tecken i en situation som tyder på behov att ändra en planerad handling Oflexibla, felaktiga tolkningar/ kognitiva förvrängningar eller OLÖSTA PROBLEM SWEDISH
Stresskartläggning Uhrskov & Hejlskov Elvén 2007 Kaos Orättvisa Fel mat Att inte veta vad som ska hända Varningstecken Stressnivå Sinnesmässig överbelastning Sovit dåligt
Att jobba med stressmodellen Kartlägga - Grundläggande belastningsfaktorer - Varningstecken - Kaostecken Navigera efter varningstecknen Kvalificera belastningsfaktorerna - Vilka kan vi ta bort? - Vilka vill vi ta bort?
Stress assessment Uhrskov & Hejlskov Elvén 2007
Stress assessment Uhrskov & Hejlskov Elvén 2007
Stress assessment Uhrskov & Hejlskov Elvén 2007
Stress assessment Uhrskov & Hejlskov Elvén 2007
Stress assessment Uhrskov & Hejlskov Elvén 2007
Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen
Metod: Vardagen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
Verktyg Stöd - Förändring av den fysiska miljön - AAK - Lågaffektivt bemötande i vardagen - Tydliggörande - Förutsägbarhet - Begripliga aktiviteter - Kravanpassning - Vilka krav - Hur
Kravanpassning - hur Validering Promtar Färdigt Skapa överblick Skapa val Vänta ut Snooza Motiverande handlingar
Verktyg Stöd - Förändring av den fysiska miljön - AAK - Lågaffektivt bemötande i vardagen - Tydliggörande - Förutsägbarhet - Begripliga aktiviteter - Kravanpassning - Vilka krav - Hur Öka delaktigheten Träning av färdigheter och strategier Behandling av det som går att behandla
Symptom och metod Stress Mindfulness ACT MBT CPS Brukarstyrd inläggning KBT DBT MI Symptom/strategier - Självskadebeteende - Elektiv mutism - Anoreksi erc - Tvångsbeteende - Våldsamt beteende - Ångest - Depression - Psykotiska symptom Tydliggörande pedagogik Delaktighet Lågaffektivt bemötande Sinneshjälpmedel Fysiska ramar Systemiska interventioner
Metod: Upptrappningen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
Handlingsplanen Handlingsplanen har fem punkter 1. Skapa utrymme för personens egna strategier 2. Använd en konkret avledning som har fungerat tidigare 3. Använd en affektiv avledning som fungerat tidigare 4. Använd en affektiv eller en perceptuell avledning som fungerat tidigare 5. Avbryt, antingen genom att alla lämnar eller genom rörelse
Aldrig tvinga, aldrig överge Petra Björne
www.hejlskov.se