Österrike, Finland och Sverige: 20 år i EU

Flash Eurobarometer 407 Österrike, Finland och Sverige: 20 år i EU RAPPORT Fältperiod: November-December 2014 Publikation: Januari 2015 Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Det här dokumentet representerar inte den Europeiska kommissionens åsikter. De tolkningar och åsikter som framförs är uteslutande författarens. Flash Eurobarometer 407 - TNS Political & Social

Project title Linguistic Version Catalogue Number Flash Eurobarometer 407 Österrike, Finland och Sverige: 20 år i EU SV NA-04-15-021-SV-N ISBN 978-92-79-45121-8 DOI 10.2775/485088 European Union, 2015

Flash Eurobarometer 407 Österrike, Finland och Sverige: 20 år i EU Utförd av TNS Political & Social på uppdrag av Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för kommunikation Undersökningen har samordnats av Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för kommunikation (GD kommunikation, enheten Strategi och kommunikationsåtgärder )

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...2 SAMMANFATTNING...3 I. ALLMÄN UPPFATTNING OM EUROPA...4 1. Vad medborgarna associerar till när de tänker på Europa...4 2. Inställning till Europa och Europeiska unionen...7 2.1. Attityder till den europeiska identiteten...7 2.2. Känslor gentemot Europeiska unionen... 18 3. Samarbetet mellan medlemsstaterna... 22 3.1. Åsikter hos intervjupersonerna i de tre medlemsstaterna om samarbetet mellan medlemsstaterna... 24 II. EU-MEDLEMSKAPETS INVERKAN PÅ ÖSTERRIKE, FINLAND OCH SVERIGE... 27 1. Uppfattning om EU-medlemskapets inverkan i Österrike... 29 2. Uppfattning om EU-medlemskapets inverkan i Finland... 31 3. Uppfattning om EU-medlemskapets inverkan i Sverige... 33 III. PRIORITERINGARNA FÖR DEN NYA EUROPEISKA KOMMISSIONEN... 35 1. Österrike: prioriteringarna för den nya Europeiska kommissionen... 37 2. Finland: prioriteringarna för den nya Europeiska kommissionen... 39 3. Sverige: prioriteringarna för den nya Europeiska kommissionen... 41 IV. LANDSSPECIFIKA FRÅGOR... 42 1. Den mest minnesvärda händelsen förknippad med Österrikes EU-medlemskap... 42 2. Finlands möjlighet att påverka uppläggningen av politiken i EU... 44 3. EU-medlemskapets inverkan på medborgarnas dagliga liv i Sverige... 46 BILAGOR Tekniska specifikationer Frågeformulär Tabeller 1

INLEDNING I den fjärde utvidgningsomgången anslöt sig Finland, Österrike och Sverige till Europeiska unionen den 1 januari 1995, och antalet medlemsstater ökade till 15. Dessa tre länder var de första nya länder som anslöt sig till EU efter det kalla krigets slut. Denna undersökning beställdes för att förstå hur personer i dessa tre länder betraktar EU och EU-medlemskapets inverkan 20 år efter anslutningen. Frågeformuläret omfattade vad personerna associerar med Europa, deras känsla av en europeisk identitet, hur EU-medlemskapet har inverkat på livet i respektive land, personernas åsikter om prioriteringarna för den nya Europeiska kommissionen samt en landsspecifik fråga för var och en av de tre medlemsstaterna. Undersökningen utfördes av TNS Political & Socials nätverk i Österrike, Finland och Sverige mellan den 24 november och 3 december 2014. Cirka 3 000 personer från olika sociala och demografiska grupper intervjuades via Internet 1 på sitt modersmål för Europeiska kommissionens generaldirektorat för kommunikations räkning. Standardmetoden för Eurobarometerundersökningar från generaldirektoratet för kommunikation (enheten Strategi och kommunikationsåtgärder ) användes. 2 En teknisk förklaring av hur intervjuernas genomfördes av instituten inom TNS Political & Socials nätverk bifogas som en bilaga till denna rapport. Dessutom redovisas intervjumetoderna och konfidensintervaller. 3 * * * * * Vi vill tacka de personer i Österrike, Sverige och Finland som har tagit sig tid att delta i undersökningen. Utan deras aktiva medverkan skulle denna studie inte ha varit möjlig. 1 Som vid alla Internetbaserade undersökningar kan resultaten inte betraktas som helt representativa för den nationella befolkningen i Österrike, Finland respektive Sverige eftersom endast personer med tillgång till Internet intervjuades. 2 http://ec.europa.eu/public_opinion/index_en.htm 3 Tabellerna över resultaten ingår i bilagan. Det är värt att notera att de sammanlagda procenttalen i tabellerna i denna rapport kan överstiga 100 % när intervjupersonen har haft möjlighet att ge flera svar på en fråga. 2

SAMMANFATTNING När intervjupersonerna tillfrågas om vad de kommer att tänka på när de reflekterar över Europa är EU och euron de två associationer som nämns oftast, men även koncepten fred och frihet var vanliga, vilka framhävdes av begreppen enighet, kontinent, gemenskap och öppna gränser i de tre länderna. Det finns en stark känsla av en europeisk identitet, och nästan nio av tio intervjupersoner instämmer i påståendet du känner dig själv europeisk (87 %), med ungefär likadana resultat i de enskilda länderna. Majoriteten av intervjupersonerna hyser positiva känslor för EU (62 %). Bilden ser ungefär likadan ut i alla tre länder samtidigt som endast omkring en av tio är mycket positiv, är minst hälften ganska positiva till EU. Omkring fyra av tio intervjupersoner (41 %) tycker att samarbetet mellan EU:s medlemsstater är tillräckligt långtgående, men en ungefär lika stor andel (36 %) tycker att samarbetet bör vara mer långtgående. Detta gäller i synnerhet Österrike, där omkring hälften (49 %) tycker att samarbetet bör vara mer långtgående. Den fria rörligheten och utbudet för konsumenterna uppfattas som de största fördelarna med EU-medlemskapet i alla tre länder. Mer än sju av tio intervjupersoner anser att EU-medlemskapet har haft en positiv inverkan på studerandes och arbetstagares rörlighet (76 %) och utbudet av konsumentvaror (73 %). De två aspekter där en majoritet ansåg att medlemskapet s inverkan hade varit negativ avsåg den ekonomiska situationen (56 %) och den sociala välfärden (57 %). Sysselsättningen upplevs som den viktigaste prioriteringen för den nya Europeiska kommissionen och nämndes av hälften totalt sett (50 %). Sysselsättningen ansågs vara särskilt viktig i Finland, där sex av tio (63 %) sade att den var en viktig prioritering. De andra prioriteringar som nämndes oftast var ekonomisk tillväxt, invandring och miljön. Omkring nio av tio intervjupersoner i Österrike (91 %) säger att eurons införande är en av de händelser som de kommer ihåg bäst från de senaste 20 årens EUmedlemskap. En tredjedel av intervjupersonerna i Finland (34 %) instämmer i att deras land kan påverka uppläggningen av politiken i EU, medan hälften (51 %) delvis tar avstånd och 15 % helt tar avstånd från ett sådant påstående. Samtidigt som 44 % av de svenska intervjupersonerna anser att de 20 åren av EU-medlemskap på det hela taget har haft en neutral inverkan på deras dagliga liv, är de när de anser att medlemskapet har haft en inverkan mer benägna att säga att den har varit positiv (35 %) än negativ (21 %). 3

