Sammanställningar rörande utsläpp av fossil koldioxid, energianvändning

RAPPORT Sammanställningar rörande utsläpp av fossil koldioxid, energianvändning m.m. Malmö stads verksamheter 2010 Antagen av Miljönämnden 2012-03-20 Rapportnr 1/2012 ISSN 1400-4690

Rapporter (ISSN 1400-4690) utgivna fr.o.m. 2008: 01/2008 Livsmedelskontroll av julbord i Malmö stad 2007 02/2008 Livsmedelskontroll under julmarknaden i Malmö stad 2007 03/2008 Mätning av luftföroreningar vid Fosie under perioden 1994 till och med 2005 04/2008 Luftkvaliteten i Malmö 2007 05/2008 Kartläggning av luftkvalitén i Västra Hamnen vintern 2007/2008 06/2008 Provtagningsprojekt angående dricksvattenkvaliteten på Malmös restauranger 2008 07/2008 Uppföljning av luftföroreningsmätning vid Djäknegatan 2007/2008 08/2008 Mätning med passiva provtagare i Malmö under vintern 2007/2008 09/2008 Livsmedelskontroll av butiker och partihandlare i Malmö 2008 10/2008 Livsmedelskontroll på större livsmedelsverksamheter våren 2008 11/2008 Livsmedelskontroll under Malmöfestivalen 2008 12/2008 Livsmedelskontroll under internationell livsmedelsmarknad i Malmö 2008 13/2008 Livsmedelskontroll av torghandel i Malmö 2008 14/2008 Livsmedelskontroll av sommaröppna verksamheter i Malmö 2008 15/2008 Omprövning och godkännande av köken i Malmös förskolor under 2007 och 2008 01/2009 Livsmedelskontroll på större livsmedelsverksamheter i Malmö hösten 2008 02/2009 Livsmedelskontroll av julbord i Malmö 2008 03/2009 Livsmedelskontroll av kommunala särskilda boenden i Malmö 2008 04/2009 Luftkvaliteten i Malmö 2008 05/2009 Livsmedelskontroll under julmarknaden i Malmö 2008 06/2009 Livsmedelskontroll på restauranger m fl i Malmö 2008 07/2009 Livsmedelskontroll på icke-kommunala förskolor i Malmö hösten 2008 08/2009 Livsmedelskontroll på restauranger m fl i riskklass 3A i Malmö 2008 09/2009 Livsmedelskontroll under Malmöfestivalen 2009 10/2009 Uppföljning av luftföroreningsmätningar vid Nobeltorget 2008/2009 11/2009 Uppföljning av luftföroreningsmätning vid Mariedalsvägen 2009 12/2009 Märkningsprojekt i riskklass 5 B omfattande butiker och grossister våren 2009 01/2010 Livsmedelskontroll av julbord i Malmö 2009 02/2010 Livsmedelskontroll på kommunala förskolor i riskklass 3B och 4B 03/2010 Luftkvaliteten i Malmö 2009 04/2010 Livsmedelskontroll av kosttillskott i hälsokostbutiker samt hos matmäklare 05/2010 Livsmedelskontroll av butiker med förpackade varor samt grossister i riskklass 5B 06/2010 Livsmedelskontroll under Malmöfestivalen 2010 07/2010 Livsmedelkontroll av livsmedelsverksamheter i riskklass 3A 2010 01/2011 Kunskapen om Reach hos nedströmsanvändare av kemikalier 02/2011 Uppföljning av luftföroreningsmätning vid Amiralsgatan 2009/2010 03/2011 Luftkvaliteten i Malmö 2010 04/2011 Livsmedelskontroll av äldreboenden i Malmö våren 2011 05/2011 Kemikalier i byggvaror tillsyn hos återförsäljare 06/2011 Kemikalier i varor tillsyn hos sko- och möbelhandel 07/2011 Kontroll av allergikost för skolor och förskolor i Malmö 2011 08/2011 Livsmedelskontroll under Malmöfestivalen 2011 09/2011 Kemikalier i golv - tillsyn hos återförsäljare 10/2011 Riktad tillsyn mot fläktar o kompressorer (buller) 01/2012 Sammanställning rörande utsläpp av fossil koldioxid, energianvändning m.m. från Malmö stads verksamheter Rapporterna kan beställas från: Miljöförvaltningen, 205 80 Malmö, telefon 040-34 10 00 (vx). De kan också laddas ner från www.malmo.se/miljo

2 Övergripande miljömål i Miljöprogram för Malmö stad 2009-2020: År 2020 ska Malmö stads egen organisation vara klimatneutral och år 2030 ska hela Malmö försörjas till 100 % av förnybar energi. Effektivare användning av energi. Energianvändningen i Malmö ska sänkas med minst 20 % per person fram till 2020* och med ytterligare 20 % fram till 2030. Mer förnybar energi. Sol, vind, vatten och biogas ska fasas in och fossila bränslen fasas ut. Andelen förnybare energi ska vara 100 % i Malmö stads verksamheter år 2020. Ambitionen är att så stor del som möjligt av denna energi ska vara lokalt producerad. Minskade utsläpp. Utsläppen av växthusgaser i Malmö ska minska med minst 40 % räknat från år 1990. Omställning av transporter och resvanor. En kraftfull utveckling av spårbunden och annan eldriven (grön el) kollektivtrafik och ett utbyggt cykelvägnät ska tillsammans skapa nya förutsättningar för resande lokalt och regionalt. Möjligheterna till omlastning av gods till sjö- och järnvägstrafik ska förbättras. Anpassning till klimatförändringarna. Malmö ska förbereda för till exempel ändrad temperatur, höjd havsytenivå och ökad nederbörd. Förutseende ger stor miljönytta och lägre kostnader. *Jämfört med genomsnittlig användning år 2001-2005 Analoga och kompletterande mål finns även i Energistrategi för Malmö. Som mål för 2020 för Malmö stads verksamhet anges: Energianvändningen ska minska med minst 30 % jämfört med genomsnittlig användning år 2001-2005.

3 Sammanställningar rörande utsläpp av fossil koldioxid, energianvändning m.m. Malmö stads verksamheter Innehåll 1. Inledning 4 2. Omfattning och tillvägagångssätt 5 3. Lokaler 7 4. Resor och transporter 12 5. Utsläpp från förvaltningarna 15 6. Kommunalförbund, bolag och stiftelser 16 7. Utsläpp från Malmö stads organisation 22 8. Diskussion 23 Bilaga: diagram 25 Sammanställningen är gjord på Miljöförvaltningen. Ett stort tack riktas till de som hjälpt till med underlag på bl.a. Stadskontoret, Stadsfastigheter, LiMA, ViSAB, TÖC, Gatukontoret, resebyrån HRG Nordic, EON, Öresundskraft samt kommunalförbund, bolag och stiftelser.

4 1. Inledning Det finns flera skäl att följa den energianvändning och de utsläpp av fossil koldioxid som Malmö stads verksamhet, d.v.s. den kommunala organisationen, ger upphov till. Det viktigaste skälet är att informationen behövs i stadens arbete för låg klimatpåverkan och hushållning med naturresurser, avgörande faktorer för att nå en hållbar utveckling. Det finns också rent ekonomiska skäl. Effektiv energianvändning frigör resurser till välfärd inom den ordinarie kommunala verksamheten. Föreliggande rapport redovisar inventeringar och uppskattningar rörande energianvändning och utsläpp under år 2010. Sammanställningarna omfattar förvaltningar, kommunalförbund, bolag och stiftelser. Noggrannheten i underlaget varierar. Utgångspunkten har varit att genomföra beräkningarna även i de fall det har varit nödvändigt att basera dem på uppskattningar. Genom att belysa huvuddragen i den kommunala organisationens klimatpåverkan lämnas förhoppningsvis bidrag till prioritering av det fortsatta åtgärdsarbetet. Några svårigheter finns vilka är svåra att undvika. De emissionsfaktorer som används har stor betydelse för beräkningarna. Särskilt gäller detta för el och fjärrvärme som står för en stor andel av energianvändningen. När dessa faktorer varierar mellan olika år är det svårt att göra rättvisande jämförelser. En annan osäkerhet uppkommer därigenom att rapporten utgår från kommunövergripande underlag vilket kan påverka noggrannheten för enskilda förvaltningar. En svårighet ligger också i att kommunalförbund, bolag och stiftelser sinsemellan är mycket olika och svåra att redovisa enhetligt. Rapporten bör inte användas för att avgöra vilka förvaltningar eller bolag som har större eller mindre framgång i sitt arbete med klimat- och energirelaterade frågor. Verksamheterna har mycket olika inriktning. Förvaltningar med högre utsläpp är t.ex. ofta beräkningsmässigt belastade genom att de svarar för övergripande funktioner. Även stadsdelsförvaltningarna har mycket olika förutsättningar även om de arbetar med likartade frågor. Förutsättningarna för att nå låga utsläpp varierar även med faktorer som byggnaders ålder, byggteknik, geografiska avstånd, m.m. Kommunens arbete med åtgärder inom klimatområdet är omfattande. Åtgärder och strategier redovisas främst i andra sammanhang såsom miljöprogram, energistrategi, handlingsplaner och enskilda projekt. Några påpekanden med exempel på lämpliga insatser för att minska utsläppen och för att förbättra noggrannheten i beräkningarna lämnas dock i slutet av denna rapport.

