BEDÖMNINGSSTÖD I HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Utformning och utgångspunkter

BEDÖMNINGSSTÖD I HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Utformning och utgångspunkter Förord Bedömningsstödet i hem- och konsumentkunskap utvecklades i en brytningstid när de nya styrdokumenten för Lgr 11 togs fram av Skolverket. Vi följde processen från hösten 2009 till våren 2011 och reviderade löpande provmaterial och bedömningsmaterial. Under våren 2011 när såväl kursplanen som kunskapskraven hade fastställts var det möjligt att genomföra den avslutande utprövningen och den slutliga revideringen. En projektgrupp vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet ansvarade för utvecklingen av bedömningsstödet i samverkan med ansvarigt undervisningsråd på Skolverket. Tack alla lärare för att ni genomförde och bedömde prov, deltog i diskussioner och bidrog med förslag till utveckling och tack alla elever för att ni visade era kunskaper och förmågor när proven testades. Göteborg i juni 2011 Ingrid Cullbrand, Jenny Rendahl och Helene Wåhlander Innehåll 1. Introduktion och syfte sid. 2 2. Materialets innehåll sid. 2 Översikt av bedömningsstöd i HKK sid. 2 3. Uppdrag: utgångspunkter och ställningstaganden sid. 3 Övergripande utgångspunkter i kursplanen sid. 4 Utgångspunkter i uppgifts- och provkonstruktion sid. 4 Prov Den hållbaka lunchen sid. 5 Prov En hållbar tacokväll sid. 6 Utgångspunkter för konstruktion av bedömningsmaterial till proven sid. 7 Viktiga slutsatser utifrån utprövningar på en övergripande nivå sid. 8 4. Kvalitetssäkring av materialet sid. 9 5. Referenser sid. 10 1

1. Procedur vid bedömning Huvudsyftet med bedömningsstödet är att främja en ökad likvärdighet vid bedömning och betygssättning i hem- och konsumentkunskap för grundskolans årskurs 7 9 samt motsvarande skolformer. Ett annat syfte är att det ska kunna användas för att stödja elevens fortsatta lärande, dvs. i formativt syfte. Bedömningsstödet i hem- och konsumentkunskap innehåller provmaterial och bedömningsmaterial. Det har utvecklats i nära samarbete med lärare som undervisar i ämnet och deras elever. Under 2010 deltog 20 lärare och cirka 150 elever i västra Sverige i två olika utprövningar. Vid ett antal tillfällen observerade vi elever som arbetade med proven, för att själva samla information om hur proven fungerade i skolsituationen. Vi dokumenterade med kamera, film, ljudminne och anteckningar, och använde informationen för att utveckla uppgifterna i proven. I den sista utprövningen våren 2011 deltog 16 lärare och cirka 180 elever. Likvärdigheten främjas när såväl provmaterialet som bedömningsmaterialet används enligt anvisningarna. 2. Materialets innehåll I bedömningsstödet ingår två provmaterial, Den hållbara lunchen och En hållbar tacokväll. På olika sätt prövar de elevernas kunskaper och förmågor att välja och motivera sina val, genomföra dem samt resonera om konsekvenser av val med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. Till respektive provmaterial finns häften med lärarinformation och bedömningsmaterial.. Lärarinformationen innehåller en presentation av provmaterialet och hur det är utformat en beskrivning av provets koppling till kursplanen anvisningar för hur man förbereder och använder provet. Bedömningsmaterialet innehåller en beskrivning av hur materialet används vid bedömning av prov information om proceduren för bedömningen konkretiseringar av kunskapskraven i förhållande till uppgifterna i proven autentiska elevsvar som visar exempel på svar för de olika nivåerna i kunskapskraven kommentarer med syfte att förtydliga och förklara bedömningen matriser och bedömningsprotokoll som används vid bedömningen. Översikt av bedömningsstöd i hem- och konsumentkunskap PROVMATERIAL Den hållbara lunchen Del 1 Välja, motivera och planera måltiden Del 2 Tillaga och servera måltiden Del 3 Dokumentera och resonera om måltiden 2

