Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Oxelösunds kommun, Vård och omsorgsnämnden År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-03-01 Ingela Mindemark, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS)
Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting 2
Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Övergripande mål och strategier 5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5 Struktur för uppföljning/utvärdering 5 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 5 Uppföljning genom egenkontroll 6 Samverkan för att förebygga vårdskador 7 Riskanalys 7 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 8 Hantering av klagomål och synpunkter 8 Samverkan med patienter och närstående 8 Resultat 9 Övergripande mål och strategier för kommande år 11 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 3
Sammanfattning Vårdgivaren Oxelösunds kommun är enligt 3 kap. Patientsäkerhetslagen (PSL) skyldig att bedriva ett systematiskt patient- säkerhetsarbete. Enligt 3 kap 1 PSL ska vårdgivaren planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälsooch sjukvårdslagen (1982:763) respektive tandvårdslagen (1985:125)upprätthålls. Enligt 3 kap.10 PSL ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå följande: 1. Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår. 2. Vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten. 3. Vilka resultat som har uppnåtts. För att kunna följa upp patientsäkerhetsarbetet kräver lagen en årlig patientsäkerhetsberättelse. Den skall redogöra för hur Oxelösunds kommun har arbetat med patientsäkerhet, vad som har gjorts och vilka resultat som uppnåtts. De viktigaste åtgärderna som vidtagits för att öka patientsäkerheten Registrering i kvalitetsregister, registrering av vårdrelaterade infektioner, kvalitetsgranskning av läkemedelshantering, hygienrond. Samverkan med larmföretag och räddningstjänsten om trygghetslarm och personlarm. Läkemedelsgenomgångar. Hur patientsäkerheten har följts upp genom egenkontroll Årsrapport Svenska palliativregistret Oxelösund 2012 och årsrapport Senior alert Oxelösund 2012 presenteras för Vård- och omsorgsnämnden, ledningsgrupp Vård och omsorgsförvaltningen samt på arbetsplatsträffar under våren 2013. Hur risker för vårdskador identifierats och hanterats Avvikelserapportering även på risker. Medicinskt ansvarig sjuksköterska har informerat om avvikelserapportering på arbetsplatsträffar. Hur hälso- och sjukvårdspersonalen bidragit till ökad patientsäkerhet genom att rapportera risker, tillbud och negativa händelser Avvikelserapporter tas upp på varje arbetsplatsträff, diskuteras och åtgärdas. De viktigaste resultaten som uppnåtts: Kvalitetsarbetet med riskbedömningar för undernäring, fall och trycksår har kommit igång ordentligt på särskilt boende. Kvaliteten på vården i livet slut i särskilt boende har ökat under året. Avvikelserapporteringen fungerar och enhetschefer har tagit sitt ansvar för att åtgärda fel och brister. Extern kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen visar god kvalitet. Antalet vårdrelaterade infektioner har inte ökat. 4
Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Kommunmål: Trygg och värdig ålderdom Vård och omsorgsnämndens mål: Vårdtagarna får god, säker och kunskapsbaserad vård utformad efter sina behov. Strategier Registrering i kvalitetsregister: Senior alert (www.senioralert.se) och Svenska palliativregistret (www.palliativ.se) Registrering av vårdrelaterade infektioner Öka följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler Öka medvetenheten om avvikelserapportering och ansvar Ökad kompetens genom utbildningssatsning med ESF-medel Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Vårdgivare är Oxelösunds kommun, Vård och omsorgsnämnden. Verksamhetschef 29 HSL, svarar för verksamheten och har det samlade ansvaret för hälso- och sjukvården. I verksamhetschefens ansvar ingår inte de uppgifter som medicinskt ansvarig sjuksköterska har. I Oxelösund är socialchefen verksamhetschef för hälso- och sjukvården. Medicinskt ansvarig sjuksköterska har ett särskilt medicinskt ansvar för att patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde. Att utfärda riktlinjer och se till att dessa efterlevs. MAS rapporterar avvikelser en gång om året till Vård och omsorgsnämnden. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Mål och mått redovisas i delårsbokslut och årsredovisning för Vårdoch omsorgsnämnden. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Kompetensutveckling: Ca 75 personer genomgår validering/utbildning inom ESF-projektet. Läkemedelshantering: Inom boendestöd har ett arbete startat för att stödja en säker läkemedelhantering för personer med läkemedel förskrivna från psykiatriska kliniken. 5
