NY GIVARE MÄTER ADIABATISK YTTEMPERATUR OCH INFALLANDE STRÅLNING PENTRONICS NYA SÄLJORGANISATION VÅRENS MÄSSOR VOLVO PRISAR PENTRONIC

Relevanta dokument
Fysiken i temperaturmätningen. Fysiken gör sig bäst i tillämpad form

LABORATION 3 FYSIKLINJEN AK1. Denna laboration gar ut pa att studera sambandet mellan tryck och temperatur,

SPÅRBAR MÄTNING ÄR GRUNDEN FÖR AUTOMATISK KVALITETSSÄKRING HOS ICU SCANDINAVIA TVÅ VÄGAR TILL SPÅRBAR KALIBRERING

PENTRONIC PRISADES AV TETRA PAK ÖVER HUNDRA NYA GIVARE VARJE MÅNAD NYTT KALIBRERINGSBAD PÅ LABBET RS TECHNICS BV - EN DEL AV PENTRONIC

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Temperatur. Värme är rörelse

SOLENERGI I FOKUS FÖR AZELIOS FRAMGÅNGAR PENTRONIC UTVECKLAS OCH UPPGRADERAS BÄRBAR TVÅFÄRGSPYROMETER MÄTFEL PÅ GRUND AV VÄRMELEDNING

Vätskors volymökning

Temperaturgivare för industri och forskning

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s )

Värmelära. Fysik åk 8

Nollte huvudsatsen och temperatur. mekanisk jämvikt

SNÄVA TOLERANSER GER STORA ENERGIBESPARINGAR TEMPERATURSEMINARIUM I ÖREBRO ANVÄNDA TERMOELEMENT SOM FLÖDESMÄTARE? VIKTIGT MED RÄTT INFORMATION

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

4 rörelsemängd. en modell för gaser. Innehåll

MÄTNING ÄR NYCKELN TILL BRANDSÄKRA KONSTRUKTIONER KUNDANPASSADE GIVARE MED IN-SITU RÖR TRÅDLÖS TEMPERATUR-LOGGER RÄTT TEMPERATUR I HÖNSHUSET

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik

TFEI01 Föreläsningsanteckning Temperaturmätning Signalbehandling

Repetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar

NY CERTIFIERING FÖR TILLVERKNING AV EX-KLASSADE TEMPERATURGIVARE PENTRONIC EFFEKTIVISERAR SIN FRAKTHANTERING UPPMÄRKSAMMADE AV TETRA PAK

Repetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Uppvärmning, avsvalning och fasövergångar

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Lagerförda temperaturgivare

Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10

Temperatur. fakta mätteknik. Kortfattad temperaturfakta - givarsystem, val av rätt givare, noggrannheter, svarstider etc

Kapitel 1. Kemiska grundvalar

Fakta mätteknik. Kortfattad temperaturfakta - givarsystem, val av rätt givare, noggrannheter, svarstider etc. fakta - kunskap - utbildning - support

10. Kinetisk gasteori

Materiens tillstånd. Bohrs atommodell. Bohrs atommodell. Grundämnen. Idag kan vi se atomer. Atomer Materiens minsta byggstenar.

Värmelära. Värme Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta

PENTRONIC HJÄLPER SKIDLANDSLAGET MED RÄTT TEMPERATUR FÖR VALLNING ISOTECH FÅR INNOVATIONSPRIS SEMINARIER FÖR UTBYTE AV KUNSKAP

Temperatur T 1K (Kelvin)

Termodynamik FL1. Energi SYSTEM. Grundläggande begrepp. Energi. Energi kan lagras. Energi kan omvandlas från en form till en annan.

Kapitel 1. Kemiska grundvalar

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Fast fas Flytande fas Gasfas

Referenstermometer K20REF

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas

FAGERHULT SKULPTERAR LJUS MED TEMPERATUR

hur man beräknar längdutvidgningen på material hur man beräknar energiåtgången när man värmer, smälter eller förångar olika ämnen

Förmågor och Kunskapskrav

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler Kan du gissa rätt vikt?

Kapitel 5. Gaser. är kompressibel, är helt löslig i andra gaser, upptar jämt fördelat volymen av en behållare, och utövar tryck på sin omgivning.

TMFT13 Fö: Temperaturmätning

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 6 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 6. strömningslära, miniräknare.