BEDÖMNINGSANVISNINGAR Den hållbara lunchen Översiktlig matris av vad Den hållbara lunchen prövar Bedömningsprotokoll samt konkretisering av kunskapskraven i del 2, genom förandefasen Används av läraren för bedömning när eleverna tillagar och serverar den planerade måltiden. Matris för bedömning av uppgifter i del 1 och del 3. Konkretisering, autentiska elevsvar och kommentarer. Används av läraren vid bedömning efter genomfört prov. Protokoll för en sammanfattande bedömning av provet Används av läraren vid sammanvägning av bedömningen i de olika delarna i provet samt vid samtal med elever om deras prestationer. Film: Elever agerar lärare bedömer Används av läraren som stöd för bedömning av genomförandefasen. Visar elever som genomför provet och lärare som samtalar om bedömningen. PROVMATERIAL En hållbar tacokväll Uppgift 1. Välj konsumentroll, välj matvaror och motivera valet. Uppgift 2. Resonera om konsekvenser av valet för hälsa, ekonomi och miljö. BEDÖMNINGSANVISNINGAR En hållbar tacokväll Matris för bedömning av provet En hållbar tacokväll Används av läraren före, under och efter provet - för att informera eleven om provet - vid sammanfattande bedömning av uppgift 1 och 2 - vid samtal med eleven om visad kunskap och förmåga och om sådant eleven behöver utveckla i ämnet. Används av eleven under hela provet. Bedömning av elevsvar med kommentarer, uppgift 1 Används av läraren vid bedömning efter genomfört prov. Innehåller autentiska elevsvar med kommentarer. Bedömning av elevsvar med kommentarer, uppgift 2 Används av läraren vid bedömning efter genomfört prov. Innehåller autentiska elevsvar med kommentarer. 3. Uppdrag: utgångspunkter och ställningstaganden Förutom den nya läroplanen, Lgr11, har följande varit vägledande i arbetet: material som Skolverket tagit fram som stöd för bedömning i andra ämnen, forskning om pedagogisk bedömning samt verksamma lärare och elevers synpunkter. En viktig utgångspunkt var att materialet ska kunna användas i både summativ och formativ mening. Anpassningen till Lgr 11 och kursplanen i hem- och konsumentkunskap med syfte och långsiktiga mål, centralt innehåll och kunskapskrav innebar många olika överväganden vid konstruktionen av bedömningsstödet. Provmaterialet Den hållbara lunchen aktiverar eleven i en arbetsprocess med val av matvaror, tillagning, servering, disk och rengöring samt avfallshantering. Eleverna är delaktiga i alla delar i arbetsprocessen. De väljer fritt den måltid de vill laga utifrån vissa ramar. Det finns goda möjligheter att till exempel välja utifrån kultur och tradition, att pröva maträtter med olika svårighetsgrad i tillagningen som utmanar egna kunskaper och förmågor, att anlägga ett tema med anknytning till eget behov av näring för den som exempelvis idrottar. 3

I provet En hållbar tacokväll är bildmaterialet begränsande. Uppgiften har samtidigt en öppen karaktär och ger utrymme för eleven att visa kunskaper och förmågor i två situationer med olika utgångspunkter. Att försätta sig i en konsumentroll och bortse från egen smak vid val av matvaror och att kunna motivera och resonera om valet utifrån de tre aspekterna i kunskapskravet (hälsa, ekonomi och miljö) innebär en möjlighet att visa kunskaper och förmågor i ett komplext sammanhang. Övergripande utgångspunkter i kursplanen Enligt kursplanens skrivningar om ämnets syfte ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang, hantera och lösa praktiska situationer i hemmet, och värdera val och handlingar i hemmet och vid konsumtion utifrån perspektivet hållbar utveckling. 1 I bedömningsstödet hanteras dessa långsiktiga mål utifrån ett synsätt där teori och praktik är varandras förutsättningar och tolkas som kunskap i handling. Proven prövar framför allt de två första punkterna. Begreppen hälsa, ekonomi och miljö och begreppet hållbar utveckling används i olika sammanhang i kursplanen. Hälsa, ekonomi och miljö kan beskrivas som ett sammanhållet begrepp där den sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionen i hållbar utveckling har konkretiserats i förhållande till kunskapskraven. I provmaterialet Den hållbara lunchen och En hållbar tacokväll används begreppen hälsa, ekonomi och miljö genomgående. Utgångspunkter