Reformen av yrkesutbildningen Informationspaket för handledare 16.3.2018
Innehåll Den nya yrkesutbildningen är kundorienterad och kompetensbaserad... 3 Utbildningen svarar mot individens och arbetslivets behov... 3 Man studerar endast det man ännu inte kan... 3 Alla får en individuell studieväg... 4 Uppföljning och utvärdering av utbildningens kvalitet... 5 Ansökan till studier... 6 Via kontinuerlig ansökan kan man söka till utbildning året om... 6 De som avslutar grundläggande utbildning söker även i fortsättningen via gemensam ansökan... 7 Ansökan till handledande utbildning och specialundervisning... 8 Idrottare kan söka till yrkesutbildning via gemensam ansökan eller kontinuerlig ansökan... 8 Antagning enligt prövning av särskilda skäl... 8 Den sökande ska delta i ett inträdes- eller lämplighetsprov om läroanstalten ordnar ett sådant prov... 9 Språkkunskaperna bedöms lokalt och enligt examen... 9 Vid handledningen i ansökningsskedet kartlägger man behovet av kunnande och karriärplanerna... 9 Utbildningsanordnaren är skyldig att hänvisa den sökande vidare... 10 Under studiernas gång... 10 Kunnande förvärvas på läroanstalten, arbetsplatsen och i virtuella miljöer... 10 Identifiering och erkännande av tidigare förvärvat kunnande... 10 Kunnandet visas i yrkesprov... 10 Utbildning som ordnas på arbetsplatsen kan grunda sig på läroavtal eller utbildningsavtal... 11 Examen ger behörighet för fortsatta studier... 12 Den studerande får stöd och handledning i olika skeden av studierna... 12 Karriärplanering handledning under hela studietiden... 13 Ytterligare information... 14
Den nya yrkesutbildningen är kundorienterad och kompetensbaserad Utbildningen svarar mot individens och arbetslivets behov Målen för och genomförandet av yrkesutbildningen utgår från de studerandes och arbetslivets behov. Utbildningen grundar sig på de nya examensgrunderna som utarbetats i samarbete med arbetslivet och utbildningsanordnarna. På så sätt garanterar man att grunderna motsvarar arbetslivets behov och att de studerande får lära sig de kunskaper och färdigheter som behövs på arbetsplatserna inom olika branscher. I yrkesutbildningen kan man avlägga grund-, yrkes- och specialyrkesexamina. Den studerande kan antingen avlägga en hel examen eller examensdelar enligt sina behov. Det erbjuds även olika slags handledande utbildningar eller utbildningar som utvecklar yrkeskompetensen, till exempel behörighetsgivande utbildningar, utbildningar för kort och utbildning som handleder för yrkesutbildning (VALMA). Man kan flexibelt söka sig till utbildning via kontinuerlig ansökan när man har behov för det. Därtill ordnas varje vår en gemensam ansökan som är avsedd särskilt för dem som avslutar grundskolan. Den studerande får stöd i val av utbildning och planeringen av innehållet i studierna, så att hen kan sysselsätta sig och avancera i sin karriär. Karriärplanering är också en central del av handledningen under studiernas gång. Genom studiehandledning stöder man flexibla övergångar mellan studierna, arbetslivet och det övriga livet. Man studerar endast det man ännu inte kan Lagen om yrkesutbildning (531/2017) trädde i kraft 1.1.2018. Den upphävde den gamla lagen om grundläggande yrkesutbildning (630/1998) och lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998). I den nya yrkesutbildningen görs inte längre någon skillnad mellan utbildning för unga och vuxenutbildning. I många frågor tillämpas övergångstider särskilt om den studerande har inlett sina studier inom yrkesutbildning precis innan den nya lagen trätt i kraft. En omfattande tabell om övergångsbestämmelser finns på undervisnings- och kulturministeriets webbplats: http://minedu.fi/sv/yrkesskolereform en I alla yrkesinriktade studier beaktas kunnande som förvärvats tidigare. I studierna fokuserar man på att förvärva det kunnande som man ännu inte har man studerar endast det som man ännu inte behärskar. Därför kan den tid som behövs för att avlägga en examen eller en annan utbildning variera från person till person. Förutom yrkeskunnadet förstärks i studierna nyckelkompetenser för livslångt lärande. Sådana är bland annat digital kompetens, företagsamhet samt kommunikation och interaktion. Kunnandet bedöms i förhållande till de krav på yrkesskicklighet och mål för kunnande som finns i examensgrunderna. Kunnandet visas i yrkesprov genom att den studerande utför praktiska arbetsuppgifter verkliga arbetssituationer. Under studierna får den studerande respons på utvecklingen av sitt kunnande.