I. ALLMÄN UPPFATTNING OM EUROPA 1. Vad medborgarna associerar till när de tänker på Europa - Europa associeras i första hand spontant med EU och euron - I början av undersökningen ombads intervjupersonerna att ange de första två ord de spontant tänker på när de reflekterar över Europa. 4 Frågan hade avsiktligt lämnats öppen för att få med de starkaste associationer som gjordes av intervjupersonerna från Österrike, Finland och Sverige. De vanligaste orden redovisas nedan i form av ordmoln, där ordets teckenstorlek är proportionell mot det antal intervjupersoner som spontant associerade det med Europa. När man tittar närmare på de ord som oftast nämndes i Österrike, associeras Europa oftast med Europeiska unionen ( EU ). Föga överraskande nämns euro ofta av intervjupersonerna från detta euroland. Dessutom associeras Europa ofta med öppna gränser, som syftar på européernas möjlighet att resa, studera och arbeta i samtliga medlemsstater. Fred sticker ut och underförstås även i sådana ord som gemenskap, kontinent och enhet. Bryssel återfinns bland de ord som nämns oftast av intervjupersonerna i Österrike och syftar på Europeiska unionens politiska och administrativa hjärta, symboliserat av den belgiska huvudstaden. 4 Q1: Vilka är de första två ord eller begrepp du kommer att tänka på när du reflekterar över Europa? (ÖPPET SVAR). 4

I många avseenden gjorde intervjupersonerna i Finland liknande spontana associationer. Förutom att Europa i första hand associeras med Europeiska unionen ( EU ), nämns även euron ofta, om än i mindre utsträckning än i Österrike. Europa associeras även mycket ofta med enighet och kontinent. Vid sidan av Finland är det intressant att notera att Tyskland och Frankrike spontant sticker ut. Även kultur, resor och frihet återfinns som centrala begrepp som intervjupersonerna i Finland förknippar med Europa. 5

I Sverige är de spontana ord som associeras med Europa delvis andra än i de två föregående medlemsstaterna. För det första är associationen till Europeiska unionen ( EU ) till och med än mer förhärskande än i de två andra medlemsstaterna. Eftersom Sverige inte ingår i euroområdet är det inte överraskande att euron inte nämns lika ofta. Europa associeras också mycket oftare med semester ett ord som nästan inte förekom alls i Österrike eller Finland. Även associationer till gemenskap och vår kontinent förekommer ofta, vilket antyder en samhörighetskänsla som även noterades i Österrike. Vidare framträder fred, förenade och mångkulturalism som centrala begrepp som förknippas med Europa. Slutligen nämns kris och invandring mycket oftare i Sverige än i de två andra medlemsstaterna. 6

2. Inställning till Europa och Europeiska unionen 2.1. Attityder till den europeiska identiteten - Det finns en stark känsla av en europeisk identitet i de tre medlemsstaterna - Intervjupersonerna i Österrike, Finland och Sverige tillfrågades om i vilken utsträckning de instämmer i eller tar avstånd från en grupp av tre påståenden om den europeiska identiteten, nämligen huruvida de känner samhörighet med andra européer, anser att européerna har mycket gemensamt,och personligen känner sig europeiska. 5 I de tre medlemsstaterna instämmer en överväldigande majoritet av intervjupersonerna (87 %) i att de personligen känner sig europeiska : 51 % instämmer helt och 36 % instämmer delvis. Detta är det påstående som noterar högst grad av instämmande i alla tre medlemsstater. Omvänt känner sig 13 % av intervjupersonerna inte europeiska: 9 % tar delvis avstånd och 4 % tar helt avstånd från påståendet. Omkring tre fjärdedelar (74 %) av intervjupersonerna i de tre medlemsstaterna instämmer i att människorna i Europa har mycket gemensamt : en relativt begränsad andel av intervjupersonerna (16 %) instämmer helt, medan 58 % instämmer delvis i detta påstående. Drygt en fjärdedel (26 %) tar avstånd från det, 22 % tar delvis avstånd och 4 % tar helt avstånd. Slutligen uppger omkring sju av tio intervjupersoner (71 %) att de känner större samhörighet med andra européer än med människor från andra delar av världen : tre av tio (30 %) instämmer helt och 41 % instämmer delvis i denna åsikt. Omvänt uppger 20 % av intervjupersonerna från de tre medlemsstaterna att de tar delvis avstånd från detta påstående, medan omkring en av tio (9 %) tar helt avstånd. Totalt 5 Q2: Instämmer du i eller tar du avstånd från vart och ett av följande påståenden? (ETT SVAR PER RAD): Instämmer helt/instämmer delvis/tar delvis avstånd/tar helt avstånd/vet ej: Du känner större samhörighet 7

Tabellen nedan visar att den andel i de tre medlemsstaterna som instämmer i meningen Du känner större samhörighet med andra européer än med människor från andra delar av världen är totalt sett jämförelsevis högre bland män än kvinnor ( instämmer helt : 74 % mot 67 %) och äldre intervjupersoner jämfört med övriga åldersgrupper. De intervjupersoner som avslutade sin utbildning när de var 20 år eller äldre (75 %) är också mer benägna att instämma i påståendet än de intervjupersoner som avslutade sin skolgång när de var 15 år gamla eller yngre (65 %). Föga överraskande är att den andel som instämmer i påståendet är högre bland intervjupersoner som uppger att de hyser positiva känslor för EU (77 %), än bland de som förklarar att de har negativa känslor (60 %). Q2.1 Instämmer du i eller tar du avstånd från vart och ett av följande påståenden? Du känner större samhörighet med andra européer än med människor från andra delar av världen Totalt 'Instämmer' Totalt 'Tar avstånd' Totalt 71% 29% Kön Man 74% 26% Kvinna 67% 33% Ålder 15-24 65% 35% 25-39 64% 35% 40-54 69% 31% 55 år eller äldre 78% 22% Utbildning (högsta avslutade) 15 år eller yngre 65% 35% 16 19 år 66% 34% 20 år eller äldre 75% 25% Studerar fortfarande 69% 31% Känslor för EU Totalt "positivt" 77% 23% Totalt "negativt" 60% 40% Totalt med andra européer än med människor från andra delar av världen; Människorna i Europa har mycket gemensamt; Du känner dig själv europeisk. 8

Äldre intervjupersoner är mer benägna än yngre att instämma i att människorna i Europa har mycket gemensamt (81 % av personerna i åldern 55 år och äldre mot 68 % av intervjupersonerna i åldern 15 24 år). Återigen är det ingen överraskning att de intervjupersoner som uppger att de hyser positiva känslor för EU även är mer benägna att tycka att människorna i Europa har mycket gemensamt (84 % jämfört med 57 % av de som förklarar att de hyser negativa känslor). Q2.2 Instämmer du i eller tar du avstånd från vart och ett av följande påståenden? Människorna i Europa har mycket gemensamt Totalt 'Instämmer' Totalt 'Tar avstånd' Totalt 74% 26% Ålder 15-24 68% 32% 25-39 70% 30% 40-54 71% 29% 55 år eller äldre 81% 19% Känslor för EU Totalt "positivt" 84% 16% Totalt "negativt" 57% 43% Totalt Slutligen finns det även begränsade sociodemografiska skillnader när det gäller vilka som instämmer i meningen Du känner dig själv europeisk. Äldre intervjupersoner är mer benägna än yngre att instämma i detta påstående (90 % av personerna i åldern 55 år och äldre mot 83 % av intervjupersonerna i åldern 15 24 år). De intervjupersoner som uppger att de hyser positiva känslor för EU är även mer benägna att känna sig europeiska (94 % mot 75 % av de som förklarar att de hyser negativa känslor). Q2.3 Instämmer du i eller tar du avstånd från vart och ett av följande påståenden? Du känner dig själv europeisk Totalt 'Instämmer' Totalt 'Tar avstånd' Totalt 87% 13% Ålder 15-24 83% 17% 25-39 85% 15% 40-54 86% 14% 55 år eller äldre 90% 10% Känslor för EU Totalt "positivt" 94% 6% Totalt "negativt" 75% 25% Totalt 9