4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur

Innehållsförteckning

Portabel Energiflödesmätare ultraljud DFTP1 med Clamp On sensorer

Om trycket hålls konstant och temperaturen höjs kommer molekylerna till slut att bryta sig ur detta mönster (sublimation eller smältning).

HÖGA TEMPERATURER I HÖGANÄS KUNDANPASSADE SKARVKABLAR PORTABEL SVETS FÖR FÄLTUPPDRAG DET PERFEKTA ÄGGET TEMPERATURSKOLA. LEKTION 8 NR.

Lite Kommentarer om Gränsvärden

Temperatur. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Ch. 2-1/2/4 Termodynamik C. Norberg, LTH

Statistikens grunder. Mattias Nilsson Benfatto, Ph.D

Temperaturmätning i värmeverk TERMOELEMENT TYP S, K OCH N IR-PYROMETRI FÖR GASTEMPERATUR PT100-GIVARE FÖR LÅG TEMPERATUR KOMPLETTERANDE PRODUKTER

Termodynamik Av grekiska θηρµǫ = värme och δυναµiς = kraft

EGENSKAPER FÖR ENHETLIGA ÄMNEN

Mätning av effekt och beräkning av energiförbrukning hos ett ute spa.

Ventilations- och kombimätare

IR-temperaturmätare. We measure it. testo 830 Snabb beröringsfri temperaturmätning.

Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit!

Flödesmätare Ultraljud DMTFB med Clamp On sensorer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik mathias.johansson.et@sp.

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

PTG 2015 Övning 4. Problem 1

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik mathias.johansson.et@sp.

Användarmanual (ver Injektor Solutions)

Tentamen i KFK080 Termodynamik kl 08-13

Diagnostiskt prov i mätteknik/luftbehandling inför kursen Injustering av luftflöden

Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

Termodynamik FL3. Fasomvandlingsprocesser. FASER hos ENHETLIGA ÄMNEN. FASEGENSKAPER hos ENHETLIGA ÄMNEN. Exempel: Koka vatten under konstant tryck:

Kemispråket. Inom kemin används ett gemensamt språk av tecken för olika ämnen. Förr i tiden använde vi tecken för att visa ämnet.

Fysik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Vad är vatten? Ytspänning

Användningsområde För tillfällig flödesmätning i applikationer där höga krav på noggrannhet ställs och där processen inte kan avbrytas.

Energi- och processtekniker EPP14

Värmeöverföringens mysterier (1)

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2006:8) om värmemätare

Termodynamik Föreläsning 4

För livsmedelsinspektioner

Materia Sammanfattning. Materia

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

Användarmanual. För livsmedelsinspektioner. Senaste manual finns alltid att ladda ner på

Kalibratorer med simuleringsfunktion för ström, spänning och temperaturer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik

Kinetisk Gasteori. Daniel Johansson January 17, 2016

Prototypundersökning av golvvärme i gipsgolv

Frågan om kopparkorrosion i syrefritt vatten

Högtemperaturmätning i värmeverk TERMOELEMENT TYP S, K OCH N IR-PYROMETRI FÖR GASTEMPERATUR KOMPLETTERANDE PRODUKTER

Användningsområde För tillfällig flödesmätning i applikationer där höga krav på noggrannhet ställs och där processen inte kan avbrytas.

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

Projektarbete Kylska p

I princip gäller det att mäta ström-spänningssambandet, vilket tillsammans med kännedom om provets geometriska dimensioner ger sambandet.

Flödesmätare LRF-2000M Ultraljud med utanpåliggande sensorer

Transkript:

PENTRONIC Skandinaviens ledande tillverkare av industriella temperaturgivare NR. 2017-1 NY GIVARE MÄTER ADIABATISK YTTEMPERATUR OCH INFALLANDE STRÅLNING FORTSÄTTNING PÅ SIDAN 2-3 PENTRONICS NYA SÄLJORGANISATION VÅRENS MÄSSOR VOLVO PRISAR PENTRONIC TEMPERATURSKOLA. LEKTION 1

