Branschråd

Socialförvaltningen Kvalitet - och utvecklingsavdelningen Branschråd 2017-11-22 Branschråd hösten 2017 Särskilt Boende Datum: 22 november Tid: 13.00 ca 16.00 OBS! ny tid Lokal: Visborg, Ljusgården Dagordning/Minnesanteckningar Hälso- och sjukvårdsinformation MAS- Mårten Åström Se bifogade Powerpoint HSLF-FS 2016:40 HSLF-FS 2017:37 Proposition 2016/17:122 Aktuellt kvalitetsregister Cecilia Berg Se bifogad PowerPoint Kvalitetschef Hanna Ogestad från 1 oktober Information om Kvalitet och utvecklingsavdelnings uppdrag Resultat från brukarundersökning Resultat från kvalitetsuppföljningar -Vad gör kvalitetsavdelningen? Socialförvaltningens kvalitets- och utvecklingsavdelning: se Processkartan. Allt från ansvar för kvalitetsuppföljningar till omvärldsbevakning bland annat, och har ett väldigt brett område. Medarbetare; Nu fulltaligt på kvalitetsavdelningen i form av Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se

Socialförvaltningen Region Gotland 2 (3) MAS, Utvecklingsledare etc. Genomgång styrkor och svagheter i Brukarundersökning Bakgrund: Regionens styrmodell som utgångspunkt Verksamhetsområde: Särskilt boende Nu ser vi att arbetet med att förbättra genomförandeplaner har blivit bättre samt aktuella. Styrkor men hur använder vi dessa i det dagliga? Att följa upp till våren 2018 Förbättringsområden- Minska andelen trycksår, samtliga enheter ska registrera i Senior Alert och BPSD-register. Realistiska förväntar bör kopplas med behovet. Deras upplevelse, känsla och medias bild av hur det är speglar många gånger brukarens uppfattning. Säg vad ni tycker- kan användas för att vända brukarnas uppfattning Vad bör vi prioritera? Klagomål och synpunkter ska inte blandas ihop med omvårdnaden. Brukarråd visar ofta på att brukarna har det så bra och att det inte finns något att klaga på. Fokusgrupper är intressant att jobba med, visa på anhörigträffar var man vänder sig med synpunkter. Att ta sin roll, vara nytänkande och jobba med förbättringsområden. Hur stärker vi rollen som undersköterska eller i sin befattning? IBIC och arbetet med tydliga mål tror vi kommer att underlätta och hjälpa till i detta arbete. Gunilla Rylander-Enhetschef SOL Information från myndighetsavdelningen Borådet har 100% frånvaro-susanne Johansson och Niklas Sköld hoppar in tillfälligt och stöttar upp i arbetet. Anna Cramér hoppar in för säbo i borådet. Berit Ekström stöttar upp och är under upplärning av Pia. Maila till borådsgruppen i Treserva då det är svårt att nå via telefon för tillfället. Terra Nova snart klart för inflyttning 30 deboplatser, 30 säboplatser och inga korttidsplatser. 14 på kortis som nu väntar på inflyttning till särskilt boende. 42 ansökningar om särskilt boende, varav 28 säbo och 14 debo. Finns också ett behov av platser för brukare med psykiatriska besvär. Kösystemet är oklart- frågor från anhöriga undrar hur strukturerna ser ut? Kan vi tydliggöra processen och ha en dialog? Personer ska inte behöva vänta mer än 3 månader, dessa rapporteras till IVO. Man kan tacka nej en gång endast, efter andra gången åker man ur kön. Byteskön har 25 stycken brukare som tackat ja men som vill byta till annat boende, varav 16 debo och 9 säbo.

