Sida 1(14) Detaljbudget 2017 Västtrafik AB 1. Sammanfattning Västtrafik fortsätter arbetet med fokus på våra kunder. Genom att utveckla trafiken, färdbevis och möjligheterna att köpa färdbevis i nya kanaler, störningshantering med mera arbetar Västtrafik tillsammans med våra partners för att långsiktigt kunna uppfylla det kundlöfte som beslutats. Det är även en viktig del att ge dem som dagligen möter kunderna verktyg och förutsättningar för det goda kundmötet. För Västtrafik totalt är nuvarande bedömning att resandet 2017 kommer motsvara ca 306 miljoner resor (exklusive resor för färdtjänst/sjukresor). Jämfört med tidigare år så är i budget 2017 hänsyn tagen till det successiva införandet av kundräkningssystem. Det innebär att vissa linjer räknas upp enligt bedömd effekt. Det ger en beräknad tillkommande effekt på resandet med ca 10 miljoner resor. Även om den effekten inte räknas med, förväntas resandet i budget 2017 ligga i nivå med det långsiktiga fördubblingsmålet för 2025. Budgeten som helhet visar för 2017 ett ökat driftsbidrag motsvarande -134 mnkr (3 %). Intäkterna beräknas öka med ca 4,0 %, medan kostnaderna exklusive finansnetto och övriga intäkter förväntas öka med ca 5 %. 2. Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen 2.1 Arbetsmarknaden ska utvidgas genom hållbara transporter i samverkan med näringslivet i hela Västra Götaland Samarbetet inom ElectriCity i Göteborg bidrar till att utveckla arbetssätt för forsknings- och demonstrationsprojekt mellan offentliga och privata aktörer och den akademiska världen. Erfarenheterna kommer på sikt att tas vidare inom fler delar av regionen, men det är ännu inte klart på vilket sätt och i vilken omfattning. Eldrivna fordon är en utveckling som pågår i olika former och samarbeten där Västtrafik har en viktig roll i att vara aktiv. 2.1.2 Göra Västra Götaland till modell för hållbar landsbygdsutveckling och samspel stad/land Landsbygdsutredningen som beslutades i juni 2013 beskriver det grundläggande utbud av resmöjligheter med kollektivtrafik som ska finnas i hela regionen. Utbudsnivåerna är kopplade till syfte med resan och indelade efter storlek på tätort. Reserelationer där många personer reser samtidigt utgör prioriterade stråk i regionen och erbjuder ett stort antal av resmöjligheter per dag. Landsbygdsutredningen beskriver utbudsnivåerna utanför stråken och spannet sträcker sig från 10 tidtabellslagda dubbelturer per dag till 5 resmöjligheter per vardag där kunden själv behöver ringa och beställa sin resa. Landsbygdsutredningen utgör en grund för vilket utbud av kollektivtrafik som kan förväntas för de som vill resa till och från landsbygden. En förstudie har genomförts för att kartlägga förutsättningarna för integrering av olika
Sida 2(14) trafikslag så att kunderna ska kunna kombinera resor i prioriterade stråk, exempelvis med tåg eller buss, genom att förbeställa resor med taxi på landsbygden. Under 2017 kommer arbetet att fördjupas med fokus på Närtrafik, som är en del av den allmänna kollektivtrafiken. Denna trafik är öppen för alla och fokuserar på just kopplingen mellan landsbygd och stad. Närtrafik är också den tjänst som kan ersätta tidtabellslagd trafik. 2.3 Antalet nöjda resenärer med kollektivtrafiken ska öka i hela regionen Det pågår olika initiativ för att nå målet om ökad kundnöjdhet. Den gemensamma nyckeln till ökad kundnöjdhet är att förstå kunden och dess upplevelse av Västtrafik före, under och efter resan. Här följer några initiativ för att förbättra kundupplevelsen: 2015 påbörjades initiativet Det goda kundmötet som syftar till att åstadkomma en kulturförflyttning där kunden ska vara i fokus i allt Västtrafik gör. Implementeringen går via ledarskapet där just nu ledare för Västtrafik 9000 går träningar för att förstå kundens behov och få verktyg att själva sprida och arbeta med Det goda kundmötet. Detta är en grundläggande byggsten för att förbättra kundupplevelsen. Att underlätta biljettköpen och göra det enklare för kunderna att genomföra resan bedöms som avgörande för att öka kundnöjdheten. Under 2016 lanserades Västtrafik To Go, en app där kunden kan köpa såväl enkel- som periodbiljett. Uppfattningen bland kunderna om