Välkommen till nya PentronicNytt Vår kundtidning har alltid haft två syften, dels att informera om nyheter kring produkter och tjänster, dels att vara en källa till kunskap om temperaturmätning. Därvidlag kommer nya PentronicNytt inte att vara annorlunda. Förändringen syftar till att modernisera utseende och att göra tidningen mer lättläst. Hoppas du ska trivas med det nya formatet. 2016 I BACKSPEGELN Vi kan se tillbaka på ännu ett framgångsrikt år för Pentronic tack vare dig och alla andra samarbetspartners. Vår resa med att utveckla och erbjuda fler produkter inom området smarta sensorer fortsätter i allt högre takt. Vi har också under året fått förtroende att utveckla flera komplicerade sensorer där jag hoppas och tror att vår kunskap och långa erfarenhet har bidragit till att vi kommit ifråga för dessa projekt. Även inom området ackrediterad kalibrering ser vi ett ökat behov av våra tjänster. I januari 2017 har vi också slutfört förvärv av ett holländskt dotterbolag, RS Technics BV. Syftet med förvärvet är att bredda vår marknad utanför norden. RS Technics erbjuder utveckling och tillverkning av sensorer inom temperatur, tryck och fukthalt samt elektronik för mätning och styrning. Vi har dessutom under 2016 tilldelats Volvo personvagnars stora kvalitetspris Volvo Quality Through Excellens Award, ytterligare ett kvitto på våra ansträngningar att ligga i framkant när det gäller kvalitet och kundservice. 2017 Avslutningsvis vill jag passa på att tacka dig för samarbetet under 2016 och ser fram emot alla utmaningar under 2017. Pentronics styrka ligger i att vi är en leverantör av enstaka specialtillverkade sensorer med kort leveranstid parallellt med serietillverkning av betydande volymer till världsledande kunder inom sina segment. Alltid med samma fokus på kvalitet och leveranssäkerhet. Välkommen att utmana oss du också. Rikard Larsson VD FORSÄTTNING FRÅN SIDA 1 Pentronic och professor Ulf Wickström på Luleå Tekniska Universitet har utvecklat ett termoelement som mäter adiabatisk yttemperatur, som är ett viktat medelvärde av gastemperatur och strålningstemperatur. Strålningstemperaturen eller den infallande strålningen går sedan att räkna ut när man vet den adiabatiska yttemperaturen och gastemperaturen. DEN NYA GIVAREN är en Plate Thermometer Heat Flux Meter. Några meningar som belyser skillnaden: En brand bryr sig inte om vad enbart gastemperaturen är. Den sprider sig när tillräckligt hög adiabatisk yttemperatur har infunnit sig vid brännbara ytor. Skillnaden att vara i solen eller i skuggan en varm sommardag beror på olika strålningstemperaturer. Det är samma lufttemperatur men strålningen gör att ytor blir mycket varmare i solen. Mätmetoden bygger på erfarenheter från brandforskning vid forskningsinstitutet RISE, fram till nyligen SP, i Borås. Ulf Wickström är dess tidigare chef för brandenheten och utvecklade för 20 år sedan en liknande givare för mätning i ugnar tillsammans med Pentronic. Den givaren är nu standard inom brandforskning, men är avsedd för högtemperaturmätning i ugnar. Den givaren är nu standard inom brandforskning, men är avsedd för högtemperaturmätning i ugnar. Det finns även ett behov av liknande mätning vid lägre temperaturer, säger han. För att nytänkandet ska bli begriplig måste begreppet adiabatisk yttemperatur förklaras. Ulf Wickström använder en metafor: Om du går utomhus en vacker sommardag upplever du strålning från solen. I skuggan av ett träd känner du av gastemperaturen men inte strålningen från solen. Den adiabatiska eller effektiva temperaturen är en kombination av strålningstemperatur och gastemperatur. Den adiabatiska yttemperaturen avgör om det blir antändning och om brand sprider sig. Det finns ett liknande begrepp, heat flux eller värmeflöde. Det mäts med givare som kräver vattenkylning och som är dyra och otympliga att användas speciellt i fält. Det är bakgrunden till den pågående utvecklingen. Vi har utvecklat ett robust plattermoelement som mäter utifrån Ulf Wickströms teorier, berättar Pentronics projektledare Christophe Zaninotti. Själva konstruktionen är noga utvecklad och materialen är omsorgsfullt valda för att uppfylla Ulf Wickströms kriterier. Själva termoelementet mäter rätt och slätt temperatur. Med hjälp av produktens utformning och en formel kan temperaturen räknas om till infallande värmestrålning. Pentronic utvecklar även ett instrument som med automatik gör beräkningen och direkt visar både adiabatisk yttemperatur och infallande värmestrålning. Christophe Zaninotti.