Alla får en individuell studieväg Yrkesutbildningens examensstruktur reviderades i och med reformen. Antalet examina är färre, men de är mer omfattande än tidigare. Inom examina finns allt fler kompetensområden som gör det möjligt att rikta in sig på olika arbetsuppgifter. Examina ger en allmän behörighet för fortsatta studier. För varje studerande utarbetas en personlig utvecklingsplan för kunnandet (PUK). I planen skriver man in vilken kombination av undervisning, handledning och arbetsplatsförlagd utbildning som den studerande behöver, för att kunna avlägga sina studier. Ett mål för yrkesutbildningen är att stödja de studerandes utveckling till goda, harmoniska och bildade människor och samhällsmedlemmar samt att ge dem sådana kunskaper och färdigheter som de behöver för fortsatta studier, i arbetslivet, för fritidsintressen och en mångsidig personlighetsutveckling. Läraren handleder och stöder samt bedömer och erkänner tidigare förvärvat kunnande vid behov i samarbete med studiehandledaren och en representant för arbetslivet. Den studerande har även rätt att få särskilt stöd för sina studier. Överenskomna stödåtgärder antecknas i den studerandes PUK. På Utbildningsstyrelsens webbplats finns en förteckning över examina enligt den nya examensstrukturen: Affischen Yrkesexamina fr.o.m. 1.1.2019 Yrkesinriktad grundexamen breda grundläggande yrkesfärdigheter för olika uppgifter inom en bransch, färdigheter för företagsamhet samt kunskaper och färdigheter som ger grund för fortsatta studier omfattning 180 kompetenspoäng: 145 kompetenspoäng yrkesinriktade examensdelar och 35 kompetenspoäng gemensamma examensdelar som innehåller kunnande i kommunikation och interaktion, kunnande i matematik och naturvetenskap och kunnande om samhälle och arbetsliv. Yrkesexamen yrkesskicklighet i enlighet med arbetslivets behov som är djupare än den yrkesskicklighet som krävs för grundexamen och som är inriktad på mer avgränsade arbetsuppgifter omfattning 120 eller 150 kompetenspoäng Specialyrkesexamen yrkesskicklighet i enlighet med arbetslivets behov som ger ett djupare yrkeskunnande än det som krävs för yrkesexamen eller ett mångprofessionellt kunnande omfattning 160 eller 180 kompetenspoäng
De nya examensgrunderna för yrkesinriktade grundexamina träder i kraft 1.8.2018. Om de studerande har börjat avlägga grundexamen mellan 1.1 31.7.2018 övergår de till att avlägga sin examen enligt de nya grunderna under hösten 2018. Om de studerande har inlett sina studier före 2018, kan de avlägga sin examen enligt de gamla examensgrunderna fram till 31.12.2021. De nya examensgrunderna för yrkes- och specialyrkesexamina träder i kraft stegvis fram till 1.1.2019. Om de studerande inleder en yrkesexamen eller specialyrkesexamen 1.1.2018 eller senare och de nya examensgrunderna ännu inte trätt i kraft, inleder de sina studier enligt de ikraftvarande examensgrunderna och har då rätt att avlägga sin examen enligt dem fram till 31.12.2021. Uppföljning och utvärdering av utbildningens kvalitet Examensgrunderna utarbetas i samarbete med arbetslivet och utbildningsanordnarna, och även de studerande kan delta i detta arbete. Den studerandes kunnande bedöms i förhållande till de krav på yrkesskicklighet och mål för kunnande som finns i examensgrunderna. Arbetslivskommissionerna deltar i genomförandet av yrkesprov och säkerställande av kvaliteten på beömningen av kunnandet bland annat genom att följa upp nationell respons-, uppföljnings- och utvärderingsinformation och genom att besöka yrkesprovmiljöer. Kommissionernas uppgift är att delta i utvecklingen av yrkesutbildningens examensstruktur, yrkesinriktade examina och grunderna för dem i samarbete med undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen. Respons samlas in av de studerande genom den nationella enkäten för studeranderespons (fi. ARVO) i början och slutet av studierna. Man samlar bla. in respons på hur väl man lyckats med personliga tillämpningen och om planeringen av studierna och frågor som påverkar den studerandes välbefinnande. På nationell nivå följer man upp hur de studerande placerar sig i arbetslivet och fortsatta studier. I fortsättningen grundar sig en del av finansieringen för yrkesutbildning på utbildningens genomslag. De studerandes placering i arbetslivet och fortsatta studier utgör en av grunderna för genomslagsfinansieringen. Nationella centret för utbildningsutvärdering följer upp och utvärderar genomförandet av, kvaliteten på och inlärningsresultaten inom yrkesutbildningen. Utvärderingsinformation används vid utvecklingen av utbildningen på nationell nivå och utbildningsanordnarnivå.