hur enkelt det är att köpa biljett, har ökat under året. Västtrafik To Go fortsätter att utvecklas med fler tjänster och produkter löpande för att underlätta kundens resa med Västtrafik. I enlighet med Västtrafikmodellen ansvarar Västtrafiks partnerföretag för den lokala marknadsföringen. Här är det fokus på lokal förbättringskommunikation som är relevant för just det området/linjen. Ett exempel är här tidtabellsskiftet där partnerbolagen själva marknadsför de förbättringar som sker på linjen/området. Ett annat viktigt område för att öka kundnöjdheten är relevant störningsinformation till våra kunder. Här jobbar Västtrafik aktivt och fortsätter att ha det som ett prioriterat område. Enligt mätningen kundnöjdhet ombord så har Nöjdheten med information ombord vid störningar ökat från 58 % till 67 % mellan 2013-2015. Västtrafik har startat ett digitalt program i syfte att samla all digital utveckling under ett paraply. Det första projektet som kommer till direkt nytta för kunden är en ny hemsida, något som efterfrågats en längre tid. Här är fokus på användarvänlighet såväl snabbhet som att det ska vara enkelt att hitta det man söker efter. Sidan utvecklas, likt Västtrafik To Go, agilt vilket innebär att hemsidan kommer att utvecklas och släppas allteftersom och inte som en stor release. Västtrafik använder olika verktyg för att mäta kundnöjdheten. Kollektivtrafikbarometern mäter på en övergripande nivå bland annat hur nöjd medborgaren är med Västtrafik som helhet, men även nöjdhet med senaste resan För att lättare kunna göra konkreta åtgärder utifrån kundernas åsikter tog Västtrafik inför år 2013 fram en ny modell för att mäta kundnöjdheten. Skillnaden innebär att kundernas åsikter
Sida 3(14) fångas närmare upplevelsen av resan. Det underlag som mätningarna ger, gör att Västtrafik får möjlighet att direkt återkoppla och föra dialog med varje trafikföretag. På det viset kan åtgärder genomföras på specifika problemområden, men även goda exempel kan belysas. Västtrafik gör även en egen varumärkesundersökning varje kvartal. Denna mätning mäter bland annat det kundlöfte som Västtrafik har initierat. Utöver detta används även kvalitativa studier för att förstå och förbättra kundupplevelsen. 2.3.1 Fullfölj trafikförsörjningsprogrammet Den strategiska inriktningen, angiven i uppdraget från Kollektivtrafiknämnden, baseras på målen i Trafikförsörjningsprogrammet. Övergripande är målet att kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en konkurrenskraftig och attraktiv region. 2016 är sista året för det nu beslutade Trafikförsörjningsprogrammet. Bilden nedan är tagen från remissutgåvan av det nya programmet som gäller från och med 2017. Utifrån Trafikförsörjningsprogrammet får sedan Västtrafik ett årligt uppdrag från kollektivtrafiknämnden. Tabellen nedan visar en uppställning på de mål som finns specificerade i uppdraget för 2017-2018. Det årliga uppdraget innehåller, utöver målen, prioriteringsvillkor som Västtrafik bland annat använder i samband med framtagandet av Trafikplan 2018. 2.3.2 Utökade möjligheter till studie- och arbetspendling samt knyta samman landsbygd och stad För att öka resandet enligt de mål som är uppsatta i Regionalt Tafikförsörjningsprogram för Västra Götaland sker satsningar i form av utökad trafik främst i de utpekade prioriterade
Sida 4(14) stråken samt inom stadstrafiken. Genom att arbeta långsiktigt med dessa stråk, som har beslutats med bred förankring i kollektivtrafiknämnden, skapas en robusthet som bidrar till en ökad pålitlighet och förtroende för kollektivtrafiken från resenärerna. Satsningen innebär också att större orter inom regionen knyts samman och på så sätt blir det enklare att arbetseller studiependla för de som inte bor och arbetar eller studerar på samma ort. För att underlätta pendlingsmöjligheter för de som vill resa mellan landsbygd och stad är både pendelparkeringar och ett grundläggande utbud av kollektivtrafik på landsbygden av stor vikt. 2.4 Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Miljö och hållbarhet är en viktig fråga. Att skapa ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle är en stor uppgift. Västtrafik ska medverka till att de globala, nationella