PRODUKT-INFO Produktinformationen finns även på www.pentronic.se Professor Ulf Wikström. Till en början är utrustningen tänkt att användas i brandforskning och i samband med utbildning/demonstration för personal inom räddningstjänsten. Vid tester är inverkan av värmestrålningen på olika avstånd viktig att förstå. Genom att givarna är robusta och billiga lämpar de sig även för fasta installationer för tidig varning om risk för brandspridning. Det kommer säkert andra tillämpningar, men det tar lite tid att introducera ett nytt temperaturbegrepp och en ny mätmetod, säger Ulf Wickström. Fler och fler av Pentronics kunder är intresserade av att mäta strålningstemperaturen. Förutom vid bränder så är det vid mätning av inomhusklimat i både bostäder och fordon intressant med strålningstemperaturen. Där spelar både kalla ytor och solens strålar stor roll för om man uppfattar temperaturen som kallare eller varmare än vad lufttemperaturen är. Den nya givartypen heter Plate Thermometer Heat Flux Meter, PTHFM. THERMA 1 FÖR TYP T Pentronics absolut populäraste handindikator Therma 1 finns nu även för termoelement typ T Den höga noggrannheten tillsammans med att man kan använda väldigt tunna termoelement gör att den är perfekt för biologiska mätningar inom läkemedel och livsmedel. Den skulle kunna ersätta trotjänare som Physitemp BAT10 och BAT12 som oftast används när man vill systemkalibrera med hög noggrannhet. Instrumentet har mätområde -100 till +400 C och en decimals upplösning över området 0 till 300 C Man ansluter termoelementet med den vanliga miniatyr honkontakten. Ny batteriteknik gör att driftstiden är över 5år på 3 st AAA batterier. Som tillbehör finns ett yttre skydd i silikon som förbättrar stöttålighet och förenklar rengöring. Väska att förvara instrumentet i medföljer.

RÄTT KONTAKT MED NY SÄLJORGANISATION Pentronics säljorganisation. Från vänster längst bak: Boije Fridell, Karoline Haneck, Jonas Bertilsson, Michael Steiner, Camilla Gustafsson, Per Bäckström, Isabelle Hagström, Annelie Appelqvist, Christophe Zaninotti, Kristin Nilsson, Dan Augustini. Infälld i bilden: Morgan Norring. Pentronic har vuxit under en lång följd av år. Nu anpassas säljorganisationen till den större kostymen. Vi blir effektivare och skapar mer tid för kundkontakter, säger försäljningschefen Dan Augustini. PENTRONIC ÄR I URSPRUNGET ETT INGENJÖRSFÖRETAG där försäljarna har varit mer tekniker och problemlösare. Alla säljare har varit innesäljare, utesäljare och tekniska experter på en gång. Genom att dela upp säljrollerna får kunderna ännu bättre service. Det finns nu alltid innesäljare på plats som snabbt svarar på offertförfrågningar och lägger in order, vi har alltid flera utesäljare som är hos kunderna och löser deras mätproblem samtidigt som teknisk expert finns på säljavdelningen för att driva lite mer udda lösningar. Vi blir effektivare och ser till att varje del av försäljningen blir av. Tidigare har kundbesöken tenderat att blivit för få när vi haft för mycket att göra på kontoret. Merparten av alla beställningar kommer idag via e-post. Allt går till en gemensam brevlåda och fördelas till dem som är mest lämpade för uppgiften, säger Dan. Order enligt avtal hanteras direkt av orderkontoret utan att gå vägen över en försäljare. Redan här blir det en effektivisering. Nästa roll är innesäljaren som alltid finns på plats och som svarar kunden snabbt. Eller rättare sagt tre effektiva försäljningsingenjörer. Innesäljare är Boije Fridell, Karoline Haneck och Isabelle Hagström. Resa ska däremot Jonas Ber-