Åtgärdsplaner framtagna efter extern kvalitetsgranskning av läkemedelshantering på alla enheter. Läkemedelsgenomgångar: Har i samverkan med apotekare genomförts på 24 patienter inom särskilt boende. Vård i livets slut: Samtliga dödsfall i särskilt boende är registrerade i Svenska palliativregistret. Hemsjukvården har kommit igång med registrering och har registrerat alla dödsfall utom två. Förebyggande arbete mot undernäring, fall och trycksår: Samtliga boendeenheter inom äldreomsorgen registrerar riskbedömningar i Senior alert. Hemvården har ännu inte kommit igång på allvar. Enstaka registreringar finns. Teamsamverkan (teamet kan bestå av sjuksköterska, vårdpersonal, arbetsterapeut, sjukgymnast, enhetschef) har kommit igång på särskilt boende i form av rehabmöten där man tar upp riskbedömningar, planerar åtgärder och gör uppföljningar Studiecirklar för vårdpersonal har genomförts inom nutrition och stroke. Fortbildning för sjuksköterskor inom läkemedel: Läkemedel vid stroke och läkemedel vid psykiska symtom hos äldre. Hygien: Hygienombudsträff har anordnats en gång av Smittskydd/Vårdhygien. Hygiensjuksköterska har träffat samtliga enhetschefer för att informera om hygien. Hygienrond på korttidsboende. Fokus på basala hygienrutiner. Arbetskläder i hemvården. Smitta: Under 2012 har sammanlagt 111 personer (6 vårdtagare, 61 personal och 44 anhöriga) behandlats mot skabb. Av dessa hade 30 personer symtom, resten behandlades i förebyggande syfte. Avvikelser: MAS har varit ute på arbetsplatsträffar på samtliga enheter och informerat om avvikelsehantering, vad som ska rapporteras och varför. Förtydligande av signeringslistor. Ingen allvarlig avvikelse har anmälts till Socialstyrelsen enligt lex Maria under 2012. Trygghetslarm/Larmsystem: Förbättringsarbete pågår på särskilt boende och man ser över rutiner för dag och natt. Måltider: Nytt beställningssystem för kosten på särskilt boende och nya måltidsbenämningar enligt Livsmedelsverkets anvisningar för att säkra att varje vårdtagare får rätt kost utifrån sina behov. Brandutbildning: Under genomförande för all personal Framtagande av nya rutiner: Regelbundna vårdplaneringar, larmrutiner, dagsrutiner Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Vård- och omsorgsnämndens internkontrollplan fastställer att efter extern kvalitetsgranskning av läkemedelshantering i särskilt boende, bostäder med särskild service, boendestöd och hemvård ska en åtgärdsplan upprättas. 6
MAS följer regelbundet resultaten i kvalitetsregistren Senior alert och Svenska palliativregistret och återför till verksamheten. Patientnämndsärenden utreds och besvaras av MAS och verksamhetschef. Resultatet delges Vård- och omsorgsnämndens arbetsutskott samt ledningsgruppen för Vård och omsorgsförvaltningen. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Avtal om läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård med landstinget Sörmland. Läkarmedverkan innefattar telefonkontakter, patientadministration, besök, handledning av personal, läkemedelsgenomgångar och akuta insatser. På medicinska grunder görs hembesök i ordinärt och särskilt boende av läkare. Tillgång till läkarmedverkan ska finnas dygnet runt. Dygnet runt finns också tillgång till tjänstgörande sjuksköterska på särskilt boende och hemsjukvård. Avtal med Smittskydd/Vårdhygien. En kommunal hygiensjuksköterska delas med de andra kommunerna i Sörmland. Avtal med Folktandvården Oxelösund om munhälsobedömning och utbildning om munvård för personal Avtal med Apoteket Farmaci om kvalitetsgranskning av läkemedelshantering i särskilt boende, hemvård och boendestöd samt fortbildning för sjuksköterskor om nyheter inom läkemedelsområdet. Särskild överenskommelse gällande läkemedelsöverlämning och delegering i samband med socialtjänstinsatsen boendestöd. Överenskommelsen ska stödja en säker läkemedelshantering för personer med förskrivna läkemedel från psykiatriska kliniken i Nyköping och har slutits mellan Psykiatriska kliniken, Nyköpings lasarett, Landstinget Sörmland och Oxelösunds kommun. Inom Oxelösunds kommun tillämpas Länsövergripande riktlinjer för samverkan vid in- och utskrivning av patienterna i slutenvården i Sörmland. Informationsöverföring och upprättande av samordnad plan, enligt SOSFS 2005: 27 reviderad 2011. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Medicinskt ansvarig sjuksköterska tar emot alla avvikelserapporter, utreder och sammanställer statistik. 7