2.1.1. Attityder till den europeiska identiteten i Österrike I Österrike instämmer 87 % av intervjupersonerna i påståendet Du känner dig själv europeisk. Den europeiska identiteten har ett starkt fäste i Österrike, där den andel intervjupersoner som instämmer helt i påståendet uppgår till 57 %. Samtidigt som omkring två tredjedelar av intervjupersonerna i Österrike (66 %) instämmer i att människorna i Europa har mycket gemensamt, är denna känsla inte alls lika stark, och endast 15 % instämmer helt. I påståendet du känner större samhörighet med andra européer än med människor från andra delar av världen instämmer omkring sex av tio intervjupersoner; detta påstående noterar dock den högsta andel intervjupersoner som tar helt avstånd (13 %). 10

Den andel som instämmer i i påståendet Du känner större samhörighet med andra européer än med människor från andra delar av världen är jämförelsevis högre bland män, äldre intervjupersoner och de som uttrycker positiva känslor för EU. Ingen större skillnad kan dock observeras vid en analys utifrån utbildningsnivå. Q2.1 Instämmer du i eller tar du avstånd från vart och ett av följande påståenden? Du känner större samhörighet med andra européer än med människor från andra delar av världen Totalt 'Instämmer' Totalt 'Tar avstånd' Totalt 61% 39% Kön Man 65% 35% Kvinna 57% 43% Ålder 15-24 57% 43% 25-39 55% 45% 40-54 56% 44% 55 år eller äldre 71% 29% Känslor för EU Totalt "positivt" 69% 31% Totalt "negativt" 48% 52% De sociodemografiska skillnaderna sett till vilka som instämmer i meningen Människorna i Europa har mycket gemensamt är ytterst begränsade. Den enda märkbara skillnaden är att intervjupersoner som uttrycker positiva känslor för EU är mest benägna att instämma i påståendet. Q2.2 Instämmer du i eller tar du avstånd från vart och ett av följande påståenden? Människorna i Europa har mycket gemensamt Totalt 'Instämmer' Totalt 'Tar avstånd' Totalt 67% 33% Känslor för EU Totalt "positivt" 80% 20% Totalt "negativt" 49% 51% 11

Situationen ser ungefär likadan ut när det gäller påståendet Du känner dig själv europeisk, vilket intervjupersoner som uttrycker positiva känslor för EU är mest benägna att instämma i. Q2.3 Instämmer du i eller tar du avstånd från vart och ett av följande påståenden? Du känner dig själv europeisk Totalt 'Instämmer' Totalt 'Tar avstånd' Totalt 87% 13% Känslor för EU Totalt "positivt" 97% 3% Totalt "negativt" 73% 27% 2.1.2. Attityder till den europeiska identiteten i Finland Intervjupersonerna i Finland var de mest benägna att instämma i påståendet Du känner större samhörighet med andra européer än med människor från andra delar av världen (87 %). Styrkan i instämmande var högt hälften av intervjupersonerna (51 %) instämde helt i detta påstående. Intervjupersonerna gav liknande svar i fråga om påståendet Du känner dig själv europeisk (85 %), där 45 % svarade instämmer helt. Slutligen instämde tre fjärdedelar av intervjupersonerna i att Människorna i Europa har mycket gemensamt ; till skillnad från de andra påståendena svarade dock relativt sett långt färre intervjupersoner att de instämmer helt i detta påstående (17 %). 12

När det gäller den socioekonomiska uppdelningen i Finland är den andel som instämmer i påståendet Du känner större samhörighet med andra européer än med människor från andra delar av världen jämförelsevis hög bland äldre intervjupersoner, de med en högre utbildningsnivå och de som uttrycker positiva känslor för EU. Q2.1 Instämmer du i eller tar du avstånd från vart och ett av följande påståenden? Du känner större samhörighet med andra européer än med människor från andra delar av världen Totalt 'Instämmer' Totalt 'Tar avstånd' Totalt 86% 14% Ålder 15-24 78% 22% 25-39 79% 21% 40-54 89% 11% 55 år eller äldre 91% 9% Utbildning (högsta avslutade) 15 år eller yngre 82% 18% 16 19 år 82% 18% 20 år eller äldre 89% 11% Studerar fortfarande 84% 16% Känslor för EU Totalt "positivt" 93% 7% Totalt "negativt" 73% 27% 13

Kvinnor är något mer benägna än män att instämma i meningen Människorna i Europa har mycket gemensamt. Likaså ökar den andel intervjupersoner som instämmer i detta påstående progressivt med intervjupersonernas ålder och utbildningsnivå. Det är föga överraskande att intervjupersoner som uttrycker positiva känslor för EU även är mest benägna att instämma i detta påstående. Q2.2 Instämmer du i eller tar du avstånd från vart och ett av följande påståenden? Människorna i Europa har mycket gemensamt Totalt 'Instämmer' Totalt 'Tar avstånd' Totalt 74% 26% Kön Man 71% 29% Kvinna 77% 23% Ålder 15-24 65% 35% 25-39 71% 29% 40-54 72% 28% 55 år eller äldre 81% 19% Utbildning (högsta avslutade) 15 år eller yngre 70% 30% 16 19 år 72% 28% 20 år eller äldre 77% 23% Studerar fortfarande 70% 30% Känslor för EU Totalt "positivt" 83% 17% Totalt "negativt" 56% 44% 14

Äldre intervjupersoner är mer benägna än yngre att instämma i påståendet Du känner dig själv europeisk, vilket även är fallet med intervjupersoner som uttrycker positiva känslor för EU. Q2.3 Instämmer du i eller tar du avstånd från vart och ett av följande påståenden? Du känner dig själv europeisk Totalt 'Instämmer' Totalt 'Tar avstånd' Totalt 85% 15% Ålder 15-24 74% 26% 25-39 82% 18% 40-54 87% 13% 55 år eller äldre 89% 11% Känslor för EU Totalt "positivt" 93% 7% Totalt "negativt" 69% 31% 2.1.3. Attityder till den europeiska identiteten i Sverige En majoritet av intervjupersonerna (88 %) instämmer i påståendet Du känner dig själv europeisk, och hälften av samtliga intervjupersoner instämmer helt i det. Graden av instämmande i påståendet Människorna i Europa har mycket gemensamt är också hög (80%), även om en relativt sett mindre andel av intervjupersonerna instämde helt i det (17 %). Slutligen instämde sju av tio intervjupersoner även i påståendet Du känner större samhörighet med andra européer än med människor från andra delar av världen. 15