och regionala målen blir verklighet i Västra Götalands län. Genom samarbete med andra aktörer drivs frågorna och resulterar i att kunderna erbjuds en effektiv, smart och hållbar resa. Den förändring av jordens klimat som pågår beror på utsläpp av växthusgaser, bland annat koldioxid. Olika drivmedel, även förnybara, orsakar olika stora utsläpp av koldioxid. För att minska utsläppen av koldioxid behövs drivmedel som har en hög reduktion av koldioxid premieras. För att lyckas har Västtrafik tillsammans med branschen arbetat fram möjligheten att ställa krav på nettoreduktion av koldioxid. Utsläppen av koldioxid per personkilometer i Västtrafik första halvåret 2016 var 22 g (exkl fartygstrafiken). Detta kan jämföras med att utsläpp från en ny personbil med en genomsnittsbeläggning på 1,3 personer är ca 102 g per personkilometer. Energianvändningen under första halvåret 2016 var 0,3 kwh per personkilometer. Målet är att minska energianvändningen med 25 procent år 2025 jämfört med 2010. Energianvändningen har legat på samma nivå sedan år 2010. Energianvändning för ett fordon påverkas av många faktorer, t ex framkomlighet, framdrivningsteknik, AC och IT-system. Därmed behövs energibesparingsåtgärder inom flera olika områden. Västtrafik ser svårigheter att nå målet. Inom Västra Götaland är minst 300 000 personer störda av buller i bostaden. I Göteborg är 30 % störda av buller. Den vanligaste bullerstörningen är trafikbuller. Västtrafik har arbetat fram en modell för hur kommuners bullerkartläggning kan kompletteras med de klagomål som inkommer till Västtrafik gällande buller. Syftet är att modellen ska kunna användas som ett underlag vid planering och upphandling av trafik, t ex att tillsammans med kommunen tydliggöra vilka områden som bör prioriteras för elektrifierad och därmed tyst trafik. En utredning kring drivmedel och fordon för Göteborg-Mölndal-Partille, är inne i slutfasen. Underlaget ska användas vid planering och upphandling av trafik. Fortsatt är det en utmaning att miljöanpassa fartygstrafiken, som idag har en betydligt högre andel fossilt drivmedel jämfört med övrig trafik. I fartygstrafiken är utsläppen av både partiklar och kväveoxider hög, men trafiken står för en liten del av resandet. I Öckerö kommun pågår ett test att köra ett fartyg på förnybar diesel (HVO), vilket minskar koldioxidutsläppen med närmare 90 % jämfört med fossil diesel. Testet finansieras av Västra Götalandsregionen. En övergång till förnybart drivmedel inom fartygs- och dieseltågstrafiken kommer att innebära betydande merkostnader på grund av ökade drivmedelskostnader och
Sida 5(14) anpassningar i fordonsflottan. 2.4.1 Minska verksamhetens avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar Västtrafik har enbart kontorsavfall och eftersträvar att detta avfall sorteras och återvinns i största möjligaste mån. Västtrafik använder sig av Västra Götalandsregionens system Tage för att exempelvis kontorsmöbler skall få längre livslängd. Den i särklass viktigaste åtgärden för Västtrafik, att erbjuda en hållbar resa och att nå miljömålen, är att ställa omfattande miljökrav vid upphandling av fordon och trafik. Västtrafik har arbetat länge med att ställa långtgående miljökrav i upphandlingar där krav på ett aktivt miljöarbete hos leverantörer ingår. Utöver detta ställer Västtrafik miljökrav i trafikavtalen där krav på verksamhetsrutiner rörande hantering av däck, smörjmedel, oljor, rengöringsmedel, kemikalier, farligt avfall och kontroll av avlopp i verkstad och tvättanläggningar ingår. För att kunna följa utvecklingen är det en förutsättning att följa upp ställda miljökrav samtidigt som leveransen enligt Västtrafiksmodellen säkerställs. Inom Västtrafiks-modellen följs miljökraven i trafikupphandlingarna genom månadsrapportering. 