Ansökan till studier Diagram: Så här söker du till yrkesutbildning. Utbildningsstyrelsen. Via kontinuerlig ansökan kan man söka till utbildning året om Kontinuerlig ansökan gör det möjligt att söka flexibelt till utbildning året om. Läroanstalterna beslutar själva om ansökningstider, ansökningsförfaranden och urvalskriterier. Information om utbildningar och ansökan finns på Studieinfo.fi och läroanstalternas webbplatser. Man hittar nödvändigtvis inte alla utbildningar på Studieinfo.fi, eftersom läroanstalterna själva får bestämma hur de informerar om utbildningar som erbjuds via kontinuerlig ansökan. I kontinuerlig ansökan har utbildningsanordnaren skyldighet att handleda i ansökningsskedet. Syftet är att hjälpa den sökande att utreda vilken examen eller utbildning som bäst svarar mot behoven. Från gymnasiet till yrkesutbildning? Om en studerande på gymnasiet vill byta till yrkesutbildning kan hen oftast söka via kontinuerlig ansökan. Under det första året på gymnasiet kan man även söka till yrkesutbildning via gemensam ansökan. Den sökande får fortfarande tilläggspoäng i gemensam ansökan, om hen har avslutat den grundläggande utbildningen föregående år. De som har avlagt gymnasietubildning kan söka via gemensam ansökan eller kontinuerlig ansökan.
De som avslutar grundläggande utbildning söker även i fortsättningen via gemensam ansökan Gemensam ansökan till yrkesutbildning och gymnasiet ordnas en gång om året på våren som en nationell ansökan. Alla utbildningar som är med i gemensam ansökan finns på Studieinfo.fi, där den sökande även gör sin ansökan. Valet av studerande till yrkesutbildningen i gemensam ansökan sker utifrån nationella urvalskriterier. Aktuell information om urvalskriterierna finns på Studieinfo.fi. I gemensam ansökan söker man huvudsakligen till en examen inom yrkesutbildning. Ett eventuellt kompetensområde väljer man först under studiernas gång. Inom en del examina kan man söka direkt till ett kompetensområde. Inom följande områden kan man söka direkt till ett kompetensområde: kompetensområdena inom grundexamen inom konstindustrin kompetensområdena inom grundexamen i musik kompetensområdet för visuell framställning inom grundexamen inom mediebranschen och visuell framställning kompetensområdet för akutvård på grundnivå i grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen. En del läroanstalter uppger på ansökningsblanketten för yrkesinriktade grundexamina att det är fråga om en utbildning, där man också kan avlägga gymnasieutbildning. Den sökande kan markera med ett kryss på ansökningsblanketten att hen är intresserad av detta alternativ. Valet av tilläggsstudier är ändå alltid möjligt och ett individuellt val, och man kan avtala om dem på läroanstalten medan studierna pågår. När gemensam ansökan? Den sökande håller på att avsluta eller har avslutat den grundläggande utbildningen, påbyggnadsundervisning ( tionde klassen ) eller handledande utbildning samma eller föregående år; den sökande får 6 tilläggspoäng vid gemensam ansökan. När kontinuerlig ansökan? Den sökande får ingen plats via gemensam ansökan; vid behov kan man kontakta yrkesläroanstaltens studiebyrå eller studiehandledare. Den sökande har avslutat den grundläggande utbildningen för över ett år sedan. Den sökande har avlagt endast en del av gymnasiestudierna, men det har gått över ett år sedan hen avslutade den grundläggande utbildningen. Den sökande vill komma in på en utbildning någon annan tid än på vårvintern då gemensam ansökan ordnas. Den sökande har redan en yrkesinriktad grundexamen eller en annan examen. Den sökande har arbetserfarenhet. Den sökande söker till läroavtalsutbildning (förutsätter en lämplig arbetsplats). Den sökande vill endast avlägga en examensdel eller flera examensdelar i stället för en hel examen.