När man tittar närmare på de sociodemografiska variablerna i Sverige kan följande skillnader observeras: den andel som instämmer i påståendet Du känner större samhörighet med andra européer än med människor från andra delar av världen tenderar att vara högre bland män, äldre intervjupersoner och de som uttrycker positiva känslor för EU. Q2.1 Instämmer du i eller tar du avstånd från vart och ett av följande påståenden? Du känner större samhörighet med andra européer än med människor från andra delar av världen Totalt 'Instämmer' Totalt 'Tar avstånd' Totalt 71% 29% Kön Man 76% 23% Kvinna 65% 35% Ålder 15-24 66% 34% 25-39 65% 34% 40-54 72% 28% 55 år eller äldre 76% 24% Känslor för EU Totalt "positivt" 75% 25% Totalt "negativt" 64% 36% Situationen ser ungefär likadan ut när det gäller påståendet Människorna i Europa har mycket gemensamt : män, äldre intervjupersoner och de som uttrycker positiva känslor för EU är alla mer benägna att instämma i det. Q2.2 Instämmer du i eller tar du avstånd från vart och ett av följande påståenden? Människorna i Europa har mycket gemensamt Totalt 'Instämmer' Totalt 'Tar avstånd' Totalt 79% 21% Kön Man 82% 18% Kvinna 76% 24% Ålder 15-24 70% 30% 25-39 73% 27% 40-54 76% 24% 55 år eller äldre 88% 12% Känslor för EU Totalt "positivt" 87% 13% Totalt "negativt" 65% 35% 16

Slutligen är skillnaderna mer begränsade när det gäller påståendet Du känner dig själv europeisk. Endast äldre intervjupersoner och de som uttrycker positiva känslor för EU är mer benägna att instämma i det. Q2.3 Instämmer du i eller tar du avstånd från vart och ett av följande påståenden? Du känner dig själv europeisk Totalt 'Instämmer' Totalt 'Tar avstånd' Totalt 88% 12% Ålder 15-24 82% 18% 25-39 88% 12% 40-54 86% 14% 55 år eller äldre 91% 9% Känslor för EU Totalt "positivt" 93% 7% Totalt "negativt" 78% 22% 17

2.2. Känslor gentemot Europeiska unionen - Två av tre intervjupersoner uttrycker positiva känslor för EU, med begränsad variation mellan medlemsstaterna - Intervjupersonerna i Österrike, Finland och Sverige tillfrågade sedan om huruvida de hyste positiva eller negativa känslor för EU. 6 Totalt sett hyser nära två tredjedelar av intervjupersonerna från de tre medlemsstaterna positiva känslor för EU: 9 % hyser mycket positiva känslor och 53 % ganska positiva känslor. Å andra sidan uttrycker nästan tre av tio (28 %) ganska negativa känslor och 10 % mycket negativa känslor för EU. Totalt 6 Q3: Hyser du i allmänhet positiva eller negativa känslor för EU? (ENDAST ETT SVAR): Mycket positiva; Ganska positiva; Ganska negativa; Mycket negativa; Vet ej. 18

Om man tittar närmare på de sociodemografiska variablerna framkommer det att i de tre medlemsstaterna är totalt sett intervjupersoner med en högre utbildningsnivå mest benägna att hysa positiva känslor för EU (65 % av de intervjupersoner som avslutade sin utbildning när de var 20 år eller äldre jämfört med 53 % för intervjupersoner som avslutade sin skolgång när de var 15 år eller yngre). Vidare är anställda mest benägna att hysa positiva känslor (66 % mot 55 % av arbetarna och 58 % av egenföretagarna). Q3. Hyser du i allmänhet positiva eller negativa känslor för EU? Totalt "positivt" Totalt "negativt" Totalt 62% 38% Utbildning (högsta avslutade) 15 år eller yngre 53% 47% 16 19 år 54% 46% 20 år eller äldre 65% 35% Studerar fortfarande 74% 26% Intervjupersonens yrke Egenföretagare 58% 42% Anställda 66% 34% Arbetare 55% 45% Utan yrkesmässig sysselsättning 63% 37% Totalt 2.2.1. Känslor gentemot EU i de tre medlemsstaterna Intervjupersonernas känslor för EU ser i stort sett likadana ut i de tre medlemsstaterna. Den andel intervjupersoner som uttrycker positiva känslor ( mycket eller ganska ) varierar från 59 % i Österrike till 67 % i Finland. 19

Österrike: De enda skillnaderna framträder när man tittar närmare på intervjupersonernas sysselsättning: anställda och intervjupersoner utan yrkesmässig sysselsättning är mer benägna än arbetare och intervjupersoner som är egenföretagare att hysa positiva känslor. Q3. Hyser du i allmänhet positiva eller negativa känslor för EU? Totalt "positivt" Totalt "negativt" Totalt 58% 42% Intervjupersonens yrke Egenföretagare 54% 46% Anställda 61% 39% Arbetare 44% 56% Utan yrkesmässig sysselsättning 60% 40% Finland: Situationen ser i stort sett likadan ut, eftersom anställda och intervjupersoner utan yrkesmässig sysselsättning även i Finland är mer benägna att hysa positiva känslor än arbetare och intervjupersoner som är egenföretagare. Q3. Hyser du i allmänhet positiva eller negativa känslor för EU? Totalt "positivt" Totalt "negativt" Totalt 67% 33% Intervjupersonens yrke Egenföretagare 61% 39% Anställda 75% 25% Arbetare 58% 42% Utan yrkesmässig sysselsättning 67% 33% 20

Sverige: Intervjupersoner med en högre utbildningsnivå och de som fortfarande studererar är mest benägna att hysa positiva känslor för EU. Liksom i de andra två länderna är intervjupersoner som är anställda eller utan yrkesmässig sysselsättning även i Sverige mer benägna att hysa positiva känslor än arbetare och intervjupersoner som är egenföretagare; skillnaden är dock mindre uttalad än i Österrike och Finland. Q3. Hyser du i allmänhet positiva eller negativa känslor för EU? Totalt "positivt" Totalt "negativt" Totalt 63% 37% Utbildning (högsta avslutade) 15 år eller yngre 44% 56% 16 19 år 61% 39% 20 år eller äldre 62% 38% Studerar fortfarande 76% 24% Intervjupersonens yrke Egenföretagare 62% 38% Anställda 69% 31% Arbetare 55% 45% Utan yrkesmässig sysselsättning 63% 37% 21

3. Samarbetet mellan medlemsstaterna - Intervjupersonerna är splittrade i fråga om samarbetet mellan EU:s medlemsstater - Intervjupersonerna tillfrågades om vad de tycker om samarbetet mellan EU:s medlemsstater. 7 I de tre medlemsstaterna anser omkring fyra av tio intervjupersoner (41 %) att samarbetet mellan EU:s medlemsstater är tillräckligt långtgående. Vidare anser mer än en tredjedel (36 %) att EU:s medlemsstater bör ha ett mer långtgående samarbete, medan omkring en fjärdedel (23 %) anser att samarbetet bör vara mindre långtgående. Totalt 7 Q4: Anser du att samarbetet mellan EU:s medlemsstater (ENDAST ETT SVAR): bör vara mer långtgående; är tillräckligt långtgående; bör vara mindre långtgående; Vet ej. 22