i uppgifts- och provkonstruktion Uppgifterna i proven utgår från vardagliga situationer som kan karakteriseras som autentiska och som ungdomar kan ha erfarenhet av. Forskning visar att ungdomar känner sig mer motiverade att arbeta med uppgifter som ligger nära deras egen livsvärld än med sådana som de inte känner sig berörda av. 2 I provmaterialet ingår uppgifter som på olika sätt prövar elevens kunskaper och förmågor i förhållande till kunskapskraven. Det är viktigt att eleven i provsituationen kan känna igen begrepp samt karaktären på uppgifter och arbetsformer från undervisning i ämnet. I kursplanens syfte anges att eleven ska hantera och lösa praktiska situationer i hemmet. Provmaterialet har utformats för att eleven ska kunna visa kunskap i handling. I artikeln Är handen praktisk och tanken teoretisk? i Slöjdforum pekar Säljö 3 på dualismen mellan det så kallade praktiska och teoretiska. Säljö menar att tanke och handling går hand i hand, kunskap utvecklas i handling. Även andra forskare, exempelvis Gustavsson 4 5, Molander 6 och Benn 7 lyfter fram kunskap i handling när teoretisk och praktisk kunskap förenas och utgör varandras förutsättningar. 1 Skolverket, 2011, s. 42. 2 Stobart, 2008. 3 Säljö, 1995. 4 Gustavsson, 2000. 5 Gustavsson, 2004. 6 Molander, 1993. 7 Benn, 2005. 4

I Den hållbara lunchen väljer eleven matvaror till en måltid, motiverar sina val skriftligt i tre olika uppgifter, tillagar måltiden, dokumenterar den i bild och serverar den samt resonerar skriftligt om den i två olika uppgifter. Eleven visar på så sätt reflekterad kunskap i handling. I En hållbar tacokväll väljer eleven en konsumentroll och väljer matvaror till en måltid utifrån en viss preferens. Eleven motiverar valen samt resonerar om dem utifrån aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Valet av matvaror utgår från ett bildmaterial och det val eleven genomför och resonerar om kräver ett reflekterat handlande. Prov Den hållbara lunchen Utformning I Den hållbara lunchen får varje elev möjligheter till inflytande när de ska göra aktiva val genom hela arbetsprocessen. Upplägget har tidigare prövats i den nationella utvärderingen av hemoch konsumentkunskap, NU03, 8 där provet utformades med stöd av forskning som visar hur lärande främjas när eleverna har inflytande och är delaktiga i en hel arbetsprocess. 9 Provet är processinriktat: eleven väljer, motiverar val, planerar och genomför och resonerar om konsekvenser av val och handlingar. I provet ingår tre delar, uppgifts- och svarsformatet är dels anpassat till ämnets karaktär, dels till en vanligt förekommande arbetsform i undervisningen inom hem- och konsumentkunskap. Uppgifterna i del 1 och 3 som eleverna besvarar skriftligt, är av öppen karaktär. Alla frågor utom en kräver att eleverna kan motivera och resonera i sina svar (tabell 1). Tabell 1: Utformning av provet Den hållbara lunchen. Eleven ska visa kunskaper och förmågor att - välja matvaror till den hållbara lunchen, motivera valet, planera arbetet, tillaga och servera måltiden med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. - dokumentera måltiden och resonera om val och handlingar med hänsyn till hälsa, ekonomi, och miljö. Uppgiftsformat Processinriktat prov i tre delar, skriftligt och muntligt uppgiftsformat Del 1. Välja, motivera, planera. Tre frågor av öppen karaktär ingår Del 2. Tillaga och servera Del 3. Dokumentera och resonera. En flervalsfråga och två frågor av öppen karaktär ingår Svarsformat/presentation Del 1. Skriftlig/muntlig motivering Del 2. Kunskap i handling, muntlig kommunikation Del 3. Dokumentation genom foto eller annan illustration. Skriftligt/muntligt resonemang 8 Skolverket, 2005; Myndigheten för skolutveckling, 2007. 9 Selberg, 2001. 5