tilsson och Christophe Zaninotti göra. Båda är utesäljare och har som första prioritet att besöka kunder. Även om många kontakter idag går via mail och telefon så är det viktigt att ha personliga möten med kunderna för att vi ska förstå kundens hela mätsituation och det är först då vi kan föreslå den bästa lösningen. När vi gör det kan kunden vara trygg med att han får en så bra mätning som möjligt. Ibland får vi helt enkelt göra en kundunik konstruktion av givare för att göra en tillräckligt bra mätning, säger Jonas. Avgörande för ett bra resultat är förstås också rätt placeringen av givaren. Tveka inte att kontakta oss för ett besök. Vi finns till för våra kunder, säger Christophe. Tveka inte att kontakta oss för ett besök. Vi finns till för våra kunder, säger Christophe Besöker kunder gör även Michael Steiner och Morgan Norring. Båda är KAM, Key Account Managers, och arbetar med större avtalskunder. Även om vi känner våra stora avtalkunder väl så uppstår hela tiden nya behov av mätningar. Det kan vara mer noggrann mätning, kalibrering eller nya projekt. Vi får en tydligare struktur och kan hantera beställningarna effektivare, samtidigt som kontaktytan mot kunderna blir betydligt större, säger Dan. Pentronic är fortfarande ett så pass litet företag att säljarna har konstruktörer och andra specialistkompetenser på nära håll. Dessutom finns i organisationen en ny funktion, teknisk support, med Per Bäckström som ansvarig. Flera av säljarna har dessutom specialistkompetenser Jonas Bertilsson och Christophe Zaninotti. som de bistår kollegerna med. Det gäller även försäljningschefen. Hans område är elektro-optiska testsystem. Målet för den nya organisationen är att kunden ska mötas av rätt kompetens i varje kontakt, sammanfattar Dan Augustini. MÖT PENTRONIC PÅ MÄSSOR PENTRONIC KOMMER ATT STÄLLA UT på flera mässor under året och närmast är Advanced Engineering den 8-9 mars i Göteborg. Mässan är en mötesplats för utveckling och effektivisering av framtidens högteknologiska industri och ingenjörskonst. Samtidigt är även elektronikmässan på plats som är Sveriges största mässa 2017 inom elektronik. Här ställer Pentronic ut med intressanta produkter och tjänster. Förutom vanliga givare kommer smarta givare med båda analoga och digitala signaler demonstreras. Delar av vårt stora sortiment av instrument kommer också att visas. Nästa mässa på tur blir Industrimässan Euro Expo i Skellefteå den 22-23 mars.