Socialförvaltningen Region Gotland 3 (3) Maila borådsgruppen om ni har tomma platser. Anhöriga ske ge svar inom 5 dagar efter man har tittat på boendet. Önskemål om snabbare beslut från borådet, från det att man har tackat ja om plats! Kompletterande information från Mårten och Cecilia Vaccinationerna fungerar fint? Ja all personalen har erbjudits! Hygienutbildningarna har skjutas upp men dom är på gång. HSL-Rådet efterfrågas och är inplanerat den 22-23 januari, måndag eller tisdag halvdag kl 13-16 och inbjudan kommer som ett MASmeddelande förslagsvis. Önskemål om tydligare inbjudan till nästa branschråd i vår 2018 och helst inte på en onsdag och gärna halvdag förmiddag eller eftermiddag. Välkomna! Hanna Ogestad - kvalitetschef Therese Thomsson - myndighetschef

Lagar och förordningar Sveriges grundlagar är de fyra grundlagar som reglerar Sveriges statsskick. Regeringsformen (RF) Där står bl.a. All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare och att vi ska ha en kung eller drottning som statschef slås fast i regeringsformen Tryckfrihetsförordningen (TF) Tryckfriheten är en viktig demokratisk rättighet i Sverige. Det betyder att du fritt kan ge ut böcker, tidningar och tidskrifter. Myndigheterna har ingen rätt att i förväg granska eller censurera det du skrivit. Skriver du något som kan betraktas som hets mot folkgrupp, till exempel rasistiska inlägg, eller publicerar bilder med inslag av sexuellt våld kan det räknas som brott mot tryckfrihetsförordningen. Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) Du har rätt att uttrycka dig i radio, i tv och på webben. I yttrandefrihetsgrundlagen står det om dessa rättigheter. Där står också vad du inte får göra, till exempel förtala eller kränka en annan person (Kom till 1991, vår yngsta grundlag) Successionsordningen (SO) Det är i successionsordningen som reglerna för vem som kan ärva tronen finns 1979 ändrades manlig tronföljd, riksdagen beslutade att även en kvinna kan ärva tronen

Lagar och förordningar Grundlagarna fungerar som en grundnorm som är överordnade andra lagar och bestämmelser. För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls ett allmänt val mellan de två besluten. Riksdagen ska inte kunna fatta förhastade beslut som inskränker människors fri- och rättigheter.

Lagar och förordningar Lagar ca 1200 Antas av riksdagen Förordningar ca 2200 Antas av regeringen eller underlydande myndighet Föreskrifter och Allmänna råd Utfärdas av myndigheter

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2016:40) om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården. Gäller från 1 mars 2017

Innehåll HSLF-FS 2016:40 1 kap. Tillämpningsområde HSLF-FS 2016:40 har samma tillämpningsområde som patientdatalagen (2008:355), PDL. Enligt 1 kap. 1 PDL tillämpas lagen vid vårdgivares behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvård definieras i 1 kap. 3 PDL som verksamhet som avses i hälso- och sjukvårdslagen 2 kap. Definitioner Förklaringar av ords betydelse exempel: Autentisering = kontroll av uppgiven identitet Stark autentisering = kontroll av uppgiven identitet på två olika sätt 3 kap. Ledningssystem Ett ledningssystem är ett system för att fastställa principer för ledning och att möjliggöra att att rätt sak görs vid rätt tillfälle och på rätt sätt.

Innehåll HSLF-FS 2016:40 4 kap. Åtkomst till uppgifter om patienter Styrning av behörigheter 4 kap. 3 HSLF-FS 2016:40 Vårdgivaren ska ta fram rutiner för ändring, borttagning och regelbunden uppföljning av behörigheterna för att säkerställa att dessa är riktiga och aktuella.

Dataintrång Dataintrång Ett olovligt intrång och olovligt efterforskande i elektroniska informationssystem, till exempel ett journalsystem, kan vara straffbart enligt straffbestämmelsen om dataintrång i 4 kap. 9 c brottsbalken och kan ge böter eller fängelse i högst två år. Bestämmelsen är tillämplig då någon använder sig av sin behörighet till åtkomst till ett elektroniskt journalsystem för att läsa uppgifter om en patient utan att detta behövs från arbetssynpunkt, till exempel på grund av nyfikenhet (prop. 2007/08:126 s. 142-143 Hovrätten över Skåne och Blekinge har bland annat prövat frågan om inre sekretess då en anhörig uppmanar någon som arbetar inom hälso- och sjukvården att gå in i dennes patientjournal (dom den 11 mars 2014, mål nr. B 1532-13). Malmö tingsrätt, vars dom hovrätten fastställde utan ändringar, kom fram till att även om den tilltalade hade fått en uppmaning från en anhörig att gå in i dennes journal hade en sådan uppmaning inte gjort inloggningen lovlig, eftersom den tilltalade inte deltog i vården av den anhörige och därmed inte behövt uppgifterna.