Om man tittar närmare på de sociala variablerna i de tre medlemsstaterna är den andel intervjupersoner som anser att samarbetet mellan EU:s medlemsstater bör vara mer långtgående jämförelsevis högre bland män än bland kvinnor (40 % mot 32 %). Föga överraskande är att intervjupersoner som uppger att de hyser positiva känslor för EU även är mer benägna att dela denna åsikt (44 % mot 23 % av de som är negativa till EU). Omvänt är arbetare mindre benägna att anse att samarbetet mellan EU:s medlemsstater bör vara mer långtgående (27 % mot mellan 37 % och 39 % för andra yrken). Föga överraskande är att de som hyser positiva känslor för EU är långt mer benägna att även anse att samarbetet mellan EU:s medlemsstater bör vara mer långtgående, medan de som hyser negativa känslor för EU är mer benägna att anse att samarbetet bör vara mindre långtgående. Q4. Anser du att samarbetet mellan EUs medlemsstater bör vara mer långtgående är tillräckligt långtgående bör vara mindre långtgående Totalt 36% 41% 23% Kön Man 40% 37% 23% Kvinna 32% 45% 23% Intervjupersonens yrke Egenföretagare 37% 36% 27% Anställda 39% 41% 20% Arbetare 27% 45% 28% Utan yrkesmässig sysselsättning 38% 40% 22% Känslor för EU Totalt "positivt" 44% 48% 7% Totalt "negativt" 23% 29% 48% Totalt 23

3.1. Åsikter hos intervjupersonerna i de tre medlemsstaterna om samarbetet mellan medlemsstaterna Som visas i följande diagram varierar intervjupersonernas åsikter om samarbetet avsevärt från en medlemsstat till en annan. I Österrike anser omkring hälften (49 %) att samarbetet bör vara mer långtgående, medan andelen sjunker till 36 % i Finland och 27 % i Sverige. 24

Österrike: Män är med benägna än kvinnor att anse att samarbetet mellan EU:s medlemsstater bör vara mer långtgående. Denna åsikt är även mer utbredd bland intervjupersoner som uttrycker positiva känslor för EU. Q4. Anser du att samarbetet mellan EUs medlemsstater bör vara mer långtgående är tillräckligt långtgående bör vara mindre långtgående Totalt 49% 33% 18% Kön Man 54% 28% 18% Kvinna 45% 37% 18% Känslor för EU Totalt "positivt" 60% 35% 5% Totalt "negativt" 35% 30% 35% Finland: Den andel intervjupersoner i Finland som anser att samarbetet mellan EU:s medlemsstater bör vara mer långtgående är återigen högre bland män och de som uttrycker positiva känslor för EU. Dessutom är även äldre intervjupersoner mer benägna att dela denna åsikt. Q4. Anser du att samarbetet mellan EUs medlemsstater bör vara mer långtgående är tillräckligt långtgående bör vara mindre långtgående Totalt 36% 45% 20% Kön Man 41% 36% 23% Kvinna 31% 53% 16% Ålder 15-24 25% 51% 23% 25-39 29% 52% 18% 40-54 35% 45% 19% 55 år eller äldre 44% 37% 19% Känslor för EU Totalt "positivt" 41% 51% 8% Totalt "negativt" 25% 32% 43% 25

Sverige: Skillnaderna i Sverige är mycket små, utom när det gäller intervjupersoner som uttrycker positiva känslor för EU, som är mer benägna att anse att samarbetet mellan EU:s medlemsstater bör vara mer långtgående. Å andra sidan är yngre intervjupersoner mer benägna att svara att samarbetet är tillräckligt långtgående. Q4. Anser du att samarbetet mellan EUs medlemsstater bör vara mer långtgående är tillräckligt långtgående bör vara mindre långtgående Totalt 27% 45% 28% Kön Man 30% 44% 26% Kvinna 24% 47% 30% Ålder 15-24 28% 57% 15% 25-39 26% 49% 25% 40-54 24% 43% 33% 55 år eller äldre 28% 40% 32% Känslor för EU Totalt "positivt" 35% 56% 9% Totalt "negativt" 13% 27% 61% 26

II. EU-MEDLEMSKAPETS INVERKAN PÅ ÖSTERRIKE, FINLAND OCH SVERIGE - Fri rörlighet och ett ökat utbud av varor uppfattas som EU-medlemskapets viktigaste positiva inverkan - En fjärdedel (24 %) av intervjupersonerna beskrev EU-medlemskapets inverkan som mycket positiv när det gäller rörligheten för studerande och arbetstagare, och totalt tre fjärdedelar (76 %) beskrev den som antingen mycket eller ganska positiv. 8 En ungefär lika stor andel (73 %) anser att EU-medlemskapet har haft en positiv inverkan på det tillgängliga utbudet av konsumentvaror, varav 17 % beskriver den som mycket positiv. Totalt En majoritet instämmer i att medlemskapet har varit positivt när det gäller nästan samtliga aspekter som omfattas av frågan. Två tredjedelar (67 %) sade att medlemskapet hade inverkat positivt på den roll deras land spelar i världen, sex av tio (60 %) att deras nationella infrastruktur hade gynnats av medlemskapet, medan omkring hälften instämmer i att medlemskapet har haft en positiv inverkan på miljön (53 %) och medborgarnas säkerhet och skydd (50 %). De två aspekter där en majoritet ansåg att medlemskapets inverkan hade varit negativ avsåg den ekonomiska situationen (57 % negativa) och den sociala välfärden (58 % negativa). Om man tittar närmare på skillnaderna mellan medlemstaterna ser svarsmönstret ungefär likadant ut i de tre länderna, och rörlighet och utbudet för konsumenterna 8 Q5: Ange om EU-medlemskapet har haft en positiv eller negativ inverkan på (VÅRT LAND) när det gäller vart och ett av följande: Mycket positiv/ganska positiv/något negativ/mycket negativ/vet ej: Den ekonomiska situationen; Utbudet av konsumentvaror; Den sociala välfärden; Studerandes och arbetstagares rörlighet; Medborgarnas säkerhet och skydd; Miljön; (VÅRT LAND)s infrastruktur (vägar, broar, nätverk för tele- och datakommunikation osv.); (VÅRT LAND)s roll i världen; Vet ej. 27

betraktas genomgående som de aspekter där EU-medlemskapet har haft mest positiv inverkan i landet. Likväl uppvisar detta enhetliga mönster olika särdrag i vart och ett av de tre länderna. Tabellen nedan visar den andel personer som tycker att EU-medlemskapet har haft en positiv inverkan samt att yngre personer och de med en högre utbildningsnivå i allmänhet i de tre länderna är mer benägna att tycka att det har funnits en positiv inverkan på deras land på vart och ett av de olika områdena. Det finns endast små könsrelaterade skillnader, även om män är mer positiva än kvinnor i fråga om inverkan på den ekonomiska situationen i landet. Q5 Ange om EU-medlemskapet har haft en positiv eller negativ inverkan på (VÅRT LAND) när det gäller vart och ett av följande: (Totalt "positivt") Studerandes och arbetstagares rörlighet Utbudet av (VÅRT LAND)s (VÅRT LAND)s konsumentvaror roll i världen infrastruktur Miljön Medborgarnas säkerhet och skydd Den ekonomiska situationen Den sociala välfärden Totalt 76% 73% 67% 60% 53% 50% 43% 42% Kön Man 76% 75% 66% 59% 53% 49% 47% 40% Kvinna 76% 71% 67% 60% 53% 51% 39% 45% Ålder 15-24 81% 76% 73% 69% 66% 70% 51% 60% 25-39 73% 72% 66% 61% 50% 49% 40% 42% 40-54 75% 71% 59% 53% 47% 43% 37% 34% 55 år eller äldre 76% 74% 70% 59% 53% 48% 46% 42% Utbildning (högsta avslutade) 15 år eller yngre 65% 67% 64% 54% 46% 44% 38% 37% 16 19 år 68% 70% 61% 56% 47% 40% 37% 35% 20 år eller äldre 80% 74% 68% 60% 53% 51% 44% 42% Studerar fortfarande 83% 79% 73% 70% 64% 68% 54% 59% Totalt 28

