Barns tankar om himlakroppar

Barns tankar om himlakroppar Vad har barn för världsbild? Children s thoughts about celestial bodies What conception of the world does children have? Anna Kolmodin Fakultet Fysik och elektronik Ämne/Utbildningsprogram Lärarprogrammet Nivå/Högskolepoäng 15 p avancerad nivå Handledare Hans Lundqvist Examinator Claes Uggla Datum Löpnummer

2 Abstract The purpose of this essay is to find out what conceptions and ideas about celestial bodies and their relation to each other, pupils in year one have in comparison to pupils in year three. The method used is qualitative interviews, which was used to obtain answers to my research questions. The result of the survey shows a flat world view among many of the pupils. The earth we stand and walk on, with the space arches above us is what they base their conception on. With the earth at the center and the celestial bodies moving in relation to the earth, was also a common belief. A few pupils have the perception of our sun is in the center. Most students responded that the sun is a star, half of the students responded that the stars are like the sun and half of the children have beliefs that the moon is a planet. Keywords: Children s conception of the world, school year 1-3, thoughts about celestial bodies, Science education in primary school

3 Sammanfattning Syftet med detta arbete är vad elever i årskurs ett respektive årskurs tre har för uppfattningar och idéer kring himlakroppar och deras förhållande till varandra. Metoden som använts är kvalitativ intervju för att få svar på forskningsfrågorna i detta arbete. Resultatet med undersökningen visar att många av eleverna har en plan världsbild. Det eleverna utgår ifrån är det man står och går på och att rymden välver sig ovanför oss. Vanligt förekommande är även att jorden är i centrum och att himlakropparna rör sig i förhållande till jorden. Ett fåtal elever har en uppfattning om att solen står i centrum. De flesta elever svarade att solen är en stjärna, hälften av eleverna svarade att stjärnorna är som solen och cirka hälften av barnen har föreställningar om att månen är som en planet. Nyckelord: Barns världsbild, naturvetenskap i skolan, tankar om himlakroppar, årskurs 1-3

Inledning... 5 Syfte... 6 Frågeställningar... 6 Litteraturgenomgång... 7 Metod... 10 Urval... 10 Datainsamling... 10 Procedur... 10 Databearbetningsmetod... 11 Etiska överväganden... 11 Resultat... 12 Vilka föreställningar har barn om solen, stjärnorna och månen?... 12 Solen... 12 Stjärnor... 13 Månen... 14 Vad har barnen för världsbild, med avseende på hur himlakropparna rör sig?... 15 Diskussion... 18 Metoddiskussion... 18 Resultatdiskussion... 18 Slutsats... 20 Hur skiljer sig barnens uppfattningar åt i årskurs ett respektive årskurs tre?... 20 Förslag på fortsatt forskning... 20 Referenslista... 21 Bilaga 1:... 22 Intervjufrågor... 22 Bilaga 2:... 23 Samtycke brev... 23 4

5 Inledning Astronomi och rymden har alltid varit ett område som intresserat mig. Redan som liten fanns nyfikenheten om vad som fanns där ute och kanske är det just det som gör ämnet så spännande. Att det finns så många olika himlakroppar där ute, deras förhållande till varandra, att rymden är oändlig och att en stor del är outforskad. Jag kunde ligga i timtal och titta på stjärnorna, ju längre man tittade desto fler stjärnor framkom. Med stjärnkikare ser man skymten av en annan galax, eller stjärnan man trodde var på himlen var i själva verket en annan planet. Det är fascinerande att den stjärnan man tittar på, kanske inte längre lyser, eftersom det tar så lång tid för ljuset att nå jorden. Det är som en annan tidsdimension, man kan inte annat än förundras över vad som finns där ute. Samma känsla har jag än idag när jag tittar upp mot himlen, jag fängslas direkt av vad ögat ser och ännu mer av vad man faktiskt inte ser. Både barn och vuxna har ofta frågor om rymden och fängslas av ämnet (Elfstöm & Nilsson, 2008). Vad man har för föreställningar kan styrkas i vetenskap och det man kan se med blotta ögat. Ämnet är stort, svårt och filosofisk och det krävs att man får en djupare förståelse för sambandet mellan solen, månen, stjärnorna, jorden, fenomenet dag och natt, för att man ska bli bekant med vad man har för världsbild. Barn faller gärna tillbaka till gamla tankemönster, och för att de ska få en djupare förståelse krävs en förändring i de tankemönster eleverna har som grund (Helldén (1994). I mina år i grundskolan och gymnasiet har favoritämnet alltid varit just astronomi och rymden. Därför har det alltid funnits en besvikelse över hur lite man faktiskt har tid till ämnet i skolan i jämförelse till andra ämnen. Något som jag kan tycka är ett så pass viktigt ämne för att faktiskt förstå den värld vi lever i. När jag började mina universitetsstudier var inriktningen på lärarprogrammet ett självklart val för mig. Naturvetenskap i vardagen var något som passade mig bra. Dock blev det lite utav en besvikelse även under denna utbildning hur lite vi hade om astronomi och rymden. Det var då funderingar uppkom, om varför ämnet inte prioriteras i skolan. Utifrån mina erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen och mitt möte med elever är det ett ämne som intresserar de flesta elever. Man får ofta frågor rörande naturvetenskap, exempel som varför lyser inte solen på natten. Och det är dessa frågor man som lärare bör fånga upp och ta vara på. Vad har barn egentligen för tankar om rymden? När diskussioner uppkommer med lärare får man ofta uppfattningen om att ämnet är svårt, eller att det inte ingått i den inriktning man läst. Att man som lärare inte vet hur man ska förhålla sig till ämnet, eller hur man ska förklara för sina elever då man kanske inte riktigt själv har så djup förståelse. Idag sker ett aktivt arbete med att få in mer naturkunskap i undervisningen, men det är en bit kvar på vägen. När jag läste min inriktning på universitetet utförde jag en liten undersökning, mitt valda ämne var då vad barn i årskurs ett hade för föreställningar om rymden. Då arbetet var väldigt litet och begränsat blev jag nyfiken på hur resultatet hade sett ut om man hade gjort en större undersökning. Därigenom växte idén till detta examensarbete. Vad har barn i olika åldrar för världsbild och hur mycket lär man sig i skolan, prioriteras ämnet mer än vad det gjordes när jag var liten. Fångas elevernas tankar upp, och har man genom undervisningen lyckats förankra kunskaper om den stora yttre rymden.