MÄTNING AV LUFTTEMPERATUR MED MANTELTERMOELEMENT FRÅGA SVAR De frågor vi tar upp här ska ha allmänt mättekniskt och/eller värmetekniskt intresse. FRÅGA: Jag har läst att man kan mäta lufttemperaturen i en lokal med hjälp av ett tunt termoelement och få en acceptabel noggrannhet. Gäller det alltid för normal rumstemperatur? Ali M SVAR: Frågan kan tyvärr inte besvaras med ett enkelt ja eller nej, utan svaret är betydligt mer komplicerat. För att belysa problemet betraktar vi ett förenklat fall och studerar en tom lokal, där den stillastående luften har den konstanta temperaturen 20.0 C. Yttemperaturen hos väggarna, golvet och taket väggtemperaturen - förutsätts vara lägre än 20 C. Lufttemperaturen mäts ungefär mitt i lokalen med ett horisontellt orienterat manteltermoelement, vars ytterdiameter ligger inom intervallet 0.5 mm till 3.0 mm. Eftersom väggtemperaturen är lägre än lufttemperaturen gör strålningen från termoelementet till väggarna att termoelementets temperatur sjunker under lufttemperaturen. Värme tillförs nu termoelementet från luften genom konvektion. I det stationära fallet erhåller man ett jämviktsläge, där värmeflödet från termoelementet till väggarna är lika med värmeflödet från luften till termoelementet. Värmeöverföringen från den stillastående luften till termoelementet sker genom egenkonvektion. I Diagram 1 visas hur mätfelet (differensen mellan lufttemperaturen och uppmätt temperatur) för ett manteltermoelement med ytterdiametern 1.0 mm beror av parametrarna termoelementets emissionskoefficient och väggtemperaturen. Emissionskoefficienterna 0.2-0.4 antas gälla för ett nytt termoelement och emissionskoefficienterna 0.7-0.9 för ett smutsigt termoelement. De väggtemperaturer som visas i diagrammet är 18 C, 15 C och 10 C. Diagram 1. Har du synpunkter eller frågor kontakta professor Dan Loyd på LiU, dan.loyd@liu.se VOLVO PRISAR PENTRONIC PENTRONIC ERHÖLL Volvo Cars Quality Excellence (VQE) award 2016 i klassen Non Automotive Parts. På en ceremoni i Göteborg den 25 januari 2017 tilldelades Pentronic en statyett som bevis på att Volvo uppskattar det kvalitetsarbete som vi gör varje dag. Volvo lägger in mycket i begreppet VQE det rör t.ex. kvalitet, leveranssäkerhet, arbetsmiljö, etik och arbetet med ständiga förbättringar. Öppenhet och kommunikation är också betydelsefullt för ett långsiktigt samarbete. Förutom själva prisutdelningen fick vi inbjudna leverantörer en inspirerande inblick i Volvos framtid med självkörande bilar och en presentation av de bilmodeller som lanseras inom kort. Diagram 2. Det framgår av diagrammet att differensen mellan lufttemperaturen och väggtemperaturen har stor betydelse för mätfelet. Ju mindre temperaturdifferens desto mindre mätfel. Termoelementets emissionskoefficient har också stor inverkan på mätresultatet. Ju lägre emissionskoefficient desto mindre mätfel. Detta innebär bland annat att ett smutsigt termoelement ger ett större mätfel än ett nytt. I Diagram 2 visas inverkan av termoelementets ytterdiameter på mätfelet. De diametrar som studeras har standardvärdena 0.5 mm, 1.0 mm, 2.0 mm och 3.0 mm. De två kurvorna som visas motsvarar väggtemperaturerna 18 C respektive 15 C och i båda fallen är emissionskoefficienten 0.2. Termoelementets ytterdiameter påverkar indirekt mätfelet via värmeövergångskoefficienten, som ökar när diametern minskar. Av Diagram 2 framgår att ju mindre ytterdiameter termoelementet har desto mindre blir mätfelet. Sammanfattningsvis gäller att inverkan av de två parametrarna termoelementets emissionskoefficient respektive temperaturdifferensen mellan luften och väggen har större inverkan på mätfelet än den tredje parametern - termoelementets ytterdiameter. Beräkningen av mätfelet bygger på ett antal förutsättningar och förenklingar. Andra förutsättningar och förenklingar ger andra resultat, men de tre parametrarna som diskuterats har fortfarande samma principiella inverkan på mätfelet. Om mätfelet kan accepteras eller inte måste avgöras från fall till fall. Svaret på frågan är - Ja, man kan i vissa fall mäta lufttemperaturen med acceptabel noggrannhet med ett termoelement om det är nytt, tunt och temperaturdifferensen mellan vägg och luft är liten men det gäller alltså inte alltid. Glöm inte att i varje mätsituation kontrollera förutsättningar och krav på noggrannhet. Mikael Steiner med priset från Volvo Cars Quality Excellence (VQE) award.

