Arbetsbeskrivning för: Venport Handhavande i sluten och öppen vård S Y F T E. Skapa ett säkert inläggande och användande av venportar.

Relevanta dokument
Handhavande av subcutan venport och piccline på vuxna patienter Ambulansverksamheten

Vårdrutin 1 (7) Subcutan venport lokala anvisningar Gäller för: LiV. Subcutan venport. Venportsystemet består av: Allmänt

Central venkateter - praktiskt handhavande Gäller för: Region Kronoberg

Perifer venkateter (PVK) - barn - praktiskt handhavande

SKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK

Subkutan venport (SVP)

Perifer venkateter-praktiskt handhavande

Perifer venkateter-praktiskt handhavande

PICC-line Skötsel & hantering

PICC-line Skötsel & hantering Onkologiska kliniken, US Linköping

Clinicum. Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer ICKE TUNNELERAD CVK. Region Östergötland

New. perfusafe2. Maximal säkerhet Minimal profil

Infarter. Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland

Clinicum. Centralvenösa infarter, Utbildning för instruktörer TUNNELERAD CVK Region Östergötland

Arbetsbeskrivning för: CVK - Handhavande av central venkateter i sluten och öppen vård S Y F T E

PICC-line Skötselanvisning

Vårdrutin 1 (5) Central venkateter Gäller för: LiV. Central venkateter (CVK)

Standardvårdplan för patienter med Central venkateter (CVK)

Kommentarer till Power point presentation. PERIFERT INLAGD CENTRAL VENKATETER (PICC-line)

Riktlinjer PVK 2012 Revidering

Arbetsbeskrivning för: CVK - Handhavande av central venkateter i sluten och öppen vård S Y F T E

ANE LÄK Venportar-Inläggning, skötsel och komplikationer

Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 1

Central venkateter CVK

Kontrastdefekter i Vena Cava kan misstolkas som tromber när de i själva verket beror på dålig blandning av kontrasten.

PICC-line Skötsel & hantering Onkologiska kliniken, US Linköping

PICC-line, perifert inlagd central venkateter

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

Infartsrelaterade infektioner i blodbanorna. Nov 2012 Margareta Edvall

Celsite implanterbara injektionsportar

CVK, CDK eller Subkutan venport inläggning - lokal anvisning Barn

SKÖTSELVÄG- LEDNING. Groshong nxt PICC-line. Patient/vårdgivarinformation. Namn. Groshong PICC - enkellumen - dubbellumen.

VÄRT ATT VETA OM INJEKTIONSVENTILER Margareta Troeng, leg ssk Hematologi- och koagulationskliniken Skånes universitetssjukhus

PICC-line Skötsel & hantering

Detta styrdokument gäller vanlig CVK, således ej tunnelerad CVK med subkutan kuff, subkutan venport eller CDK.

LÄS DESSA ANVISNINGAR NOGA INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA NOVOSEVEN

Omvårdnad vid hematologiska sjukdomar i sydöstra sjukvårdsregionen

Perifer venkatetersättning. 1. Perifier venkateter & dess delar

Information om din PICC-line

Regional riktlinje för central venkateter (CVK) för korttidsbruk, vuxna patienter

SKÖTSELRÅD AV VENPORT FÖR VÅRDPERSONAL

Handhavande av centrala och perifera infarter på Hematologiska kliniken

PICC-line - praktiskt handhavande Gäller för: Region Kronoberg

Tunnelerad central venkateter

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Cvk (central venkateter) - riktlinjer för neonatal

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Venport - Användning och skötsel

Anette Grahn, instruktionssjuksköterska, Clinicum 1. Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab

ICD-10 kod: Kön:Alla Ålder: Vuxna och äldre

Central venkateter. Gäller för: Anestesikliniken. Utförs på: Anestesikliniken Växjö

Intraosseös infart. IVAK Piteå

Picc-line i Dalarna. Merja, Anders och Ewa Lungmottagningen. Jeanette, Lena och Paula Blodmottagningen

VRI Vårdrelaterade infektioner

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Kateter rutin - Picc-line - neonatal

Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter

Intraosseös infart gällande rutin

Celsite Implanterbara injektionsportar

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7

Central venkateter icke tunnelerad (CVK)

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Anvisning för skötsel av galldränage i hemmet

Dialys - Central dialyskateter (CDK)

Bedömningsunderlag för metoden intravenös injektion i CVK

Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter

Flocare Gastrostomikateter. Ersättningskateter med invändig fixeringsballong och utvändig fixeringsplatta

Intraosseös nål. Gäller för: Region Kronoberg. Utförs på:

Stenextraktion Percutan

Klinisk omvårdnad: Kliniska Färdigheter

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Perifert inlagd central venkateter (PICC-line)

Svar: Landstinget efterfrågar ett sammanhållet sortiment med beskrivna produktegenskaper i Produktgrupp 29. Kravet kvarstår.

Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt

URINPROV. Tvätta och handdesinfektera händerna Ta på handskar Ta på plastförkläde

Klinisk omvårdnad: Kliniska färdigheter

Intraosseös infart EZ-IO vuxna patienter, Akutkliniken Solna

Tunnelerad epidural/intratekal(spinal)kateter för långtidsbruk

Infarter - journaltabell Gäller för: Region Kronoberg

Kateterisering av urinblåsan (man)

ANELÄK Postoperativ smärtlindring med kontinuerlig epiduralanestesi

Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Hemsjukvård - Barncancercentrum

hemmet. Laxering före undersökning Klyx Rectallösning Rectalt

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Utfärdande PE: Regionsövergripande Sökord: Central venkateter, CVK Giltig from:

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

1922 användes IO som axess på människa första gången. Andra världskriget: > 4000 patienter behandlades med hjälp av IO axess.

KAD-bara när det behövs

Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet

Publicerat för enhet: Kardiologiklinik Version: 6. Innehållsansvarig: Cecilia Vik, Sjuksköterska, Avdelning 43 (cecwi) Giltig från:

CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR)

Kvarvarande uretrakateter (KAD) vuxna

Re-Aktion! Re-Aktion! Svensk sjuksköterskeförenings kampanj för att göra vården säkrare

Åtgärder vid misstanke om kontamination av PD-påse, kopplingar och aggregat

Praktiska tips om hantering kring cytostatika administrering

Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet

Delegeringsbara sjuksköterskeuppgifter

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Den 24 augusti Svårigheter att administrera sondnäring Etiska överväganden, exempelvis vid terminalvård. Upprättad: Version :1

CVK skötsel och hantering, IVAK Piteå Sjukhus

Intravenös infusionsbehandling. Anna Willman Sjuksköterskans ansvarsområde vid infusionsbehandling

Transkript:

Arbetsbeskrivning för: Venport Handhavande i sluten och öppen vård S Y F T E Skapa ett säkert inläggande och användande av venportar. O M F A T T N I N G Texten rör läkare och sjuksköterskor som använder venportar inlagda i Jönköpings län. B A K G R U N D S I N F O R M A T I O N Patienter som är i behov av längre tids injektioner, infusioner, provtagningar etc. kan erhålla en s.k. venport. Detta är en subkutan injektionskammare med tillhörande venkateter till någon av kroppens centrala kärl, vanligtvis vena jugularis interna eller subclavia. En venport är således en speciell form av CVK där hela systemet ligger under hudytan. Injektionskammaren placeras oftast ca 5-10 cm nedanför något av nyckelbenen. Vi har valt att ej ha heparin som rutinmässig behandling av två skäl. 1. Heparin i låg koncentration t ex 100 E/ml har ingen dokumenterad effekt vad gäller att förebygga kateterstopp. Det viktigaste är mekanisk spolning med koksalt. 2. Risk för Heparininducerad trombocytopeni och överdosering. Undantag är barnkliniken som önskar att heparin används i koncentrationen 100 E/ml. En venport kan i princip användas hur länge som helst, bara den fungerar tillfredsställande. Ofta förekommer beteckningen Port a Cath. Detta är ett firmanamn på en tidigt producerad venport (jfr Volvo - Bil) 1