6 Syfte Syftet med detta arbete är att ta reda på vad elever i årskurs ett respektive årskurs tre har för uppfattningar och idéer kring himlakroppar och deras förhållande till varandra, samt om ämnet prioriteras i skolan. Forskningsfrågorna i detta arbete är: Frågeställningar Vad har barnen för föreställningar om solen, stjärnorna och månen? Vad har barnen för världsbild, med avseende på hur himlakropparna rör på sig? Hur skiljer sig barnens uppfattningar åt i årskurs ett respektive årskurs tre?

7 Litteraturgenomgång LGR11 I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011) står det under kursplaner, paragraf 3.10 fysik, att undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskap och förmåga att utföra systematiska undersökningar i fysik. Att använda begrepp, modeller och teorier inom ämnet fysik samt förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla perspektiv på utvecklingen av naturvetenskapens världsbild och ges inblick i hur naturvetenskapen och kulturen ömsesidigt påverkar varandra. (LGR11, sid 127) Centralt innehåll årskurs 1-3 (lgr11, 2011) Året runt i naturen Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året. Tidigare forskning Wickman & Persson (2009) skriver bland annat om naturvetenskapens historia och att kyrkan då hade makten och att den kristna världsbilden var den som människan trodde på. Aristoteles hade tankar om att det fanns en gudomlig kraft bakom himlakropparnas rörelse och i bibeln kunde man läsa att solen var något som rörde sig över himlen. Man trodde på denna tid att jorden stod i centrum. Kyrkans världsbild blev sedan ifrågasatt av en man som hette Copernecuis, som hävdade att solen är i mitten och att himlakropparnas rörelses inte beror på någon gudomlig kraft. Galilei hamnade också i konflikt med kyrkan då han hävdade att jorden roterar runt sin egen axel varje dygn och åkte i en årlig bana runt solen. Flera vetenskapsmän och filosofer har genom tiderna gjort nya upptäckter och i dagens samhälle är naturvetenskapen något självklart. Wickman och Persson (2009) menar att idag är det ingen som kommer undan naturvetenskapen för idag är naturvetenskapliga kunskaper en naturlig del i vårt dagliga liv. Vi möter varje dag i media, tidningar och nyheter som handlar om naturvetenskapliga fenomen, så som orkaner, översvämningar, forskningsresultat med mera. När vi tittar upp mot himlen ser vi inte ett tak, utan ett lager luft som gränsar ut mot universum. (s.28). Vår kalender som många av oss använder dagligen är flera tusen års samlade kunskaper om himlakropparnas rörelser. Författarna anser att naturvetenskap i dagens samhälle och många yrken är en självklarhet och att man i skolan bör ta tag i no-undervisningen. Att man inte ska skjuta upp undervisningen till högre åldrar utan att man tar tag i det redan i tidiga åldrar. Elfström & Nilsson m.fl.(2008) Menar att det finns ett vikande intresse i grundskolan för ämnena biologi, fysik och kemi, men att det bristande intresset inte ligger hos barnen utan handlar snarare om hur undervisningen bedrivs i skolan och på lärarutbildningen. Erfarenheter visar att barn redan i tidig ålder är intresserade och fascinerade av naturvetenskapliga fenomen. Det ligger i barns natur att tidigt utforska, experimentera och upptäcka hur världen fungerar. Författarna skriver att både barn och vuxna brukar ha ett intresse och frågor gällande astronomi och rymden. Just detta ämne är svårt att själv utforska och finna svar, men barn har oftast egna teorier som kan tas till vara på och barnens tankar kan utvecklas och utmanas. Funderingar om vart solen tar vägen på natten är något som de flesta barn har. Författarna skriver att det finns många forskningsrapporter om fenomenet dag och natt, månen, världen m.m. och barns tankar kring det. De flesta rapporter tyder på att barn har en praktisk syn på