4. Västra Götalandsregionen ska kunna rekrytera rätt kompetens och erbjuda en god arbetsmiljö för medarbetarna 4.1 Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Västra Götalandsregionen liksom Västtrafik arbetar långsiktigt och målmedvetet med kompetensförsörjningens fem delar, att attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och avveckla kompetens. Västtrafik eftersträvar och arbetar aktivt med flexibla rekryterings- och bemanningslösningar. Beroende på uppdragets/projektets kompetenskrav och karaktär tas utifrån framtagen behovsanalys beslut om anställning, inhyrning alternativt användande av konsult. Arbetet med planering av kompetensutveckling, och då framförallt den strategiska planeringen, har under 2016 fokuserat på arbetet med utformningen och innebörden av förflyttningen mot Det Goda Ledarskapet. Detta är ett arbete som kommer att innebära att gå från att se Västtrafik som ett företag med 300 medarbetare till ett företag med 9000 medarbetare, där alla medarbetare ska ha förståelse för sin roll i att uppnå Västtrafiks kundlöfte. Medlet för att nå målet är ledarskapet. Detta är ett långsiktigt och strategiskt arbete där Västtrafiks ledningsgrupp 2015 lade grunden för planeringen, för att 2016 påbörja utbildning av alla chefer och 2017 påbörja medarbetarnas år. Arbetet görs tillsammans med Västtrafiks alla partners. Vad avser andelen anställda som har en plan för kompetensutveckling har Västtrafik sedan flera år tillbaka ett uttalat krav kring detta i samband med vår medarbetaruppföljning. Utifrån arbetet med det goda kundmötet har materialet om medarbetarsamtal setts över för att
Sida 6(14) säkerställa en röd tråd genom utvecklingssamtal, vitaminsamtal samt lönesamtal. Förståelsen kring, och säkerställandet av, en enhetlig hantering av uppföljningen av medarbetarsamtalen säkerställs via workshopar med cheferna hösten 2016. 4.1.1 Satsa på ledarskap Inom ramen för Västtrafik och våra partners är det cirka 9000 medarbetare som antingen möter kunderna direkt eller stödjer dem som möter våra kunder. Västtrafik arbetar strukturerat med att kunderna alltid ska känns sig trygga, ha rätt kunskap och känna att de har vår uppmärksamhet. Ambition är att kunderna ska vilja resa med Västtrafik för att de vill, inte för att de måste. I detta arbete involveras alla ledare som i sin tur arbetar tillsammans med sina medarbetare. Västtrafik påbörjade under 2015 ett utvecklingsarbete där Det goda kundmötet uppnås via Det goda ledarskapet, d v s ledarskapet är möjliggöraren och medlet för Västtrafik att nå sina mål. En målbild har arbetats fram med definition och ramverk för ledarskapet som under 2016 blivit vägledande i förbättringsarbetet. Som stöd för Västtrafiks ledare har de metoder och verktyg som kommer att användas för att strategiskt kunna arbeta med ledarförsörjning, ledarutveckling, ledaruppföljning samt lärande i vardagen börjat att formas. Under 2016 utbildas alla chefer och ledare i att utveckla kundmötet och kundupplevelsen via våra medarbetare. Under 2017 kommer sedan medarbetare att utbildas. Målet är att alla 9000 medarbetare ska kunna agera självständigt utifrån en gemensam målbild och ett kundlöfte. För att stärka alla chefer arbetar dessutom alla i s.k lärteam. Lärteamen har skarpa, strategiska uppdrag kopplat till arbetet med Det goda kundmötet vilka följs upp vid regelbundna träffar. 4.1.2 Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt Inför varje nytt resursbehov, alternativt behov av kompetensväxlingar, säkerställer och uppmuntras till intern rörlighet bland Västtrafiks medarbetare. Under 2016-2017, genom utbildning av ledare och medarbetare, kommer Västtrafik att skapa medvetenhet och kunskap om att kundernas samlade upplevelse av Västtrafik påverkas av alla möten i alla kanaler. Kunderna ställer krav på kundupplevelsen och för att kunna möta kundernas behov måste kundupplevelsen och vårt kunderbjudande kontinuerligt utvecklas. För att utmana sig att överträffa kundens förväntningar måste Västtrafik också utmana sig att hela tiden se över arbetssätt, exempelvis kopplat till våra utvecklingsarbeten med digitalisering och Kom Fram Göteborg. 4.1.3 Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling Sedan flera år tillbaka arbetar Västtrafik aktivt med att identifiera kärnkompetenser, dvs vilka kompetenser måste vara anställda och vilka kan tillfälligt förstärkas genom att hyras in. Över tid kan denna bild förändras vilket gör att kompetensmixen kontinuerligt ses över. Västtrafiks mål och uppdrag ger dessutom ett löpande behov av att kompetensväxla. Detta görs antingen genom interna planer för kompetensutveckling eller genom att rekrytera externt. När kompetensväxling behöver genomföras förs dialog mellan chef och HR för att säkra att hela personalgruppen är medveten om den önskade kompetensförflyttningen samt hur den kommer
