Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering

Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv 2006 jämställdhetspolitiska mål

Vad styr arbetet med jämställdhet? FN:s konventioner (CEDAW och deklarationen om avskaffande av allt våld mot kvinnor) Europakonventionen Diskrimineringslagstiftningen Jämställdhetspolitiska målen, jämställdhetspolitiken Övriga lagstiftningar, instruktioner, riktlinjer och förordningar

Ska vi bara prata om män och kvinnor? Alla andra då?! Jämställdhet Alltid kön, men inte bara kön Det handlar om kön, om kvinnor och män Jämställdhetspolitiken skall syfta till att förändra de strukturella och ojämlika maktförhållandena mellan kvinnor och män som innebär att kvinnor som grupp är underordnade män som grupp i samhället. (Prop. 2005/06:155) Alla har ett juridiskt kön

Intersektionalitet

Ett normkritiskt perspektiv Sätter fokus på makt Ifrågasätter normer Förändrar uppfattningar om vad som är normalt = önskvärt Vi, de normala bestämmer om de avvikande ska tolereras eller ej Foto: Johnér, Regeringens hemsida

Bild: SKL Hållbar jämställdhet

Genus Kön är socialt och kulturellt konstruerat Föreställningar, idéer och handlingar som formar det vi uppfattar som kvinnligt och manligt Föränderligt genom tid och rum, något vi (åter)skapar och omförhandlar

I synonymordboken Manlig: karlaktig, maskulin Maskulin: kraftfull, viril Faderlig: Kvinnlig: moderlig, mjuk, feminin Feminin: effeminerad, förkvinnligad Moderlig: kvinnlig, feminin, mjuk

Genussystemet Över- och underordning (norm) Varje samhälle skapar och upprätthåller ett ordningssystem där kvinnor och män tillskrivs olika uppgifter, roller och positioner Isärhållande

Genusglasögon Könsneutral Könsblind Könsmedveten Fundera på: Har vi könsneutrala, könsblinda eller könsmedvetna verksamhetsmål, rapporter, statistik etc.? Foto: COLOURBOX Hur kan vi beköna vårt arbete? Vad vinner vi på det?

Sveriges jämställdhetspolitiska mål Övergripande mål: Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra

Sveriges jämställdhetspolitiska mål Delmål ett: En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet Politik Företag Medier Trossamfund Kultur Folkbildning

Procent Riksdagens sammansättning 1921-2010, könsfördelning 100 90 80 70 60 50 40 Kvinnor 30 Män 20 10 0 År

Procent Styrelse och ledning i börsföretag 2012 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Styrelseordförande Verkställande direktör Styrelseledamöter

Procent Styrelse och ledning i statligt hel- och delägda företag 2012 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Styrelseordförande Verkställande direktör Styrelseledamöter

Procent 100 Verkställande direktörer, verkschefer, inom offentlig sektor, könsfördelning, 2011 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Stat Landsting Kommun Offentlig sektor

Sveriges jämställdhetspolitiska mål Delmål två: Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut Grundskola Gymnasium Universitet och högskola Anställd Arbetslöshet Sjukskriven Pension

Procent Andel kvinnor och män i arbetskraften efter ålder, 1970-2010 100 90 80 70 60 50 40 30 Kvinnor 25-34 år Kvinnor 35-54 år Män 25-34 år Män 35-54 år 20 10 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 År

Andel Sysselsatta män och kvinnor 20-64 år, andel heltid/deltid, 2011 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Heltid Deltid

Orsak till deltidsarbete, andel kvinnor och män 20-64 år, 2011 30 25 20 15 10 5 0 Lämpligt heltidsarbete saknas, söker heltid Vård av barn Vill inte heltidsarbeta, uppger ej skäl Sjukdom, nedsatt arbetsförmåga Fysiskt och/eller psykiskt krävande arbete Har flera jobb

Andel 80 Sysselsatta kvinnor och män, arbetar vanligen (2011) 70 60 50 40 30 20 10 0 Heltid 35- tim Deltid 20-34 tim Deltid 1-19 tim

De 30 största yrkena 2011 Antal och könsfördelning (%) Bild: Yrkesregistret, SCB

300000 Antal företagare, 20 år eller äldre, 2010 250000 200000 150000 100000 50000 0

Andel kvinnor och män (utifrån respektive kön) som företagare efter näringsgren, 2010 25 20 15 10 5 0

Kronor Genomsnittlig månadslön, män och kvinnor, efter sektor, 2011 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Kommun Landsting Stat Privat, tjänstemän Privat arbetare

Kvinnors disponibla inkomst, andel av mäns disponibla inkomst, 2010

Kronor/år 300 Individuell disponibel inkomst, medianinkomst i 1000-tal, 2010 250 200 150 100 50 0 Ensamstående Ensamstående med barn Sammanboende utan barn Sammanboende med barn

Andel 100 Flickor och pojkar behöriga till gymnasieprogram (2011) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Ekonomi, humanist, samhällsvet. Naturvet, teknik Estet Yrkesprog

Andel 100 Avgångna män och kvinnor från gymnasieprogram, könsfördelning (2010/11) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

Andel Examina på grundnivå och avancerad nivå i högskolan efter inriktning, könsfördelning (2011) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

Antal män och kvinnor med sjuk- och aktivitetsersättning, efter ålder i december (2011) 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 20-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år

Antal Pågående sjukpenningfall 180 dagar eller mer, 1975-2011 100000 90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 Kvinnor 20000 10000 Män 0 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2011 År