1. UPPFATTNING OM EU-MEDLEMSKAPETS INVERKAN I ÖSTERRIKE Intervjupersonerna i Österrike är kanske de mest ambivalenta inför medlemskapets inverkan: samtidigt som en majoritet tycker att det har funnits en positiv inverkan när det gäller fyra av aspekterna (rörlighet, utbud av konsumentvaror, landets roll i världen, infrastruktur), anser en majoritet att inverkan sett till de återstående fyra aspekterna (miljö, säkerhet, ekonomi och social välfärd) har varit negativ. Över sju av tio intervjupersoner i Österrike instämmer i att EU-medlemskapet har haft en positiv inverkan på utbudet för konsumenterna (72 %), medan två tredjedelar instämmer i att det har funnits en positiv inverkan på rörligheten (69 %), den nationella infrastrukturen (67 %) och den roll Österrike spelar i världen (65 %). Över fyra av tio instämmer i att medlemskapet har haft en positiv inverkan på ekonomin (46 %), miljön (46 %), medborgarnas säkerhet och skydd (43 %) och den sociala välfärden (41 %). På dessa områden anser dock en majoritet att medlemskapets har haft en negativ inverkan närmare bestämt när det gäller social välfärd (59 %), säkerhet (56 %, varav 23 % mycket negativa), ekonomi och miljö (båda 54 %). 29

Om man tittar närmare på den sociodemografiska analysen var yngre personer i åldern 15 24 år och personer med en högre utbildningsnivå i allmänhet mest benägna att vara positiva. Tabellen nedan visar den andel som tycker att EU-medlemskapet har haft en positiv inverkan i fråga om var och en av aspekterna. Den största skillnaden mellan män och kvinnor avser medlemskapets inverkan på den ekonomiska situationen i Österrike, vilken 51 % av männen beskriver som positiv jämfört med 40 % av kvinnorna. Q5 Ange om EU-medlemskapet har haft en positiv eller negativ inverkan på (VÅRT LAND) när det gäller vart och ett av följande: (Totalt "positivt") Utbudet av konsumentvaror Studerandes och arbetstagares rörlighet (VÅRT LAND)s infrastruktur (VÅRT LAND)s roll i världen Den ekonomiska situationen Miljön Medborgarna s säkerhet och skydd Den sociala välfärden Totalt 72% 69% 67% 65% 46% 46% 43% 40% Kön Man 74% 71% 68% 68% 51% 47% 42% 37% Kvinna 71% 67% 67% 63% 40% 45% 45% 43% Ålder 15-24 78% 81% 79% 67% 51% 53% 60% 54% 25-39 72% 67% 69% 65% 45% 46% 45% 41% 40-54 70% 67% 61% 58% 40% 39% 36% 33% 55 år eller äldre 72% 68% 67% 71% 48% 50% 42% 41% Utbildning (högsta avslutade) 15 år eller yngre 69% 59% 63% 63% 41% 46% 41% 38% 16 19 år 68% 62% 60% 61% 36% 40% 33% 33% 20 år eller äldre 74% 79% 71% 69% 53% 48% 49% 43% Studerar fortfarande 84% 80% 82% 71% 58% 58% 62% 54% 30

2. UPPFATTNING OM EU-MEDLEMSKAPETS INVERKAN I FINLAND Utom när det gäller den ekonomiska situationen är intervjupersonerna i Finland mer positiva jämfört med de i Österrike i fråga om EU-medlemskapets inverkan. I synnerhet när det gäller rörligheten tycker över åtta av tio finska intervjupersoner att medlemskapet har varit positivt (83 %, varav 28 % beskriver det som mycket positivt). En stor majoritet tycker även att medlemskapet i EU har haft en positiv effekt på utbudet för konsumenterna (76 %), den roll som Finland spelar i världen (70 %), miljön (65 %) och säkerheten (60 %). En majoritet anser även att den finska infrastrukturen har gynnats av EU-medlemskapet (54 %), och en ungefär lika stor andel instämmer i att inverkan på den sociala välfärden också har varit positiv (52 %). I fråga om fem av de åtta aspekterna anser dock färre än en av tio att inverkan har varit mycket positiv. Dessutom upplever betydande minoriteter inverkan som negativ på områden som social välfärd (48 %), infrastruktur (45 %), säkerhet (39 %) och miljön (36 %). Finska intervjupersoner är dock de mest kritiska i fråga om EU-medlemskapets inverkan på den ekonomiska situationen, vilken 65 % beskriver som negativ (21 % mycket negativ). 31

I Finland tenderade kvinnor att vara mer benägna än män att betrakta medlemskapets inverkan som positiv, utom när det gäller den ekonomiska situationen, där män var något mer benägna att uppleva inverkan på området som positiv, och utbudet för konsumenterna, där det inte fanns någon egentlig skillnad. Tabellen nedan visar den andel som beskriver inverkan som positiv för var och en av aspekterna. Till skillnad från i Österrike är de ålders- och utbildningsrelaterade skillnaderna mindre framträdande åsikterna om den relativa inverkan på varje aspekt varierar, även om de i åldern 55 år och äldre tenderar att vara mer benägna att betrakta EU-medlemskapets inverkan som positiv, i synnerhet när det gäller rörlighet, utbudet för konsumenterna och hur Finlands roll i världen påverkas. Även om de med en högre utbildningsnivå tenderar att vara mer positiva, är differentieringen mindre än vad som noterats tidigare. Q5 Ange om EU-medlemskapet har haft en positiv eller negativ inverkan på (VÅRT LAND) när det gäller vart och ett av följande: (Totalt "positivt") Studerandes och arbetstagares rörlighet Utbudet av konsumentvaror (VÅRT LAND)s roll i världen Miljön Medborgarna s säkerhet och skydd (VÅRT LAND)s infrastruktur Den sociala välfärden Den ekonomiska situationen Totalt 83% 76% 70% 65% 61% 55% 52% 35% Kön Man 78% 75% 67% 60% 58% 50% 49% 36% Kvinna 87% 76% 74% 69% 63% 59% 55% 33% Ålder 15-24 78% 69% 68% 65% 68% 58% 62% 36% 25-39 80% 70% 65% 63% 56% 52% 48% 30% 40-54 80% 76% 64% 62% 55% 48% 42% 29% 55 år eller äldre 88% 82% 78% 67% 64% 59% 57% 41% Utbildning (högsta avslutade) 15 år eller yngre 83% 73% 67% 61% 59% 44% 47% 32% 16 19 år 76% 70% 64% 57% 57% 51% 46% 28% 20 år eller äldre 85% 79% 73% 68% 60% 56% 53% 36% Studerar fortfarande 83% 73% 71% 64% 66% 58% 60% 39% 32

3. UPPFATTNING OM EU-MEDLEMSKAPETS INVERKAN I SVERIGE Intervjupersonerna i Sverige följer ett liknande mönster som intervjupersonerna i Finland och är mycket benägna att tycka att EU-medlemskapet har haft en positiv inverkan på rörligheten (77 %, 22 % mycket positiva) och utbudet av konsumentvaror (73 %, 17 % mycket positiva). Omkring två tredjedelar (66 %) instämmer i att Sveriges roll i världen har stärkts genom EU-medlemskapet, och omkring hälften instämmer i att det har funnits en positiv inverkan på infrastrukturen (56 %), miljön (52 %) och medborgarnas säkerhet (50 %). Liksom i Finland är majoriteten kritisk i fråga om inverkan på den ekonomiska situationen och den sociala välfärden. Mer än fem av tio (55 %) anser att EUmedlemskapet har haft en negativ inverkan på den ekonomiska situationen och sex av tio anser detsamma vad gäller den sociala välfärden (60 %). 33