Ansökan till handledande utbildning och specialundervisning För utbildning som handleder för yrkesutbildning och utbildning som ordnas med krävande särskilt stöd ordnas nationella ansökningar. Information om utbildningsutbudet finns på Studieinfo.fi. Därtill kan läroanstalterna ordna kontinuerlig ansökan. Man kan söka information om utbildningar med kontinuerlig ansökan på Studieinfo.fi och läroanstalternas webbplatser. Utbildning som handleder för yrkesutbildning (VALMA) VALMA-utbildningen är avsedd för dem som avslutat grundskolan och andra som inte har en utbildning på andra stadiet. Läroanstalten kan även som studerande anta en annan person som läroanstalten anser har tillräckliga förutsättningar att klara av studierna. Man kan söka till VALMA-utbildningen via ansökan som ordnas på sommaren för handledande utbildningar efter den grundläggande utbildningen. Under övriga tider söker man till VALMA-utbildningen via kontinuerlig ansökan på det sätt som utbildningsanordnaren beslutat. VALMA = Utbildning som handleder för yrkesutbildning TELMA = Utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv Den studerande kan övergå till att avlägga en yrkesinriktad examen då hen har tillräckliga färdigheter för studierna. Utbildning som ordnas med krävande särskilt stöd I ansökan till specialyrkesläroanstalter kan man söka till yrkesinriktade grundexamina och handledande utbildningar (tidigare VALMA- och TELMA-utbildningar som specialundervisning) som ordnas med krävande särskilt stöd. En nationell ansökan ordnas på våren. Därtill kan specialyrkesläroanstalter ordna kontinuerlig ansökan. Idrottare kan söka till yrkesutbildning via gemensam ansökan eller kontinuerlig ansökan Till yrkesutbildning för idrottare söker man antingen via gemensam ansökan eller kontinuerlig ansökan för att avlägga en yrkesinriktad grundexamen. Studieplatsen kan man söka vid en av de läroanstalter som av undervisnings- och kulturministeriet fått tillstånd att ordna yrkesutbildning för idrottare. Den studerandes Idrottarstatus utreds separat genom att den sökande lämnar in en blankett över uppgifter för idrottare till läroanstalten. Mer information om anordnande av yrkesutbildning för idrottare finns på läroanstalternas egna webbplatser eller Finlands olympiska kommittés webbplats. Antagning enligt prövning av särskilda skäl Den sökande kan söka en studieplats via antagning enligt prövning om hen har ett särskilt skäl: inlärningssvårigheter sociala orsaker avsaknad av skolbetyg (avbrott i den grundläggande utbildningen) svårigheter att jämföra skolbetyg (ansökan med utländskt betyg) otillräckliga språkkunskaper för att avlägga examen
Vi antagning enligt prövning kan läroanstalten välja en sökande till utbildningen oberoende av urvalspoäng. Man kan söka till alla yrkesutbildningar enligt prövning. Den sökandes utbildningsbehov och hens förutsättningar att klara av studierna beaktas vid antagningen. Den sökande ska delta i ett inträdes- eller lämplighetsprov om läroanstalten ordnar ett sådant prov Läroanstalterna beslutar ifall de ordnar ett inträdes- eller lämplighetsprov. Om ett inträdes- eller lämplighetsprov ordnas i den gemensamma ansökan, kan den sökande inte antas till en utbildning, om hen inte deltar i provet. Antagningen bland dem som deltar i provet görs utifrån det sammanlagda antalet provpoäng och övriga urvalspoäng. Även om den sökande får 0 poäng i provet, men tillräckligt med övriga urvalspoäng, kan hen antas. Inom en del branscher sker antagningen enbart utgående från