Lågaffektiv teori och metod - om attribution och hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog
Attributionsteori Vi kan förlägga orsaken till beteende olika Bernhard Weiner
Ansvarsprincipen Den som tar ansvar kan påverka Bernhard Weiner om attributionsteori
Men Om vi inte har rätt metod försöker vi ibland bli av med ansvaret tlll - Anhöriga - Politiker och ledning - Personen med beteendet
Ansvarsprincipen Eller genom - Vädjande - Straff och konsekvenser - Belöning
Teckenekonomi Biverkningar - Legitimerande effekter - Glädjeminskning - Inflation - Upplevelse av straff - Beteendet vi vill öka minskar när belöningen fasas ut - Makt och kontroll
Synvändan Ross Greene pratar om en synvända - Greene säger att det handlar om huruvida vi anser att personen gör det med flit eller gör sitt bästa
Synvändan McGregor beskrev i 1960 två grundläggande syn på människor som färgar våra metoder - X - Att människor är lata och måste motiveras, kontrolleras och övervakas - Y - Att människor är autonoma och gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar
Synvändan Vi vet kanske inte helt än vad synvändan är Men vi vet precis när den händer - Diagnos brukade leda till den - Kanske handlar det om flera faktorer vi kommer att ta upp - Helt klart är dock att det handlar om attribution
Bosses bilverkstad Attributionsteoretisk exempel Vi jobbar i en bilverkstad - Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan? - Bilägaren? - Bilen? - Bilen behöver inte samarbeta - Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig - Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga
Bosses bilverkstad Attributionsteoretisk exempel Vi jobbar i en bilverkstad - Och har såklart både de vanliga verktygen och alla specialverktyg vi någonsin kan komma att behöva
Bosses bilverkstad Attributionsteoretisk exempel Vi jobbar i en bilverkstad - Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan? - Bilägaren? - Bilen? - Bilen behöver inte samarbeta - Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig - Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga
Bosses bilverkstad Attributionsteoretisk exempel Mekanikern får inte ha metoder som riskerar skada bilen!
Kontrollprincipen Man måste ha kontroll över sig själv, om man ska kunna samarbeta
Kontrollprincipen Att förlora kontrollen är läskigt Då blir det - Våldsam ångest - Slag - Sparkar - Bett - Skadegörelse - Våldsam självskada
Kontrollprincipen Därför har man olika lösningar och strategier för att behålla kontrollen - Att vägra
Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
Affektreglering Ingen kontroll Självkontroll Affektintensitet Affektutlösare Tid
Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Strategier - Att vägra - Att ljuga - Att rymma - Spottas eller slåss - Självskade - Rus - Hot - Glåpord Ingen kontroll Självkontroll Tid
Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Strategier - Att vägra - Att ljuga - Att rymma - Spottas eller slåss - Självskade - Rus - Hot - Glåpord Ingen kontroll Självkontroll Tid
Moral pop-out effect Ana Gantmans forskning visar att vi bearbetar moralisk information snabbare än annan information Det betyder att vi har en tendens att se andras beteende med moraliserande glasögon Det betyder att vi attribuerar fel
Moral pop-out effect Vi lägger gärna ett moraliskt filter över strategisk beteende Vilket betyder att vi oftare fördömer än förstår Kanske är synvändan att vi börjar undertrycka popouteffekten Då blir synvändan även beroende av stress
Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Strategier - Att vägra - Att ljuga - Att rymma - Spottas eller slåss - Självskade - Rus - Hot - Glåpord Ingen kontroll Självkontroll Tid
Parkeringsvakten Attributionsteoretisk exempel Får man en parkeringsbot kan man ta två utgångspunkter - Jag ställde bilen fel. Det var dumt - Parkeringsvakten är en idiot - Tar man sista utgångspunkten ställer man bilen likadant dan efter - Och får en ny parkeringsbot - Och blir bekräftat: Parkeringsvakter är idioter - Vilket innebär att man inte lär sig någonting
Med Health Care Philos. 2012 Aug;15(3):271-7
Metod Man får särskilda insatser när det vanliga inte funkar Så vi ska titta på metod som inte är som vi själva blev fostrade
Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen
Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen
Metod: Låg-affektiva strategier Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
Lågaffektiv metod Dämpa känslouttrycken Undvik dominerande ögonkontakt Prata lugnt utan att höja rösten och utan käkspänningar Få personen att tänka på annat - avleda