I Sverige tenderar män att vara mer benägna än kvinnor att beskriva EU-medlemskapets inverkan som positiv, utom när det gäller social välfärd och inverkan på Sveriges roll i världen. Tabellen nedan visar den andel svenska intervjupersoner som beskriver inverkan som positiv för varje aspekt. Q5 Ange om EU-medlemskapet har haft en positiv eller negativ inverkan på (VÅRT LAND) när det gäller vart och ett av följande: (Totalt "positivt") Studerandes och arbetstagares rörlighet Utbudet av konsumentvaror (VÅRT LAND)s roll i världen (VÅRT LAND)s infrastruktur Miljön Medborgarnas säkerhet och skydd Den ekonomiska situationen Den sociala välfärden Totalt 77% 72% 66% 56% 52% 50% 45% 40% Kön Man 78% 76% 64% 58% 53% 50% 49% 37% Kvinna 77% 68% 68% 55% 51% 50% 41% 42% Ålder 15-24 82% 78% 78% 67% 74% 77% 57% 63% 25-39 76% 73% 68% 59% 46% 50% 40% 40% 40-54 79% 69% 57% 49% 45% 42% 38% 32% 55 år eller äldre 74% 71% 66% 55% 49% 44% 47% 35% Utbildning (högsta avslutade) 15 år eller yngre 67% 58% 63% 41% 39% 44% 34% 28% 16 19 år 72% 72% 60% 53% 51% 41% 42% 33% 20 år eller äldre 78% 72% 66% 57% 49% 48% 44% 37% Studerar fortfarande 84% 79% 76% 67% 68% 73% 59% 62% 34

III. PRIORITERINGARNA FÖR DEN NYA EUROPEISKA KOMMISSIONEN - Sysselsättningen är det politikområde som i överlägset störst utsträckning uppfattas som en viktig prioritering för den nya Europeiska kommissionen i alla tre länder - Intervjupersonerna tillfrågades om sin åsikt om vad som bör vara den nya Europeiska kommissionens prioriteringar. 9 De fick en förteckning över politikområden uppläst för sig och ombads ange de som bör prioriteras. I alla tre länder anser hälften att Europeiska kommissionen i första hand bör inrikta sig på sysselsättningen detta är den politiska prioritering som nämns överlägset oftast, medan den som nämndes näst oftast uppgavs av endast omkring en tredjedel av intervjupersonerna. Efter sysselsättningen var de politikområden som i störst utsträckning nämndes av intervjupersonerna ekonomisk tillväxt, som 34 % ansåg bör vara en prioritering för den nya Europeiska kommissionen, invandring (33 %), miljön och medborgarnas säkerhet (båda 32 %) samt utrikes- och säkerhetspolitik (29 %). Omkring en fjärdedel anser att eurons stabilitet och klimatförändringar är de viktigaste prioriteringarna (båda 24 %). Omkring en av tio anser att energi bör vara en prioritering (14 %), medan 9 % anser att dialogen mellan arbetsmarknadens parter behöver prioriteras. Endast 3 % tycker att den nya Europeiska kommissionen bör prioritera den digitala ekonomin. Tonvikten på sysselsättning noteras i alla tre länder, men bortsett från detta fanns det vissa skillnader mellan medlemsstaterna. Totalt 9 Q6: Vilka i följande förteckning över prioriteringar för den nya Europeiska kommissionen anser du är de viktigaste? (MAX 3 SVAR): Energi; Invandring; Den digitala ekonomin; Medborgarnas säkerhet och skydd; Sysselsättning; Eurons stabilitet; Ekonomisk tillväxt; Miljön; Klimatförändringar; Dialogen mellan arbetsmarknadens parter; Utrikes- och säkerhetspolitik; Vet ej. 35

Om man tittar närmare på den sociodemografiska analysen finns det vissa skillnader som är värda att notera. Medan kvinnor tenderade att bekymra sig mer över frågor som gäller miljön och klimatförändringar jämfört med män (jämte medborgarnas säkerhet), var män mer benägna att tycka att ekonomisk tillväxt var en viktig prioritering. Det fanns nästan ingen skillnad vad gäller sysselsättningen, som var viktig för båda kön i lika grad. Äldre medborgare är mer benägna att prioritera sysselsättning, utrikespolitik och ekonomisk tillväxt. Yngre intervjupersoner var de mest benägna att nämna miljön. Personer med en högre utbildningsnivå var något mer benägna att tycka att miljöfrågor bör prioriteras. Q6. Vilka i följande förteckning över prioriteringar för den nya Europeiska kommissionen anser du är de viktigaste? (MAX 3 SVAR) Sysselsättning Ekonomisk tillväxt Invandring Medborgarnas säkerhet och skydd Miljön Eurons stabilitet Utrikes- och säkerhetspolitik Klimatförändringar Energi Dialogen mellan Den digitala arbetsmarknad ekonomin ens parter Totalt 50% 34% 33% 32% 32% 29% 24% 24% 14% 9% 3% Kön Man 49% 38% 34% 27% 28% 30% 25% 21% 18% 8% 3% Kvinna 51% 31% 31% 37% 36% 27% 24% 27% 10% 9% 3% Ålder 15-24 44% 30% 30% 34% 44% 14% 20% 33% 15% 8% 5% 25-39 47% 34% 34% 28% 33% 24% 25% 23% 15% 9% 5% 40-54 54% 35% 33% 35% 32% 28% 25% 21% 14% 8% 2% 55 år eller äldre 52% 36% 32% 32% 27% 39% 25% 22% 12% 9% 1% Utbildning (högsta avslutade) 15 år eller yngre 55% 32% 34% 37% 27% 26% 27% 19% 13% 7% 2% 16 19 år 54% 34% 37% 34% 28% 28% 25% 22% 12% 9% 2% 20 år eller äldre 50% 37% 31% 31% 32% 34% 24% 24% 13% 9% 3% Studerar fortfarande 42% 29% 29% 28% 43% 18% 22% 30% 18% 10% 4% Totalt 36

1. ÖSTERRIKE: PRIORITERINGARNA FÖR DEN NYA EUROPEISKA KOMMISSIONEN Hälften av de österrikiska intervjupersonerna (51 %) instämmer i att sysselsättningen är den viktigaste prioriteringen för den nya kommissionen. Härefter följer fyra av tio som anser att det bör vara en prioritering att stabilisera euron (39 %). En tredjedel anser att medborgarnas säkerhet och miljön är de viktigaste prioriteringarna (båda 33 %), tätt följt av invandring (31 %), ekonomisk tillväxt (29 %) och utrikespolitik (26 %). Omkring en femtedel tycker att klimatförändringar är den viktigaste prioriteringen (19 %), medan omkring en av tio säger energi (14 %) eller dialogen mellan arbetsmarknadens parter (13 %). Den digitala ekonomin var en prioritering för endast 2 % av intervjupersonerna i Österrike. 37