8 dessa fenomen som avspeglas i deras egna teorier. Några svar som kan dyka upp från barn är att det blir mörkt på natten för att man ska sova, eller att det blir mörkt för att solen gömmer sig bakom månen. Elfström & Nilsson m.fl. (2008) menar att trots att barnen fått undervisning inom ämnet, sett på tv, läst i en bok så är det många barn som återgår till sina tidigare erfarenheter. De vet kanske teoretiskt hur det ligger till men de behöver utmanas och de behöver själva utforska för att kunskapen ska befästas. John Dewey (1859-1952), professor i filosofi ansåg att den naturvetenskapliga undervisningen bör vara praktisk och bygga på barnens erfarenheter. Sjöberg (2005) beskriver i sin bok att vårt sätt att leva idag både praktiskt och materiellt grundar sig i den vetenskapliga teknologin. Den vetenskapliga teknologin formar även våra värderingar, vår livsåskådning och världsbild. Idag kan vi inte ha en förståelse för vår värld utan att ha ett förhållande till naturvetenskapen. I det moderna samhället finns vetenskap och teknologi överallt runt omkring oss. Vad man har för världsbild och synen på människors position i universum är kraftigt påverkade av naturvetenskapliga föreställningar. Att det finns en konflikt med religioner är uppenbart och de konkurrerar med att beskriva och förklara världen. Sjöberg (2005) anser att god undervisning kan bidra till engagemang och entusiasm. Men att det är lätt att glömma det kritiska perspektivet när man undervisar i ett ämne man brinner för. För många andra som inte redan är frälsta i naturvetenskapen kan det lätt bli en kulturchock att möta världen utanför de egna leden. En värld där inte alla anser att just ditt ämne som det väsentligaste i världen. Det man bör tänka på är att för många elever är naturvetenskapen inte så oproblematisk och självklart som många lärare och böcker vill få dem att tro. Både små barn och barn i högre åldrar har föreställningar om att det finns ett upp och ner i universum. Många anser att det finns en given rikting i världsrymden och ofta utgår eleverna från att vi står med benen ned och huvudet upp, att norr alltid är uppåt, och när man tittar på vanliga kartor, styrkes den förställningen. Författaren skriver att i andra delar av världen ser kartorna annorlunda ut, i exempelvis Australien har de jordglober där söder är uppåt. Rikting är bara en konvention. Men de flesta barn, över en viss ålder, vet att jorden är rund och att på andra sidan jorden står människorna som vi, men fötterna ned och huvudet upp. Men det är inte alltid att den kunskapen är så utpräglad. Då man kan höra uttryck som att de på andra sidan jorden hänger fast eller att vi står som vi gör på grund av att vi är på toppen utan jorden. Dimnäs & Sträng Haraldsson (1997) hänvisar till Ausubel som skriver Att förstå något innebär att relatera detta något till andra kunskaper på ett icke slumpartat sätt. (s,13). Författarna skriver att informationen man tar in, ordnar man upp utefter egna strukturer. Problematiken med undervisningen är då att man som lärare ska hitta innehåll och skapa miljöer som berör varje elev. Redan som barn uppkommer tankar kring naturvetenskapliga fenomen, och när ett barn börjar skolan har de förkunskaper med sig. Tankar uppkommer hos barn för att de vill kunna förstå den värld de lever i (Halldén, 1994.) Helldén (1994) anser att en förändring i tankemönstren krävs för inlärning. För att barnet ska kunna förstå ett problem måste det enligt Piaget ha ett tankemönster för just den begreppsvärlden (s,9). Halldén hänvisar till Andersson som hävdar att när ett tankemönster sammanförs med nya tankar utvecklas mönstret till allt större allmängiltighet. Helldén (1994) skriver att man kan beskriva gemensamma drag i elever uppfattningar om naturvetenskapliga fenomen. Vad elever har för föreställningar och förklaringar för fenomen runt omkring oss är personliga och för varje barn har det olika betydelser, barn tolkar saker från olika synvinklar. Detta påverkar också hur eleven tar till sig ny kunskap från omvärlden.

9 Om elevers uppfattningar ska kunna utvecklas eller förändras måste undervisningen förankra de nya tankarna i elevernas förkunskaper. Elevers föreställningar är ur elevens synvinkel logiska även om slutsatsen är motsägelsefull enligt en lärares synvinkel. Och det är svårt att påverka barnens vardagstänkande genom undervisning då många ord i vardagen inte betyder densamma i naturvetenskapliga sammanhang. Eleverna använder sitt vardagliga språk när föreställningar skapas men de uppfattar inte orden på samma sätt som läraren. Oftast utgår barnet från sig själv för att beskriva sina föreställningar om omvärlden. Andersson (2001) skriver att barnets utgångspunkt är marken man går och står på och över vilken rymden välver sig. Att gå från den platta till den sfäriska modellen är ett enormt tankesteg. Att jorden är platt och rymden begränsas av marken är vanliga föreställningar före sju till åtta års ålder. Kernell (2002) skriver att pedagoger ska vara medvetna om hur barn tänker, det är avgörande för hur läraren lyckas vidareutveckla barnens tankar. Hansson & Lindahl (2007) beskriver i sin artikel att i dagens samhälle finns en oro över att det bland ungdomar finns ett bristande intresse för teknik och naturvetenskap. Samt att naturvetenskapliga och tekniska inriktningar i olika nivåer med samband med utbildning väljs bort. När man försöker väcka ett intresse för naturvetenskapen brukar man koppla ämnet till ideologier/världsbilder. Förutsättningarna för att en individ ska fängslas av naturvetenskapen är olika, beroende på vilken världsbild/ideologi som tas för given när man introducerar naturvetenskapen. Om personens ideologi/världsbild inte stämmer överens med den som antas blir det svårare att skapa en relation till naturvetenskapen. Men om en individ vars världsbild stämmer överens eller liknar den som naturvetenskapen kopplas ihop med, kan en lättare identifiering ske. Vårt tänkande är förankrat i vad man har för världsbild och för att man ska bli medveten om den krävs exempelvis en diskussion med någon vars ideologi/världsbild går utanför ens egen. Man måste möta flera världsbilder för att bli medveten om sin egna.