Sida 7(14) att säkerställas. Västtrafik använder sig idag inte av benämningen lönekarriär men arbetar strukturerat och strategiskt med lönestruktur som har sin grund i BAS-systemet, individuella och differentierade lönesättningar, samt hänsyn tagen till marknaden. 4.2 Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Målsättningen med Västtrafiks arbetsmiljöarbete är att skapa en fysiskt, psykiskt och socialt sund och utvecklande arbetsplats för alla medarbetare i enlighet med Arbetsmiljölagen. Västtrafik strävar efter att ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete och stor vikt läggs på förebyggande arbetsmiljöarbete vilket sker i nära samarbete mellan chefer, medarbetare, skyddskommitté och företagshälsovård. Under 2017 kommer Västtrafik fortsatt att prioritera det påbörjade arbetet med att arbeta smartare tillsammans, vilket under 2016 har inneburit anpassning av våra lokaler för att stödja ett aktivitetsbaserat arbetssätt, där vårt arbete blivit en förebild utifrån vårt gemensamma arbete med regionens hus i Skövde och Göteborg. 4.2.1 Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller Västtrafik strävar kontinuerligt efter att ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete och stor vikt läggs på förebyggande arbetsmiljöarbete vilket sker i nära samarbete mellan chefer, medarbetare, skyddskommitté och företagshälsovård (se ovanstående punkt). Västtrafik arbetar inte med olika arbetstidsmodeller men har under 2016 börjat införa dygnet runt verksamhet kopplat till vårt kundinformationscenter vilket utifrån ett störningshänseende kommer att utvecklas och utökas under 2017. 4.2.2 Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro Målsättningen med Västtrafiks arbetsmiljöarbete är att skapa en fysiskt, psykiskt och socialt sund och utvecklande arbetsplats för alla medarbetare i enlighet med Arbetsmiljölagen. Västtrafik arbetar aktivt med det hälsofrämjande arbetet i form av en rad riktade aktiviteter. Tillsammans med facken och vår företagshälsovård har något behov av att gemensamt arbeta för att minska Västtrafiks redan låga sjukfrånvaro inte identifierats. 5. Ekonomiska förutsättningar 5.1 Ekonomiskt resultat Budget 2017 visar netto en ökning av driftsbidraget med 134 mnkr d v s motsvarande 3 %. Prisjusteringen motsvarar genomsnittligt 2,5 % och förväntas ge en intäktsökning om ca +70 mnkr. Dessa tillsammans ger en ökning om drygt +200 mnkr.
Sida 8(14) Sammanfattning av budgeterade nettoeffekter Tabellerna nedan är uppdelat på två områden en summering av de större nettoeffekterna som påverkar avvikelsen mellan budget 2017 i jämförelse med budget 2016. I den första delen ges en bild av hur den ekonomiska utvecklingen av dagens verksamhet förändrats. I den andra delen summeras den ekonomiska påverkan av satsningar i och omkring kollektivtrafiken. Det förväntas inför 2017 finnas bokslutsdispositioner att tillgå. En upplösning av 30 mnkr är medtagen i förslag till budget och kopplar till förskjutning i tid av projektet PoS, Steg 1. I övrigt ses medlen som en möjlighet, om till exempel större rörelser avseende index eller liknande uppstår. Kostnadsutveckling dagens verksamhet Budgeterad prisökning motsvarar 2,5 % i genomsnitt. Den intäktsökning som prisjusteringen beräknas medföra motsvarar ca +69 mnkr. Resandeförändringen allmänt förväntas medföra en ökad intäkt (+68 mnkr). I och med förväntningar på ett ökat resande, ökar även incitamentskostnaden till Västtrafiks partners. Detta dämpas av att kostnaderna för biljettgiltighet hos andra operatörer beräknas minska (ca +8 mnkr). Detta budgetförslag innehåller Konjunkturinstitutets prognoser för de index (KPI, AKI, ITPI m m) som styr en stor del av trafikens kostnadsutveckling. PPI indexet, som saknar officiella prognoser, har haft en utveckling under senaste åren som är till Västtrafiks fördel. Sammantaget förväntas indexeffekten ge en kostnadsökning på ca -128 mnkr.