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser En avvikelse ska göras av den som upptäcker avvikelsen, denna skyldighet har alla oavsett yrkeskategori. Det kan exempelvis gälla läkemedel, fallskador, omvårdnad och informationsöverföring. Lokal rutin finns Riktlinjer för anmälningsskyldighet till Socialstyrelsen enligt lex Maria och avvikelserapportering. Respektive enhetschef har ansvar för att följa upp och avsluta alla avvikelser. Medicinskt ansvarig sjuksköterska utreder och sammanställer avvikelserapporterna samt anmäler allvarliga avvikelser till Socialstyrelsen. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Klagomål som inkommer från patienter och anhöriga besvaras av enhetschef. Klagomål som inkommer via patientnämnd eller Socialstyrelsen besvaras av verksamhetschef och MAS. En utredning av händelsen påbörjas snarast och återkopplas till den enhet som berörs. Patient, anhöriga, patientnämnden eller Socialstyrelsen får återkoppling/analys efter utredning. Medicinskt ansvarig sjuksköterska rapporterar till Vård och omsorgsnämndens arbetsutskott. Socialstyrelsen har under 2012 begärt in yttrande i två ärenden gällande enskildas klagomål. Tre klagomål till Patientnämnden har besvarats under 2012. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Vid ankomstsamtal och individuell vårdplanering inbjuds patient och i många fall även närstående att delta i att planera omvårdnaden. För att förebygga vårdskador informeras om kvalitetssäkringsarbetet i kvalitetsregister Senior alert och hur vi tillsammans kan förebygga fall, undernäring, trycksår samt vårdrelaterade infektioner. 8
Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Kommunmål: Trygg och värdig ålderdom Vård och omsorgsnämndens mål: Förbättrade resultat i Senior alert vad gäller åtgärder och uppföljningar. Målnivå: Ökning med 10%. Andel riskbedömningar där risk konstaterats och minst en åtgärd planerades 81% 77% 63% Andel riskbedömningar där risk konstaterats och minst en åtgärd utfördes 54% 47% 63% Väl fungerande teamarbete i Senior alert (teamet kan bestå av sjuksköterska, vårdpersonal, arbetsterapeut, sjukgymnast och enhetschef) Andel riskbedömningar där en teambaserad utredning av bakomliggande orsaker utförts 70% 32% 39% Ökad registrering i Senior alert i ordinärt boende. Antal riskbedömningar i ordinärt boende 4 9 0 Vård i livets slut: Förbättrade resultat vad gäller läkarinformation till patient och/eller närstående samt uppfyllt önskemål om dödsplats. (Minst 60 % av patienterna ska ha haft ett brytpunktsamtal med läkare, Minst 60 % av patienterna ska erbjudas en smärtskattning enligt smärtskattningsinstrument). Vad är ett brytpunktssamtal och varför är det viktigt? Att bidra till en värdig sista tid i livet är en viktig uppgift för vård och omsorg. När den tiden kommer ändrar vården inriktning från att bota till att lindra smärta och andra svåra symtom. Läkarens samtal med patient och kanske även anhöriga om att livet nu närmar sig sitt slut är en viktig och svår uppgift. Välinformerade patienter och närstående har mycket större möjligheter att planera för och ta vara på den sista tiden i livet. Informationen har också ett värde för teamet runt patienten. Teamet kan fokusera på patientens symtomlindring och avstå från vårdåtgärder 9
som i denna del av livet inte gagnar patienten. Läkarinformation till patienten (brytpunktssamtal) 70% 50% 19% Läkarinformation till närstående (brytpunktssamtal) 78% 47% 26% Uppfyllt önskemål om dödsplats 44% 28% 14% Smärtskattning 44% 34% - Vårdrelaterade infektioner ska minska. Målnivå 10% minskning. Antalet har ökat något, men antalet vårdtagare har också ökat. Totala antalet antibiotikabehandlade vårdrelaterade infektioner inom särskilt boende äldreomsorg 213 211 169 Urinvägsinfektioner Övriga infektioner (lunginfl. sårinf m m) Virusorsakad magsjuka (vinterkräksjuka) Vårdtagare Personal 140 73 0 0 138 73 17 5 117 52 65 35 Bilaga 1: Årsrapport Svenska palliativregistret Oxelösund 2012 Bilaga 2: Årsrapport Senior alert Oxelösund 2012 Bilaga 3. Statistik avvikelser 2012 10
Övergripande mål och strategier för kommande år Mål: Förebyggande arbete för att minska risk för undernäring, fall och trycksår: Mått: 1. Resultat i Senior alert av andel med insatta åtgärder för personer med konstaterad risk, ökning med 10% 2. Resultat i Senior alert av andel med uppföljning av insatta åtgärder vid konstaterad risk., ökning med 10% Resultat i Senior alert av teamsamverkan, ökning med 10%. God vård i livets slut: Mått: 1. Avliden i ensamhet. Målvärde 0% 2. Läkarinformation till patient och/eller närstående. Målvärde 75% 3. Smärtskattning. Målvärde 75% 4. Bedömning och dokumentation av munhälsa. Målvärde 90% 5. Ordination av vidbehovsläkemedel i injektionsform mot ångest. Målvärde 100% Vårdrelaterade infektioner ska minska: Mått: Antal vårdrelaterade infektioner. Minskning med 10% Strategier: Bygga ledningssystem för kvalitet Utbildning/workshops med teambildning i Senior alert i hemvården, uppföljning i särskilt bpende Börja registrera i BPSD-registret för att öka kvaliteten i demensvården Införande av nytt verksamhetssystem Treserva Införande av planeringssystem TES Ökad kompetens hos omvårdnadspersonal genom validering/utbildning (ESF-medel) Nytt larmsystem 11