10 Metod Urval Barnen som intervjuades går på två mindre skolor i Mellansverige, de går i första klass respektive tredje klass och är sju till nio år gamla. Det genomfördes totalt tretton intervjuer med sex pojkar och sju flickor. Sju elever från år ett och sex elever från skolår tre. Valet av dessa elever gjordes genom deras eget intresse för att medverka, samt samtycke från föräldrarna. Datainsamling Undersökningsmetoden består av en kvalitativ intervju, som jag anser var en bra metod för att besvara mina forskningsfrågor och syftet i detta arbete. Fördelen med en kvalitativ intervju är att man kan skapa en god kontakt med den man intervjuar och att man har en chans att förstå barnens tankar och funderingar. Johansson & Svedner (2004) skriver att möjligheten finns att omformulera frågorna, och även anpassa följdfrågor beroende på vad den intervjuade svarar trots att man använder sig av färdigställda frågeområden. Att använda sig av intervjuer är även ett bra redskap för pedagogisk utveckling i skolan och kan bidra till att man som lärare kan förstå barnens sätt att tänka (Doverberg & Samuelsson, 2000). Intervjufrågorna i denna undersökning utformades så att barnen skulle ha en chans att tänka och svara utifrån vad de hade för föreställningar och inte utefter vad som är rätt eller fel svar. En variation i formuleringen av frågorna skapades för att det inte skulle bli enformigt. Frågorna skulle också vara öppna för följdfrågor samt kunna leda till diskussion med eleverna. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas. Procedur Intervjuerna genomfördes under två tillfällen, eleverna i årskurs ett intervjuades 2011 och eleverna i årskurs tre intervjuades 2012. En förfrågan till klassläraren för årskurs ett skickades via mail. Efter ett godkännande skickades ett samtyckebrev ut till föräldrarna, och för att en intervju skulle kunna genomföras behövdes föräldrarnas godkännande. Därefter behövdes barnens eget intresse av att medverka. I brevet till föräldrarna stod det vad intervjun skulle handla om samt varför det skulle ske en undersökning. Samtyckebreven lämnades sedan till klassläraren som gav dem till mig och intervjuerna kunde utföras. Eleverna informerades om vad undersökningen gick ut på och förfrågades om det fanns ett intresse av att delta i en intervju. Intervjuerna genomfördes under första passet på morgonen, individuellt, i ett avskilt rum som var känt för eleverna för att skapa en avslappnad miljö. Innan varje intervju informerades eleverna om att samtalen spelades in, för att sedan raderas när undersökningen är färdig och att de fick ångra sig och avbryta intervjun om de inte längre ville delta. Eleverna verkade bekväma vid situationen och de flesta var väldigt pratsamma. Efter intervjuerna tackades eleverna för medverkan. Klassläraren för årskurs tre förfrågades under slutpraktiken på lärarutbildningen, om intervjuer med eleverna fick genomföras i klassen. Efter medgivande skickades samtyckebrev ut till föräldrarna. Samma koncept användes under dessa intervjuer, att det krävdes medgivande från föräldrarna samt elevernas eget intresse att medverka. De blev informerade om att intervjun skulle spelas in, men att de var anonyma samt att inspelningen sedan skulle tas bort. Intervjuerna utfördes en och en för att de inte skulle påverkas av varandras svar. De informerades om att de fick avbryta om de inte längre vill medverka. Undersökningen

11 utfördes första passet i ett grupprum där vi placerade oss i en soffa, för att eleverna skulle känna sig bekväma. Eleverna hade lätt för att prata, mycket beror antagligen på att jag inte var främmande för eleverna. Ett stort intresse av att medverka fanns i klassen, endast ett fåtal valde att inte de inte ville delta. Eleverna tackades för medverkan i undersökningen. Databearbetningsmetod Intervjuerna transkriberades till skriftligt format, men till talspråk för att nyanser, betoningar, pauser med mera inte skulle bortfalla i transkriberingen. Sedan utfördes en renskrivning av intervjuerna och eleverna namngavs för att behålla anonymiteten. Eleverna i skolår ett fick betäckningarna E1, E2 etc. Samt eleverna i skolår tre namngavs till T1, T2 etc. varför de fick olika beteckningar beroende på årskurs var för att se skillnaderna eleverna emellan. Efter transkribering och renskrivning lästes resultaten igenom, årskurs för sig, för att granska om det fanns några likheter, skillnader eller någon röd tråd i svaren. Svaren analyserades, bearbetades och kategoriserades utifrån forskningsfrågorna i denna undersökning. Etiska överväganden För att de intervjuades integritet och personuppgifter ska skyddas och behandlas på rätt sätt finns det från vetenskapsrådet (2002) forskningsetiska principer och fyra huvudkrav att följa. De fyra huvudkraven är informationskravet, samtyckekravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebör att vederbörande inblandade i undersökningen skall informeras om det som är undersökningens syfte. Både lärare, elever och föräldrar har informerats om detta. Det andra huvudkravet är samtyckekravet och det innebär att medverkande i undersökningen har själva rätt att bestämma över sin medverkan, men i detta fall är de medverkande minderåriga och då krävs även samtycke från föräldrar. Detta genomfördes genom utskickat samtyckebrev till alla föräldrar där ett godkännande krävdes. Alla uppgifter ska behandlas konfidentiellt och personuppgifter ska förvaras så att inga obehöriga kan ta del av dem. Detta ingår i konfidentialitetskravet. Materialet som använts i undersökningen är endast till för just denna undersökning och kommer att förstöras när arbetet är slutfört. Det sista huvudkravet är nyttjandekravet som står för att insamlade uppgifter om enskilda personer endast får nyttjas för forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2002)

12 Resultat Vilka föreställningar har barn om solen, stjärnorna och månen? Denna forskningsfråga är uppdelad i tre huvudrubriker i resultatet. Solen, stjärnorna och månen har fått var sin rubrik där man kan läsa om elevernas förställningar i olika kategorier. Solen De behandlade intervjufrågorna angående solen är: Kan du berätta för mig vad du tror solen är för något? På vilka sätt tror du vi behöver solen? Solen är en stjärna Under intervjuerna berättade åtta av eleverna (E2, E4, E5, E6, T2, T4, T5, T6) att de trodde att solen var en stjärna. Storleken på stjärnan var de ganska överens om i årskurs ett, att den är störst bland stjärnorna. Medan eleverna tredje klass hade de vetskap om att vår sol ligger närmare än andra stjärnor och uppfattas därför som större, utom T6 som förklarade att solen är större på något vis men visste inte riktigt varför. Två av eleverna svarade att den gav ljus och värme på grund av att den brann. De andra två eleverna nämnde att man får ljus och värme, men inte att stjärnan brann. Samt fyra av eleverna i årskurs tre svarade att man endast fick värme utav solen och att jorden annars skulle frysa till is. En elev berättade att solen var en stjärna men att han bildat sin åsikt genom föräldrarnas föreställningar. Ett barn (E6) berättade vad solen var: Ett glödande eldklot, som en jättestor stjärna som brinner Skillnaderna årskurserna emellan var att de elever i årskurs tre visste att solen låg närmare vår planet och uppfattas därför som större. Men eleverna i årskurs ett hade mer vetskap om varför vi behöver solen. Solen är som en planet Två elever (E1, T1) berättade under intervjun att solen var en planet. En elev i årskurs ett berättade att vi behöver solen för att det ska bli ljust och att den är jättestor och varm, med betoning på jättestor. Eleven i årskurs tre ansåg att solen var som en varm planet som strålar, och att det är strålarna som ger oss värme och att vi inte hade klarat oss utan solen för att det då skulle bli för kallt. Tankegångarna mellan dessa två elever trots årskurs var alltså väldigt lika. Solen är värme och eld Det var tre av barnen som hade tankar som skiljde sig mot de övriga svaren. Ett barn (E7) berättade att solen gav värme och ljus, och att solen egentligen var en stor lavabit som frusit fast på himlen. T3 ansåg att solen var ett eldklot och att vi behövde den för att den gav värme. Eleven berättade att vi inte hade kunnat leva utan värme. En annan elev (E3) beskrev att solen var som eld: Jag tror att det är massa eld och om man kommer nära där då brinns man upp och då blir man död.