A R B E T S B E S K R I V N I N G 1. ANSVARSFÖRHÅLLANDE Beslut om inläggande av venport tas av behandlande läkare tillsammans med narkosläkare. Narkosläkare ansvarar för inläggandet av porten. För vidare skötsel ansvarar behandlande läkare tillsammans med den sjuksköterska som använder patientens venport. Inför inläggandet: 2. GENOMFÖRANDE Sedvanlig anmälan till operation ifylls och skickas med remiss för central ven access till operation. Vid behov ta följande blodprover: TPK, INR och APT-tid. Exempelvis Waranbehandling, Innohepbehandling, annan koagulationsstörning Beställande klinik ansvarar för att kalla patienten. Ingreppet utförs oftast i lokalanestesi. Patienten skall vara fastande enligt gängse rutiner om narkosläkare inte angivit annat. Patienten skall preoperativt duscha med Descutan två ggr. Premedicinering: På ordination av narkosläkare. Antibiotika: Endast i undantagsfall, exempelvis neutropena patienter. Ordineras av narkosläkare eller PAL. Förslagsvis ges vancomycin 1g. Direkt efter inläggandet: Om inget annat anges kan porten användas omedelbart. Lungröntgen behöver endast tas på ordination av narkosläkare eller symptom på hemo/ pneumothorax. Undantag i Värnamo där kirurger lägger in dosan och önskar lungröntgen Förband av typen Hydrocoll thin används i ca 10 dagar, eventuellt med utklippt hål för injektionsmembranet. Icke resorberbar sutur tas bort efter 10 dagar. Hygien Tillämpa alltid basala hygienrutiner vid hantering av venport Använd högrena eller sterila handskar efter att händerna har spritats. Desinficera kran, injektionsmembran eller injektionsventil genom att gnugga noga med Klorhexidinsprit 5 mg/ml minst 5 sek före användning. Låt lufttorka. 2

Nålsättning: Eventuellt förbehandlas stickområdet med EMLA. Sprita av hudområdet ovanför porten med klorhexidinsprit. Låt lufttorka. Koppla särskild venportsnål (aldrig någon annan!) med 1 dm 3-vägskran, alternativt används nål med förkopplad 1 dm förlängningsslang. Spola systemet med koksalt. Håll porten stadigt mellan tumme och pekfinger och fixera den mot bröstkorgen. Tryck därefter nålen vinkelrät mot huden genom portens membran till botten. Aspirera för att verifiera intravasalt läge enligt nedan. Spola igenom systemet 4 gånger med 10 ml:s spruta fylld med NaCl 9 mg/ml (mekanisk spolning med pulsteknik enligt nedan). Pulsteknik - Flusha med intervaller/ uppehåll. Spola sista 4-5 ml långsamt för att undvika att blod backar tillbaka in i systemet. Samma spruta kan användas 4 ggr om steriliteten bibehålls alternativt kan större spruta användas t.ex. 50 ml spruta med 40 ml NaCl uppdragen från början. Använd gärna förfyllda sprutor. Detta är av oerhörd vikt för att undvika kateterstopp! För barn gäller att man med 10 ml-spruta injicerar NaCl med pulsteknik enligt mängder nedan. Sista millilitrarna ges långsamt. < 10 kg 1 x 10 ml 10-30 kg 2 x 10 ml 30-50 kg 3 x 10 ml > 50 kg behandlas som vuxen. Givande av injektioner och infusioner: I princip kan alla typer av injektioner och infusioner ges genom en venport. Detta gäller även TPN och blodprodukter. Utför aspirationskontroll genom att aspirera blod med en spruta. Detta görs minst en gång per dygn. Om venporten används mer sällan görs denna kontroll inför varje användning. Ge injektionen genom ett väl avspritat och gnuggat injektionsmembran eller koppla infusion. Injektionsmembran används då porten nyttjas kontinuerligt för att minska infektionsrisken. Vid kontinuerligt bruk, efter avslutad injektion och minst en gång per dygn skall venporten spolas rent 4 gånger med 10 ml NaCl, för barn se ovan (mekanisk spolning!). Detta är särskilt viktigt vid bruk av TPN och blodprodukter. 3

Blodprovstagning: Prover kan med fördel tas med vacutainer (alt. spruta). Spola 4 ggr med NaCl enligt ovan. För barn mängder enligt ovan. Skötsel: Nål byts minst 1 gång per vecka. (se nålsättning) Lägg eventuellt en torr kompress mellan hud och nål (speciellt om patienten är magerlagd) och täck med Tegaderm HP eller liknande enligt bild. 1 dm 3-vägskran och injektionsmembran byts var 3:e till 7:e dygn. Genomspolning med NaCl enlig ovan görs minst 1 gång per dygn. Alltid efter avslutad infusion med TPN eller blodprodukter. Vilande portar brukar traditionellt spolas med NaCl någon gång i månaden. Det är mycket tveksamt om detta överhuvudtaget har någon preventiv effekt mot kateterstopp. Vi har beslutat att tillsvidare avstå från denna åtgärd. Avlägsnande av portnål: Desinficera händerna Ta på rena handskar Lägg ett underlägg under trevägskranen Lossa förbandet Desinficera injektionsventilen 4