Innehåll HSLF-FS 2016:40 4 kap. 9 HSLF-FS 2016:40 Vårdgivaren ska ansvara för att 1. det av dokumentationen av åtkomsten (loggar) framgår vilka åtgärder som har vidtagits med uppgifter om en patient, 2. det av loggarna framgår vid vilken vårdenhet eller vårdprocess åtgärderna vidtagits, 3. det av loggarna framgår vid vilken tidpunkt åtgärderna vidtagits, 4. användarens och patientens identitet framgår av loggarna, 5. systematiska och återkommande stickprovskontroller av loggarna görs, 6. kontroller av loggarna dokumenteras, och 7. loggarna sparas minst fem år för att möjliggöra kontroll av åtkomsten till uppgifter om en patient.

Innehåll HSLF-FS 2016:40 5 kap. Patientjournalens struktur och innehåll 5 kap. 6 HSLF-FS 2016:40 Vårdgivaren ska regelbundet granska att hälso- och sjukvårdspersonalen dokumenterar i patientjournalen enligt gällande författningar.

Innehåll HSLF-FS 2016:40 6 kap. Hantering av personuppgifter Innehåller bl.a. Åtgärder till skydd mot obehörig åtkomst. Signering av journalanteckningar. Förvaring av patientjournaler. Språket och att patienten ska förstå innehållet. Lite aktuellt om Socialförvaltningens arkivering av HSL- journaler (statistiken avser juni-augusti 2017). Totalt 99 akter har avslutats och arkiverats när brukare avlidit. När signeringslistor och annat material skickas in ska även HSL-journalen skrivas ut och skickas med, inom en månad efter personen avlidit enligt rutin. - 72 brukare saknade utskriven HSL-journal - 24 brukare hade utskriven HSL-journal - 3 brukare hade ingen HSL-journal utan enbart SoL-insatser - I 25 akter fanns signeringslistor utan namn och personnummer på, 40 listor gällde signaturförtydligande och 26 listor gällde behovsläkemedel - I 7 akter fanns signeringslistor tillhörande en annan person, totalt 11 listor tillhörande 9 personer, både levande och döda

Patientsäkerhetsberättelsen 7 kap Patientsäkerhetsberättelsen 7 kap. 1 HSLF-FS 2016:40 Patientsäkerhetsberättelsen ska, utöver vad som anges i 3 kap. 10 patientsäkerhetslagen (2010:659), innehålla uppgifter om 1. de uppföljningar av informationssäkerheten som framgår av 3 kap. 6 3 och som är av större betydelse, 2. de riskanalyser som har gjorts enligt bestämmelserna i 3 kap. 5, 3. de åtgärder som har vidtagits för förbättring av informationssäkerheten enligt vad som framgår av 3 kap. 6 4 och som är av större betydelse, 4. den utvärdering vårdgivaren har genomfört enligt 3 kap. 18 av skydd mot olovlig åtkomst till datornätverk och informationssystem, och 5. den granskning som har gjorts enligt 5 kap. 6 av hälso- och sjukvårdspersonalens journalföring.

Innehåll HSLF-FS 2016:40 8 kap. Handlar om hur patientjournaler ska omhändertagas då enskild verksamhet i hälso- och sjukvården inte ska drivas vidare. Slut!

HSLF-SF Från och med 1 juli 2015 ges Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ut i en gemensam (HSLF-FS) tillsammans med sex andra myndigheter inom området hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel och folkhälsa författningssamling

Bra att ni lade märke till det! Det ska vara FS på slutet inte SF!