Sida 9(14) Under den kommande perioden genomförs ett antal nya upphandlingar av trafik. I snitt förväntas en ny upphandling generera en kostnadsökning motsvarande 10-15 %. Kostnadsökningen uppstår dels på grund av utvecklingen över tid, men även på grund av högre ställda krav avseende leverans, fordonsreserv, miljökrav o s v. Upphandlingseffekten bedöms motsvara ca -42 mnkr. Kostnaden för förändrad trafik avser många olika förändringar i trafiken runt om i Västra Götalandsregionen. Posten påverkas negativt främst av olika trafikomläggningar. Ett sådant exempel är ombyggnation av Hisingsbron. Tågtrafiken bidrar däremot mestadels positivt, då trafiken i budgetsammanhang inte bedöms nå upp till full produktion. (+3 mnkr). Spårvagnskostnaderna förväntas inför 2017 minska med cirka +17 mnkr. Det är en förändring av redovisningsprinciper för bana (+23 mnkr) samt även minskade kapitalkostnader för bana (+15 mnkr) som bidrar till den positiva avvikelsen. Kostnaderna för depå förväntas öka med ca -10 mnkr samt andra kostnader kopplade till avtalet för spårvagn (-10 mnkr). Västtrafiks budget innehåller inga merkostnader för de eventuella åtgärder som diskuteras vad avser M32-vagnen. För att få en samlad bild av kostnadsökningen för spårvagn måste ytterligare poster under trafikplanen, trafikförändringar samt index inkluderas. Totalt ökar kostnaden för spårvagnstrafiken med -28 mnkr mellan budget 2016 och budget 2017. Även tågtrafiken för med sig kostnadsökningar under 2017. Utöver tidigare beskrivna trafikkostnader ökar kostnaderna för bana, underhåll etc (-27 mnkr). Motsvarande spårvagnstrafiken påverkas hela Västtrafiks budget 2017 sammanlagt av ökade kostnader för tågtrafiken med -78 mnkr. Kostnadsutvecklingen på övriga poster avviker negativt med -36 mnkr. Kostnaderna för personal avviker negativt med drygt -20 mnkr. Det beror till hälften på den årliga lönerevisionen (enligt AKI-index), men främst ökade pensionskostnader. Resterande avser förväntade nyrekryteringar kopplat till Västsvenska Paketet, ny verksamhet som är under uppbyggnad i form av samverkanscentral för trafik samt växande verksamhet. Resterande avser ett stort antal poster under övrigt. Finansnetto avviker positivt med +81 mnkr dessa kostnader har minskat det årliga driftsbidraget till Västtrafik i samma omfattning. Nuvarande budget utgår ifrån att det förslag om aktieägartillskott som blivit godkänt av ägarutskottet ska bli godkänt även i högre instanser. Skulle så inte vara fallet kommer korrigering ske i slutlig budget. Aktieägartillskottet medför att Västtrafik återbetalar sina lån och därmed uteblir räntekostnader. Kostnadsutveckling satsningar
Sida 10(14) Utöver beslut om prisjusteringar, har beslut tagits att priset på färdbeviset Regionen Runt skall sänkas och extra medel motsvarande 25 mnkr har tillförts för denna satsning. (Nuvarande förslag på sänkning beräknas rymmas väl inom tillförda medel.) Under 2017 genomförs olika satsningar i enlighet med beslutad Trafikplan 2017. Satsningarna förväntas totalt ge en nettokostnadsökning på ca -88 mnkr/år. Tillkommande biljettintäkter bedöms till ca +25 mnkr. Nyinvesteringar i tåg avser möjlighet att hyra tåg i avvaktan på att nyinvestering genomförs. Det avser sammanlagt 10 tåg som eventuellt kommer vara möjliga att hyra i olika perioder för att få ett robustare system och ge möjlighet till ett ökat resande. För att uppnå kundnöjdhetsmålet, men även på längre sikt resandemålet arbetar Västtrafik med det goda kundmötet. Tillsammans med partners ska Västtrafik uppfylla det beslutade kundlöftet vilket bedöms vara en viktig del av framtidens kollektivtrafik. Regionfullmäktige beslutade i februari 2014 om projektet Pris och Sortiment Steg 1 där en av målsättningarna är att införa en ny betalkanal med tillhörande App-lösning. Den digitala delen av projektet slutfördes under 2016. Västtrafik planerar att fortsätta utveckla de digitala kanalerna, bland annat genom ökat utbud men även funktionellt genom kopplingar till hemsidan som successivt behöver bytas ut (-11 mnkr). Budgetmässigt avslutas projektet PoS Steg 1, men praktiskt löper det på vilket förväntas finansieras av obeskattade reserver. Den positiva avvikelsen för avslutet av projektet minskas med ökade avskrivningar för främst hårdvara så som kortläsare med mera (+22 mnkr). Intäkter Biljettintäkterna förväntas öka med drygt +140 mnkr (4 %) i jämförelse med Budget 2016. Budgetförslaget innehåller en genomsnittlig intäktsökning utifrån prisökning, vilket beräknas motsvara cirka +70 mnkr. Den genomsnittliga prisökningen förväntas bli 2,5 %, men är ännu inte beslutad. Beslut har tagits om en sänkning av färdbeviset Regionen Runt och Västtrafik har tillförts 25 mnkr.