Lågaffektiv metod Respektera det personliga utrymmet - Varje gång någon går två steg bort från dig ska du gå två steg baklänges - Gå baklänges vid kravsättning - Placera dig inte mitt emot någon
Lågaffektiv metod
Lågaffektiv metod
Lågaffektiv metod Sätt dig när någon blir orolig Undvik att markera dig fysiskt
Metod: Vid kaos Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
Lågaffektiv metod - vid kaos Vänta - oftast räcker det Få ut andra så det blir utrymme och lugn Undvik beröring med spända muskler - Slappna av om någon tar tag i dig
Lågaffektiv metod - vid kaos Och i nödsituationer, där du måste ta tag
Principer för fysiska interventioner Effektiva Ingen risk för skada Ingen smärta Okomplicerade rörelser Socialt acceptabla Måste skapa självkontroll, inte kontroll
Lågaffektiv metod - vid kaos Och i nödsituationer, där du måste ta tag - Följ personens rörelse, håll inte fast, det ökar adrenalinet - Släpp aktivt efter några sekunder
Metod: Landa Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
Lågaffektiv metod Lugn Vänta ut Återgå till vardagsaktiviteter Städa upp Avleda vidare
Metod: Vardag igen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
Vardag igen Utvärdera
Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen
När något inte funkar är det något som är fel
Vardagen - utvärdering Affektintensitet Affektutlösare - Vad hände innan situationen utvecklades? - Vad förväntade vi att personen kunde? - Fanns det Kaos tillräckliga strukturer för att hjälpa personen att Ingen kunna kontroll det vi förväntade oss? Självkontroll - Vilken var den utlösande faktorn? - Var vårt beteende den utlösande faktorn för personens affektutbrott? - Hur kan Tid vi se till att det inte händer igen?
Upptrappningsfasen - utvärdering Affektintensitet Affektutlösare - Vilka strategier försökte personen sig på? - Var personens strategier egentligen okej? - Fick personen möjlighet att samla sig och behålla kontrollen? - Använde vi lösningar som skapade problem för personen, som han i sin tur var tvungen att hitta lösningar på? - Ökade vi kraven på personen i eskaleringsfasen? Kaos - Använde vi strategier för Ingen att hjälpa kontroll personen att behålla självkontrollen i Självkontroll eskaleringsfasen? - Använde vi i stället ett kroppsspråk och röstläge som minskade personens möjligheter för att behålla kontrollen? - Använde vi avledande strategier för att aktivt hjälpa personen att behålla självkontrollen? Tid
Kaosfasen - utvärdering Affektintensitet - Var det en farlig situation? - Om det var en farlig situation: Kaos - Avbröt vi den på ett kort och effektivt sätt utan att öka konfliktnivån? - Om Affektutlösare det inte var en farlig situation: Ingen kontroll Självkontroll - Kunde vi låta bli att ingripa? - Minskade eller ökade vi kaoset genom vårt beteende? Tid
Nedtrappningsfasen - utvärdering Affektintensitet - Fick personen den nödvändiga plats och det lugn och ro så att hen Kaos kunde landa på ett bra Affektutlösare sätt? - Gjorde vi något som fick situationen att eskalera igen? Ingen kontroll Självkontroll Tid
Vardag igen - utvärdering Affektintensitet - Vilka strukturer måste förändras för att Kaos det inte ska hända igen? - Har Affektutlösare vi en handlingsplan som man tror kommer att fungera om samma situation uppstår igen? Ingen kontroll Självkontroll Tid
Appen Lågaffektivt bemötande
Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen
Metod: Vardagen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
Verktyg Stöd - Förändring av den fysiska miljön - Sinnesmässig anpassning - Trygghetsanpassning - Pedagogisk utformning
Verktyg Stöd - Förändring av den fysiska miljön - Tydliggörande - Förutsägbarhet - Begripliga aktiviteter - Lågaffektivt bemötande i vardagen Öka delaktigheten Träning av färdigheter Träna bra vardagsstrategier - Sociala berättelser Behandling av det som går att behandla
Symptom och metod Stress Mindfulness ACT MBT Sälvinläggning etc KBT DBT MI Symptom/strategier - Självskadebeteende - Elektiv mutism - Anoreksi erc - Tvångsbeteende - Våldsamt beteende - Ångest - Depression - Psykotiska symptom Förutsägbarhet och begriplighet Delaktighet Lågaffektivt bemötande Sinneshjälpmedel Fysiska ramar
Metod: Upptrappningen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid
Handlingsplanen Handlingsplanen har fem punkter 1. Skapa utrymme för personens egna strategier 2. Använd en konkret avledning som har fungerat tidigare 3. Använd en affektiv avledning som fungerat tidigare 4. Använd en affektiv eller en perceptuell avledning som fungerat tidigare 5. Avbryt, antingen genom att alla lämnar eller genom rörelse
Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem www.hejlskov.se Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog