Energieffektiva Malmö

Transkript

1 Energieffektiva Malmö Datum: Ansvarig: Jesper Danielsson Förvaltning: Miljöförvaltningen, Malmö stad Enhet: Avdelningen för stadsutveckling och klimat

2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Om Energieffektiva Malmö Om statens energieffektiviseringsstöd Omfattning och avgränsningar Nulägesanalys Byggnader Transporter Visioner och mål Vision Mål Handlingsplan Allmänt Genomförande Bostäder och service Potential Riktlinjer/åtgärder Industri Potential Riktlinjer/åtgärder Transporter Potential Riktlinjer/åtgärder Övrig infrastruktur Avloppsreningsverk och Vattenverk Riktlinjer/åtgärder Bilagor Energistrategi för Malmö Sammanställning av energidata för Malmö kommunkoncern

3 1 Bakgrund 1.1 Om Energieffektiva Malmö Energifrågorna har under senare år fått en allt större betydelse bl.a. som en följd av den globala klimatpåverkan. Genom att effektivisera energianvändningen och öka andelen energi från förnybara energikällor kan energisystemet ställas om för att bli mera långsiktigt hållbart. På EU-nivå, nationellt och regionalt tas mål och strategier fram för att möta utmaningarna. Detta medför också behov av en aktualiserad och samlad strategi för hantering av energifrågorna på kommunal nivå. Malmö stad har sedan tidigare tagit fram Energistrategi för Malmö som godkändes av kommunfullmäktige i december Strategin tar ett helhetsgrepp kring Malmö stads strategiska energiarbete med energieffektivisering, byte till förnybara energislag, bättre planering, ekonomi, säkerhet och kunskap. Denna strategi, Energieffektiva Malmö, har parallella inslag med Energistrategi för Malmö men är även kompletterad och anpassad till krav från Statens Energimyndighet. Vid skrivande har därför medvetet valts att i största mån undvika att behandla de olika delarna dubbelt och bäst helhetsbild fås om båda strategierna läses parallellt. Energistrategi för Malmö är därför antagen som en bilaga till Energieffektiva Malmö. Detta dokument ska utvecklas efter hand och är inte tänkt att kommuniceras externt. Exempelvis skiljer sig målen och dess basår i denna strategi åt från de som kommunfullmäktige antagit. Vidare har det kommunikationsmässiga nackdelar att gå ut externt med två olika strategier som båda, helt respektive delvis, behandlar Malmö stads strategiska energieffektiviseringsarbete. 1.2 Om statens energieffektiviseringsstöd Energimyndigheten delar under ut ett statligt stöd till de kommuner och landsting som arbetar strategiskt med energieffektivisering i den egna verksamheten. Åtagandet för de som erhåller stöd omfattar att fastställa en strategi för energieffektivisering och sedan att aktivt arbeta för att genomföra denna. Strategin ska omfatta nulägesanalys, mål och handlingsplan samt val av minst två av sex valbara åtgärder. En uppdaterad nulägesanalys, åtgärder och effekter av energieffektiviseringsarbetet ska redovisas årligen till Energimyndigheten. 1.3 Omfattning och avgränsningar Den framtagna strategin innefattar såväl effektivisering av el- och värmeenergi till byggnader som drivmedel för transporter och bygger på det interna energieffektiviseringsarbetet i Malmö stads organisation inklusive förvaltningar, majoritetsägda bolag, förbund och stiftelser etc. 3

4 2 Nulägesanalys En nulägesanalys på energiområdet är gjord för Malmö stads kommunkoncern inklusive förvaltningar, majoritetsägda bolag, förbund och stiftelser etc. För Malmö stads förvaltningar har underlaget tagits fram av Miljöförvaltningen och Serviceförvaltningen medan övrigt underlag kommer ifrån en utsänd enkät i kombination med telefonsamtal, e-post korrespondens samt uppgifter publicerat på respektive organisations hemsida. Nulägesanalysen baseras på 2009 års energidata och rapporteras i sin helhet in till Energimyndigheten via rapporteringsverktyget E-kanalen. En sammanställning av rapporterad energidata för kommunkoncernens förvaltningar och bolag för 2009 återfinns i bilaga Byggnader Vid nulägesanalysen har byggnaderna delats upp i två grupper, bostäder och lokaler. Bostäder innefattar främst MKB:s hyresfastigheter samt kommunens äldreboende, LSS-boende osv. medan lokaler är övriga byggnader som kontor, skolor, idrottshallar etc. Den senare kategorin tillhör främst Stadsfastigheter som ligger under Serviceförvaltningen. De flesta andra förvaltningar och bolag hyr istället sina lokaler från Stadsfastigheter eller från en privat fastighetsägare. Hyrda lokaler och dess energiförbrukning är, i enlighet med Energimyndighetens riktlinjer, inte medräknat i nulägesanalysen. Däremot är egenägda men uthyrda fastigheter med i statistiken. Inköpt energi till såväl bostäder som lokaler var 2009 främst el, fjärrvärme och naturgas. Kommunen producerade själva under året 227 MWh el från solceller och 785 MWh värme från solfångare. Elavtal fanns med Öresundskraft vars el till 52,6 procent producerades av förnybara energikällor. Per såld kwh så orsakade fjärrvärmen i Malmö utsläpp av: 124,2 g koldioxid 0,117 g kväveoxider 0,0 g svaveldioxid Bränslemixen för fjärrvärmen såg ut enligt nedanstående diagram. Dominerande är Sysavs avfallskraftvärmeverk samt naturgasdrivna Öresundskraftverket. 4

5 Bränslemix för Malmös fjärrvärmenät % 3% 3% 29% 59% Hushållsavfall Naturgas Träbränsle Spillvärme från industrin Olja 2.2 Transporter För transporter är det främst bilanvändandet som har beräknats. Bussarna i Malmö ägs inte av Malmö stad utan av Region Skåne och ska därför, enligt riktlinjerna, inte tas med i analysen. Däremot har Malmö stad, på frivillig väg, valt att även redovisa sina flygresor. 5,4 miljoner personkilometer flögs det i tjänsten 2009 fördelade på 5470 resor. De flesta bilar som används av Malmö stad är egenägda genom Vagnparken i Skåne AB (VISAB) och leasas därifrån ut internt. Totalt ägde VISAB ca 770 bilar De drivmedel som användes för fordonsflottan var främst naturgas ( Nm 3 ), etanol (680 m 3 ), diesel (580 m 3 ) och bensin (520 m 3 ). 5

6 3 Visioner och mål 3.1 Vision Från Energistrategi för Malmö: Malmös energisystem försörjs från enbart förnybara energikällor och kännetecknas av effektiv och säker energianvändning som bidrar till stadens långsiktiga hållbarhet. Visionen är långtgående och utgör ledstjärnan som visar vägen till ett långsiktigt hållbart energisystem med minimal miljöpåverkan. År 2030 anges som riktmärke för att peka på att visionen skall vara möjlig att uppnå inom överskådlig tid. Den innebär att Malmö ska vara en föregångskommun inom klimat- och energiarbetet för att bidra till det övergripande målet att den globala medeltemperaturen inte ska öka med mer än 2 C över förindustriell nivå. För att nå visionen och målen krävs insatser inom många olika områden, inte minst energieffektivisering. 3.2 Mål Från Energistrategi för Malmö: Energianvändningen i Malmö präglas av effektivitet, hushållning med naturresurser, säkerhet och tillgänglighet samt låg påverkan på klimat, miljö och hälsa. Potentialen för energisparande och förnybara bränslen har så långt som möjligt tagits tillvara. Målen utgör viktiga steg på väg mot visionen och ska uppnås senast De har som utgångspunkt att kommunens geografiska område minst ska uppfylla gällande EU-mål och nationella mål. För Malmö stads verksamhet anges mer ambitiösa mål som ett led i strävan att det offentliga skall utgöra en förebild och visa vägen för andra aktörer. Som grund för målen finns också lokala och internationella överenskommelser, såsom E.ON:s och Malmö stads avsiktsförklaring för att främja utvecklingen av biogas och vätgas för värmeproduktion och som drivmedel samt de europeiska borgmästarnas klimatinitiativ, Covenant of Mayors, som innebär att Malmö åtar sig att minska koldioxidutsläppen med 20 % mer än EU:s mål. Malmö planerar också att inrätta en fond för lokal klimatkompensation, som syftar till att Malmö skall bli den första klimatneutrala staden i Sverige år Målen är samordnade med målen i Malmö stads miljöprogram. Energimål för hela kommunen Energianvändningen ska minska med minst 20 % per capita jämfört med genomsnittlig användning år Andelen förnybar energi ska vara minst 50 % av den allmänna energimixen. Kollektivtrafiken ska till 100 % försörjas med förnybar energi. Utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 40 % räknat från år Målen för hela kommunen avser alla funktioner inom kommunens geografiska område. 6

7 Energimål för Malmö stads verksamhet Energianvändningen ska minska med minst 30 % jämfört med genomsnittlig användning år Andelen förnybar energi ska vara 100 %. Risk- och sårbarhetsanalyser ska ligga till grund för prioriteringar vid risk för leveransavbrott i energisystemet. Kostnaderna för energi ska minska. Målen för Malmö stads verksamhet avser stadens förvaltningar och bolag. Dessa mål, omräknat med 2009 som basår och slutår 2014 respektive 2020 som år då målen skall uppnås, motsvarar ungefär följande målsättning: Energianvändningen för Malmö stad ska till 2014 minska med minst 10 % jämfört med Energianvändningen för Malmö stad ska till 2020 minska med minst 20 % jämfört med Målen gäller för Malmö stads interna organisation inklusive förvaltningar, majoritetsägda bolag, förbund, stiftelser etc. 4 Handlingsplan 4.1 Allmänt Effektivare energianvändning innebär stora möjligheter att såväl minska miljöpåverkan som energikostnaderna. I detta avsnitt anges potential för effektivisering samt riktlinjer/åtgärder inom varje sektor för att bidra till att uppnå målen. Potentialen för effektivisering baseras på en analys som Energikontoret Skåne har genomfört (januari 2008). Slutsatsen i rapporten är följande: Vid en uppskattning av den totala effektiviseringspotentialen, då generella besparingspotentialer för riket har använts, fås att potentialen ligger mellan % för Malmö. 4.2 Genomförande Riktlinjerna och åtgärderna riktar sig främst till Malmö stads nämnder, styrelser och bolag. I vissa fall erfordras samarbete med andra aktörer såsom energibolag, t ex E.ON, och näringslivet i övrigt. Efter varje riktlinje/åtgärd anges inom parentes ansvariga organ. 7

8 Berörda nämnder och styrelser: Kommunstyrelsen ( KS ) Miljönämnden ( MN ) Servicenämnden ( SN ) Stadsbyggnadsnämnden ( SBN ) Stadsdelsfullmäktige ( SDF ) Tekniska nämnden ( TN ) Utbildningsnämnden ( UN ) Berörda bolag ( Bolag ): Copenhagen Malmö Port ( CMP ) MKB Fastighets AB ( MKB ) Parkering Malmö ( P Malmö ) Sydskånes avfallsaktiebolag ( SYSAV ) Sydvatten VA SYD 4.3 Bostäder och service Potential Det finns en stor potential för effektivisering inom denna sektor. I Boverkets rapport Piska och Morot 2005 anges att effektiviseringspotentialen för befintliga bostäder är % och för lokaler %. Nya energieffektiva hus kan byggas så att de använder mindre än hälften så mycket energi som befintliga hus Riktlinjer/åtgärder Vid nybyggnation på kommunal mark uppfylla energikraven i Miljöbyggprogram SYD och sträva efter klass A. ( SBN, TN ) I den kommunala energi- och klimatrådgivningen och i samband med bygglov informera om energieffektiviseringsåtgärder och goda exempel. ( MN, SBN ) Föra dialog med större privata fastighetsägare om åtgärder för energieffektivisering. ( MN, SBN, TN ) Med energikartläggning som grund upprätta program för och genomföra energibesparande åtgärder bland annat genom att utbilda och utveckla driftsorganisationen i skötsel. ( SN, Bolag ) Införa individuell mätning av energianvändningen. ( SN, Bolag ) Tillvarata och utveckla fjärrvärmesystemets bränsleflexibilitet. ( SYSAV, E.ON ) Genom koncept för grön IT minska energianvändning för bl.a. kontorsapparater. 8

9 4.4 Industri Potential Energieffektiviseringspotentialen inom industrin varierar mycket mellan olika branscher och företag. Studier inom området talar om en energieffektiviseringspotential i mindre och medelstora icke energiintensiva industrier på mellan % Riktlinjer/åtgärder Kartlägga industrisektorn med avseende på branscher och energianvändning. ( MN, SBN ) Genomföra fallstudier på ett utvalt antal företag som representerar Malmös industrisektor, för att kunna bedöma industrisektorns totala energibesparingspotential. ( MN, SBN ) Utveckla tillsynsarbetet genom att ge information om energieffektivisering vid tillsynsbesök samt höja kraven inom energi- och transportområdet. ( MN ) Stärka energirådgivningen mot små och medelstora företag. ( MN ) 4.5 Transporter Potential Malmö stads gatukontor uppskattar energieffektiviseringspotentialen inom transportsektorn till % till år I Trafikmiljöprogram för Malmö utgör ett snålare transportsystem ett av inriktningsmålen. Till detta är kopplat ett antal åtgärder som redovisas nedan: Riktlinjer/åtgärder Främja gång-, cykel- och kollektivtrafik. ( MN, SBN, TN ) Utveckla pendlarparkeringar i anslutning till kollektivtrafikpunkter både inom Malmö stad och i samarbete med närliggande kommuner. ( SBN, TN ) Utbilda anställda inom Malmö stad i ECO-driving. ( TN ) Gå över från privatbil i tjänsten till nyttjande av tjänstebil i pool. ( KS ) Utveckla samordnad varudistribution. ( SN, TN ) Utarbeta transportplaner på alla förvaltningar. ( TN ) Övergå till energieffektivare gatubelysning. ( TN ) Verka för att föra över gods från transporter på väg till järnväg och sjöfart. ( SBN, TN, Bolag ) Reducera antalet resor genom t ex videokonferenser. 9

10 4.6 Övrig infrastruktur Avloppsreningsverk och Vattenverk I ett examensarbete vid Lunds universitet har effektiviseringmöjligheter vid avloppsreningsverken i Malmö studerats. I rapporten nämns ingen specifik potential för verken vid Sjölunda och Klagshamn. Det hänvisas däremot till rapporter där den generella besparingspotentialen ligger mellan % av energianvändningen om ett strukturerat effektiviseringsarbete genomförs vid VA-verk. Även vid vattenverk bör potentialen för energieffektiviseringar studeras Riktlinjer/åtgärder Med energikartläggning som grund upprätta program för och genomföra energibesparande åtgärder. ( VA SYD, Sydvatten ) 10

11 5 Bilagor 5.1 Energistrategi för Malmö 5.2 Sammanställning av energidata för Malmö kommunkoncern