Med detta nummer så inleder Pentronic sin utbildning i temperaturmätning. Vi kommer börja lektion 1 med en historisk tillbakablick för att sedan gå vidare med termodynamik, värmeöverföring och kvalitetssäkring med kalibrering. Först därefter går vi in på temperaturgivare främst termoelement och Pt100. LEKTION 1 NÅGOT OM TEMPERATURENS NATUR OCH HISTORIA 212 F, kokpunkt vatten TEMPERATUR - VÄRME Temperatur finns inte. Det är en teoretisk modell som konstruerats för att människan ska kunna mäta, jämföra och förstå förändringar av rörelseenergi ibland kroppars minsta beståndsdelar som atomer och molekyler. Värme finns däremot och beskrivs som mängden rörelseenergi inuti en kropp. Därav följer att allt över den absoluta nollpunkten (-273,15 C) är värme. Men definitionen ger märkliga effekter. Exempelvis innehåller ett isberg mer värme en kopp skållhett kaffe, eftersom isberget innehåller en större mängd energi. Den som med fingret berör isberget respektive kaffet upplever motsatsen. Vad vi då känner är värmen, rörelseenergin, i en given punkt. Temperatur är vårt verktyg för att beskriva upplevelsen på ett jämförbart och reproducerbart sätt. Kaffet känns varmare än isberget eftersom det har högre temperatur. PIONJÄRERNA Termometern uppfanns i början av 1600-talet av italienarna Galilei och Santorio vid Accademia del Cimento i Florens samt holländaren Drebbel. Den första termometern bestod av ett spiralformat glasrör fyllt med sprit. Röret var inte förslutet och därför mättes på samma gång lufttrycket. Florensakademin tog också fram enklare skalor uppdelade bl a i 40 och 80 grader mellan fixpunkterna hög sommartemperatur och låg vintertemperatur. Men termometern fick ingen egentlig praktisk användning förrän 1714, då den tyske fysikern Daniel Gabriel Fahrenheit utvecklade en temperaturskala som möjliggjorde jämförande mätningar. Han anses också vara uppfinnare av kvicksilvertermometern som den ser ut idag, det vill säga kvicksilver inuti ett slutet glasrör. Det är på sin plats att påpeka att de glastermometrar med kvicksilver som till äventyrs ännu är i bruk används på dispens. Kvicksilver är ett stabilt ämne som därmed blir farligt i vår miljö. Idag används andra vätskor som exempelvis färgad sprit. TEMPERATURSKALORNA FAHRENHEIT Fahrenheit skapade en 100-gradig skala, där noll grader var temperaturen på en blandning av salmiak och snö, den kallaste han kunde åstadkomma i sitt laboratorium i Danzig. Som övre fixpunkt använde han den inre kroppstemperaturen hos en frisk människa vilken fick värdet 100 F. I celsiusgrader motsvarar den skalan ungefär spännvidden -18 till +37 grader. Eftersom den övre fixpunkten 100 F, inre kroppstemperatur hos människa 96 F, armhålans temperatur 32 F, fryspunkt vatten 0 F, snö-salmiakblandning ver-i-glas Fahrenheits termometer kvicksilver-i-glas med de referenspunkter, termometer med de referenspunkter, som lär ha använts. kan vara obekväm att realisera lär han ha infört de mera praktiska fixpunkterna +32 F och +96 F som utgjordes av vattnets fryspunkt respektive armhålans temperatur. Senare förlängdes Fahrenheits skala till kokpunkten för vatten som åsattes temperaturvärdet +212 F. ANDERS CELSIUS Vid samma tid fanns tankar på en naturligare skalindelning där 0 grader definierades som smältpunkten för is och 100 som vattnets kokpunkt. Man vet att Carl von Linné redan innan 1737 använde sig av skalan, som senare uppkallades efter den svenska astronomen Anders Celsius. Celsius lanserade den i omvänt skick först 1742 och ansåg att vattnet skulle koka vid 0 grader och frysa vid 100. Först åtta år senare vändes skalan av hans efterträdare på posten som professor vid Uppsala Universitet, matematikern Fingret känner hur värmeenergin förflyttas (se pilen), in eller ut, beroende på om temperaturen hos det berörda objektet är högre eller lägre än fingrets. Anders Celsius.