5 2. Omfattning och tillvägagångssätt Sammanställningarna rörande koldioxidutsläpp och energianvändning för Malmö stads verksamheter omfattar: Centrala nämnder/förvaltningar (15 st) och stadsdelsfullmäktige/stadsdelsförvaltningar (10 st) Kommunalförbund (2 st) med verksamhet inom flera kommuner däribland Malmö stad Bolag och stiftelser (drygt 15 st) Nedanstående organisatoriska enheter omfattas av inventeringen (tabell 1). Numrering och benämningar följer Ekonomihandbok Malmö stad 2010-11-30. Förvaltningar och bolag styrs av nämnder respektive styrelser. Tabell 1. Organisatoriska enheter som omfattas av inventeringen Centrala nämnder/ Stadsdelsfullmäktige/ Bolag och stiftelser förvaltningar stadsdelsförvaltningar 001 Kommunfullmäktige 160 SDF Centrum Fastighetsföretag 003 Stadsrevisionen 161 SDF S Innerstaden 501 MKB 005 Valnämnden 162 SDF V Innerstaden 502 MKB Net AB 007 Fastighetskontoret 163 SDF Limhamn-Bunkeflo 536 Sturupsaxelns Exploatering AB 008 Stadsbyggnadskontoret 164 SDF Hyllie Industriföretag 012 Serviceförvaltningen 165 SDF Fosie 504 Copenhagen - Malmö Port AB 030 Gatukontoret 166 SDF Oxie 534 Sydvatten AB 040 Fritidsnämnden 167 SDF Rosengård 527 SYSAV AB 074 Miljöförvaltningen 168 SDF Husie 530 PULS AB 081 Förtroendenämnden 169 SDF Kirseberg 532 ÅGAB Syd AB 084 Överförmyndarnämnden Kommunalförbund Service- och tjänsteföretag 102 Kommunstyrelsen 733 VA SYD 545 Malmö Kommuns Parkering AB 141 Kulturnämnden 732 Räddningstjänsten Syd 538 Vagnparken i Skåne AB 150 Sociala Resursnämnden 547 Medeon AB 170 Utbildningsnämnden 580 Minc i Sverige AB 537 Kommunassurans Syd Försäkr. AB Kultur och fritidsföretag 743 Stiftelsen Malmö Sommargårdar 742 Stiftelsen Kockum Fritid 503 Malmö Symfoniorkester AB Malmö Stadsteater AB För centrala nämnder och stadsdelar är det information för år 2010 rörande påverkan från främst användning av lokaler och transporter som sammanställts. Underlag har lämnats av bl.a. Stadskontoret, Stadsfastigheter, LiMA (Lokal i Malmö), ViSAB (Vagnparken i Skåne AB), TÖC (Trafikövervakningscentralen), Gatukontoret, resebyrån HRG Nordic samt energileverantörer, och bearbetats vidare på Miljöförvaltningen. För kommunalförbund, bolag och stiftelser bygger sammanställningarna delvis på svar på en enkät för redovisning till Energimyndigheten år 2011. Enligt direktiven avsågs året 2009. Kompletterande frågor ställdes av Miljöförvaltningen och information avseende år 2010 kan i flertalet fall redovisas. Organisatoriska aspekter Sociala resursnämnden bildades den 1 juli 2008. Nämnden ansvarar för kommungemensamma insatser inom individ- och familjeomsorgen samt vård och omsorg. Inom nämndens ansvarsområden ligger också invandrarservice och tillståndsenheten. De båda kommunalförbunden VA SYD och Räddningstjänsten Syd svarar numera inom sina organisationer för sådan verksamhet som tidigare bedrevs inom Malmö stad i regi av VA-verket respektive Malmö Brandkår. Det kommunövergripande sättet att organisera verksamheterna påverkar möjligheterna att skilja ut statistik för Malmö.

6 Aktuella förteckningar över vilka bolag och stiftelser som ingår i stadens verksamhet finns på Malmö stads hemsida malmo.se. Den verksamhet som bedrivs är mycket olika. Bolagen kan vara stora, regionalt inriktade verksamheter men också små med enstaka anställda. I några fall har det varit svårt att få fram information för de minsta verksamheterna, de har då inte medtagits. Metod Koldioxidutsläpp från användning av lokaler beräknas med utgångspunkt från förbrukning av fjärrvärme, naturgas och el i Stadsfastigheters lokaler. Uppskattningar har också gjorts för inhyrda lokaler. För kommunalförbund, bolag och stiftelser har enkätsvar och kompletterande frågor utnyttjats. Lokaler som hyrs ut till hyresgäster utan anknytning till Malmö stad är ej medtagna. Utsläpp relaterade till gatubelysning och trafikljus är däremot medtagna. Utsläppen från förvaltningarnas resor och transporter omfattar användning av fordon i ViSAB:s fordonsflotta, resor och transporter förmedlade av TÖC, användning av bil i tjänsten samt flygresor förmedlade av resebyrå. För kommunalförbund, bolag och stiftelser baseras sammanställningarna på enkätsvaren. Metodiken kommenteras ytterligare under berörda avsnitt. Noggrannhet Underlagsmaterial från Stadsfastigheter rörande energianvändning i lokaler bedöms ha god noggrannhet. Denna energianvändning svarar för merparten av förvaltningarnas utsläpp. De framräknade utsläppen avhänger dock även de emissionsfaktorer som lämnas av energileverantörer, av vilka faktorerna för fjärrvärme och el förändras fortlöpande. De framräknade utsläppen beror således även av andra faktorer än kommunens egna aktiviteter. Vad gäller resor och transporter kan särskilt nämnas svårigheter att beräkna bränsleåtgång och utsläpp för användningen av ViSAB:s fordon. Principiellt kan beräkningar göras från färdsträckor och emissionsfaktorer, från uppgifter om bränsleinköp från bensinbolag eller från uppgifter från kommunens ekonomisystem kombinerat med uppgifter om bilparkens sammansättning. Ingen av dessa vägar är enkelt framkomlig. Efter överväganden har den sistnämnda valts. Det är viktigt att förbättra noggrannheten eftersom detta delområde är det största av de undersökta delområdena inom området Resor och transporter. Noggrannheten inom delområdet Resor förmedlade av TÖC och inom delområdet Resor med egen bil i tjänsten bedöms vara förhållandevis god. Vad gäller delområdet Resor förmedlade av resebyrå, där främst flygresor har intresse, har data lämnats som är redovisade på ett standardiserat sätt men där det inte varit möjligt att närmare granska underlaget. De sammanräknade utsläppen för Resor och transporter får ses som relativt grova uppskattningar.

7 3. Lokaler Förvaltning genom Stadsfastigheter Stadsfastigheter är ett affärsområde inom Serviceförvaltningen och förvaltar Malmö stads bebyggda fastigheter för skola, barn- och äldreomsorg, fritid, kultur och administration. Uthyrning av lokaler sker främst till nämnder/förvaltningar och andra verksamheter inom Malmö stads egen organisation. I begränsad omfattning sker uthyrning även till organisationer, företag m.m. som inte är knutna till Malmö stad. Totalt fanns år 2010 i Stadsfastigheters förvaltning ca 550 objekt. Antalet objekt med endast en hyresgäst var ca 350 och antalet objekt med flera hyresgäster ca 200. De objekt som hade flera hyresgäster hade vanligen 2-5 hyresgäster, men upp till ca 20 förekom. Det totala antalet uthyrda poster i odelade och delade objekt, som används som underlag i denna rapport var ca 975. Den av Stadsfastigheter totalt uthyrda ytan uppgick år 2010 till ca 1 273 000 kvm. Härav hyrdes 1 066 000 kvm (ca 83,7 %) ut till de kommunala nämnderna/förvaltningarna. Knappt 40 000 kvm (3,2 %) hyrdes ut till andra organisationer och företag knutna till Malmö stad. Resterande 167 000 kvm (ca 13,1 %) hyrdes ut till hyresgäster utanför Malmö stads organisation. I gruppen av hyresgäster, som på olika sätt är knutna till Malmö stad men som inte hör till stadens förvaltningar, ingår MKB, VA SYD, Räddningstjänsten Syd samt Malmö stadsteater. I gruppen av hyresgäster som ej är knutna till Malmö stads organisation, men som ändå hyr av Stadsfastigheter, ingår t.ex. Region Skåne, Folktandvården, Lunds universitet och Malmö Högskola samt stiftelser, föreningar, privatpersoner m.fl. Denna grupp beaktas inte i beräkningarna i denna rapport. Det stora flertalet av Stadsfastigheters byggnader är anslutna till fjärrvärmenätet i Malmö. En liten andel värms dock genom naturgas. Naturgas används i mindre omfattning även inom matlagning, undervisning m.m. El används för driften av fastigheterna och för den verksamhet som bedrivs i dem. En liten men växande andel av den energi som används produceras genom egen, lokal förnybar energi. Energianvändningen i Stadsfastigheters bestånd uppgick under år 2010 till ca 158 GWh fjärrvärme, 10 GWh naturgas och 108 GWh el. Härav användes ca 128 GWh fjärrvärme, 8 GWh naturgas och 86 GWh el av aktörer inom Malmö stad eller av aktörer knutna till staden. Fjärrvärme och naturgas levererades under 2010 av E.ON, el av Öresundskraft. Solel och solvärme motsvarande 340 respektive 275 MWh producerades i egna anläggningar. Den sista oljepannan togs bort under året. Annan förvaltning Vid sidan av Serviceförvaltningen förvaltar också Fastighetskontoret och Gatukontoret fastigheter. Fastighetskontoret förvaltar även fastigheter utanför Malmö kommuns gränser. Omfattningen av Fastighetskontoret och Gatukontoret förvaltning är dock mycket liten jämfört med Stadsfastigheters. Den har inte medtagits här. Fram till för några år sedan förvaltade även Fritidsförvaltningen fastigheter. Denna förvaltning har numera övertagits av Stadsfastigheter och dessa lokaler ingår därigenom i underlaget för denna rapport. Inhyrda lokaler Malmö stad hyr även in lokaler från externa hyresvärdar och från MKB. En avdelning inom Fastighetskontoret, LiMa (Lokal i Malmö), fungerar som internkonsult och medverkar till att detta behov tillgodoses. Den inhyrda lokalytan uppgick år 2010 till totalt ca 445 000 kvm, varav 406 000 kvm från externa hyresvärdar och 39 000 kvm från MKB.

8 Lokalanvändning i siffror Tabell 2 ger en överblick över de lokalytor som omfattas av beräkningar i denna rapport. Tabell 2. Lokalförsörjning 2010 per hyresgäst från Stadsfastigheter, MKB samt från externa hyresvärdar. Källa: Stadsfastigheter, LiMa. Underlaget har bearbetats på Miljöförvaltningen. Organisatorisk enhet Inhyrd yta (kvm) per hyresvärd Hyresgäst Nämnder/förvaltningar Stadsfastigheter MKB Extern Totalt 001 Kommunfullmäktige 3 200 0 0 3200 003 Stadsrevision 400 0 0 400 005 Valnämnden 400 0 0 400 007 Fastighetskontoret 2 700 0 0 2 700 008 Stadsbyggnadsnämnden 7 500 0 400 7 900 012 Serviceförvaltningen 46 100 0 12 900 59 000 030 Gatukontoret 7 900 0 0 7 900 040 Fritidsförvaltningen 194 700 0 127 900 322 600 074 Miljöförvaltningen 40 0 3 200 3 240 081 Förtroendenämnden 0 0 0 0 084 Överförmyndarnämnden 500 0 0 500 102 Kommunstyrelsen 18 600 0 1 800 20 400 141 Kulturnämnden 54 700 2 100 30 200 87 000 150 Sociala resursnämnden 18 300 5 500 19 500 43 300 160 SDF Centrum 61 400 3 100 28 100 92 600 161 SDF S Innerstaden 60 900 2 300 27 700 90 900 162 SDF V Innerstaden 50 600 1 700 20 200 72 500 163 SDF Limhamn-Bunkeflo 86 000 1 200 26 400 113 600 164 SDF Hyllie 61 700 9 500 12 700 83 900 165 SDF Fosie 90 600 5 600 21 500 117 700 166 SDF Oxie 34 900 0 5 500 40 400 167 SDF Rosengård 49 900 7 200 19 200 76 300 168 SDF Husie 45 000 500 7 300 52 800 169 SDF Kirseberg 41 600 30 9 500 51 130 170 Utbildningsförvaltningen 124 600 0 31 800 156 400 Övriga 4 100 0 0 4100 Delsumma 1 066 340 38 730 405 800 1 510 870 Kommunalförbund 733 VA SYD 400 732 Räddningstjänsten Syd 16 200 Bolag och stiftelser 501 MKB 16 100 Malmö stadsteater 5 100 Delsumma 37 800 Totalt 1 104 140

9 Användning av fjärrvärme, naturgas och el i Stadsfastigheters bestånd Tabell 3 ger en översikt av användningen fjärrvärme, naturgas och el i Stadsfastigheters bestånd år 2010. Värdena i tabellen är framtagna med hjälp av information om uppmätt förbrukning. För alla objekt som är delade mellan flera hyresgäster har användningen av respektive energislag fördelats per hyresgäst i proportion till andelen av den uthyrda ytan ( orättvis fördelning kan uppkomma om t.ex. energiintensiva aktiviteter med små lokaler äger rum i delade objekt). Tabell 3. Användning av fjärrvärme, naturgas och el 2010 i Stadsfastigheters bestånd. Källa: Stadsfastigheter. Underlaget har bearbetats på Miljöförvaltningen. Organisatorisk enhet Fjärrvärme (kwh) Naturgas (kwh) El (kwh) Nämnder/förvaltningar 001 Kommunfullmäktige 398 000 0 296 000 003 Stadsrevision 18 000 0 61 000 005 Valnämnden 58 000 1 000 36 000 007 Fastighetskontoret 161 000 70 000 386 000 008 Stadsbyggnadsnämnden 383 000 0 1 324 000 012 Serviceförvaltningen 6 219 000 588 000 5 287 000 030 Gatukontoret 581 000 237 000 1 358 000 040 Fritidsförvaltningen 16 012 000 706 000 14 418 000 074 Miljöförvaltningen 5 000 0 3 000 081 Förtroendenämnden 0 0 0 084 Överförmyndarnämnden 0 0 18 000 102 Kommunstyrelsen 1 691 000 140 000 1 713 000 141 Kulturnämnden 3 253 000 1 105 000 5 250 000 150 Sociala resursnämnden 3 123 000 213 000 2 114 000 160 SDF Centrum 8 580 000 403 000 3 867 000 161 SDF S Innerstaden 6 511 000 80 3 405 000 162 SDF V Innerstaden 8 087 000 200 2 733 000 163 SDF Limhamn-Bunkeflo 6 272 000 3 167 000 7 065 000 164 SDF Hyllie 8 523 000 81 000 4 493 000 165 SDF Fosie 13 808 000 210 000 6 538 000 166 SDF Oxie 1 815 000 0 4 093 000 167 SDF Rosengård 7 131 000 0 3 287 000 168 SDF Husie 3 848 000 1 263 000 3 577 000 169 SDF Kirseberg 8 283 000 30 000 3 560 000 170 Utbildningsförvaltningen 17 861 000 11 000 7 998 000 Övriga 518 000 0 305 000 Delsumma 123 139 000 8 225 280 83 185 000 Kommunalförbund 733 VA SYD 37 000 0 29 000 732 Räddningstjänsten Syd 1 799 000 0 1 149 000 Bolag och stiftelser 501 MKB 1 958 000 0 571 000 Malmö stadsteater 928 000 24 000 748 000 Delsumma 4 722 000 24 000 2 497 000 Totalt 127 861 000 8 249 280 85 682 000

10 Koldioxidutsläpp från fastigheter förvaltade av Stadsfastigheter Den energianvändning som sker när fastigheterna används ger upphov till koldioxidutsläpp. Bortsett från viss lokal förbränning av gas sker dessa utsläpp inte där energin används utan vid anläggningar för energiomvandling inom fjärrvärmenät och elförsörjning. Utsläpp hänförbara till användningen kan dock beräknas. En översikt ges i tabell 4. Följande emissionsfaktorer har använts: Energislag Faktor Uppgift lämnad av Fjärrvärme 94,7 g CO 2/kWh E.ON Värme Sverige AB Naturgas 203 g CO 2/kWh Energimyndigheten El 320 g CO 2/kWh Öresundskraft Tabell 4. Beräknat utsläpp av koldioxid 2010 hänförbart till användning av fjärrvärme, naturgas och el inom Stadsfastigheters bestånd per nämnd/förvaltning m.m. Organisatorisk enhet Koldioxidutsläpp hänförbara till användning av Fjärrvärme (ton) Naturgas (ton) El (ton) Koldioxidutsläpp sammanlagt per förvaltning, avrundat (ton) Nämnder/förvaltningar 001 Kommunfullmäktige 37,7 0 94,6 132 003 Stadsrevision 1,68 0 19,6 21 005 Valnämnden 5,50 0,20 11,6 17 007 Fastighetskontoret 15,3 14,2 124 154 008 Stadsbyggnadsnämnden 36,3 0 424 460 012 Serviceförvaltningen 589 119 1 690 2 400 030 Gatukontoret 55,1 48,1 435 538 040 Fritidsförvaltningen 1 520 143 4 610 6 270 074 Miljöförvaltningen 0,44 0 1,11 2 081 Förtroendenämnden 0 0 0 0 084 Överförmyndarnämnden 0 0 5,91 6 102 Kommunstyrelsen 160 28,5 548 737 141 Kulturnämnden 308 224 1 680 2 210 150 Sociala resursnämnden 296 43,3 676 1 020 160 SDF Centrum 813 81,8 1 240 2 140 161 SDF S Innerstaden 617 0,02 1 090 1 710 162 SDF V Innerstaden 766 0,05 875 1 640 163 SDF Limhamn-Bunkeflo 594 643 2 260 3 500 164 SDF Hyllie 807 16,5 1 440 2 260 165 SDF Fosie 1 310 42,5 2 090 3 440 166 SDF Oxie 172 0 1 310 1 480 167 SDF Rosengård 675 0 1 050 1 730 168 SDF Husie 364 256 1 150 1 770 169 SDF Kirseberg 784 6,13 1 140 1 930 170 Utbildningsförvaltningen 1 690 2,22 2 560 4 250 Övriga 49,0 0 97,7 147 Delsumma (avrundat) 11 670 1 670 26 620 39 964 Kommunalförbund 733 VA SYD 3,5 0 9,3 12,8 732 Räddningstjänsten Syd 170 0 368 538 Bolag och stiftelser 501 MKB 185 0 183 368 Malmö stadsteater 87,9 4,9 240 332 Delsumma 447,2 4,9 799,1 1 251,2 Totalt (avrundat) 12 120 1 675 27 420 41 215

11 Koldioxidutsläpp från fastigheter, inklusive inhyrda fastigheter Utsläppet av koldioxid från de fastigheter som hyrs in av Malmö stad från andra hyresvärdar än Stadsfastigheter skulle kunna beräknas med god noggrannhet om total energianvändning inom dessa vore känd. Även om LiMa efter hand träffar överenskommelser om energiredovisningar har i detta sammanhang uppskattningar måst göras. Det antas att koldioxidutsläppen står i proportion till ytan och att utsläppen per ytenhet är de samma för de övriga inhyrda lokalerna som för Stadsfastigheters. Det beräknade utsläppet från lokalanvändning redovisas i tabell 5 nedan. Tabell 5. Beräknat koldioxidutsläpp 2010 från Stadsfastigheters lokaler och uppskattat utsläpp från lokaler inhyrda från andra hyresvärdar Organisatorisk enhet Koldioxidutsläpp (ton) hänförbart till: Koldioxidutsläpp - yta hyrd av Stadsfastigheter (överfört från tab 4) - externt hyrd yta samt yta hyrd av MKB totalt (ton) Nämnder/förvaltningar 001 Kommunfullmäktige 132 0 132 003 Stadsrevision 21 0 21 005 Valnämnden 17 0 17 007 Fastighetskontoret 154 0 154 008 Stadsbyggnadsnämnden 460 25 485 012 Serviceförvaltningen 2 400 670 3 070 030 Gatukontoret 538 0 538 040 Fritidsförvaltningen 6 270 4 120 10 390 074 Miljöförvaltningen 2 135 137 081 Förtroendenämnden 0 0 0 084 Överförmyndarnämnden 6 0 6 102 Kommunstyrelsen 737 72 809 141 Kulturnämnden 2 210 1 220 3 430 150 Sociala resursnämnden 1 020 1 080 2 100 160 SDF Centrum 2 140 974 3 114 161 SDF S Innerstaden 1 710 777 2 487 162 SDF V Innerstaden 1 640 655 2 295 163 SDF Limhamn-Bunkeflo 3 500 1 070 4 570 164 SDF Hyllie 2 260 467 2 727 165 SDF Fosie 3 440 818 4 258 166 SDF Oxie 1 480 235 1 715 167 SDF Rosengård 1 730 665 2 395 168 SDF Husie 1 770 288 2 058 169 SDF Kirseberg 1 930 440 2 370 170 Utbildningsförvaltningen 4 250 1 084 5 334 Övriga 147 0 147 Delsumma 39 964 14 795 54 759 Kommunalförbund 733 VA SYD 12,8 12,8 732 Räddningstjänsten Syd 538,1 538,1 Bolag och stiftelser 501 MKB 368,0 368,0 Malmö stadsteater 332,3 332,3 Delsumma 1 251,2 1 251,2 Totalt (avrundat) 41 215 56 010 Gatubelysning och trafikljus Upplysningar om elförbrukning för gatubelysning och trafikljus har lämnats av Gatukontoret. Förbrukningen uppgick år 2010 för gatubelysning till 18 000 MWh och för trafikljus till 350 MWh vilket motsvarar ett koldioxidutsläpp om ca 5 872 ton. Beräkningsmässigt belastar detta Gatukontoret.

12 4. Resor och transporter Uppskattningar av de kommunala förvaltningarnas utsläpp från resor och transporter omfattar avvändning av fordon i ViSAB:s (Vagnparken i Skåne AB) fordonsflotta, resor förmedlade av TÖC (Trafikövervakningscentralen), resor med egen bil i tjänsten samt resor förmedlade av resebyrån HRG Nordic. Resor och transporter med fordon i ViSAB:s fordonsflotta ViSAB bedriver uthyrning och vagnparksadministration såsom att köpa, sälja, hyra/leasa och förvalta fordon och maskiner. ViSAB har tillhandahållit förteckningar över fordonsparken med angivande av typ av bränsle m.m. Stadskontoret har tillhandahållit uppgifter om bränslekostnader. I tabell 6 visas en sammanställning över förvaltningarnas leasade fordon och bränslekostnader. Uppskattade utsläpp redovisas i den sammanfattande tabellen 7. Det bör betonas att felen kan vara betydande. Felkonteringar, kunskapsbrist vad gäller bränsleval i de fall alternativ finns samt skillnader i bränsleförbrukning mellan olika fordonstyper är exempel på felkällor. Tabell 6. Bränslekostnader samt fordon efter typ av drivmedel 2010. Källa Stadskontoret, ViSAB. Organisatorisk enhet Bränslekostnad Antal leasade fordon från ViSAB fördelade efter drivmedel (kkr) Bensin Diesel Gas/ bensin Etanol El Totalt Nämnder/förvaltningar 001 Kommunfullmäktige 003 Stadsrevision 16 1 1 005 Valnämnden 007 Fastighetskontoret 229 1 9 1 2 13 008 Stadsbyggnadsnämnden 59 2 2 6 1 11 012 Serviceförvaltningen 15 868 62 150 142 95 29 478 030 Gatukontoret 120 3 1 4 15 23 040 Fritidsförvaltningen 843 3 29 15 7 2 56 074 Miljöförvaltningen 51 2 6 2 10 081 Förtroendenämnden 084 Överförmyndarnämnden 102 Kommunstyrelsen 11 1 1 141 Kulturnämnden 175 2 3 8 2 1 16 150 Sociala resursnämnden 457 7 1 5 12 25 160 SDF Centrum 182 6 1 4 4 15 161 SDF S Innerstaden 375 1 3 7 6 17 162 SDF V Innerstaden 151 2 7 2 11 163 SDF Limhamn-Bunkeflo 598 26 5 12 15 58 164 SDF Hyllie 209 7 3 10 20 165 SDF Fosie 193 11 2 8 6 27 166 SDF Oxie 294 2 3 6 11 167 SDF Rosengård 186 7 1 4 7 19 168 SDF Husie 227 6 1 5 7 19 169 SDF Kirseberg 259 6 5 8 19 170 Utbildningsförvaltningen 309 2 7 6 2 17 Delsumma 20 812 156 217 252 210 32 867 Kommunalförbund 733 VA SYD 8 39 13 9 69 732 Räddningstjänsten Syd 49 95 4 10 158 Bolag och stiftelser 501 MKB 1 2 3 Malmö stadsteater 1 1 504 Copenhagen-Malmö Port 11 6 17 Parkering Malmö 15 8 3 26 Totalt 239 365 271 232 34 1141

13 De sammanlagda bränslekostnaderna för respektive nämnd/förvaltning har sammanställts från de två kontona 62600 Drivmedel (bensin, olja) samt 62601 Miljöanpassade drivmedel i Malmö stads kontoplan. Bränslekostnaderna har för varje förvaltning sedan fördelats på bensin, diesel, fordonsgas och etanol i proportion till andelen fordon avsedda att drivas med dessa bränslen. Med hjälp av genomsnittliga bränslepriser för år 2010 och emissionsfaktorer har inköpta mängder och utsläpp av koldioxid beräknats. Genomsnittspriser var 2010 för bensin (B95) 12,97 kr/l, för diesel 12,42 kr/l, för fordonsgas 11.53/Nm 3 samt för E85 9,48 kr/l (källa SPI och EON). Som emissionsfaktorer användes för bensin 2,36 kg CO2/l, för diesel 2,54 kg CO2/l, för E85 0,45 kg CO2/l och för fordonsgas 1,12 kg CO2/Nm 3 (källa Naturvårdsverket och EON). Resor och transporter förmedlade av TÖC Trafikövervakningscentralen förmedlar rese- och transporttjänster inom områden benämnda tjänsteresor, barnomsorg, sjukresor, kommunresor, färdtjänst, skolresor och taxi/övrigt. Tjänsterna utförs av Taxi Skåne, Taxi Kurir och Räddningstjänsten Syd i varierande andelar inom respektive grupp. TÖC har gjort egna beräkningar av koldioxidutsläpp från verksamheten och har för år 2010 uppskattat dem till ca 1030 ton. Av denna summa kan endast tjänsteresor, som är en mindre del, ca 50 ton, fördelas ut förvaltningsvis. De beräknade utsläppen redovisas i tabell 7. I tabellen har utsläpp från tjänsteresor fördelats per förvaltning medan Serviceförvaltningen belastats med såväl utsläpp från övriga resor förmedlade av TÖC (den större delen) som egna tjänsteresor. Resor med egen bil i tjänsten Utsläpp från resor med egen bil i tjänsten har uppskattats med utgångspunkt från uppgifter från Stadskontoret om ställning på motsvarande konto för respektive förvaltning samt med utgångspunkt från storlek på kilometerersättning (1.85 kr/ km) och under antagande om blandad körning och att fordonen har prestanda som är genomsnittliga för svenska fordon det aktuella året (185 g CO 2/km). Resultat från beräkningarna återfinns i tabell 7. Resor förmedlade av resebyrå Uppgifter om utsläpp från flygresor under 2010 har lämnats av HRG Nordic. Utsläppen redovisas i tabell 7. Det har inte varit möjligt att få uppgifter om utsläpp från tågresor, vilka dock kan antagas vara förhållandevis små. Kommunalförbund, bolag och stiftelser För kommunalförbund, bolag m.m. har det inte varit möjligt att göra uppskattningar av utsläpp på ovanstående sätt eftersom varje organisation har eget ekonomisystem och egen administration. Flera av aktörerna är regionalt verksamma och drivs av flera kommuner gemensamt vilket också är en komplikation. Vissa uppgifter om resor och transporter lämnade i enkäter och förfrågningar lämnas i avsnitt 6.

14 Koldioxidutsläpp totalt från resor och transporter I tabell 7 sammanfattas de uppskattade utsläppen är 2010 från de olika typerna av resor och transporter som genomförts av förvaltningarna i Malmö stad. Tabell 7. Utsläpp av koldioxid 2010 från olika typer av resor och transporter per organisatorisk enhet Organisatorisk enhet Utsläpp av CO2 (ton) år 2010 hänförbart till användning av fordon från ViSAB resor via TÖC exkl. tjänsteresor tjänsteresor via TÖC användning av egen bil i tjänsten flygresor förmedlade av HRG Totalt avrundat (ton) Nämnder/förvaltningar 001 Kommunfullmäktige 0,09 0,55 1 003 Stadsrevision 1,49 0,02 0,33 0,89 3 005 Valnämnden 0,19 0 007 Fastighetskontoret 36,9 0,37 10,1 5,22 53 008 Stadsbyggnadsnämnden 7,24 0,45 5,01 48,6 61 012 Serviceförvaltningen 2 030 980 1,32 40,5 54,4 3 106 030 Gatukontoret 9,36 0,41 10,8 72,2 93 040 Fritidsförvaltningen 122 0,07 2,39 5,75 130 074 Miljöförvaltningen 5,09 0,34 0,72 202 208 081 Förtroendenämnden 0,01 0,04 0 084 Överförmyndarnämnden 0,01 4,05 4,64 9 102 Kommunstyrelsen 0,50 2,70 10,1 181 194 141 Kulturnämnden 20,6 0,64 5,15 102 128 150 Sociala resursnämnden 44,7 7,00 10,1 17,6 79 160 SDF Centrum 21,9 3,02 4,41 24,2 54 161 SDF S Innerstaden 37,2 2,46 8,59 26,8 75 162 SDF V Innerstaden 15,6 3,12 6,30 12,8 38 163 SDF Limhamn-Bunkeflo 75,6 6,74 20,5 4,12 107 164 SDF Hyllie 20,6 4,11 6,91 5,69 37 165 SDF Fosie 23,9 5,62 24,7 86,9 141 166 SDF Oxie 24,3 1,32 12,4 15,7 54 167 SDF Rosengård 20,8 3,25 11,0 22,7 58 168 SDF Husie 24,3 3,05 11,3 7,62 46 169 SDF Kirseberg 25,8 2,68 6,68 11,6 47 170 Utbildningsförvaltningen 42,8 1,60 29,8 234 308 Övriga 0 0 0 0 0 Summa (avrundat) 2 610 980 50,4 242 1 150 5 030

15 5. Utsläpp från förvaltningarna I tabell 8 har uppskattningar/beräkningar av de samlade utsläppen från Malmö stads förvaltningar sammanställts. Utsläpp från kommunalförbund, bolag och stiftelser har endast medtagits vad gäller lokaler. Tabell 8. Utsläpp av koldioxid från användning av lokaler samt från resor och transporter Organisatorisk enhet Utsläpp av koldioxid (ton) Lokaler Totalt (överfört från tab 5) Resor och transporter (överfört från tab 7) Nämnder/förvaltningar 001 Kommunfullmäktige 132 1 133 003 Stadsrevision 21 3 24 005 Valnämnden 17 0 17 007 Fastighetskontoret 154 53 207 008 Stadsbyggnadsnämnden 485 61 546 012 Serviceförvaltningen 3 070 3 106 6 176 030 Gatukontoret 538 93 631 040 Fritidsförvaltningen 10 390 130 10 520 074 Miljöförvaltningen 137 208 345 081 Förtroendenämnden 0 0 0 084 Överförmyndarnämnden 6 9 15 102 Kommunstyrelsen 809 194 1 003 141 Kulturnämnden 3 430 128 3 558 150 Sociala resursnämnden 2 100 79 2 179 160 SDF Centrum 3 114 54 3 168 161 SDF S Innerstaden 2 487 75 2 562 162 SDF V Innerstaden 2 295 38 2 333 163 SDF Limhamn-Bunkeflo 4 570 107 4 677 164 SDF Hyllie 2 727 37 2 764 165 SDF Fosie 4 258 141 4 399 166 SDF Oxie 1 715 54 1 769 167 SDF Rosengård 2 395 58 2 453 168 SDF Husie 2 058 46 2 104 169 SDF Kirseberg 2 370 47 2 417 170 Utbildningsförvaltningen 5 334 308 5 642 Övriga 147 0 147 Delsumma 54 759 5 030 59 789 Kommunalförbund 733 VA SYD 13 732 Räddningstjänsten Syd 538 Bolag och stiftelser 501 MKB 368 Malmö stadsteater 332 Delsumma 1 251 Totalt 56 010

16 6. Kommunalförbund, bolag och stiftelser Nedan återges sammanställningar baserade på enkäter och kompletterande frågor rörande energianvändning m.m. hos kommunalförbund, bolag och stiftelser. Förhoppningsvis kan avsnittet fungera som en ansats till att överblicka den påverkan som kan hänföras till de verksamheter, utöver de kommunala förvaltningarna, där Malmö stad har ett ansvar eller medansvar. I avsnitt 7 görs ett försök att sammanställa minimiuppskattningar rörande utsläpp från denna grupp. Det måste betonas att även om många verksamheter har god kontroll på sina energidata så är arbetssättet för att göra denna typ av sammanställningar outvecklat, och att en fördjupning bör ske med mer grundlig och enhetlig metodik. VA SYD VA SYD är ett kommunalförbund som består av Burlövs, Lunds och Malmös VA-verksamheter. VA SYD levererar dricksvatten och renar avloppsvatten i Burlöv, Lund och Malmö, samt tar hand om avfallshanteringen i Malmö och Burlöv. VA SYD har ca 300 medarbetare som betjänar mer än en halv miljon människor. Malmö stads andel ca 55 %. Antal årsarbetskrafter: 300 st. I Malmö där även huvudkontoret ligger finns verksamhetsställen för drift och underhåll vid Bulltofta vattenverk, Sjölunda reningsverk i Norra hamnen, reningsverket i Klagshamn och på Strömgatan 4. I Lund finns verksamhetsställen vid Källby reningsverk och ytterligare åtta mindre reningsverk. Vattenverk finns i Källby, Skatteberga och i Revingeby. Energianvändningen inom VA SYD, relaterat till Malmö stad, är inte helt enkel att beskriva eftersom kommunövergripande verksamhet drivs inom både avlopps- och avfallsområdet. Energibalanserna vid de större reningsverken är även komplicerade med både användning av extern energi och egen biogasproduktion. Här nedan återges utdrag från enkät rörande bl.a. organisationens fordon samt utdrag rörande energi från miljörapporterna för år 2010 för de båda avloppsreningsverken i Malmö. Fordon Utdrag från enkätsvar avseende år 2010: Antal leasingbilar 67 st, körda fordonskilometer 715 000 km/år. Antal egenägda bilar 9 st, körda fordonskilometer 150 000 km/år. Anställdas privata bilar (i tjänst), körda fordonskilometer: 188 000 km/år. Sjölunda avloppsreningsverk, Malmö Elförbrukning: Elförbrukningen under 2010 uppgick till cirka 18 635 MWh, vilket motsvarar ett genomsnittligt effektuttag av cirka 2 080 kw. Den specifika energiförbrukningen uppgick till 0,48 kwh/m 3 renat avloppsvatten. Biogasproduktion: Den totala rötgasproduktionen under 2010 har uppmätts till ca 5 200 000 Nm 3. Metanhalten i den producerade biogasen har hållit en medelhalt på 63 % vilket gör att den totala metanproduktionen blev ca 3 276 000 Nm 3. I enlighet med villkor 10 i tillståndet ska gasen samlas upp och förbrännas. På Sjölunda finns det möjlighet att uppfylla villkoret genom förbränning i gasmotorer, gaspanna, gasfackla samt leverans till naturgasnätet för förbränning i gasdrivna fordon. I första hand ska gasen användas för högvärdig energiproduktion, vilket innebär elproduktion eller utnyttjande för fordonsbränsle. Under 2010 har ca 1 972 000 Nm 3 (38 %) förbränts i gasmotorerna, 2 710 000 Nm 3 (52 %) har levererats för uppgradering till fordonsbränsle och resterande mängd har förbränts i gaspanna förutom en mycket liten andel som förbränts i fackla p.g.a. tillfällig kapacitetsbrist. Den i gasmotorerna producerade mängden elkraft under året var omkring 3 951 MWh el. Elenergin användes helt för det interna behovet vid verket. Vid såväl förbränning av rötgasen i gasmotorerna som i gaspannan produceras värmeenergi. Totalt under året producerades ca 7 900 MWh värme. Det interna värmebehovet vid Sjölunda avloppsreningsverk under 2010 var ca 12 900 MWh. När biogas levereras till uppgraderingsanläggningen för fordonsbränsle understiger värmeproduktionen på verket förbrukningen och inköp av fjärrvärme görs för att täcka värmebehovet. Då uppgraderingsanläggningen inte är i drift levereras överskottet av värme till fjärrvärmenätet. Leverans av värme från fjärrvärmenätet till Sjölunda var ca 5 000 MWh.