Sett till de viktigaste frågorna fanns det inga könsrelaterade skillnader i Österrike, men det fanns en tydlig åldersrelaterad differentiering på sysselsättningsområdet, som äldre medborgare är mer benägna att betrakta som en viktig prioritering för den nya kommissionen. Å andra sidan är yngre intervjupersoner påtagligt mer benägna att nämna energi, miljön och klimatförändringar som topprioriteringar. De som avslutade sin utbildning före 20 års ålder är mer benägna att betrakta invandring samt medborgarnas säkerhet och skydd som de viktigaste prioriteringarna för den nya Europeiska kommissionen. Q6. Vilka i följande förteckning över prioriteringar för den nya Europeiska kommissionen anser du är de viktigaste? (MAX 3 SVAR) Sysselsättning Eurons stabilitet Medborgarnas säkerhet och skydd Miljön Invandring Ekonomisk tillväxt Utrikes- och säkerhetspolitik Klimatförändringar Energi Dialogen mellan Den digitala arbetsmarknadens ekonomin parter Totalt 51% 39% 33% 33% 31% 29% 26% 19% 14% 13% 2% Kön Man 51% 39% 29% 31% 32% 32% 24% 17% 19% 13% 2% Kvinna 51% 40% 36% 35% 30% 27% 28% 21% 10% 13% 3% Ålder 15-24 37% 36% 35% 49% 28% 26% 16% 29% 21% 11% 4% 25-39 42% 41% 28% 32% 34% 32% 24% 18% 18% 15% 3% 40-54 56% 37% 34% 33% 32% 29% 27% 18% 12% 11% 2% 55 år eller äldre 60% 41% 34% 28% 29% 29% 31% 16% 9% 13% 2% Utbildning (högsta avslutade) 15 år eller yngre 54% 39% 39% 29% 32% 34% 24% 14% 14% 7% 1% 16 19 år 54% 36% 36% 28% 37% 30% 28% 17% 11% 13% 1% 20 år eller äldre 52% 47% 27% 32% 27% 29% 29% 20% 13% 18% 4% Studerar fortfarande 39% 34% 28% 53% 26% 24% 19% 28% 22% 12% 4% 38

2. FINLAND: PRIORITERINGARNA FÖR DEN NYA EUROPEISKA KOMMISSIONEN Tonvikten på sysselsättning var till och med än mer uttalad i Finland än i Österrike två tredjedelar (63 %) anser att det är den viktigaste prioriteringen för den nya Europeiska kommissionen. Nästan hälften anser att ekonomisk tillväxt bör vara den främsta prioriteringen (44 %). Omkring en tredjedel nämnde säkerhet, eurons stabilitet och utrikespolitik (alla 32 %), jämfört med omkring en av fem som tycker att miljön (24 %) eller klimatförändringar (20 %) är den viktigaste prioriteringen. Omkring en av tio prioriterar invandring (16 %), energi (12 %) eller dialogen mellan arbetsmarknadens parter (8 %), medan återigen endast en mycket liten minoritet anser att den digitala ekonomin är en viktig prioritering. 39

Sett till könen är män i Finland mer benägna att tycka att ekonomisk tillväxt, invandring och energi är viktiga prioriteringar, medan kvinnor är mer benägna att tycka att den nya kommissionen bör inrikta sig på miljön, klimatförändringar samt medborgarnas säkerhet och skydd. Ju äldre intervjupersonerna är, desto mer benägna är de vidare att betrakta utrikes- och säkerhetspolitiken som en prioritering, medan yngre personer är mer benägna att nämna miljön eller klimatförändringar. Q6. Vilka i följande förteckning över prioriteringar för den nya Europeiska kommissionen anser du är de viktigaste? (MAX 3 SVAR) Sysselsättning Ekonomisk tillväxt Medborgarn as säkerhet och skydd Eurons stabilitet Miljön Utrikes- och säkerhetspolitik Klimatförändringar Invandring Energi Dialogen mellan arbetsmarknadens parter Den digitala ekonomin Totalt 63% 44% 32% 32% 32% 24% 20% 16% 12% 8% 2% Kön Man 64% 48% 27% 33% 34% 19% 16% 19% 15% 7% 2% Kvinna 62% 41% 38% 32% 30% 28% 24% 13% 9% 9% 1% Ålder 15-24 74% 35% 33% 27% 17% 26% 24% 15% 8% 10% 4% 25-39 61% 44% 27% 32% 22% 30% 23% 22% 13% 9% 2% 40-54 64% 43% 36% 32% 28% 26% 19% 14% 15% 8% 1% 55 år eller äldre 59% 49% 33% 35% 46% 18% 18% 14% 12% 7% 2% Utbildning (högsta avslutade) 15 år eller yngre 67% 53% 33% 25% 38% 19% 17% 13% 15% 6% 4% 16 19 år 64% 41% 37% 30% 31% 21% 20% 14% 13% 6% 1% 20 år eller äldre 62% 48% 31% 36% 35% 24% 20% 16% 12% 8% 1% Studerar fortfarande 64% 32% 33% 28% 22% 28% 22% 19% 8% 14% 4% 40

3. SVERIGE: PRIORITERINGARNA FÖR DEN NYA EUROPEISKA KOMMISSIONEN Sysselsättningen är även i Sverige det politikområde som i störst utsträckning uppfattas som en viktig prioritering (44 %), tätt följd av invandring (41 %) och miljön (36 %). Omkring en tredjedel prioriterar ekonomisk tillväxt (33 %), medborgarnas säkerhet och skydd (32 %), klimatförändringar och utrikespolitik (båda 29 %). Energi och eurons stabilitet nämndes av 14 % respektive 10 %, medan 6 % tycker att dialogen mellan arbetsmarknadens parter är en viktig prioritering och 4 % nämnde den digitala ekonomin. Liksom i de andra länderna är män i Sverige mer benägna att tycka att ekonomisk tillväxt bör vara en prioritering jämte utrikespolitik, medan kvinnor är mer benägna än män att nämna miljön, klimatförändringar och medborgarnas säkerhet. Q6. Vilka i följande förteckning över prioriteringar för den nya Europeiska kommissionen anser du är de viktigaste? (MAX 3 SVAR) Energi Invandring Den digitala ekonomin Medborgarnas säkerhet och skydd Sysselsättning Eurons stabilitet Ekonomisk tillväxt Miljön Klimatförändringar Dialogen mellan arbetsmarknadens parter Utrikes- och säkerhetspolitik Totalt 44% 41% 36% 33% 32% 29% 29% 14% 10% 6% 4% Kön Man 41% 42% 30% 38% 26% 25% 33% 18% 12% 6% 4% Kvinna 47% 40% 41% 29% 37% 32% 25% 9% 8% 6% 3% Ålder 15-24 36% 37% 49% 30% 33% 39% 12% 14% 6% 6% 7% 25-39 45% 40% 34% 32% 28% 27% 25% 13% 10% 5% 7% 40-54 48% 42% 35% 35% 36% 24% 28% 15% 10% 5% 2% 55 år eller äldre 44% 43% 31% 34% 31% 28% 40% 14% 10% 7% 1% Utbildning (högsta avslutade) 15 år eller yngre 50% 49% 27% 19% 35% 32% 25% 11% 5% 9% 2% 16 19 år 49% 45% 32% 35% 31% 27% 27% 13% 11% 5% 4% 20 år eller äldre 44% 40% 37% 35% 34% 27% 35% 13% 9% 6% 4% Studerar fortfarande 35% 36% 42% 31% 25% 35% 15% 19% 11% 7% 4% 41