Sida 11(14) Att bedöma resandets utveckling samt resenärens val av färdbevis är alltid svårt. Resandeutvecklingen bedöms ge en positiv avvikelse motsvarande +72 mnkr. Trafikplanen och de satsningar som sker där förväntas första året att öka intäkterna med +25 mnkr. Kostnader Kostnaderna i budgetförslag 2017 ökar med -376 mnkr (-4 %) i jämförelse med budget 2016. De största kostnadsökningarna är beskrivna i tidigare sammanfattning utifrån en nettoredovisning för att tydligare visa konsekvenserna. Trafikkostnaderna ökar med -4 %. Den största påverkansposter avser kostnader i samband med den allmänna kostnadsutvecklingen (index) på trafikavtalen (-128 mnkr). I övrigt är de större kostnadsökningarna hänförliga till Trafikplan 2017 (-106 mnkr). Upphandling och omförhandling av trafikavtal för också med sig kostnadsökningar mellan åren (-42 mnkr). Driftskostnaderna ökar med +6 % mellan budgetåren. Förväntad hyra av tåg -35 mnkr påverkar såväl som andra tågkostnader exempelvis för underhåll etc (-28 mnkr). Det budgetmässiga avslutet av projektet PoS Steg 1 påverkar däremot avvikelsen positivt med +38 mnkr medan den fortsatta utvecklingen av det digitala kundmötet ökar kostnaderna (-11 mnkr). Personalkostnaderna ökar med -9 %. Den allt mer omfattande verksamheten fortsätter medföra behov av förstärkning, främst vad avser arbetet med Västsvenska paketet, uppbyggnad av samverkanscentral såväl som för verksamheten i övrigt. Posten omfattar även ökade pensionskostnader. Avskrivningarna avviker däremot positivt med 1 %. Det är ett antal investeringar som går ur plan (+20 mnkr). Däremot ökar avskrivningarna kopplat till avslutet av projektet PoS Steg 1. Självfinansieringsgrad
Sida 12(14) Västtrafiks självfinansieringsgrad har de senaste åren motsvarat 52-54 % (enligt beräkning i årsredovisningen). Görs motsvarande estimering utifrån budget 2017 förväntas självfinansieringsgraden hamna strax under detta spann, med cirka 51,5 %. Utvecklingen av självfinansieringsgraden påverkas av tidigare beskrivna satsningar i verksamheten. Likviditet och finansiering Finansieringen av investeringar sker idag med både långa samt rörliga krediter. De tas upp i samråd med Västra Götalandsregionen. Västtrafiks upplåningsbehov har de senaste åren ökat i samband med leveransen av nya tåg och andra investeringar. I budget 2017 räknas inte med något större utökat finansieringsbehov. Istället förs diskussioner om att ersätta upplåning från regionen med ett aktieägartillskott för att på så sätt finansiera Västtrafiks verksamhet på lång sikt. Långtidsprognos I långtidsprognosen 2017-2019 bedömdes behovet av driftsbidrag motsvarande ökningen i förslag till budget med tillägg för beslut om sänkning av färdbeviset Regionen Runt samt avdrag för räntekostnader. Avdrag för räntekostnader kommer eventuellt inte att belasta bolaget i och med ett aktieägartillskott som gör det möjligt att lösa Västtrafiks lån. Intäkterna i budgeten är lägre än estimerat i långtidsprognosen, men det är även kostnadsmassan. Avvikelsen avser en lägre resandeutveckling och därmed intäktsutveckling än vad som tidigare beräknats, medan det på kostnadssidan är trafikkostnaderna och då mer specifikt lägre effekt av indexutvecklingen än vad som tidigare bedömts. Ekonomiskt resultat Budgetförutsättningar Budgeten baseras på helårseffekter av Trafikplan 2016, Trafikplan 2017 samt kända förändringar under 2016. Beslut om prisförändringar 2017 är inom den ram som beslutats av regionfullmäktige men är ännu inte beslutad. Kostnadsutvecklingen baseras på Konjunkturinstitutets prognos för KPI och AKI både vad avser 2016 och 2017. För dieselpriset (PPI-index diesel) finns inga officiella prognoser att tillgå. I budgetförslaget är nu basåret för PPI-indexet på en låg nivå. Bedömningen för 2016 är att indexet ökar med 6 %, vilket baseras på ett genomsnitt av de senaste fyra åren. Utifrån detta budgeteras Västtrafiks resultat till +-0 för 2017 enligt tidigare beskrivning. Känslighetsanalys Västtrafik är utsatt för normala marknadsrisker. Efterfrågan på Västtrafiks tjänster påverkas av förändringar i konjunktur och på arbetsmarknad. Det går heller inte med säkerhet att förutse kundernas reaktion på förändringar av Västtrafiks priser och tjänster. Intäkterna styrs av hur resenärerna reser och väljer färdbevis. Utvecklingen av index är alltid svår att bedöma. Västtrafik baserar därför budget på officiella prognoser där sådana finns att tillgå. Små avvikelser framför allt avseende indexen AKI och