17 Klagshamn avloppsreningsverk, Malmö Den totala elförbrukningen under 2010 uppgick till cirka 3 516 MWh, vilket motsvarar ett genomsnittligt effektuttag av drygt 401 kw. Den specifika energiförbrukningen uppgick till omkring 0.42 kwh/m 3 avloppsvatten. Den uppmätta biogasproduktionen var under 2010 ca 750 000 Nm 3 vilket motsvarar ett energiinnehåll på ca 7 500 MWh. Merparten av den producerade biogasen har förbränts i en hetvattenbaserad pannanläggning för produktion av värme till internt bruk. Värmeförbrukningen vid verket varierar och understiger den värmeenergi som fås från förbränningen av rötgasen under vintern. Vid tillfällen då värmebehovet överstiger värmeenergin som produceras vid rötgasförbränningen vid reningsverket, har naturgas köpts och förbränts i en speciellt för detta ändamål avsedd gaspanna. Under 2010 inköptes ca 65 000 Nm 3 naturgas, vilket motsvarar ca 700 MWh. Räddningstjänsten Syd Räddningstjänsten Syd är ett räddningstjänstförbund som omfattar kommunerna Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Lund och Malmö. Uppdraget är att med förebyggande arbete förhindra och begränsa olyckor i samhället, samt att på ett effektivt sätt förbereda och genomföra räddningsinsatser. Malmö stads andel ca 58 %. Antal årsarbetskrafter: 375 st. Utdrag från enkätsvar avseende år 2010: Byggnader, köpt energi per energibärare för lokaler: naturgas 760 MWh/år, fjärrvärme 2830 MWh/år, el 3700 MWh/år. Transporter: Antal leasingbilar 175 st, körda fordonskilometer 2 600 000 km/år. Anställdas privata bilar (i tjänst), körda fordonskilometer: 95 000 km/år. Årsförbrukningen av drivmedel: bensin 90 m 3 /år, diesel 330 m 3 /år, etanol 3 m 3 /år. MKB Fastighets AB MKB är Malmös största fastighetsbolag med drygt 22 000 lägenheter och över 1 000 kommersiella lokaler. MKB:s andel av det totala bostadsbeståndet i Malmö uppgår till 15 procent. MKB har en politiskt tillsatt styrelse som utses av Malmö stads kommunfullmäktige och speglar den partipolitiska sammansättningen. Malmö stads andel 100 %, antalet årsarbetskrafter 250 st. MKB gör egna beräkningar av koldioxidutsläpp och tar fram statistik för energianvändning och bränsleförbrukning. MKB:s utsläpp av koldioxid kommer till 99 % från uppvärmningen av fastigheterna och uppgick år 2010 till 36 419 ton. I detta ingår utsläpp från fastighetsel men inte från kundernas el. För fastighetselen finns avtal om leverans från vindkraft. Transporter ingår i beräkningarna (egenägda fordon, egen bil i tjänsten, flyg, tåg, båt). Byggnader: Fastighetsbeståndet uppgick 2010 till 1508 Tkvm bostäder och 159 Tkvm lokaler. Energianvändningen för värme uppgick 2010 till 164 kwh/kvm uthyrd bostads- och lokalyta (normalårskorrigerad) och för fastighetsel till 21 kwh/kvm uthyrd bostads- och lokalyta. Köpt energi per energibärare för bostäder var år 2010 för naturgas 1 774 MWh/år, för fjärrvärme 290 018 MWh/år, för fjärrkyla 79 MWh/år samt för el 36 661 MWh/år varav 1 057 elvärme + 35 604 fastighetsel. Bedömd el som kunder köper för bostäder: 57 500 MWh/år, antaget 2500 kwh/lgh och lokal. Omfattning av förnybar köpt el: 100 % (avtal om Vindel). Egen produktion av förnybar energi: el från solceller 5,2 MWh/år. Transporter: Bolaget använder 30 personbilar. Årsförbrukning av drivmedel: bensin 9,9 m 3 /år, diesel 11,1 m 3 /år, naturgas 3503 Nm 3 /år (Fordonsgas). Anställdas privata bilar (i tjänst), körda fordonskilometer: 126 850 km/år. MKB Net AB MKB Net AB är ett helägt dotterbolag till MKB Fastighets AB. Bolaget har byggt och äger det bredbandsnät som levererar bredband och kabel-tv till MKB:s hyresgäster. Beträffande energiförbrukning kan nämnas att separata fakturor inte går till MKB Net AB, utan allt går via MKB Fastighets AB.

18 Sturupsaxelns Exploatering AB Bolaget har till föremål för sin verksamhet att bl.a. utveckla projekt och verksamheter med näringspolitisk inriktning i anslutning till Sturups flygplats. Bolaget är för närvarande vilande och har inga byggnader eller fordon. Malmö stads andel: 42 %. Copenhagen Malmö Port AB Copenhagen Malmö Port (CMP) är det gemensamma hamnbolaget för Malmö och Köpenhamn, företaget bildades 2001. CMP tillhandahåller lastnings- och lossningstjänster för fartyg, bilar och järnvägsvagnar samt magasinering av gods. CMP är verksamhetsutövare i Malmö hamn, och disponerar mark och byggnader som ägs av Malmö kommun. Förutom dessa byggnader äger hamnen vissa andra byggnader samt provisoriska magasinshallar. Bolaget ägs av Malmö stad till 27 %. Antalet årsarbetskrafter 172 st. Energiförbrukningen härrör framför allt från arbetsmaskiner och -utrustning som används i den operationella verksamheten, men också från uppvärmning av lokaler och byggnader. Följande åtgärder har vidtagits de senaste åren för att minska energiförbrukningen eller miljöeffekterna av den: Alla terminalarbetare har genomgått utbildning i Working Eco drive vilket visat sig ge effekt på företagets dieselförbrukning, fasadbelysningar utrustas löpande med skymningsrelä för att minska elförbrukningen, företaget har tecknat avtal om grön el. Utdrag från enkätsvar: Byggnader: bruttoarea 55234 m 2. Köpt energi 2010 per energibärare för lokaler: naturgas 250300 Nm 3 /år, el 6206 MWh/år. Den angivna elförbrukningen innefattar även el för krandrift och utomhusbelysning, etc. Transporter: 87 leasingbilar, körda fordonskilometer 870000 km/år; förmånsbilar (i tjänst) 29 st, körda fordonskilometer 435 000 km/år; egenägda bilar 7 st, körda fordonskilometer 35000 km/år. Årsförbrukning av drivmedel: bensin 85 m 3 /år, diesel 351 m 3 /år, etanol 2 m 3 /år. Dieselförbrukningen är inkl. förbrukning för arbetsmaskiner, gaffeltruckar, hjullastare och contchamps. Uppgifter om personbilar är från 2009, körda fordonskilometer och förbrukning är uppskattningar från detta år. Förbrukningsuppgifter och uppgifter om anställda gäller den del av företaget som är lokaliserat till Malmö. Sydvatten AB Sydvatten AB är ett kommunägt företag som producerar dricksvatten till 800 000 invånare i Skåne. Bolaget bildades 1966 och är en av Sveriges största dricksvattenproducenter. Bolaget ägs av 15 kommuner, Malmös andel är 36 %. Dricksvattenproduktionen sker med utgångspunkt från uttagsrätter i Bolmen, Vombsjön och Ringsjön. Sydvatten äger och driver Bolmentunneln, två vattenverk samt huvudledningssystemet för distribution av dricksvattnet. Produktion av dricksvatten sker vid Ringsjöverket och Vombverket. Från vattenverken levereras vattnet till anslutningspunkter i varje kommun, varifrån kommunerna själva ansvarar för distributionen. Under 2010 levererades 70,8 miljoner kubikmeter till delägarkommunerna. Antal årsarbetskrafter 62 st. Ur energisynpunkt är verksamheten inte helt enkel att beskriva relaterat till Malmö stad då verksamhet bedrivs kommunövergripande. Utdrag från enkät om energifrågor: Byggnader: total area för byggnader (siffror från 2009) 57 700 m 2, av dessa är (siffror från 2008) ca 5100 m 2 uppvärmda och består av kontor, förråd, verkstad och 2008 användes ca 860 MWh till dessa. Total elanvändning 29 606 MWh/år. Omfattning av förnybar köpt el: 12 327 MWh/år. Användning av biobränsle 197 MWh/år, olja 5,3 m 3 /år. Transporter: antal leasingbilar 5 st, antal förmånsbilar (i tjänst) 3 st, antal egenägda bilar 13 st. Årsförbrukning av drivmedel (avser fordon vid Vombverket): bensin 0,818 m 3 /år, diesel 10,077 m 3 /år, RME 13,757 m 3 /år. SYSAV AB Sysav, Sydskånes avfallsaktiebolag, tar emot, återvinner och behandlar avfall från hushåll och verksamheter i södra Skåne. Företaget ägs av 14 kommuner med drygt 665 000 invånare och har cirka 6 000 företag som kunder. Sysav driver avfallsanläggningar för sortering, återvinning och deponering av avfall, ett avfallskraftvärmeverk, en anläggning för farligt avfall, en förbehandlingsanläggning för matavfall och 16 återvinningscentraler. Sysav har anläggningar i hela södra Skåne. Huvudkontoret ligger i Malmö.