När provet genomförs Del 1 genomförs vid det första provtillfället och del 2 och 3 vid det andra provtillfället. I del 1 väljer eleven matvaror till en lunch, motiverar valet samt planerar hur måltiden ska tillagas och serveras. Det innebär att eleven är delaktig i arbetsprocessen redan från början och kan visa sina kunskaper och förmågor i varje steg. Det måste gå några dagar mellan det första och andra provtillfället för att matvaror ska kunna beställas och levereras. Vid det andra provtillfället genomför eleven del 2, och visar sin kunskap i handling genom att tillaga den planerade måltiden och servera den. I del 3 visar eleven kunskaper och förmågor att kunna resonera om måltiden utifrån olika begrepp. I provmaterialet finns en beställningslista med ett antal varor. Den ger en riktlinje för de varor som läraren kan erbjuda eleven att använda i måltiden. För att eleven redan i valsituationen ska tänka på att motivera sina val utifrån aspekterna hälsa, ekonomi och miljö, finns utrymme för att notera de aktuella aspekterna i anslutning till matvaror på beställningslistan. Måltiden som eleven tillagar och serverar ska dokumenteras med bild och med ord. Eleven använder dokumentationen som stöd för att resonera om måltidens sammansättning med hänsyn till hälsa (uppgift 3). Dokumentationen är också en förutsättning för att läraren ska kunna bedöma om den kunskap eleven visar i sitt resonemang stämmer överens med den måltid eleven tillagade och serverade. Provet ger viss möjlighet för anpassning till lokala förutsättningar. Eleverna kan arbeta med uppgiften Välja och planera i del 1 antingen individuellt eller i par beroende på lokal, utrustning och gruppstorlek. Tillaga och servera måltiden i del 2 sker individuellt eller i par beroende på hur eleverna planerade del 1. I del 1 ska eleven motivera sitt val (uppgift 1, 2, 3) och i del 3 ska eleven dokumentera och resonera om måltiden (uppgift 2, 3 och 4). Dessa uppgifter ska besvaras individuellt, för att bidra till ökad likvärdighet vid bedömning och betygssättning. Prov En hållbar tacokväll Utformning Provet innebär att eleverna utifrån en konsumentroll väljer och motiverar sina val samt resonerar om konsekvenser av val med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. Eleven ges möjlighet att utgå från hälsa, ekonomi eller miljö för att motivera val av varor till måltiden och att resonera om konsekvenser av valet utifrån alla tre aspekterna. Uppgifterna har öppen karaktär där motiveringen och resonemangets kvalitet kan bedömas med koppling till kunskapskraven. I provet ingår två uppgifter som eleverna besvarar skriftligt. Uppgifterna är komplexa och kräver dels att eleverna kan försätta sig i en roll, dels att de kan betrakta rollen utifrån och resonera om de val de gjort. I bedömningsmaterialet har vi skrivit att rollen finns med i provet för att eleven ska få möjlighet att visa sina kunskaper utan direkt koppling till egen smakpreferens. Valet av konsumentroll ska inte påverka bedömningen. Det som bedöms är elevens kunskaper och förmågor att i ett konsumtionsval förhålla sig till begreppen hälsa, ekonomi och miljö. 6

Vid den första utprövningen fick eleverna först bestämma sig för konsumentrollen. Därefter fick de välja matvaror och tillaga måltiden. Det visade sig då att den egna smaken var styrande såväl för elevernas val av matvaror som för deras motiveringar och resonemang om konsekvenser för hälsa, ekonomi och miljö. Med dessa erfarenheter som grund utformades ett prov där eleverna istället för att arbeta med matvaror och tillaga mat fick använda ett bildmaterial med konsumentinformation. Det visade sig vid de kommande utprövningarna att eleverna med hjälp av bildmaterialet kunde bortse från sin egen smak och istället utgå från konsumentrollen för att välja matvaror, motivera valet och resonera om konsekvenser för hälsa, ekonomi och miljö (tabell 2). Tabell 2: Utformning av provet En hållbar tacokväll. Eleven ska visa kunskaper och förmågor att - välja matvaror och motivera matvalet med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. - resonera om konsekvenser* av olika konsumtionsval med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. Uppgiftsformat Skriftligt eller muntligt Eleverna väljer en roll och granskar konsumentinformation via bilder på olika livsmedel. Uppgifter som kräver öppna svar