inträdesprovet. Mer information finns i Studieinfo. Språkkunskaperna bedöms lokalt och enligt examen I fortsättningen ordnas det nationella språkprovet inte längre, och en tillräcklig nivå för språkkunskaper definieras inte på nationell nivå. Yrkesläroanstalten ska ändå försäkra sig om att den sökande har tillräckliga språkliga förutsättningar för att avlägga den ifrågavarande examen eller utbildningen. Varje utbildningsanordnare bedömer själv om den sökandes språkkunskaper är tillräckliga för studier vid deras läroanstalt. Bedömningen görs enligt examen och tillräckliga språkkunskaper kan bedömas på olika sätt inom olika branscher och utbildningar. Den sökande kan vara tvungen att genomgå flera bedömningar av språkkunskaperna. I bedömningen bekatas utvecklingen av språkkunskaperna under studiernas gång. Undervisnings- och kulturministeriet har börjat planera ett digitalt språkprov som stöd för antagning och handledning. Innan det nya språkprovet är klart kan läroanstalterna om de vill använda det tidigare nationella språkprovet. Vid handledningen i ansökningsskedet kartlägger man behovet av kunnande och karriärplanerna Syftet med handledningen i ansökningsskedet är att hjälpa den sökande att hitta en utbildning som passar hens behov. De som avlagt grundskolan och som inte har någon examen hänvisas till att söka till en utbildning som leder till grundexamen. Tidigare förvärvat kunnande beaktas vid val av utbildning. Om den sökande har behov av att komplettera eller fördjupa sitt yrkeskunnande kan hen söka till utbildning för grund-, yrkes- och specialyrkesexamen eller några specifika examensdelar. När den sökande är säker på vad hen vill söka till övergår man till det egentliga ansökningsskedet. Den sökande söker en studieplats och utbildningsanordnaren fattar beslut om antagning av studerande. I kontinuerlig ansökan är det bra att utreda den sökandes utkomst under studietiden. Om den sökande är arbetslös och kund hos arbets- och näringsbyrån ska den sökande avtala om ansökan till utbildning med en tjänsteman på arbets- och näringsbyrån före ansökan. Då utreds utbildningsformen och eventuellt ekonomiskt stöd för studietiden.
Utbildningsanordnaren är skyldig att hänvisa den sökande vidare Om utbildningsanordnaren inte erbjuder en utbildning som svarar mot den sökandes behov eller om den studerande inte får den plats hen sökt, är utbildningsanordnaren skyldig att hänvisa den sökande till en annan utbildningsanordnare eller andra tjänster. Om den studerande av grundad anledning vill byta examen eller utbildning eller avbryta sina studier, är utbildningsanordnaren skyldig att tillsammans med den studerande utreda vilken annan utbildning som kunde svara mot hens behov eller hänvisa den studerande till att bli kund inom andra tjänster. Under studiernas gång Kunnande förvärvas på läroanstalten, arbetsplatsen och i virtuella miljöer Kunnande förvärvas i olika lärmiljöer på arbetsplatsen, läroanstalten och allt oftare även i virtuella miljöer. Förvärvande av kunnande planeras i den personliga utvecklingsplanen för kunnandet, PUK. Varje yrkesinriktad examen har nationella examensgrunder som anger kraven på yrkesskicklighet och målen för kunnandet. Kunnande kan även förvärvas i internationella miljöer. Läroanstalternas egna koordinatorer för internationell verksamhet hjälper och ger råd om hurdana möjligheter det finns att åka utomlands under studietiden. Identifiering och erkännande av tidigare förvärvat kunnande Studerande kan även förvärva kunnande under egen