Sida 13(14) KPI påverkar stora delar av kostnadsmassan. Nivån på prognosticerade index 2017 är relativt sett låga. Västtrafik har en annorlunda avtalssituation för spårvagnstrafiken än övriga trafikslag. Det för med sig att resultatpåverkande svängningar påverkar Västtrafiks kostnader fullt ut. Där pågår för närvarande olika diskussioner som omgående kan komma att påverka Västtrafiks ekonomi i framtiden. Budgeten är gjord utifrån nuvarande avtalssituation och trafikutformning. Göteborg Stad har vidtagit juridiska åtgärder mot en spårvagnstillverkare kopplat till all problematik runt en av spårvagnsmodellerna. Det för med sig en ekonomisk risk även för Västtrafik. Den risken är inte medtagen i budget inför 2017. Tågtrafikens kostnader är känslig för trafikstörningar på banorna. Med anledning av pågående banarbeten och hårt belastat järnvägsnät är det inte rimligt att räkna med 100 % produktion utan den är reducerad med ca 2 % i budgeten. Om det uppstår störningar med reducerad produktion som följd kan det innebära ökade kostnader för ersättningstrafik och intäktsbortfall, men inte nödvändigtvis minskade kostnader för produktionsminskningen. Det är för Västtrafik svårt att parera avvikelser på kortare sikt, stora delar av kostnadsmassan är trögrörlig och det tar tid för åtgärder att få någon ekonomisk genomslagskraft. 5.2 Eget kapital Västtrafik har inget eget kapital i den bemärkelsen. Däremot har Västtrafik obeskattade reserver som till viss del kan likställas med eget kapital. De obeskattade reserverna består i huvudsak av tre delar, dels medel från verksamheten tidigare år, dels utifrån att den koncerninterna räntenivån justerats jämfört budget sedan 2014 och den sista delen är hänförlig till projektet Pris och Sortiment Steg 1. Det är ett projekt med separat tillförda medel med sista år 2016. Projektets totala budget sett över hela tidsperioden (fram till 2017) bedöms förbruka samtliga tilldelade medel, men kortsiktigt inom åren överensstämmer inte förbrukade medel med tidigt gjorda bedömningar. Därav behöver Västtrafik nyttja kvarvarande medlen
Sida 14(14) kopplat till detta projekt även under 2017. 5.3 Investeringar Avskrivningarna förväntas under 2017 i stort vara i linje med tidigare år och uppgå till cirka - 340 mnkr. Av dessa avser -248 mnkr investeringar gjorda år 2015 eller tidigare. Resterande avser investeringar som förväntas ske under år 2016 och 2017. Det är ett antal delar av investeringarna som nu går ur plan. Övergripande kan investeringsplanen inför 2017 beskrivas enligt tabellen nedan. Större avvikelser jämfört tidigare planer är att investeringen i bussar skjutits fram under en längre tid då en juridisk process pågått (35 mnkr). Utöver det återfinns under depå ett markförvärv som tidigare ej medtagits i investeringsdiskussionen för 2017 (50 mnkr). 7. Intern kontroll Västtrafik har en årlig process för intern styrning och kontroll inom bolaget (ännu ej beslutad). Bolaget har under ett par år successivt arbetat för att uppnå nedanstående målbild. Det senaste steget som tagits var att i början av 2016 besluta om en internkontrollplan för året. Återrapportering av planen ska ske i början av 2017. I och med den återrapporteringen kommer Västtrafik ha genomfört sin första årliga cykel. Bortsett från eventuella behov av korrigeringar kommer arbetet sedan genomföras årligen och processen formaliseras. Parallellt har Västtrafik arbetat med utveckla verksamhetsuppföljningen. En ny affärsplan med tillhörande strategikarta samt mål har beslutats och använts i budgetarbetet inför planeringen av 2017. Arbetet fortsätter för att utveckla denna process och göra det till en naturlig del av planerings- och budgetprocessen. Det återstår ännu en del arbete för att få de olika processerna att följas åt.