ingår. Svarsformat/presentation Skriftligt eller muntligt *Jämför med kunskapskravet Utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling kan eleven resonera kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet. När provet genomförs Provet genomförs individuellt och vid ett tillfälle. Det är lätt att organisera i stora grupper, eftersom eleverna använder ett bildmaterial för att välja matvaror. Bildmaterialet som används i provet ger dessutom alla elever likvärdiga förutsättningar att välja matvaror och att kunna motivera valet, till skillnad från Den hållbara lunchen där lärarens möjligheter att köpa in matvaror kan variera mellan olika skolor. Utgångspunkter för konstruktion av bedömningsmaterial till proven Bedömningsmaterialet innehåller en konkretisering av kunskapskraven med variabler att ta hänsyn till i bedömningen samt autentiska elevsvar och kommentarer till bedömningen av dessa. Kunskapskraven, lärares bedömning av elevsvar vid utprövningarna, information vi samlade in vid observation av elever i provsituationer samt diskussioner med verksamma lärare har varit utgångspunkter när bedömningsmaterialet konstruerades. En ingående analys av insamlade elevsvar och en tydlig konkretisering av kunskapskraven ligger till grund för de variabler, bedömningsgrunder, som lärare har att ta hänsyn till vid bedömningen.. I bedömningsmaterialet används matriser som modell för att åskådliggöra de krav som ställs på olika nivåer. 10, 11 I matriserna uttrycks kvaliteter främst i relation till värdeorden i aktuella delar av kunskapskraven, till exempel enkel/utvecklad/väl utvecklad motivering. Avsikten med att inte relatera enskilda delar och uppgifter i proven till ett visst betygssteg har varit att undvika att elever och lärare talar om betyg på enskilda uppgifter eller om betyg i så kallade 10 Kjellström, 2005. 11 Lundahl, 2009. 7

teoretiska och praktiska delar. Varje prov ses som en helhet och resultat från olika delar och uppgifter ska vägas samman till en slutgiltig sammanvägd bedömning. Matriserna kan användas både i summativt och formativt syfte. Efter genomförda prov används matriserna med summativ funktion för att göra en sammanfattad bedömning. Den formativa funktionen består i att man som lärare, med matriserna som utgångspunkt, kan kommunicera de kunskaper och förmågor eleven visat i proven och vad eleven fortsättningsvis behöver utveckla. Forskning visar att en tydlig återkoppling har stor betydelse för elevens fortsatta lärande. 12 Bedömning i formativt syfte innebär att tydliggöra elevens nuvarande kunskapsnivå och vad eleven behöver utveckla ytterligare, samt ge redskap till eleven för hur han eller hon ska kunna utveckla sina kunskaper i ämnet. 13 14 Ansvariga på Göteborgs universitet och medverkande lärare har i den konkreta bedömningen använt en tankemodell som innebär att man samlar belägg i elevsvaren. 15 Ett belägg ska visa eller bevisa en viss nivå eller kvalitet av kunskap och förmåga utifrån ett förutbestämt krav. Med stöd av samlade belägg i de bedömda elevsvaren och den nivå dessa har uppnått i de olika uppgifterna kan läraren göra en sammanfattande bedömning. Bedömningsmaterialet till respektive prov innehåller autentiska elevsvar som har bedömts av medverkande lärare vid utprövningarna. I anslutning till de autentiska elevsvaren återfinns kommentarer med syfte att förtydliga varför ett elevsvar bedömts motsvara en viss nivå av den aktuella delen av kunskapskravet. Till Den hållbara lunchen finns både ett bedömningsprotokoll och en film som stöd för bedömningen av del 2, den uppgift som kallas genomförandefasen, när eleverna tillagar, dokumenterar och serverar måltiden. Dessa material har som syfte att ge lärare stöd vid bedömningen av kunskap i handling. Bedömningsprotokollet har utformats för att lärare systematiskt ska kunna göra snabba bedömningar av kunskaper som visas i flyktiga, ibland svårfångade, situationer i motsats till bedömningar av uppgifter som eleverna besvarar skriftligt. I bedömningsprotokollet synliggörs tanken med att samla belägg för en viss