19 Bolaget ägs av Malmö stad till 46 %, antalet årsarbetskrafter uppgår till 249 st. Sysav-koncernen tog emot 916 000 ton avfall 2010 och återvann 97 procent som material och energi. Endast 3 procent av avfallet deponerades. Under 2010 behandlades 549 400 ton avfall i Sysavs avfallskraftvärmeverk. Energiproduktion av värme uppgick till 1 400 000 MWh och energiproduktion av el till 241 000 MWh varav såld el 130 000 MWh. Sysav står för cirka 60 procent av fjärrvärmebehovet i Malmö och Burlöv. Den totala interna elanvändningen år 2010 var cirka 120 000 MWh. Merparten av den använda energin kommer från egen produktion, och en liten del köptes in (se nedan). Den totala värmeförbrukningen var cirka 11 000 MWh, varav merparten kommer från egen produktion och en liten del köptes in. Den allra största delen av energin användes också i avfallsförbränningsprocessen. För egen verksamhet användes 2010 köpt energi avseende 13 000 MWh el (varav 11 000 i Malmö och ca 9 000 i förbränningsanläggning), 2 000 MWh deponigas till uppvärmning (varav ca 200 i Malmö) och 1600 MWh naturgas (varav allt används i Malmö som bränsle till djurkremeringsugnarna). Till egna lokaler används till merparten deponigas och egenproducerad fjärrvärme från avfallsverket för uppvärmning. Koldioxidutsläppet från Sysavs förbränningsverksamhet beräknas år 2010 till ca 130-140 000 ton (koldioxidekvivalenter inklusive N 2O) med fossilt ursprung. En studie som genomförs av Avfall Sverige, Naturvårdsverket och Energimyndigheten utreder hur stor andel av det kol som förbränns som har fossilt ursprung. Resultaten från studien förväntas komma i slutet av år 2011, men den största delen av kolet har biogent ursprung, dvs ger inget bidrag till växthuseffekten. Deponigas samlas upp från Sysavs deponier och används till värmeproduktion. 2010 nyttiggjordes ca 30 000 MWh deponigas för uppvärmning. Fackling av deponigasen sker när ingen annan avsättning är möjlig, år 2010 uppgick detta till motsvarande 2 000 MWh. Dessutom sker diffusa utsläpp av metangas från deponier vid Sysavs avfallsanläggningar, som beräknas uppgå till ca 70 000 ton koldioxidekvivalenter per år. Ungefär 60 % av dessa diffusa utsläpp sker i Malmö. Sysavs egna tjänstebilar och arbetsmaskiner använde år 2010 400 m 3 diesel, varav 250 m 3 i Malmö, 4,3 m 3 bensin varav 2,2 m 3 användes i Malmö, och 6431 m 3 fordonsgas. PULS AB Sysav är delägare (50 %) till ett företag som arbetar med miljövårdande service och underhåll, PULS AB. Företaget utför olje- och kemikaliesanering samt transporter av miljöfarligt avfall, rengöring och besiktning av cisterner, spolning och TV-inspektioner av ledningssystem samt slam- och torrsugning. Antal årsarbetskrafter: 83. Köpt energi per energibärare för lokaler: naturgas 26135 Nm 3 /år, el 285,66 MWh/år. Transporter: 4 leasingbilar, 4 förmånsbilar, 6 egenägda bilar. PULS har totalt 35 tunga lastbilar och 11 lätta lastbilar, dessa har släppt ut 1 194 ton koldioxid under 2011. Förbrukning år 2010 av diesel 557 m 3 /år. ÅGAB SYSAV är delägare (40 %) i ÅGAB Syd AB, en anläggning för mottagning, siktning, krossning och försäljning av utsorterade och källsorterade material, såsom armerad och oarmerad betong, tegel- /betongblandningar, matjord, asfalt, sand, grus och bärlager. Personalen uppgår till två anställda samt en halvtids anställd VD. Övrig personal är inhyrda maskinister två st. Förbrukning av diesel år 2010 ca 37,3 m 3 /år, elförbrukning ca 26 MW/år. Malmö Kommuns Parkerings AB Parkering Malmö är ett fullserviceföretag inom parkering. Företaget sköter besöks- och långtidsparkering, evenemangsparkering m.m. Parkering Malmö äger och förvaltar sju parkeringshus i Malmö: P-huset Hyllie, P-huset Anna, P-huset Södervärn, P-huset Aktern, P-huset Malmö IP, P-huset Neptun och P-huset Stadion. Företaget ansvarar sammanlagt för mer än 32 000 parkeringsplatser åt olika fastighetsägare i

20 Malmö. Företaget svarar även för övervakning, service av biljettautomater och fordonsflyttning. Företaget har 125 anställda. Malmö stads andel 100 %. Utdrag från enkätsvar avseende år 2010, köpt energi per energibärare för lokaler: elförbrukning 1015 MWh/år. Transporter: leasingbilar 28 st, körda fordonskilometer 84000 km/år. Årsförbrukning av drivmedel: bensin 1,9 m 3 /år, diesel 7,8 m 3 /år, etanol 1,1 m 3 /år. Medeon Medeon Science Park är en forskningspark inom läkemedelsutveckling, medicinteknik, bioteknik och hälsovård. Medeon AB hyr för egen del kontorslokaler i liten omfattning och har ej egna fordon. De företag som ingår i forskningsnätverket hyr själva sina lokaler. Malmö stads andel 60 %. Minc i Sverige AB Minc är ett bolag ägt av Malmö stad. Minc är en inkubator för växande företag och personer med hög kompetens kopplat till olika branscher. Minc medverkar till att skapa möten och diskussioner samt är en länk mellan etablerade företag, entreprenörer och forskning. Verksamheten drivs med utgångspunkt från lokaler på Anckargripsgatan 3. Utdrag från enkätsvar avseende år 2010: Bruksarea 5 071 m 2. Köpt energi per energibärare för lokaler: fjärrvärme 885 MWh/år, el 426,5 MWh/år. Egen produktion av förnybar energi: el från solceller 0,803 MWh/år. Kommunassurans Syd Försäkr. AB Kommunassurans Syd Försäkrings AB ägs gemensamt av 46 kommuner i Södra Sverige. Bolaget ska erbjuda ägarna ett välanpassat försäkringsskydd och till ägarna bidra med ökad kompetens inom försäkringsområdet. Malmö stads andel är 21 %. Bolaget har tre anställda och hyr kontor i Malmö där eloch värmeförbrukning ingår i hyran och inte enkelt kan skiljas ut. Drivmedelsförbrukning för tjänsteresor med bil ca 1000 l per år. Malmö Symfoniorkester AB Malmö SymfoniOrkester är ett kommunalt aktiebolag och bedriver en av Malmö Stad, Staten och Region Skåne offentligt bidragsstödd konsertverksamhet. Malmö stads andel 100 %, antal årsarbetskrafter 125 st. Konserthuset är Malmö SymfoniOrkesters arbetsplats, inspelnings- och konsertlokal. Huset hyrs även ut till andra arrangörer. Utdrag från enkätsvar: Bruksarea 6091 m 2, Köpt energi per energibärare för lokaler, el: 469 MWh/år. Transporter: Antal leasingbilar 1 st, körda fordonskilometer 4000 km/år, egenägda bilar 1 st, körda fordonskilometer 9000 km/år. Årsförbrukning av drivmedel, bensin: 1,2 m 3 /år. Malmö stadsteater AB Malmö Stadsteater AB är ett av Malmö kommun helägt bolag. Syftet med bolagets verksamhet är att utöva teaterverksamhet med huvudsaklig inriktning på dramatisk teater främst genom egen ensemble. Malmö Stadsteater spelar på framförallt tre scener; Hipp, Intiman och Studion. Huvudscenen Hipp är inrymd i den anrika cirkusbyggnaden Hippodromen mitt i centrala Malmö. Teaterns något mindre scen Intiman ligger i anslutning till Operan på Östra Rönneholmsvägen. Högst upp i Hipphusets gamla repsal finns den minsta scenen Studion. Malmö stads andel: 100 %. Antal årsarbetskrafter: 90 Energianvändning 2010, uppskattat som mot ytan proportionell användning: el 748 MWh, fjärrvärme 928 MWh och verksamhetsgas 24 MWh (beräkningssättet innebär troligen en överskattning för verksamhetsgas, användningen på Hipp är lägre än vad som svarar mot ytandelen). Transporter 2010: antal leasingbilar 1 st, total körsträcka per år 860 mil, drivmedelsförbrukning fordonsgas 645 Nm 3 /år. Kockum Fritid Kockum Fritid, Västra Varvsgatan 8 i Malmö, är en inomhusanläggning med ett brett utbud av aktiviteter, träning och konferensmöjligheter, med ca 400 000 besökare varje år. Stiftelsen Kockum Fritid ägs av