Koppla en 10 ml spruta med NaCl 9 mg/ml till portnålens förlängningsslang. Öppna kranar och klämma. Spola igenom systemet 4 gånger med 10ml:s spruta fylld med NaCl 9mg/ml (mekanisk spolning med pulsteknik, se under nålsättning) Fatta portnålens handtag mellan tummen och pekfingret och dra ut nålen samtidigt som du lägger tillräckligt tryck på sprutan för att kunna injicera genom katetern, men släpp på trycket när nålen lossnar från portmembranet. Speciellt på nylagda portar behöver man hålla fast huden och porten för att smidigt och smärtfritt kunna dra ut nålen. Det kan vara svårt att åstadkomma utan hjälp av kollega, patienten själv eller närstående. Det är då viktigt att man är överens om hur det ska gå till för att undvika stickskador eller kontamination. Vid tveksamhet är det bättre att dra ut nålen utan positivt tryck, likaså om portnålen inte är stickskyddad. Spola då in de sista 3-4 ml långsamt samtidigt som trevägskranen stängs. Dra sedan direkt nålen. Om portnålen inte är stickskyddad kan spatel användas i samband med avlägsnandet Sätt på ett plåster Problemlösning: Kateterstopp: Ta en 10 ml spruta NaCl och sätt den direkt på venportsnålen. Spola sedan upprepade ggr till katetern har bra flöde. Vid utebliven effekt tas kontakt med narkosläkare för ev. behandling med Actilyse. Aspirationsproblem: Kan inte blod aspireras ur katetern kan man inte med säkerhet avgöra att katetern i ligger intravasalt. Försök aspirera med 10-20 ml spruta och försök spola med 10 ml spruta som vid kateterstopp. Gör detta upprepade gånger. Hjälper inte detta prövas Actilyse -behandling. Fungerar inte detta får man röntga venporten med kontrast för att fastställa intravasalt läge. PAL tar därefter beslut om porten kan användas eller ej. Smärta vid injektion: Detta beror ofta på läckage eller retrograd flöde utmed katetern. Avbryt genast injektionen! Röntga därefter med kontrast och diskutera med narkosläkare. Infektion: Lokala symtom: Rodnad, svullnad, pus och ömhet över kammare eller kateter. 5

Systemiska symptom: Feber, takykardi, takypné, högt LPK & CRP etc. Åtgärder: Blododla samtidigt ur venport och perifert (inom 15 minuter). Fråga efter tillväxthastighet. Detta kallas parad blododling eller blododling med tidsskillnad. För att styrka förekomst av kateterrelaterad infektion bör odling på blod draget ur venport vara positiv (med samma bakterie) > 120 minuter före växt i perifer blododling. Odla från pus vid porten om detta finns. Ge systemiskt antibiotika gärna genom venporten. Vid lindriga symptom kan antibiotika hjälpa oftast i kombination med lokal etanolbehandling. Vid allvarliga symptom måste systemet tas bort direkt. Diskutera med narkosläkare. Ev. etanolbehandling. Diskutera med narkosläkare. Trombos: Se separat arbetsbeskrivning. Symptom: svullnad, rodnad och värk i arm eller hals. Åtgärd: Akut flebogafi, ultraljud eller CT Behandling: Som vid lungemboli. Diskutera alltid med narkosläkare. Dessa tromber är ofta infekterade så att systemet behöver tas bort. Antibiotika ges som vid endokardit. Patienter som haft trombosproblem eller har stor risk att utveckla detta kan få Innohep som profylax. Vid problem kontaktas narkosläkare. 3. TILLÄGG Jönköping: Dagtid utedoktorn ps: 29401 Jourtid IVA-läkare ps: 22950 Eksjö: Narkosjour tel. 35178 Värnamo Narkosjour tel. 97445 Patienten skall alltid bära med sig det kort som identifierar venporten. Skulle behovet av venporten upphöra åligger det PAL att avgöra om porten skall tas bort. 6

BILDER Bild 1 Venport 7

Bild 2 Venport med nål, slang med avstängningsklämma och injektionsventil Bild 3 Venport med nål sett från sidan 8

Bild 4 Venport med avstängningsklämma, injektionsventil, trevägskran med injektionsventil, spruta och backventil, aggregat. Utgåva 10.0 Ersätter 9.0 Godkänd av: Fredrik Hammarskjöld Datum: 2017-01-17 Nummer: 3.05.A231 Utarbetad av: Fredrik Hammarskjöld, Gerd Wallén, Karin Johansson Granskad och reviderad av Regionens grupp för Centrala infarter 9