nivå. Filmen visar elever som arbetar i en autentisk provsituation och lärare som samtalar om bedömningen. Viktiga slutsatser utifrån utprövningar på en övergripande nivå Eleverna måste kunna hantera begrepp som enligt kursplanen är centrala för ämnet. I proven ingår uppgifter där eleverna i enlighet med delar av kunskapskraven ska kunna motivera sina val av matvaror och resonera om konsumtionsval och konsekvenser för hälsa, ekonomi och miljö. Social och kulturell bakgrund kan ha betydelse för uppfattningar av begreppen och elevernas språkförståelse får betydelse när de löser uppgifter i proven. Det framgick vid utprövningarna att en övervägande andel elever uttryckte en vardagsförståelse för begreppen hälsa, ekonomi och miljö. Men betydligt färre kunde föra ett utvecklat och underbyggt resonemang om konsekvenser av konsumtionsval med hänsyn till de tre begreppen. Utifrån utprövningarna skulle man kunna dra slutsatsen att bärande begrepp i kunskapskraven behöver få en mer framträdande roll i undervisningen. 12 Black, 2007. 13 Black & William, 2009. 14 Pettersson, 2010. 15 Jfr Lundahl (2009) som redogör för bedömning med stöd av belägg i de nationella proven i NO. 8

4. Kvalitetssäkring av materialet Prov- och bedömningsmaterialet har kvalitetssäkrats genom flera utprövningar (se s. 3). Avsikten med utprövningarna har varit att utveckla ett bedömningsstöd som ger en så sann och rättvis bild som möjligt när delar av kunskapskraven prövas (validitet), och att materialet ska vara stabilt och säkert ur bedömningshänseende (reliabilitet). Analys av elevernas prestationer och lärares bedömning i förhållande till kunskapskraven har medfört att proven reviderats i omgångar för att uppnå så hög validitet som möjligt. För att säkra reliabiliteten har vi analyserat prov som bedömts i olika situationer: lärares bedömning av egna elevers provprestationer, lärares medbedömningar av för dem okända elever som genomförde prov och visade kunskap i handling samt genom ombedömning av kodade skriftliga svar. Detta bedömningsstöd har vid utprövningar visat sig bidra till en mer likvärdig bedömning. 9

5. Referenser Benn, J. (2005). Praktisk klogskap hverdagslivsområdet som dannelsefelt. I M. Kragelund og L. Otto. (red.) Materialitet og Dannelse: En studiebog. Forskningsenheden Materielle kulturstudier. Kǿbenhavn: Danmarks Pǽdagogiske universitet. Black, P. (2007). Asssment for learning: putting it into practice. Maidenhed: McGraw-Hill International. Black, P. & William, D. (2009). Developing the theory of formative assessment. Educational assessment, Evaluation and accountability. 21. s 5 31. Gustavsson, B. (2000). Kunskapsfilosofi. Tre kunskapsformer i historisk belysning. Stockholm:Wahlström och Widstrand. Gustavsson, B. (2004). Kunskap i det praktiska. Lund: Studentlitteratur. Kjellström, K. (2005). Bedömningsmatriser en metod för analytisk bedömning. I L. Lindström och V. Lindberg (red.) Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: HLS. Lundahl, C. (2009). Varför nationella prov? framväxt, dilemman, möjligheter. Lund: Studentlitteratur. Molander, B. (1993). Kunskap i handling. Göteborg: Daidalos. Myndigheten för skolutveckling (2007). Hem- och konsumentkunskap. En samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning. Huvudförfattare I. Cullbrand. Stockholm: Liber. Petterson, A. (2010). Bedömning av kunskap för lärande och undervisning. I S. Eklund (red.) Bedömning för lärande en grund för ökat kunnande. Forskning om undervisning och lärande. Stiftelsen SAF i samarbete med Lärarförbundet. SAF forskning 3, 2010. Selberg, A-M. (2001). Främja elevers lärande genom elevinflytande. Lund: Studentlitteratur. Skolverket (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003. Hem- och konsumentkunskap. Ämnesrapport till Rapport 253. Författare I. Cullbrand och M. Peterson. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes. Stobart, G. (2008). Testing times: The uses and abuses of assessment. London: Routledge.. Säljö, R. (1995). Är handen praktisk och tanken teoretisk? Slöjdforum, (1), 5. 10