Lagar och förordningar Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården. Gäller från 1 januari 2018

Innehåll HSLF-FS 2017:37 1 kap. Författningens innehåll 2 kap. Tillämpningsområde Bestämmelser i andra författningar 3 I den kommunala hälso- och sjukvården fullgörs uppgifter som enligt dessa föreskrifter ska utföras av verksamhetschefen av en sådan sjuksköterska som avses i 11 kap. 4 hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).

Innehåll HSLF-FS 2017:37 3 kap. Definitioner Exempelvis, administrering av läkemedel = tillförsel av läkemedel till kroppen Generellt direktiv om läkemedelsbehandling = beslut om läkemedelsbehandling som gäller patienter på en viss vårdenhet och vid särskilt angivna tillstånd 4 kap. Ledningssystem 1 Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår att varje vårdgivare ansvarar för att det finns sådana processer och rutiner som behövs för att säkerställa att verksamheten uppfyller de krav som ställs i dessa föreskrifter.

Innehåll HSLF-FS 2017:37 5 kap. Behörig att ordinera läkemedel 4 Bestämmelser om sjuksköterskors behörighet att ordinera och förskriva läkemedel finns i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2001:16) om kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel. 6 kap Ordination av läkemedel 1 Av 5 kap. 1 3 hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), 3 tandvårdslagen (1985:125) och 5 kap. 1 patientlagen (2014:821) framgår att den vård och behandling som en patient får ska 1. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, och 2. så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten

Innehåll HSLF-FS 2017:37 Lämplighetsbedömning 2 Den som ordinerar ett läkemedel ska säkerställa att ordinationen är lämplig med utgångspunkt i patientens behov. Detta innebär att den som ordinerar särskilt ska göra en lämplighetsbedömning där hänsyn tas till patientens 1. hälsotillstånd, 2. ålder, 3. kön, 4. läkemedelsanvändning, 5. pågående behandling och utredning, 6. överkänslighet mot läkemedel, och 7. eventuella graviditet eller amning. Vid bedömningen ska även läkemedlets kontraindikationer och andra viktiga faktorer för läkemedelsbehandlingen beaktas. Vad som anges i första och andra styckena ska gälla såväl vid insättning eller utsättning av ett läkemedel, som vid ändring eller förlängning av en pågående läkemedelsbehandling.

Innehåll HSLF-FS 2017:37 Generella direktiv om läkemedelsbehandling 6 Endast läkare får utfärda generella direktiv om läkemedelsbehandling. Ett generellt direktiv ska vara skriftligt och innehålla uppgifter om 1. läkemedelsnamn eller aktiv substans, 2. läkemedelsform, 3. läkemedlets styrka, 4. dosering, 5. maxdos, 6. administreringssätt, 7. indikationer och kontraindikationer, och 8. antalet tillfällen som läkemedlet får ges utan att en läkare kontaktas. Generella direktiv om läkemedelsbehandling ska utfärdas restriktivt och omprövas återkommande.

Innehåll HSLF-FS 2017:37 Justering av dosering 8 Även om en sjuksköterska inte har behörighet att ordinera ett visst läkemedel, får han eller hon justera doseringen i en läkemedelsordination i de situationer där doseringen är beroende av en patients individuella mål- eller mätvärden. Doseringen får justeras endast om det är förenligt med en god och säker vård av patienten och den ska göras med utgångspunkt i patientens behov. När en dosering har justerats ska det dokumenteras i patientjournalen

Innehåll HSLF-FS 2017:37 Rutiner för sjuksköterskors justering av dosering 18 Av vårdgivarens rutiner för ordination och hantering av läkemedel ska det framgå vilken kompetens som en sjuksköterska ska ha för att få justera doseringen i en läkemedelsordination i enlighet med 8. Även de läkemedel som doseringen får justeras för ska framgå av rutinerna.

Innehåll HSLF-FS 2017:37 7 kap. Behörighet att iordningställa, administrera och överlämna läkemedel 1 Läkare, tandläkare och sjuksköterskor är behöriga att iordningställa, administrera och överlämna läkemedel. 2 Fysioterapeuter är behöriga att iordningställa, administrera och överlämna läkemedel som ska ges till patienter i samband med fysioterapi. 7 Studenter som genomgår verksamhetsförlagd utbildning och de personer som enligt beslut av Socialstyrelsen gör praktisk tjänstgöring i syfte att få svensk legitimation som sjuksköterska får iordningställa, administrera och överlämna läkemedel under tillsyn av sådan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som anges i 1 4.