13 Figur:1 Stjärnor Intervjufrågan om stjärnorna som eleverna svarat på är: När det är mörkt ute, kan man se stjärnor, vad tror du en stjärna är för något? Stjärnorna är som solen Sju elever (E2, E3, E4, E6, T2, T4, T5) berättade när jag frågade vad de trodde att stjärnorna är för något, att stjärnorna är som solen. Det var bara en elev som nämnde ifall solen brann eller inte. Eleven berättade att solen inte brann. Skillnaden mellan solen och stjärnorna var endast storleken, flera utav eleverna svarade att stjärnorna är mindre än solen. Och ett barn sa att stjärnorna bara tycks vara mindre eftersom de är mycket längre bort. En elev svarade att: Det är som typ solen bara att de är mycket mycket små känns det som men de är ju jätte jätte stora. Stjärnorna är delar av andra himlakroppar En elev (E1) berättade att stjärnorna egentligen är bitar utav månen, att månen på något sätt gett ifrån sig bitar som bildat stjärnorna. En elev i årskurs tre (T3) ansåg att stjärnorna är små bitar som från början kommer från solen. Min följdfråga till eleven var hur bitarna från solen hamnat på himlen, hur solen kunnat ge ifrån sig de små bitarna. Eleven i fråga svarade då: Hmm när jag tänker efter ser ju solen hel ut men det kanske var såå länge sen att bitarna som saknades växt ut igen Därför ser den hel ut igen Stjärnorna är som runda företeelser Två av eleverna hade svårt att svara på vad de trodde att stjärnorna var för något. Båda eleverna beskrev stjärnorna som runda ringar man kan se på himlen, när jag frågade vad för slags ringar de trodde att stjärnorna var, svarade den ena eleven: Ja men det ser ju liksom ut som runda ringar som bollar fast mest som ringar... De kunde inte beskriva närmare vad stjärnorna är för något och de drog inga paralleller till andra himlakroppar som flera utav de andra barnen gjorde.

14 Stjärnorna är själar En elev i årskurs tre (T1) berättade att stjärnorna är bortgångna människor. Eleven svarade att när någon människa dör föds en stjärna på himlen. T6 nämnde också detta fenomen, att de i skolan läst en saga kopplat till alla helgona, men eleven visste inte om det var så eller om det vara var något påhittat. Asså jag vet inte riktigt men typ det finns ju såhära när varje människa dör föds en stjärna, men jag vet inte riktigt Figur: 2 Månen Intervjufrågan angående månen: På natten brukar man se månen, vad tror du månen är för något? Månen är som en planet När eleverna skulle svara på vad de trodde månen är för något, var det sju elever (E1, E3, E5, E6, E8, T1, T2) som ansåg att månen var en planet. T1 berättade även att månen var kall och mörk och därför inte som solen. Men ena eleven svarade även här vad han hade samma föreställningar som hans föräldrar. E3 svarade: Månen är som solen Jag tror månen är som en planet jorden är ju en planet, och då är nog månen det också fast mindre och sen bor det ju inga där heller, fast man kan ju vara där för det är ju någon som varit det En utav eleverna (E2) hade en tankar om att månen var som solen. Eleven tyckte att de två himlakropparna var lika varandra på grund av att båda gav ifrån sig ljus. Samma elev ansåg att solen är som en stjärna. De tre himlakropparna är lika varandra och svåra att skilja åt enligt elevens svar på frågorna.

15 Månen är som en sten Det var en elev (E7) som svarade under intervjun att månen är som en stor sten. Jag frågade då eleven vad för slags sten månen var, om det var som våra stenar vi har här på jorden. Eleven svarade då: Det är som ens stor sten, men kanske inte som våra stenar för månen kan ju lysa, det kan inte våra stenar Månen är månen En elev (T3) hade svårt att sätta ord på vad månen är för något. Eleven kom fram till att det inte är ett eldklot men kunde inte svara vidare på frågan och sina egna funderingar. Utan eleven kunde bara svara på vad månen inte var för något men berättade att månen lyser med hjälp utav solen. Eleven svarade tillslut: Månen är ju månen. Månen är bitar av jorden Två elever från årskurs tre (T4, T6) berättade att för länge sedan kom det en meteor och kraschade in i jorden, en bit lossnade då, flög ut i rymden och blev då månen, ena eleven använder även begreppet Big bang, att först inträffade Big bang och att det var då jorden blev skapad, efter det kom en meteor och fick loss en bit av jorden. Både eleverna berättade att de hade läst om detta under ett tematiskt arbete som de haft när de gick i årskurs två, och därför hade uppfattningen om att månen är en bit av jorden. En tredje elev (T5) hade en teori att månen var som en jord, fast att den är mindre än vår jord och saknar en atmosfär. Figur: 3 Vad har barnen för världsbild, med avseende på hur himlakropparna rör sig? Uppfattningarna kring vad barnen hade för världsbild med avseende på hur himlakropparna rör sig var ganska olika. Varje barn hade sina egna tankar kring ämnen, men likheter gick att hitta. Många likheter fanns även årskurserna mellan. Analysen på svaren är baserat på dessa intervjufrågor:

16 Kan du beskriva vart du tror solen tar vägen på natten? Vart tror du månen tar vägen på dagen? Vart tror du stjärnorna tar vägen på dagen? Jorden i centrum, en plan världsbild Det framgick att många av elevernas världsbild var att himlakropparna utgår från jorden och att jorden står i centrum. Två av eleverna (E1, E2) ansåg att månen, solen och stjärnorna rör på sig medan jorden står still. Och utifrån vad eleverna svarade uppfattades elevernas bild av jorden som plan, då det inte fanns några uttryck och uttalanden om andra sidan jorden. Eleverna trodde att fenomenet dag och natt beror på att himlakropparna åker upp i rymden, och kommer sedan tillbaka till jorden. Fyra andra eleverna (E4, T2, T3, T4) hade en liknande världsbild och tankar om att jorden verkar vara plan. Att månen och solen alltid är i norr. Att himlakropparnas rörelsemönster gick ut på att månen gömmer sig bakom solen på dagen. Och på natten gömmer sig solen bakom månen. De flesta elever i denna kategorisering anser att jorden står stilla och de övriga himlakropparna rör på sig i förhållande till jorden. Utom tre elever som ansåg att stjärnorna är kvar på samma ställe, men på dagen syns de inte antingen för att molnen kommer i vägen, eller för att solen lyser så starkt så de inte syns. Figur: 4 Figur: 5 Figur 4: Himlakropparna åker upp i rymden på dagen/natten. Figur 5: På dagen lägger sig solen framför månen och tvärt om på natten. Jorden i centrum, jorden är rund Även här hade eleverna i fråga (E3, E7, T1, T5) tankar om att jorden står i centrum, men att jorden är rund till skillnad från eleverna i föregående kategori. Med avseende på elevernas uppfattningar om hur himlakropparna rör på sig kunde detta svar urskiljas. Jorden står stilla medan de övriga himlakropparna förflyttar sig till en annan plats på jorden, och att det därför blir dag och natt. En elev använde också uttrycket på andra sidan jorden, att när det är natt här har solen åkt till andra sidan joden. Uttryck så som tidsskillnad nämndes även av elever i årskurs tre. Att när vi har dag här, är det natt någon annanstans på jorden, och när vi har natt här, är det dag på andra platser på jorden. Jorden i centrum, jorden snurrar En elev (T6) har uppfattningen om att jorden står i centrum, att jorden är rund, och att den snurrar. Medan solen månen och stjärnorna står stilla på samma plats. Eleven använder uttrycket att det är vi som vänder oss till solen eller månen och på så vis blir det natt eller dag. Det är inte solen som tar vägen, det är ju jorden som snurrar runt och då ser man liksom månen istället. Det är även därför vi endast ser stjärnorna på natten, för under dagtid är solen här, det blir då för ljust på himlen för att vi ska kunna se stjärnorna.

17 Solen rör på sig I denna kategori anser eleverna att jorden är i centrum, men att jorden inte står själv i centrum. Ett barn (E5) hade föreställningar om att jorden, stjärnorna och månen står stilla på samma platser, och att det enda som rör sig är solen. Solen rör sig en omloppsbana är runt jorden, och på så vis blir det dag och natt. Det är när solen är på andra sidan jorden som gör att vi kan se stjärnorna. Stjärnorna har samma platser hela tiden, men när solen är här syns de inte på grund av att det då är för ljust på himlen. Solen i centrum Två av elevernas (E6, E8) föreställningar handlar om att solen står i centrum och att alla andra himlakroppar kretsar kring solen, och att solen står still. På ett dygn har jorden åkt ett varv runt solen, därför blir det dag och natt. Även stjärnorna rör på sig, men eleven kan inte förklara på vilket sätt, men svarar att när vi inte ser stjärnorna beror det på att de har förflyttat sig. Att stjärnorna har åkt iväg till en annan plats.