tid, till exempel på sommarjobb eller i ett eget företag. Kunnande kan även förvärvas under fritiden, till exempel i hobbyverksamhet. Då man planerar den studerandes individuella studieväg i samband med utarbetandet och uppdateringen av PUK ska man beakta kunnande som den studerande förvärvat på annat håll. Handledaren ska på förhand diskutera tillsammans med den studerande hur hen ska dokumentera och visa det kunnande som förvärvats annanstans. Kunnande som förvärvats annanstans kan visas direkt i ett yrkesprov. Kunnandet visas i yrkesprov I alla examina visas kunnandet i verkliga situationer i arbetslivet. Yrkesproven planeras individuellt. Kunnandet bedöms per examensdel enligt de krav på yrkesskicklighet och mål för kunnande som beskrivs i examensgrunderna. I de gemensamma examensdelarna görs bedömningen per delområde. I ett yrkesprov för en yrkesinriktad examensdel kan man också visa kunnande från en gemensam examensdel eller ett delområde av den. Bedömningen av kunnandet kan anpassas om den studerande har beslut om särskilt stöd. Då gör man upp personliga bedömningskriterier i PUK. De yrkesinriktade examensdelarna i en yrkesinriktad grundexamen bedöms enligt skalan 1 5. Gemensamma examensdelar samt examensdelar i yrkesexamen och specialyrkesexamen bedöms enligt skalan godkänd/underkänd. Delområdena av de gemensamma examensdelar bedöms enligt skalan 1 5.
Läraren och företrädaren för arbetslivet bedömer kunnandet som visas i ett yrkesprov tillsammans. Utbildningsanordnaren är skyldig att se till att företrädarna för arbetslivet har fått en introduktion i bedömning av kunnandet och examensgrunderna. Utbildning som ordnas på arbetsplatsen kan grunda sig på läroavtal eller utbildningsavtal Utbildning som ordnas på arbetsplatsen kan grunda sig på läroavtal och utbildningsavtal. Läroavtal och utbildningsavtal är inte alternativ som utesluter varandra, utan den studerande kan förvärva kunnande på båda sätten beroende på vilket som passar hens mål och färdigheter. Förvärvande av kunnande som sker på arbetsplatsen planeras som en del av den personliga tillämpningen och med beaktande av individens behov och förutsättningar. Utbildningsavtal Utbildningsanordnaren och arbetsgivaren ingår ett avtal. Den studerande står inte i ett anställningsförhållande och får ingen lön eller annan ersättning. Utbildningsavtal kan göras upp för en examensdel, flera examensdelar eller mindre helheter åt gången. Läroavtal Den studerande ska ha ett arbetsavtal som ingås med arbetsgivaren. Den studerande arbetar med samma villkor som i ett anställningsoch tjänsteförhållande och får lön för arbetet. En hel examen, examensdelar eller mindre helheter kan avläggas som läroavtalsutbildning. I fråga om utbildning och yrkesprov som ordnas på en arbetsplats deltar arbetsgivaren i planeringen av den utbildning som ordnas på arbetsplatsen och i utarbetandet, godkännandet och uppdateringen av den personliga utvecklingsplanen för kunnandet (PUK). På arbetsplatsen får den studerande handledning av en ansvarig handledare som arbetsplatsen utsett. Det är utbildningsanordnarens ansvar att introducera arbetsplatshandledarna. I utbildning som ordnas på arbetsplatsen sköts handledningen också av en lärare eller en företrädare för utbildningsanordnaren. Tillsammans ger dessa handledare den studerande respons om utvecklingen av kunnandet. Förutom genom utbildningsavtal och läroavtal kan den studerande även förvärva kunnande till exempel på sommarjobb. Detta kunnande kan även erkännas som en del av examen.