Innehåll HSLF-FS 2017:37 8 kap. Iordningställande och administrering eller överlämnande av läkemedel Samlad information om läkemedelsbehandling, samverkan, signering innan iordningställande och administrering eller överlämnande av läkemedel. Märkning av iordningställda läkemedel m. m.

Innehåll HSLF-FS 2017:37 9 kap. Delegering av iordningställande och administrering eller överlämnande av läkemedel Behörighet att delegera 2 Endast läkare, tandläkare och sjuksköterskor får delegera iordningställande och administrering eller överlämnande av läkemedel till någon annan. God och säker vård 3 Av 6 kap. 3 patientsäkerhetslagen (2010:659) framgår att 1. hälso- och sjukvårdspersonal endast får delegera en arbetsuppgift till någon annan när det är förenligt med en god och säker vård av patienten, och 2. den som delegerar en arbetsuppgift till någon annan ansvarar för att han eller hon har förutsättningar att fullgöra uppgiften.

Innehåll HSLF-FS 2017:37 Kunskaper om hantering av läkemedel 4 Den som genom delegering får i uppgift att iordningställa och administrera eller överlämna läkemedel ska ha dokumenterade kunskaper om hantering av läkemedel och de risker som är förenade med hanteringen. Verksamhetschefens ansvar 5 Verksamhetschefen ska ansvara för att besluten om delegering 1. är förenliga med en god och säker vård, och 2. omprövas i nödvändig omfattning. Kompletterande bestämmelser om delegering 6 Kompletterande bestämmelser om delegering finns i 1. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård, och 2. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2002:12) om delegering inom tandvården.

Innehåll HSLF-FS 2017:37 Rutiner för delegering 7 Av vårdgivarens rutiner för ordination och hantering av läkemedel ska det framgå i vilka situationer och under vilka förutsättningar som det är förenligt med en god och säker vård att delegera iordningställande och administrering eller överlämnande av läkemedel i verksamheten. 8 Av vårdgivarens rutiner för ordination och hantering av läkemedel ska det även framgå vilken kompetens och kunskap som krävs för den som genom delegering får i uppgift att iordningställa och administrera eller överlämna läkemedel.

Innehåll HSLF-FS 2017:37 10 kap. Ställningstagande till pågående läkemedelsbehandling vid inskrivning 1 Vid inskrivning av en patient i sluten vård ska hälso- och sjukvårdspersonalen ta ställning till om patienten har möjlighet att själv fortsätta ansvara för sin egen pågående läkemedelsbehandling eller om läkemedlet i stället ska administreras eller överlämnas av hälso- och sjukvårdspersonal.

Innehåll HSLF-FS 2017:37 11 kap. Läkemedelsgenomgångar Här beskrivs förutsättningarna för läkemedelsgenomgångar samt fördjupad läkemedelsgenomgång, läkemedelsberättelse m.m. 12 kap. Kontroll och förvaring samt rekvisition av läkemedel Förvaring av läkemedel 1 Läkemedel ska förvaras 1. oåtkomliga för obehöriga, 2. enligt tillverkarens anvisningar, 3. på ett sådant sätt att deras kvalitet inte försämras, och 4. i ett särskilt läkemedelsförråd som är anpassat till verksamhetens inriktning och omfattning. 2 Under förutsättning att det är förenligt med en säker hantering, får läkemedel som måste vara lätt tillgängliga förvaras utanför läkemedelsförrådet

Innehåll HSLF-FS 2017:37 13 kap. Undantagsbestämmelse 1 Socialstyrelsen kan medge undantag från bestämmelserna i dessa föreskrifter, om det finns särskilda skäl. Författningen träder i kraft 1 januari 2018 Slut!

Klagomålsutredningen 2015:102 Klagomål mot hälso- och sjukvården kan framställas till vårdgivare, till patientnämnd i landsting eller kommun eller anmälas till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Dagens klagomålssystem är otydliga för patienterna och att det inte är klart vart man ska vända sig för olika ändamål.