Medellivslängd 83 år 79 år

Andel Andel kvinnor och män + 65 år med garantipension 100 90 80 70 60 50 Inrikes födda kvinnor Utrikes födda kvinnor Inrikes födda män Utrikes födda män 40 30 20 10 0

Sveriges jämställdhetspolitiska mål Delmål tre: Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor Föräldraskap Föräldraledighet Omsorg om flickor och pojkar Omsorg om äldre kvinnor och män Obetalt hemarbete

Timmar 8 Tidsanvändning per vecka, kvinnor och män 20-64 år, efter aktivitet (timmar och minuter) 2010/11 7 6 5 4 3 2 1 0

Timmar 50 Tid för obetalt arbete, småbarnsföräldrar (timmar och minuter i veckan) 2010/11 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Sammanboende kvinnor med små barn Ensamstående kvinnor med små barn Sammanboende män med små barn

Procent 100 Ersatta dagar föräldraledighet, könsfördelning 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1974 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2011 År

Procent Ersatta dagar tillfällig föräldrapenning (vård av sjuka barn), könsfördelning 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1974 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2011 År

Sveriges jämställdhetspolitiska mål Delmål fyra: Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet Sexualitet Reproduktion Rätt att bestämma över sin egen kropp Otrygghet Hedersrelaterat våld och förtryck Mäns våld mot kvinnor betonas särskilt

Andel 50 Andel kvinnor och män som känner oro för att utsättas för överfall eller misshandel efter ålder, 2011 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 16-24 25-44 45-64 65-79

Andel 50 Andel kvinnor och män som känner sig otrygga vid utevistelse sen kväll, efter ålder, 2011 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 16-24 år 25-44 år 45-64 år 65-79 år

Personer 16-79 år utsatta för misshandel, efter plats 2009-2011, andel Man förövare, kvinna offer Kvinna förövare, kvinna offer Man förövare, man offer Allmän plats Kvinna förövare, man offer Arbete/skola Bostad 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Andel

Andel 80 Personer 16-79 år utsatta för misshandel efter relation till förövaren, 2011 70 60 50 40 30 20 10 0 Närstående Bekant Helt okänd

Andel 100 Anmäld våldtäkt och våldtäktsförsök, könsfördelning offer över 18 år, 2011 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Våldtäkt Försök till våldtäkt

Hur påverkar vår verksamhet de jämställdhetspolitiska målen? Delmål ett: a) Påverkar vår verksamhet kvinnors och mäns möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare? b) Påverkar vår verksamhet fördelningen av makt och inflytande mellan kvinnor och män? c) Påverkar vår verksamhet förutsättningarna för kvinnor och män att utöva makt och inflytande? Delmål två: a) Påverkar vår verksamhet kvinnors och mäns ekonomi? b) Påverkar vår verksamhet kvinnors och mäns möjligheter till och villkor för betalt arbete, utbildning och företagande?

Hur påverkar vår verksamhet de jämställdhetspolitiska målen? Delmål tre: a) Påverkar vår verksamhet möjligheten för kvinnor och män att dela det obetalda hemarbetet? b) Påverkar vår verksamhet möjligheten för kvinnor och män att dela det obetalda c) omsorgsarbetet? Delmål fyra: a) Påverkar verksamheten mäns våld mot kvinnor? b) Påverkar verksamheten kvinnors och mäns, flickors och pojkars rätt till kroppslig integritet? c) Påverkar verksamheten, eller har den potential att påverka, sexualiseringen av det offentliga rummet i negativ eller positiv riktning?

Vad är jämställdhetsintegrering? En strategi för att uppnå jämställdhet i samhället. Den huvudsakliga politiska strategin sedan 1994. Ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Varför jämställdhetsintegrering? Det är där ordinarie beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas som ojämställdheten skapas och upprätthålls. Därför måste vi ha in jämställdhetsperspektivet i det dagliga arbetet, våra ordinarie lednings- och styrningssystem, från förslag till genomförande och utvärdering. Vad vinner vi på det? Kvalitetsutveckling, säkerställer likvärdig service, bidrar till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen, förebygger diskriminering, och lever upp till krav. Motverkar sidordnat arbete.

Vanliga fallgropar Orealistiska förväntningar på resultat: rädda världen på ett år Ingen uppföljning och/eller styrning Aktiviteter som inte är kopplade till ett mål (varför göra?) och mål som inte är kopplade till aktiviteter (ska hända av sig självt?) Inga resurser och inget ansvar: allas ansvar ingens ansvar Projektmedel för att driva ordinarie verksamhet Förvirring kring vad som är mål, resultat och aktiviteter

Sådant ni själva kan påverka (genom ex. egna beslut) Exempel: Kunskap, tidigarerfarenheter, könsuppdelad statistik, bra analyser, genomtänkta mål. Styrkor Svagheter Exempel: Motstånd, ointresse, okunskap, verksamhetsstruktur, brist på könsuppdelad statistik. Exempel: Förändringar efterfrågas, kännedom om målgruppen och dess behov, branschen redo. Möjligheter Hot Exempel: Brist på kunskap/vilja hos samverkansparters, lagstiftning, beslut. Sådant som ni inte kan påverka själva (beslut fattas av andra som ex. finansiärer eller andra uppdragsgivare).

Styrkor Hur går vi vidare? Svagheter Tips! Besök Jämställ.nu en nationell resurs för jämställdhet. Här hittar ni allt ni behöver för att komma igång med ert jämställdhetarbete. Bland annat aktuell information om vad som är på gång inom området, forskning, praktiska exempel och verktyg som förenklar och kvalitetssäkrar arbetet med jämställdhet. Lycka till!