Diagram: Läroavtal och utbildningsavtal. Undervisnings- och kulturministeriet. Examen ger behörighet för fortsatta studier Efter en yrkesinriktad examen kan den studerande fortsätta sina studier vid en högskola. På undervisningsoch kulturministeriet pågår ett utvecklingsprojekt för antagningen av studerande till högskolor. Målet är att påskynda övergången från andra stadiet till högskolor och öka samarbetet mellan andra stadiet och högskolenivån. Från och med 2018 ökar universiteten och högskolorna antagningen som baserar sig på betyg och inför antagningsförfaranden som inte förutsätter långa förberedelser av de sökande. Den studerande får stöd och handledning i olika skeden av studierna Den studerande har rätt till studiehandledning och annan handledning enligt sina behov. Handlednings- och stödåtgärder planeras vid den personliga tillämpningen och skrivs in i den personliga utvecklingsplanen för kunnandet (PUK). Vid behov deltar aktörerna inom studerandevården i utarbetandet av PUK. I PUK skriver man också in den studerandes karriärplan. Vid den personliga tillämpningen planerar man även studier som utgår från den studerandes behov och som stöder studiefärdigheterna, såsom stöd för utveckling av språkkunskaper samt stöd för språkliga, matematiska och informationstekniska färdigheter och studietekniker. Handledning ges av alla yrkeslärare grupphandledare studiehandledare aktörer inom elevhälsan: kurator, psykolog och hälsovårdare skolledningen
Diagram: Process för personlig tillämpning. Undervisnings- och kulturministeriet. Som en del av den personliga tillämpningen utarbetas en personlig utvecklingsplan för kunnandet (PUK). I utarbetandet och uppdateringen av PUK deltar en lärare, en studiehandledare eller vid behov någon annan företrädare för utbildningsanordnaren som utbildningsanordnaren utser. I utarbetandet av PUK ingår även handlednings- och stödtjänsterna. En god handledning utgår från människans vardagliga upplevelser och betonar kundens ansvar för att definiera sitt eget liv. Handledningen är övergripande: den tar hänsyn till känslor och identifierar den studerandes resurser, värderingar och antaganden. Relevant handledning som ges vid rätt tidpunkt gagnar individen, organisationer och hela samhället. Karriärplanering handledning under hela studietiden Undervisning av färdigheter i karriärplanering vid läroanstalterna ökar deltagandet och engagemanget i studierna, förbättrar inlärningsförmågan och framstegen i studierna samt främjar övergången till arbetslivet, avancemanget i arbetslivet, ansökan till fortsatta studier och sysselsättningen. Med livslång handledning avses åtgärder som hjälper medborgare i alla åldrar och olika livsskeden att definiera sina färdigheter, kunskaper och intressen fatta meningsfulla beslut om utbildning och yrke hantera sin individuella utveckling i studie- och arbetsmiljöer och andra miljöer, där man kan utveckla och använda sina färdigheter. I ansökningsskedet kartlägger man den sökandes utgångsläge och den sökande får handledning i att söka till studier som bäst motsvarar hens behov.
I början av studierna hjälper man den studerande att planera sina studier enligt målen i karriärplanen. Planen uppdateras under studiernas gång. Under studiernas gång stöder man den studerandes personliga tillväxt och bekatar den i karriärplaneringen uppdateras karriärplanen utifrån de erfarenheter som den studerande får i arbetslivet utvecklas och upprätthålls den studerandes färdigheter i karriärplanering informerar man de studerande om möjligheterna att förvärva kunnande internationellt, till exempel genom att arbeta utomlands. I studiernas slutskede handleder man den studerande i övergången till fortsatta studier och arbetslivet berättar man för den studerande om möjligheterna att fortsätta studera eller arbeta utomlands. Ytterligare information Utbildningsstyrelsens #stödireformen-sidor: http://www.oph.fi/stodireformen Undervisnings- och kulturministeriets sidor om #yrkesskolereformen: http://minedu.fi/sv/yrkesskolereformen Studieinfo: www.studieinfo.fi Kontakta oss Utbildningsstyrelsen: stodireformen@oph.fi Undervisnings- och kulturministeriet: reformi@minedu.fi Ge respons om informationspaketet Har du frågor? Saknade du något? Hittade du inte den information du behövde? Du kan skicka respons om informationspaketet till adressen stodireformen@oph.fi. Vi uppdaterar materialet enligt den respons vi får.