Vad vill den som lämnar in ett klagomål? Förhindra att fler råkar ut för liknande händelser Få en lösning på sitt problem Få svar på sina frågor

Regeringens proposition 2016/17:122 Ett mer ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården Gäller från 1 januari 2018 Lag om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården 4 I lagen framgår att landstingen och kommunerna ska organisera patientnämnderna så att de kan utföra sina arbetsuppgifter självständigt

Lag om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården Patienten ska i första hand vända sig till vårdgivaren. Det är vårdgivaren som kan förklara vad som har hänt och som har möjlighet att vidta åtgärder som gör att patienterna får sina behov tillgodosedda, exempelvis genom uppföljande besök eller nya kontaktvägar. Vårdgivaren kan också bättre än någon annan beskriva vad som görs för att en negativ händelse inte ska inträffa igen samt vid behov ge patienten en ursäkt.

Lag om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården Eftersom patienten är i beroendeställning gentemot vårdgivaren, måste ett fungerande klagomålsystem även innehålla en instans vars uppgift är att stödja patienten och verka för att vårdgivaren ger svar och förklaringar till det som inträffat. 2 Patientnämndernas huvudsakliga uppgift är att på ett lämpligt sätt hjälpa patienter att föra fram klagomål till vårdgivare och att få klagomål besvarade av vårdgivaren

Lag om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården Nämnderna ska 1. tillhandahålla eller hjälpa patienter att få den information patienterna behöver för att kunna ta till vara sina intressen i hälso- och sjukvården, 2. främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal, 3. hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet, och 4. rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till vårdgivare och vårdenheter.

Förändrad utredningsskyldighet för IVO Under förutsättning att vårdgivaren har fått möjlighet att fullgöra sina skyldigheter ska IVO utreda klagomål som rör: Kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom som uppkommit i samband med hälso- och sjukvård, och - om är bestående och inte ringa - eller har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit. Tvångsvård (psykiatrisk, rättspsykiatrisk eller smittskydd) såvida inte klagomålet: är uppenbart obefogat - saknar direkt betydelse för patientsäkerheten och det saknas skäl att överväga åtalsanmälan - rör ett beslut som går att överklaga Händelser samband med hälso- och sjukvård som allvarligt och på ett negativt sätt påverkat eller hotat patientens: - självbestämmande, integritet eller rättsliga ställning

Utveckla patient- och brukarperspektivet i tillsynen IVO:s tillsynspolicy - Tillsynen ska bidra till en säker vård och omsorg av god kvalitet och arbeta på ett sådant sätt som bäst gagnar vård- och omsorgstagarna. inriktas på sådant som är angeläget för enskilda och för grupper av människor I tillsynen Involvera patienter, brukare och närstående i planering och genomförande av tillsyn Metoder för att lyssna till patienten Analysera och sprida tillsynens resultat ur ett patient- och brukarperspektiv

Aktuellt kvalitetsregister Branschråd 2017 HALT mätning (13-26 november) PPM trycksår (22 november- tom 10 december) Cecilia Berg, utvecklingsledare & Mårten Åström MAS

Syfte kvalitetsregister Evidensbaserad kunskap och stöd i arbetssätt Resultatuppföljning som grund till utvecklingsarbete Bas för nationella mätningar

Verktyg för att nå hit!

Intro kvalitetsregister 14/12 13-16

Senior alert Senior alert 2.0 klar, nya rapporter Aktualisera område blåsdysfunktion Inspirationsdag våren 2018

Enhetsöversikt

Rapport- Koll på läget

Svenska palliativregistret Resultat vård i livets slut Enhetsinloggning Förbättringsområde: Brytpunktssamtal

BPSD registret Mål i Handlingsplan för gemensamma äldrefrågor 2017- God vård vid demenssjukdom Samtliga enheter ska vara aktiva; Personer med demensdiagnos ska ha fått skattning av symtom, insatta omvårdnadsåtgärder och uppföljning Kan följa kvalitetsindikatorer

Kvalitetsindikatorer