18 Diskussion Metoddiskussion Eftersom syftet med denna undersökning var att ta reda på barns tankar kring himlakroppar och dess förhållande till varandra, valde jag att använda mig av en kvalitativ intervju. Denna metod ger utrymme till att skapa en god kontakt med den som blir intervjuad samt att då alla barn svarar olika finns möjligheten att anpassa följdfrågor utan att syftet ändras (Johansson & Svedner, 2004). Att använda sig av att intervjua för att få fram ett resultat med barn tror jag är en bra metod i jämförelse om eleverna skulle svarat på enkäter. Man får möjlighet att diskutera, fånga upp deras tankar och förstå hur eleverna tänker genom en dialog. Det svåra var att formulera intervjufrågorna, anpassat till barn. Frågorna får inte vara ledande och de ska heller inte formuleras så man endast kan svara ja eller nej. Det är också viktigt att öppna frågorna på olika sätt för att det inte ska bli enformigt och att eleverna ska känna att det inte finns något rätt och fel utan att deras tankar är det som är vikigt. Att använda sig utav intervjuer i skolan är ett bra sätt att bemöta eleverna och deras tankar, och utefter vad elevernas intressen är kan undervisning formas för att eleverna ska känna sig delaktiga, att det ska bli roligt och meningsfullt. Det är även bra för pedagogens utveckling att använda sig utav en intervjumetod, då man som lärare utvecklas och kan förstå elevernas tankar på ett annat sätt (Doverberg & Samuelsson, 2000). Varför jag valde att intervjua eleverna under första passet på dagen var för att eleverna oftast har mest energi då. Eleverna intervjuades en och en på grund av att de inte skulle påverka varandras svar och för att de inte skulle känna sig pressade. Problematiken kan då vara att eleverna inte känner sig helt trygga att sitta själva i ett rum med någon de inte känner, men i detta fall var jag känd för eleverna och situationen uppfattades som avslappnad. Fördelen med att spela in intervjuerna är att man kan lägga all energi åt barnens tankar, man kan snabbt anpassa följdfrågor och föra en diskussion med barnen. Hade jag valt att skriva ned intervjuerna är risken att mycket av informationen försvinner, att man inte hinner skriva ned allt och att det inte blir något flyt i intervjun. Jag anser också att genom inspelning får man chansen att få med pauser, betoningar med mera som ger ett mer utfyllt svar. Därav att jag valde att transkribera till talskrift. Resultatdiskussion Resultatet som framkommit genom analys och kategorisering tyder på att elevernas föreställningar om himlakroppar, vad som är stillastående eller statiskt, skiljer sig åt. Svaren beror på om man utgår från sig själv eller om man har fått en djupare förståelse och en vidare världsbild. Yttre faktorer spelar också in en stor roll, vilken kultur man har, vilken uppväxt eller vad man lärt sig i skolan. När barnen är små är det vanligt att man utgår från sig själv, eftersom det är den verklighet man känner till. Elfström & Nilsson (2008) skriver att trots att elever förmodligen både läst och hört om ämnet, är det lätt att falla tillbaka till gamla tankemönster. Man måste ha tagit ett steg längre för att förstå den kunskap man fått till sig. Eleverna behöver i skolan utmanas för att kunskapen och förståelsen ska bli djupare (Elfström & Nilsson 2008). Om jorden är rund eller platt, var svårt för de flesta elever att urskilja. Även om de har kunskap om att jorden faktiskt är rund, de har säker sett bilder, på tv, i skolan med mera.

19 Detta kunde man se genom deras svar på intervjufrågorna att många elever utgick från att jorden är platt. Vad det beror på tror jag är en logisk förklaring, och det är återigen att eleverna utgår från den verklighet de känner till. Björn Andersson 2001, skriver att barnets utgångspunkt är marken man står på och att rymden är ovanför oss. Att gå från den platta till den sfäriska modellen är stort tankesteg, det är vanliga föreställningar för barn före sju till åtta års ålder att jorden är platt. Eleverna som intervjuades i denna undersökning vad mellan sju till nio år gamla. Vad som framkom i denna undersökning stämmer alltså överens med tidigare forskning. Det som skiljer sig är att de eleverna i nio års ålder också utgick från att jorden är platt. De hade inte kommit till nästa tankesteg, kanske för att man i skolan inte pratat så mycket om ämnet. Det räcker inte att bara ta upp det en gång, kunskapen måste repeteras på många olika sätt för att kunskapen ska befästas. Halldén (1994) menar att om eleverna ska utveckla sin kunskap måste man som lärare basera undervisningen på elevernas förkunskaper och tankar. När man i skolan pratar om världen och jorden, tar läraren fram kartböcker, och utefter vad som är illustrerat då är att jorden är platt. Detta kan resultera i att många elever blir förvirrade. Jag tror att det är mycket bättre, när man arbetar med yngre barn, att ta fram den gamla traditionella jordgloben. Vad himlakropparna är eller består av var svårt för många elever att sätta ord på. Solen, månen och stjärnorna är lika varandra och många elever jämförde de olika himlakropparna. Exempelvis att månen är som solen eller att stjärnorna är som månen. Vad man tror solen är för något var den frågan de flesta elever hade kunskap om. Men vad eleverna tror att månen är för något var svårare att svara på. Det var en elev som ansåg att stjärnorna är människors själar. Att när någon går bort bildas en stjärna på himlen. Sjöberg (2005) skriver att man som lärare inte får glömma det kritiska perspektivet i undervisningen. Att man som lärare inte ska utgå från att alla är kända och bekväma med ämnet. För många elever kan det bli en kulturkrock av att möta den naturvetenskapliga vinkeln på omvärlden. Även Hansson och Lindahl (2007) skriver att om man ska förstå och fängslas av ämnet naturvetenskap måste ens världsbild stämma överens med den världsbild som presenteras. Denna elev som tror att stjärnorna är själar, är ett exempel på att kan bli en kulturkrock när hennes föreställningar möts av fakta. Elevernas svar på intervjufrågorna var intressanta och de hade mycket fantasi. De var inte rädda för att svara så som de faktiskt trodde, även om de visste att det inte var rätt svar. Mina förväntningar på elevernas svar i år tre var att de skulle vara mer noggranna med rätt och fel. Elever i den åldern brukar ha fått tänket att svara det läraren vill höra, för att visa att man tagit del av all kunskap. Men till min glädje svarade även eleverna i årskurs tre även om de inte visste det rätta svaret. Vilket tyder på att mitt mål med intervjufrågorna hade lyckats. Att de inte skulle känna press och att det var deras tankar som var det viktiga. Himlakropparnas förhållande till varandra är något som var svårt att förstå sig på. Varför det blir dag och natt och hur himlakropparna rör på sig. Det fanns tankar om att jorden åkte i en bana runt solen på ett dygn, därav att det blir dag och natt. Inte att jorden snurrade runt sin egen axel. De flesta av eleverna utgick från att jorden står i centrum. Att många elever svarade att solen åker eller solen flyttar på sig är ganska logiskt. Dels brukar barnen utgå från sig själva och det som man faktiskt kan se, under en sol upp- eller nedgång ser det ut som om solen rör på sig. Vi vuxna använder även begrepp som solen går upp vid 6.45, eller att solen går upp i öst och ner i väst. Enligt dessa uttryck får man uppfattningen om att det är solen som rör på sig, inte att det är jorden som snurrar. Som lärare behöver man därför förklara dessa begrepp för att eleverna ska få en större förståelse.