Mårten Strömer. Som kuriosa kan nämnas att professor Christin i Lyon redan 1743 byggde den första kvicksilvertermometern med rättvänd Celsius-skala. RÉAUMUR Under samma period utvecklade fransmannen Réaumur sin egen skala. Även han utgick från vattnets frys- och kokpunkter, men delade skalan i 80 R, eftersom hans favoritblandning av vatten och sprit utvidgade sig från 1000 till 1080 volymsenheter mellan fixpunkterna. VÄRME VAR ETT ÄMNE Först när 1700-talet var på väg mot sitt slut, började forskarna förstå värmens natur. Fram till dess ansågs värme bestå av ett särskilt ämne som kallades kalorik. Det var amerikanen Rumford som kom förklaringen på spåren genom att visa att en given mängd is vägde lika mycket när den var smält. Därmed kunde teorin om kalorik avskrivas. Han lyckades även få vatten att koka genom att vrida runt en slö borr i ett stycke metall. Rumford var övertygad om att borrens rörelse omvandlades till värmevibrationer i metallens atomer. DEN ALLMÄNNA GASLAGEN I början av 1800-talet utvecklades den allmänna gaslagen ur Boyles lag genom medverkan av flera kända forskare, bl a fransmännen Charles och Gay-Lussac samt italienaren Avogadro. Lagen lyder: p V = R T där 0, kokpunkten för vatten 100, fryspunkten för vatten p = gastryck V = innesluten volym (mol) R = allmänna gaskonstanten T = gasens absoluta temperatur Lagen är utgångspunkten för Avogadros temperaturskala, som utgår från den absoluta nollpunkten. Absoluta nollpunkten definieras idag som -273,15 C. Problemet med 100 C, kokpunkten för vatten Figuren till vänster: Den 100-gradiga temperaturskalan som Anders Celsius använde den. Till höger: Efterträdaren på professorstjänsten i Uppsala, Mårten Strömer, vände skalan så att skalvärdena ökar med energinivån precis som vi är vana att se den idag. 0 C, fryspunkten för vatten 273,16 gastermo metern är att den förutsätter att så kallad ideal gas existerar. TERMODYNAMISK SKALA Vid samma tid pågick annan forskning inom området energi. Fransmannen Carnot, tysken Mayer och engelsmannen Joule var några av dem som gjorde stora insatser för att förklara sambandet mellan olika former av energi. Joule experimenterade bl a med att bestämma det mekaniska arbete som krävdes för att höja temperaturen 1 C hos 1 gram vatten. Resultatet av forskningen blev termodynamikens lagar och omkring 1850 definierade engelsman-nen Kelvin temperatur enligt dessa. Man vet ännu idag inte vad temperatur egentligen är utan termodynamikens teorier används eftersom de stämmer tillräckligt bra med experimentella prov. Temperatur är ett mått på vad som anses vara livligheten eller rörelserna hos materiens minsta beståndsdelar som atomer och mo- 0 0 Termodynamisk temperatur (K) Trippelpunkt, vatten Den termodynamiska skalan definieras av två punkter; trippelpunkten för vatten (fylld) och absoluta nollpunkten (ofylld), vilken inte kan realiseras. lekyler. Erfarenhetsmässigt vet vi att ökande värmeenergi medför högre temperatur och som regel krav på större volym hos materien. Jämför allmänna gaslagen! Därför är det inte orimligt att anta att den lägsta temperaturen är att finna då den s k livligheten eller rörelsen har avstannat. Detta sker vid den s k absoluta nollpunkten, 0 K. För att erhålla överensstämmelse med den redan accepterade celsiusskalan bestämdes att 1 C = 1 K = 1/273,16 av den termodynamiska temperaturen vid trippelpunkten för vatten. Den termodynamiska temperaturskalan kan sägas definieras av en fixpunkt och en fiktiv nollpunkt, den absoluta nollpunkten. Fixpunkten är trippelpunkten för vatten, som är ett jämviktstillstånd mellan vattnets tre faser fast, flytande och gas. I detta tillstånd antar vattnet en mycket stabil och svårrubbad jämvikt, som har åsatts det teoretiska temperaturvärdet 0,01 C exakt. Observera att i praktiska försök kan man inte uppnå exakthet. Dock är det relativt enkelt realisera trippelpunkten för vatten med mindre mätosäkerhet än ±0,001 C. Absoluta nollpunkten kan inte uppnås fullt ut. Empiriskt har den blivit fastställd till - 273,15 C. Vid tekniska högskolan i Helsingfors studerar man låga temperaturer och lär experimentellt ha kommit ned i nk (nanokelvin = 10-9 ) från absoluta nollpunkten. Kelvinskalan är vetenskapligt och matematiskt korrekt. Tyvärr är den inte praktiskt användbar eftersom mätningar endast kan göras med gastermometrar innehållande ideal gas. Och ideal gas existerar inte. Vill du fördjupa dig ytterligare och lära dig ännu mer om temperaturmätning så finns förstås Pentronics kurser i Spårbar temperaturmätning förlagda i Västervik eller företagsförlagda om så önskas. För mer information se www.pentronic.se Energinivå AKTUELLA TEMPERATURKURSER ST1 8-9 mars 2017 10-11 maj 2017 Se www.pentronic.se för senaste information om kurs tillfällen. Kontakta oss om temperaturkurs på ditt företag. PENTRONICS PRODUKTPROGRAM Temperaturgivare Temperaturtransmittrar Temperaturindikatorer Kablar - kontakter - paneler Handhållna temperaturmätare IR-pyrometrar Reglerutrustning Dataloggrar och skrivare Kalibreringstjänster & -utrustning Flödesmätare Fukthalts- & tjockleksmätare GFM Glasflödesmätare Utbildningar i temperaturmätning Elektro-optiska testsystem & -kalibrering PENTRONICNYTT 2017-1 ÅRGÅNG 28 Bergsliden 1, SE-593 96 Västervik Tel. 0490-25 85 00, Fax. 0490-237 66 www.pentronic.se Anmälan för prenumeration av PentronicNytt gör du på vår hemsida www.pentronic.se