20 Slutsats Hur skiljer sig barnens uppfattningar åt i årskurs ett respektive årskurs tre? Skillnaderna mellan barns tankar om solen, månen, stjärnorna och dess förhållande till varandra, i årskurs ett respektive årskurs tre var relativt liten. Genom att ha analyserat intervjuerna framkom det att eleverna i skolår tre hade kunskaperna om varför solen var större än de andra stjärnorna, att den ligger närmre jorden. Medan i skolår ett trodde de flesta att stjärnorna var mindre än solen och att avståndet var densamma för himlakropparna. De flesta elever i båda årskurserna hade en uppfattning om att solen är en stjärna, endast ett få antal hade andra uppfattningar. Men när eleverna skulle svara på intervjufrågan om vad en stjärna är för något var det många som svarade att det är som solen, eller delar av solen. Världsbilderna skiljde sig heller inte mycket åt årskurserna emellan, trots att man i årskurs tre ska uppnått målen i naturkunskap. Resultatet blev förvånansvärt ingen skillnad mellan eleverna. Fler av eleverna hade en världsbild där jorden står i centrum och att de andra himlakropparna kretsar kring jorden. Att elever i årskurs tre också hade denna uppfattning var ett resultat som inte var väntat. De två elever som hade uppfattningar om att solen står i centrum var två elever från skolår ett. Att skillnaderna mellan årskurserna inte var så stora, vad det grundar sig i tror jag har med att göra att man helt enkelt i år tre haft för lite lektioner om astronomi och rymden. De hade haft ett temaarbete, men inte någon uppföljning. Jag frågade en elev om de har läst något i skolan, och svaret var, ja lite, när vi gick i klass två. I kursplanen och läroplanen står det att barnen ska ha kunskap om detta, de flesta elever av de jag intervjuade når alltså inte upp till målen. Detta tyder på att ämnet inte är så prioriterat i skolan, vilket jag anser är något som måste ändras. Vilken inställning lärarna har till ämnet påverkar eleverna. Elfström & Nilsson (2008) menar att brist på intresse gällande naturvetenskapen inte ligger hos eleverna utan att det handlar om hur undervisningen bedrivs. Hade jag valt att utföra intervjuer med elever i år tre på samma skola som år ett, kanske resultatet vart annorlunda. Skolorna ingår i samma partnerområde men självfallet skiljer sig skolorna åt. Jag tror att man inte ska vara rädd för att börja med rymden och astronomi med små barn. Jag tror att ju tidigare desto bättre, för då blir det inte något främmande och barnen når lättare målen i årskurs tre. Förslag på fortsatt forskning Förslag på fortsatt forskning är att göra en jämförelse mellan pojkar och flickor, för att se om det skiljer sig åt och vad det i så fall kan bero på. Det skulle även vara intressant att göra samma undersökning, på skolor utanför staden och skolor i centrum för att se om det finns någon skillnad och hur yttre faktorer spelar in. Man kan även koppla in lärare och pedagoger i undersökningen för att ta reda på deras syn på ämnet och hur det prioriteras i skolan.

21 Referenslista Andersson, Björn (2001). Elever tänkande och skolans naturvetenskap. Stockholm: Liber Di Lund.. (1997). Undervisa i naturvetenskap. Studentlitteratur: Doverborg, Elisabeth. & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Att förstå barns tankar- Metodik för Barnintervjuer. Stockholm: Liber Elfström, Ingela & Nilsson, Bodil m.fl.(2008). Barn och naturvetenskap upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber. Helldén, Gustav (1994). Barns tankar om ekologiska processer. Stockholm: Liber AB. Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbete i lärarutbildningen, Undersökningsmetod. Uppsala ab: X-O Graf Tryckeri Ab. Kernell, Lars-Åke (2002). Att finna balanser. En bok om undervisningsyrket. Lund: Studentlitteratur. Sjöberg, Svien (2005). Naturvetenskap som allmänbildning en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur. Skolverket (2011). Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshemmet 2011. Stockolm: Skolverket Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet. Wickman, Per-Olof & Persson, Hans (2009). Naturvetenskap och naturorienterande ämnen i grundskolan en ämnesdidaktisk vägledning. Stockholm: Liber Artikel Hansson, Lena & Lindahl, Britt (2007). Apropå Fuglesang, Världsbilder och rekryteringen till naturvetenskapliga/tekniska utbildningar. Nordina

22 Bilaga 1: Intervjufrågor Kan du berätta för mig vad du tror solen är för något? På vilka sätt tror du vi behöver solen? Kan du beskriva vart du tror solen tar vägen på natten? På natten brukar man se månen, vad tror du månen är för något? Vart tror du månen tar vägen på dagen? När det är mörkt ute, kan man se stjärnor, vad tror du en stjärna är för något? Vart tror du stjärnorna tar vägen på dagen? Kan du några stjärnbilder? Vilka?

23 Bilaga 2: Samtycke brev Hej! Jag heter Anna Kolmodin, och jag läser till lärare på karlstads universitet med inriktning naturkunskap i vardagen. Jag har tidigare varit i ert barns klass och haft min slutpraktik. För närvarande skriver jag ett examensarbete om barns tankar kring solen, månen och stjärnorna, och en del av uppgiften är att jag ska genomföra intervjuer med barn. Jag skulle därför behöva ert medgivande för att intervjua ert barn. Deltagandet är frivilligt och det kommer att vara helt anonymt. Intervjuerna kommer att spelas in på band men materialet kommer inte att finnas kvar efter att arbetet är färdigt. Endast barnets kön och ålder kommer att stå med. Har ni frågor kan jag nås både på telefon och via mail. Med Vänliga Hälsningar Anna Kolmodin ------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Kryssa för det alternativ som du valt. Jag ger mitt medgivande till att mitt barn får delta i intervjun Mitt barn kommer ej att delta i intervjun Elevens namn: Vårdnadshavarens underskrift: Tack på förhand!